Spektakel

Du har råd med bra mycket FLER misstag i NL, bara du håller dig borta från de STORA misstagen.

Det gör det förstås. I det typiska cashagamet på internet är det inte det optimala, men snackar vi turneringar är tighthet A och O.

Håller absolut med om att Nusseman är en mycket klok man och det skulle aldrig falla mig in att säga emot honom när det gäller turneringsstrategi. Dock bör det väl kanske infogas till det första inlägget att detta resonemang blir aktuellt nästan bara när man sitter i BB och således har en betydande del av sin stack i potten av tvång. Konceptet i sig är förstås fullt korrekt, men det kan misstolkas åt andra hållet också. Om jag spelar mot hyfsat kompetent motstånd, tycker jag mig oftare se att folk går all in alldeles för tidigt baserat på Nussemans resonemang. Så fort det dyker upp en klätt kort åker stacken in. Men en genomsnittlig hand som Q7o är faktiskt en ganska klar fold från CO, även om man bara har råd med en BB till. Har för mig att Sklansky rekommenderar att man inte avviker nämnvärt från sina vanliga starthandskrav förrän man har sisådär fem händer kvar till BB. Men rätta mig gärna om jag har fel.

Det bör rim finnas en anledning till att det inte har gjorts mer än någon enstaka instruktionsfilm på engelska, ett språk som talas av hundratals miljoner människor.

Och jag håller helt med dig. Hade precis tänkt stämma in i hyllningskören till Pokerhandboken (som nybörjarbok), men det blir det inte tal om nu. Skämmes tammefan, Dan Glimne! Tror för övrigt inte att Sklansky och hans gossar känner till det. Jag har t o m varit inne på en hemsida som de tvingat ägaren att ändra p g a att starhandstabellerna var snodda från deras böcker. Hade de känt till Glimnes mygel (om det nu är sant) hade han knappast fått hållas.

...varför man vill spela små par mot antingen exakt en eller exakt jävligt många motståndare.

Fel och fel, problemet med den formeln är väl att den inte säger något eftersom den bortser från nästan all information. Säg att floppen kommer enfärgad. Om en tight spelare bettar pot, en annan ännu tightare reraisar och en tredje snortights spelare är all in, är sannolikheten för att din 5-höga färg inte är den bästa handen i runda slängar 100 %. Om det därmot handlar om hyperaggresiva spelare som checkar hela vägen till dig, är sannolikheten för att en liten färg räcker en helt annan. De odds du enkelt kan räkna ut är dem som behandlar hur ofta du sätter handen du drar till. Om den handen sedan räcker för att vinna potten är en mycket mer komplex fråga än vad som kan räknas ut med en formel. Det är förmågan att besvara den frågan som skiljer bra pokerspelare från dåliga.

Nej, den är verkligen fasansfull. Det förvånar mig att någon kan göra ett sådant spel på den nivån. Eller finns det någon aspekt av synen jag helt enkelt inte fattar?

En allmän reflektion kanske kan vara att man inte ska vara så snabb med att "sätta" motståndaren på en given hand. Allt som oftast tycker jag att man läser inlägg här, där folk har satt motståndare X på hand Y och motståndare Z på hand Å till höger och vänster, mer eller mindre tvärsäkert. Personligen tycker jag att det känns som det har gått inflation i sättandet. Är det måhända så att folk har tittat lite för mycket på Rounders? Mitt allmäna intryck av detta forum är vidare att dessa sättningar i regel går fel och kostar mycket onödiga pengar, då det visar sig att motståndaren inte alls har den hand man har satt honom på. Den stora risken med att defintivt bestämma sig för att sätta motståndaren på en viss hand, är att man låser sig vid den och därmed missar att ta hänsyn till ny information man får på senare gator. Det känns lite som du kastar åt motståndarna varsin dam här bara för enkelhetens skull. Visst är det EN möjlighet att en av dina motståndare har en dam här, men när båda dina motståndare gladeligen är med och cappar både turn och river, måste du vara beredd att omvärdera din sättning. Och kanske fundera på om det överhuvudtaget är värt att hålla på sätta folk på händer på det viset. Mer rättfram fungerande poker. Mindre snitsig Hollywood-poker som inte funkar lika bra i verkligheten som den gör på film.

