Gå till innehåll

Slaskboken by Parre


parre

Recommended Posts

  • Svars 1,6k
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Btw parre hur kommer det sig att 3 bilar? ifrån Sviten åker till Grebbesta och ALLA sätter sig på SAMMA cashgame bord. jag har inte ens lyckas klura ut den :D

 

Enkelt, vi ville helt enkelt ha kul och det var det roligaste bordet som fanns att tillgå. Klart fria hån :)

 

Flodan: Nää finns såklart kabel-TV men inte internet via kabel-TV, är ju det första man kollar nörd som man är :(

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Känner för att skriva en uppdatering nu.

 

Åkte till Fruängen, fick nycklarna och så vidare. Inte för att jag tror på gud, ödet eller något liknande, men hur som helst så hände rätt många sammanträffanden idag. Eller så var det bara jag som såg dessa.

 

Hur som helst - jag kommer till Fruängen och ser de mest slitna alkisarna jag någonsin sett. Många gånger värre än Söderalkisarna. De lägsta av de lägsta.

 

Sådan vill jag inte bli.

 

På hemvägen har vi först psykfallet som babblar med sig själv. Sedan tiggaren. Den slitna tiggaren.

 

Sådan vill jag inte bli.

 

Ska träffa Joanna och ta en fika vid Odenplan. En gång i livet - första gången i livet - är jag en kvart för tidig. Hon och HeFo stapplar såklart in 30 minuter försent när jag en gång i livet är i tid, men i alla fall. Under den tiden har jag både lyckats läsa Stockholm City och ta en rökpaus. Under rökpausen ser jag en till alkis som kollar på mig, ler, och skriker "Jag blev invald i styrelsen". Jag nickar, säger grattis.

 

Sådan vill jag inte bli.

 

I Stockholm City fanns en krönika som handlade om hur någon mamma sett följderna av en tonårsfest. En brigad av grabbar hade kommit och pantat 123 ölburkar, slängt allt skräp och så vidare. Hon hade pratat med dessa. En textrad etsar sig fast i minnet (ej exakt citat): "Du vet, jag kände en kille, han var 20 år, ung, snygg och intelligent, han hade livet framför sig. I början skrattade kompisarna åt hans historier om hur han vaknat upp utan minne i fel säng i någn förort och så vidare. Nu sitter han på en parkbänk någonstans och super, hans fru och barn har lämnat honom för länge sedan".

 

Sådan var, eller kanske fortfarande är, jag.

Sådan vill jag inte vara.

Sådan vill jag inte bli.

 

Fikat var hur som helst kul, om än lite kortvarigt på grund av diverse tidskomplikationer från främst ett håll - vilket, det låter jag vara osagt. Skönt att kunna dricka 3 latte och vara 110 spänn fattigare i alla fall, cafépriserna i Stockholm är verkligen antinöten. Men men, ska man låtsas leva lyxliv i finrummen så får man ta smällarna som följer.

 

Jag har hur som helst aldrig känt mig såhär stark och säker på att jag ska klara av något. Jag mår bättre, jag känner hur jag växer för varje dag - jag SKA klara av det. Jag ryser när jag tänker på sprit, på öl - på hur jag mår av drogen alkohol. Jag vill inte. Jag trodde att jag hade en lycklig romans med flaskan, men det visade sig att den bara var en utsugande blodsugerska som tömde min själ, min kropp och försökte snärja mitt liv, en drakonisk spindel som hade mig fast i sitt nät. I åtta-nio år.

 

Nu ska jag slå mig fri. Visst, det kommer inte vara enkelt, men å andra sidan så är ju inte livet så jävla enkelt heller. Det går ju upp och ner oavsett, men det är bättre att livet är som en EKG-kurva än som en korkskruv som pekar rakt nedåt, en spiral som leder till helvetets klor. Men det finns stöd och hjälp att hämta när det blir svårt.

 

Det gäller bara att se framåt. Mot den ljusare morgondagen. Mot en spritfri morgondag. Mot stjärnorna och inte mot den gråslaskiga marken. Mot himlen och inte mot det bottenlösa hålet. Bara att hålla blicken högt och fokusera hur jävla mycket bättre mitt liv kommer bli och hur jävla mycket bättre jag själv kommer att må, bara att tänka på vägar till att bli nötparre; till att bli lycklig; inte dränka sig själv i ett hav av misär; inte sniffa sig berusad på spritångorna.

 

Det kommer lösa sig. Det kommer att gå bra. Jag har fan aldrig varit så fast besluten att lyckas med något av mitt liv som med det här. Antagligen för att mitt liv hänger på det: jag får helt enkelt välja, spriten eller livet. Monsterfylla i fyra dagar och döden eller livet.

 

Och livet, hur mycket det än må suga, är för värdefullt för att kastas bort.

 

Jag är för värdefull för att knyckla ihop mig själv och kasta mig själv i de misslyckades papperskorg.

 

Sådan vill jag inte bli.

 

De orden ekar i mitt huvud.

 

Sådan vill jag inte bli.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Parre,

 

Jag kan verkligen inte påstå att jag känner dig. Jag kan heller inte påstå att jag vet exakt hur det känns. Jag ramlade aldrig så hårt, men det hade kunnat gå riktigt illa. Under mina arbetslösa svarta år, då det enda som tycktes trösta mig var sprit, fest och falsk bekräftelse, var jag väldigt nära att falla och tappa greppet totalt. Stundtals var jag psykiskt förlamad på dagarna och fungerade som en clown och skyltdocka för mina vänner och bekanta på nätterna.

 

Jag fann lyckligtvis, precis som du, styrka att tysta krogsorlet och de jobbiga rösterna som skrek ut vilken dålig människa jag var. Att ha den förmågan, att kunna plocka upp sig själv, är en otroligt imponerande egenskap. När jag såg dig idag på lunchen och när jag läser din dagbok övertygas jag om att du kommer att lyckas.

 

Om du vill ta en fika någon gång eller bara ringa och ångestskrika så är du mer än välkommen.

 

Jag tror på dig. Du är stark.

 

/HeFo

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

(19:29:39) (@parre) men orka nöta in turslagen hela tiden fiskblado

(19:29:58) (@parre) DET KOMMER FAN VARJE GÅNG

(19:30:00) (@parre) tiiiiiiiiiiiilt

(19:30:02) (@parre) jättemaskinen nui

(19:30:20) (@parre) nu kör vi bladospel

(19:30:25) (@parre) slå allt som går och hoppas att motståndaren missart

 

pang pang backgammon?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

När jag såg dig idag på lunchen och när jag läser din dagbok övertygas jag om att du kommer att lyckas.

 

Om du vill ta en fika någon gång eller bara ringa och ångestskrika så är du mer än välkommen.

 

Jag tror på dig. Du är stark.

 

:heart:

 

Thanks for the support :)

 

Hur Blado lyckas vinna med 39-0?

Han leder med 7-0 (först till nio). Kuben är på två hos honom. Han kubar om till fyra, jag kubar ju självklart om till åtta. Han gör alltså ett jättefel rätt tidigt i matchen - förlorar jag så vinner han två och vinner matchen, istället ger han mig chansen att ta ledningen med 8-7 ifall han torskar. Sedan när jag ligger jättefter och måste jätteklonka så kubar han till 16, så jag vinner hela serien ifall jag nu köper ut.

 

Men visst, han är smart. Mycket smart. Intelligent.

 

Fjortis :(

 

Nu är i alla fall ordningen återställd efter en stabil seger med 10-0 där man avslutar snyggt med en gammon. Snart blir det mer BG-grind om Blado bara orkar... och vågar!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

en av dom passiva jättetomtarna från västerås här.. (tjejen)

 

visst va jag o dom andra lite passiva, men klart man blir lite tillbakadragen när det kommer ett gäng som direkt presenterar sig att dom är från sviten o sen börjar snacka som fan..

 

men man vänjer sig vid det mesta..

 

ses vi på västerås open då?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Skönt att kunna dricka 3 latte och vara 110 spänn fattigare i alla fall, cafépriserna i Stockholm är verkligen antinöten. Men men, ska man låtsas leva lyxliv i finrummen så får man ta smällarna som följer.

 

Lol, klev tidigare idag in på ett "hippt" Sofo-fik med flickan.

 

Avsaknad: Smörgås o kaffe tack

Sur Servitris: Vi har inte kaffe

Avsaknad: Inget kaffe?

Sur Servitris: Nej vi har Espresso, Capucchino, Moccachino, Frappuchino, MoccaLattefrappuchino men inget bryggkaffe

Avsaknad: Jaha Cappuchino då

Sur Servitris: det blir 90 kronor

 

 

Känns fint att en fralla o en kopp "kaffe" kostar lika mycket som en middag på turken vid södra station (exklusive öl).