Tre spelare (inklusive hjälten) med till flopen bör innebära $ 6 i potten. Givet nuvarande förutsättningar hade i alla fall jag foldat. Hade beten kommit på river hade jag synat, samt eventuellt om det varit SB som betat och den tredje spelaren är en tight spelare. Håller med till fullo om vad du skriver. En bet på turn är självklar i det läget. Som det blir nu kan motståndaren ha precis vad som helst: Han kan beta som en ren bluff för att de andra inte har betat. Han kan beta med en halvsvag hand, som han ändå tror ligger före (A2, TJ, QX eller vad som helst), han kan semibluffa färgdraget, eller rent av försöka få betalt för sitt slowplayade set. Med tanke på att det ska komma en river också hade jag hellre checkraisat än bara synat här.

Svårt läge med så mycket pengar i potten redan. All in är iaf inte ett alternativ. Du får svårligen syn av en hand som inte innehåller en sexa, men garanterat syn av en hand som gör det. Jag hade försökt beta lite för information och lagt mig för omslag.

Javisst, men mitt EV är bra mycket bättre än hans även om jag tar 40-procentarna mot honom. Frågan är om det EV:t är bättre än det jag får av att försöka hitta spel där jag är favorit mot honom. Håller med till fullo om att man inte ska överskatta skicklighetens betydelse i ett sådant skede i en turnering. Tycker dock inte att man ska underskatta oskicklighetens betydelse heller. Min erfarenhet av sämre spelare som gått långt i en liveturnering, är att de är alldeles på tok för tighta mot slutet. Just sådana spelare är matematiskt rätt ordentligt efter när man spelar trehänt. Även i praktiken är det barnsligt enkelt att spela ut dem. Men vi är ju överens i princip och hur det ligger till med siffrorna i just detta fall kan vara skitsamma. Jag ville bara lyfta fram ett perspektiv som jag tycker är lite bortglömt och det har jag gjort nu. Mvh

Det är en sak att fundera på hur hjälten borde agera i en sådan här situation, en helt annan att fundera på hur man själv skulle spela. I vissa lägen måste man respektera att man själv är en sämre pokerspelare och helt enkelt ta ett spel trots att man VET att man är underdog, eftersom man tror att man på längre sikt är ännu större underdog. Utan att räkna på det matematiskt, skulle jag tro att många i denna situation skulle göra klokt i att spela KQ och hoppas på en 45-procentare. Om man upplever sig själv som "en vek tomte som skulle ha foldat direkt", bör man kanske överväga att syna här. Det intressanta är inte EV på handen, utan EV på handen i förhållande till EV på kommande spel i turneringen. (Det är möjligt att detta resonemang inte håller i just detta fall när det kläs i siffror, men det är ändå något man bör tänka på i liknande situationer.)

Nix, jag har nästan aldrig dragit ut någon överhuvudtaget. Minns inte när jag senast synade en sämre hand. Det är check före och på flop (jag sitter i BB). Turn ger mig tvåpar. Jag bettar. När han synar min bet är jag över 70 %. Nu kom jag hem på fyllan och hade glömt alla bad beats. Köper in mig på en högre limit än jag brukar spela på och bestämmer mig för att spela säkert, för att minimera risken för bad beats. Floppar dock set på tredje handen. Bettar pot på flop och är all in på turn. Får stryk av runner-runner straight. Vad ska jag göra för att undvika sådant? Ta livet av mig? Jodå, tro mig, jag har funderat på det också..

Spelar minst 10-15 timmar nätpoker i veckan. Längtar till den dag då jag kommer upp i den där mytomspunna "längden", som alla tycks tjäna pengar i. Jag har inga vinster under den här tiden. Ligger runt +/- sedan april (då allt började). På den tiden har jag kanske plussat 8-10 dagar (jämfört med ungefär 80 % av sessionerna tidigare). Lyckligtvis spelar jag mot de allra sämsta pokerspelarna på hela internet, så när oturen inte är helvetisk är det lätt att vinna mycket pengar. Ett ganska talande exempel är ju handen jag beskrev nyss, där jag hade dubblat på TPTK om inte han hade satt runner-runner-stegen. En sådan hand är absolut ingen ovanlighet, så har man inte ett helvete med oturen behöver man inte vara en bra, eller ens hyfsad, spelare för att krossa motståndet där. (Sisådär ja, då var man bustad igen. Har vunnit en pott på två timmar. Får nu tvåpar på turnen. Bettar pott. Får syn av A4o som bara har par i ess, men som givetvis sätter tvåpar på rivern. Iofs långt ifrån något bad beat, han har ju faktiskt en hel del levande outs och jag är väl inte mer än drygt 70 % på den, men det blir jobbigt när det händer hela tiden.) Givetvis förstår jag att alla här tror att jag är en TOTALT oduglig pokerspelare, eftersom jag inte ens lyckas vinna på de allra allra sämsta borden. Det hade jag också trott om någon annan skrivit samma sak för ett halvår sedan. Men det ger bara belägg för min tes: att det är rätt få som någonsin har varit med om ett riktigt långt coldstreak. Jag tror t ex att vi är rätt få som förbannar vår otur när vi floppar straight i en heads up-match, eftersom vi vet att det kommer bli en DYR utdragning.. Live är det inte alls såhär. Där har jag inga problem att hävda mig mot pokerspelare som är tusenfalt bättre än nätmotståndarna.