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

77luck: Jo, småjobbigt när massa fyllon glider in och ska vara tuffa och höja till 400 preflop varje hand och ställa varje pott och håna varandra titt som tätt - lätt att sjunka in i ett passivitetens skal då :)

 

Får se hur det blir med VO - antagligen ska jag inte dit på grund av tokgulhet och så vidare, men helt uteslutet är det ju inte. Fast då kommer jag vara nykter - lite trevligare, lite roligare!

 

Avsaknad: Sofo i ett nötskal.

 

Blado: Avsaknad ska till Sviten imorgon. Han hintade till och med att han skulle stejka mig på cashgame, men han var i och för sig småberusad av öl och jätteberusad av Bajens härliga seger när han sa det, så jag tar det med en nypa salt. Jag ska i alla fal till Sviten och grinda sönder dig på BG imorrn!

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Vad ska vi börja med? Jag tycker raljerande över det svenska systemet låter som en bra start.

 

Fick höra att en vän idag blivit utsatt för ett rånförsök av två fjortis-yallas som hade försökt sno ipod. Nu misslyckades de kapitalt, men ändå - hur fan mår folk? Jag vet inte om ni hann med att läsa det jag skrev om eget ansvar och hur ingen tar eget ansvar, lär ut eget ansvar eller bryr sig om eget ansvar överhuvudtaget och hur det mer eller mindre knullar upp hela samhället, men om ni inte har läst det - läs det. Orkar inte upprepa.

 

Hur som helst - varför fan ska det daltas med brottslingar så oerhört? Det är som om samhället inte anser att brottsoffret är just det - ett OFFER för ett BROTT - utan att det är brottslingen som ska skyddas. Alting skylas över med någon sorts kvasiintellektuella sociologiska undersökningar och statliga utredningar, där skälen naturligtvis alltid heter socialt utanförskap, svår uppväxt, inga förebilder och så vidare och så vidare. Dock pekas det sällan på brottslingens eget ansvar.

Och ärligt talat - varför ska man egentligen INTE begå brott, särskilt om man är minderåig? Det värsta som händer är ju lite samhällstjänst och samtal med någon sockärring. Oj, högg du ner någon? Stackars liten, du kan inte ha haft det lätt i livet. Kom och prata. Tyvärr får du sitta en månad på hem, men vi ska hjälpa dig. Oj, är det andra gången? Då dubblar vi antalet samtal. Stackars liten. Synd om dig.

 

Om offret som ligger med punkterad lunga och kämpar för sitt liv talas det tystare om.

Det talas om att brottslingar mår dåligt, om anledningar till varför de mår dåligt. Men det talas inte om ansvar. Jag har mått dåligt. Jag har mått jättedåligt periodvis. Jag har också haft svårigheter. Jag har också varit fattig. Jag har t.ex. nästan inga pengar för tillfället.

 

Ger det mig då rätten att kliva fram till någon för mig okänd människa, trycka kniven mot dennes hals och råna den? Om den gör motstånd, får jag då insertera min kniv i valfritt kroppsområde på den personen?

 

Oj, Parre, mådde du dåligt? Hade du inga pengar? Berätta om ditt liv nu. Jaha, det är SÅ det ligger till. Ja, du måste ju ha hjälp. Ja, vi ska hjälpa dig, det är inte ditt fel, du är en bra människa som hamnat lite snett, vi ska hjälpa dig ur knipan.

 

Ansvar? Nejdå, vi hittar på diverse psykologiska och sociologiska riskfaktorer som gör att du slipper - det ÄR inte DITT fel, det är NÅGON ANNANS fel.

 

Kan de inte lika gärna säga det rakt ut?

 

Du är en produkt av Socialdemokratisk Hegemoni som ej förväntas ha fri vilja och tankekraft, alltså är du heller ej ansvarig för dina handlingar (sålänge du betalar skatten i tid).

Jag blir bara så sur, ledsen och besviken när sådant händer mina vänner. Och när det händer folk jag inte känner: läste ni om den 12-åriga flickan som blev gängvåldtagen på väg till skolan, mitt på ljusa dagen, på Söder? En grupp av 4 killar och 3 tjejer släpade in flickstackaren i någon lokal, någon/några våldtog sedan henne. Förövarna? Mellan 15-18.

Att flickan kommer få men för livet råder väl ingen större tvekan om. Vad som kommer hända med förövarna (om de ens får tag på dom) vill jag inte ens tänka på - jag kommer bara bli sur, förbannad, ledsen och uppgiven.

 

En sista fråga att tänka på bara:

 

Hur billigt tycker du att folk som förstör någon annans liv genom en sådan handling ska få komma undan?

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Ikväll var jag på Bajen-Helsingborg med Avsaknad. 4-2, härligt drag på Söderstadion, skåningarna krossade. Så jävla bra. Och nötramsan (Vem fan är Henke Larsson/För vi har Gunnarsson).

 

Så jävla bra. Verkligen skönt.

 

Däremot så har jag faktiskt aldrig varit så sugen på att dricka öl i hela mitt liv. Bajenklacken och Bajenfansen påminner ju inte direkt som ett IOGT-NTO-årsmöte.

Det började redan på jobbet. Försökte skriva ett pressmeddelande, det gick inte bra. Klockan var strax innan fyra och jag hade kört fast. Gamla Parres lösning? Öppna en öl, drick den snabbt, öppna en till - slödrick den. Kreativiteten och de språkliga nötlösningarna kommer direkt.

 

Visualiserade det där slaget ur Sagan om Ringen (och usch vad jag skäms över att jag inte kommer ihåg namnet - sådant ska man veta) där miljarder orcher försöker storma en borg, men hjältarna tappert står ut håller ut mot den övermäktiga armén. Scenen där Legolas surfar i filmen. Jag kände mig lite som de som kämpar mot den övermäktiga armén och måste hålla ut - det gick finfint.

 

Tills man kommer till Medis för samlingen och Bajentåget. Precis alla dricker, är fulla och har roligt. Jag kommer ihåg förra årets tåg. Fylla, glädje. Tändningen. Öl. ÖL. Måste. Ha. Öl. Men nej - ingen öl. Jag marscherade starkt vidare mot Söderstadion och slog bort tankarna mot öl.

 

Den första kvarten av matchen var ur en synvinkel en av de jobbigaste perioderna i mitt liv. Matchen hade börjat och jag kände glädje över det, lycka över att få heja fram till älskade Bajen, men samtidigt ett sådant enormt sug efter alkohol. Minuterna gick verkligen i ultrarapid. En minut kändes som en kvart. Samtidigt som jag sjunger med i ramsorna känner jag att jag håller på att bli totalt jävla galen.

 

Sedan kom förlösande 1-0, följt av 2-0 och 3-0.

 

Men alkoholsuget försvann inte.

 

Det är faktiskt en riktigt udda känsla - att vara överlycklig, känna gemenskapen bland fansen, pur lycka, men samtidigt känna ett inre hål, en tomhet som tär på en, som inte låter en leva ut ens lycka till fullo. En sorts jävla inre kamp - DU SKA INTE BLI LYCKLIG UTAN ÖL, typ. Samtidigt som jag leendes skriker efter Bajens tredje mål börjar jag i min hjärna visualisera öl som jag kryssar över med ett rött kryss. Nej. Aldrig mer. Ingen öl.

 

Sådan vill jag inte bli.

Sådan vill jag inte bli.

Sådan vill jag inte bli.

Kan inte. Får inte. Vill inte.

 

Känslan försvann när jag kom hem, ölsuget likaså.

 

Det var aldrig nära att jag skulle börja dricka - dels hade Avsaknad stoppat alla sådana försök, dels så är jag alldeles för stark för att falla dit på en Bajenmatch av alla ställen. Hur knäckt mitt psyke än må ha blivit så är det oerhört starkt bara jag vill. En viljestyrka av stål går att uppbåda, bara jag vill.

 

Jag vill, jag kan.

 

Jag kontrollerar mig själv.

Jag styr själv över mitt eget öde.

Jag styr själv över mitt eget liv.

Inte du. Inte spriten.

 

Jag tar eget ansvar.

 

Just idag är jag stark.

Just idag mår jag bra.

Jag förs framåt av kraftiga vindar.

 

Och bättre kommer det att bli. Det kommer bara att bli bättre.

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Dagens nötlåt:

Britney Spears - Stronger

 

(har ju sagt att jag är på tok för ärlig...) :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Visualiserade det där slaget ur Sagan om Ringen (och usch vad jag skäms över att jag inte kommer ihåg namnet - sådant ska man veta) där miljarder orcher försöker storma en borg, men hjältarna tappert står ut håller ut mot den övermäktiga armén. Scenen där Legolas surfar i filmen.

Oh man. :P

 

The Battle of Helms Deep tänker du kanske på.

 

Dagens filmnerdpoäng kanske går till mig? ;)

 

Snyggt av Bajen idag

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Visualiserade det där slaget ur Sagan om Ringen (och usch vad jag skäms över att jag inte kommer ihåg namnet - sådant ska man veta) där miljarder orcher försöker storma en borg, men hjältarna tappert står ut håller ut mot den övermäktiga armén. Scenen där Legolas surfar i filmen. Jag kände mig lite som de som kämpar mot den övermäktiga armén och måste hålla ut - det gick finfint.

 

Helms Klyfta på svenska, Helms Deep på engelska.

 

Fy skäms!!! ;)

 

*edit* Matteprof hann före. Så går det när man glömmer uppdatera webbläsaren... :oops:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Heja parre, eller nåt.

 

Trevligt att läsa lite tankar från gårdagens nötmatch. En gång i livet på detta forum liksom istället för att bara fortsätta proppa hjärnan full med fiskinlägg från forumfiskar som tydligen spelar och tänker fiskpoker om dagarna.

 

Var huserar ni om matcherna förresten? Ståplats norra? Nu vet man ju nästan hur du ser ut också så nästa match kanske man ska knalla runt lite planlöst och se sig omkring i halvtid? Och sen förståss kasta ett ägg mot dig och springa därifrån eller nåt annat småpubertalt om jag hittar dig, jag lär ju ändå inte ha något speciellt att säga menar jag.

 

Men du parre, hur mår du egentligen (det där sa jag halvt för att jag verkligen undrar och att det har viss relevans i det jag tänkt säga, men mest för att bara passa in i jargongen som går här i boken)? Jag menar, det låter varken kul eller ens nyttigt att gå och hålla sig borta från varje liten öldroppe sådär i samband med fotbollsmatch och allt. Själv kom jag med en polare och satte oss i BFs lokal ett stenkast från Söderstadion ett par timmar innan match, för en gångs skull helt utan avsikt att dricka alkohol (han skulle jobba 0300 när vi kom hem och gick på penicillin, jag själv är gravt förkyld och för dagen allmänt småfjollig). Men så kom vi som sagt dit, träffade bekanta bajare som druckit sen förmiddagen och det är klart man offrar sig och drar i sig 3-4 öl i väntan på match.

 

Seriöst, 3-4 50cl 5,2%. Nu slentrianslängde jag visserligen i mig 3 citodon som jag hittade i fickan i samband med första ölen som nog spädde på känslan en aning men jag (och de flesta?) känner ändå av så få öl. Fan, jag vill nästan slå klackarna i taket här och påstå att man blir lagom salongsberusad, på bra humör och i perfekt form för en hemmamatch sedd från ståplats.

 

Vad jag få sagt med det här är såklart att det inte kan vara så skadligt att dricka såhär. Det finns väl t.o.m. rapporter som säger att mindre alkoholintag är sunt för kroppen (gäller åtminstone vin)? Har jag inte fattat det helt fel så är anledningen att du "ogillar" alkohol att du så jäkla lätt blir aspackad och mer eller mindre skämmer ut dig och får ångest. Man behöver ju inte nödvändigtvis blanda ihop alkoholdrickande med alkoholdrickande om man inte vill. Sätt dig mer polarna på någon lokal pubb ett par timmar innan match och ta några bärs och knalla iväg mot stadion till matchstart. Risken att ta drickandet till sin spets som du "brukar" (?) göra torde vara obefintlig. Jag menar, seriöst, vem fan vill frivilligt dricka blasket som serveras under läktarna nuförtiden?

 

Innan några självgoda, lillgamla moralmänniskor börjar spotta mig i ansiktet så avslutar jag med att jag såklart inte vill få parre att fortsätta vara ett småalkoholiserat drägg. Som sagt ska man inte blanda ihop alkoholdrickande med alkoholdrickande. Jag tipsar bara om att man faktiskt KAN styra nötkvällar med polarna som inkluderar en liten/lagom mängd bira helt utan risk för att alkoholens negativa effekter, som så ofta verkar drabba parre, träder fram.

 

Sköt om dig.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Heja parre, eller nåt.

 

ord

 

Ironi? Ett rop på hjälp?

Minns inte vad jag tänkte på när jag skrev det, i regel låter jag mest händerna gå. Men ironi var det väl inte direkt, verkligen inte ett rop på hjälp (?). Utfyllnad, kanske? Definitivt inte något man bör hänga upp sig på om man inte har alldeles för lite att göra, då det inte betyder något speciellt.

 

/.../

 

Hurså..?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Har jag inte fattat det helt fel så är anledningen att du "ogillar" alkohol att du så jäkla lätt blir aspackad och mer eller mindre skämmer ut dig och får ångest.

 

Ja, du har verkligen missat hela kärnan av problemet Parre har, han är alkoholist vid 22 års ålder och försöker bli nykter alkoholist vid 22 års ålder.

Det är inte trevligt att skriva det så rakt ut, men du verkar ju ha svårt att fatta det som stått tidigare.

I övrigt är du inte värd ett mer utförligt svar, I can't be bothered ..

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, du har verkligen missat hela kärnan av problemet Parre har, han är alkoholist vid 22 års ålder och försöker bli nykter alkoholist vid 22 års ålder.

 

Försöker...?

 

Trying is the first step to failure /Homer Simpson

 

 

Hur kul skulle det vara om vi hade en nykter Espirit som dealer och en nykter weak/tight parre nästa gång vi har moderatorträff på Sviten? ;)

 

 

men ärligt... Är det inte bättre att besluta sig för att skära ner i etapper istället för att sluta helt, typ säga nej lite oftare. Kanske bara dricka öl max 1-2 dagar i veckan under 1 månad för att se hur det känns?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

... och givetvis skulle det komma någon nedstämd typ och kasta skit bara för att hon inte förstått vad jag skrev.

 

Ja, du har verkligen missat hela kärnan av problemet Parre har, han är alkoholist vid 22 års ålder och försöker bli nykter alkoholist vid 22 års ålder.

Det är inte trevligt att skriva det så rakt ut, men du verkar ju ha svårt att fatta det som stått tidigare.

Det har jag verkligen inte gjort, däremot har du - trots min "disclaimer" - lyckats missuppfatta allting. Du måste ha gjort det med flit.

 

Jag tror inte det undgått någon att parre har problem med alkohol. Han har själv skrivit det oändligt många gånger i sån klartext att man nästan blivit bländad av hans ärlighet när man läst det. Med andra ord behöver du inte dra någon dyster gråtvals "för att du tvingas skriva det rakt ut".

 

Jag vet inte riktigt vad i mitt inlägg som stred emot detta att parre försökte bli "nykter alkoholist" som du så vackert framställde det. Är det ditt vis att säga helnykterist så ber jag om ursäkt, i så fall hade jag helt missat vad parre strävar efter.

 

Som jag tolkat hans inlägg på senare tid tänker han mest på att han inte vill bli "sån", där "sån" är valfritt alkoholiserat drägg som det gått snett för. Han är inte där än, men med hjälp av regelbundna drängfyllor där han kort och gott skämmer ut sig är han på god väg dit. Typ. Om jag förstått det hela rätt, som sagt. Det parre lider av är alltså inte att han överhuvudtaget dricker aökohol, utan att han göra det alldeles för ofta och framförallt i alldeles för stora mängder på en gång. Återigen, om jag förstått det rätt.

 

Vad jag gjorde efter att ha dragit den slutsatsen var kort och gott att föreslå en utomordentligt trevlig aktivitet med polarna som knappast kommer göra parres liv sämre på något sätt, snarare snäppet trevligare. Det kan väl inte vara så himla ondskefullt?

 

I övrigt är du inte värd ett mer utförligt svar, I can't be bothered ..

Tyvärr måste jag säga detsamma om dig. Ärligt talat var varken du eller ditt malplacerade inlägg värt något svar överhuvudtaget, men eftersom jag är en så pass omtänksam person och dessutom jäkligt trött på alla moraliskt klyschiga helylle-svenskar som ständigt svamlar sina mantran i blindo så skrev jag ett utförligt, om än välförtjänt otrevligt, inlägg ändå.

 

Sköt om dig. :heart:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser


×
×
  • Skapa nytt...