Få en kunghög stege slagen av en esshög är väl knappast ett bad beat? Men jag kan förstå att man i längden borde glädjas åt dåliga calls, men vad gör man när man INTE tjänar på dem i längden? Nu har jag bustat två gånger i rad mot runner-runner-drag. Nu fick jag mitt TPTK (AQ) slaget av en maniac som synar hela vägen med K7o, och sätter stegen (9-K) på rivern. Gången innan dess var det den floppade nötstegen (i en en head up-match) som fick stryk av Qs7c, som blev runner-runner-nötfärg (AKs på bordet).. Ärligt talat tror jag att det är rätt få som har haft längre perioder, och då menar jag åtskilliga MÅNADER, av fullkomligt vansinnig otur. När polarna, som man själv lärt spela och som man vet är MYCKET sämre än man själv, drar hem fina pengar kväll efter kväll. Vad gör för att hantera sådana situationer? Själv har jag funderat på att kontakta både präst och terapeut..

I teorin ja, för i teorin kommer den som har 75 % vinstchans att vinna 75 % av gångerna. Enda problemet med den teorin är att den gäller sett över ett oändligt antal gånger. I praktiken kommer ingen av oss spela oändligt antal gånger. Det finns således en miljondels procents risk att man får finna sig i att ha otur dag ut och dag in, vecka ut och vecka in, månad ut och månad in, resten av livet. Att vara den miljondels procenten tror jag faktiskt inte att någon kan lära sig hantera.

Jepp, du är ute och cyklar. Om du inte vet vad du menar med hålstege så vet inte jag det heller, men 40 % är ungefär vad sannolikheten är för att du ska träffa ETT kort i din färg. Sannolikheten för att träffa en fyrflush är knappt 11 %. Mvh

Tidigare idag: Plockar upp 22. Limpar ur tidig position. En kille efter mig höjer lite lätt. Fold fram till mig. Jag tänker: "Det var länge sedan jag floppade ett fyrtal, det vore kul att göra nu" och synar (jag brukar aldrig tänka i sådana termer annars). Flop kommer 226. Han som höjde preflop floppade kåk från sina pocketsexor och därifrån var det givetvis ganska lättspelat för mig. Enda svårigheten bestod i att hitta lagom mycket tvekan innan synarna. Mvh

Det är klart att det är OERHÖRT intressant att känna till sannolikheten för att AXs i samma färg som man själv har är utdelad. Just sannolikheten är en fantastiskt viktig faktor för varje spel. Sedan finns det givetvis massor av andra faktorer att ta hänsyn till, men att det gör det betyder INTE att inte den rena sannolikheten är ENORMT viktig att känna till. Mvh

63o. Den lägger jag även från BB i en oraisad pott. Mvh

Om du anser dig vara en betydligt bättre spelare än ditt motstånd, vilket det knappast finns anledning att betvivla, behöver du inte alls höja mer preflop. Snarare tvärtom. En höjning med QQ kommer i alla fall inte göra att du blir av med kungarna och ässen, så limpa istället och titta på floppen. Floppen gör att du får mer information och mindre lämnas åt slumpen, vilket gynnar dig om du är bättre än motståndaren. Se gärna 30-40 % av flopparna om du får se dem för en bet. Du har råd att ge upp en del av ditt spel preflop, för att du vet att du kan ta igen det postflop. Mvh

På lägre nivåer: tveklöst ja! Du kan nog utgå från att motståndaren spelar QXs till åtminstone 7Xs på samma sätt som AXs. Det innebär, förstås, att du statistiskt sett kommer tjäna stort på att försöka få in så mycket pengar som möjligt i potten med K-hög färg. Utöver finns givetvis också de situationer där motståndaren drar till nötfärgen med bara ässet, med den kommer han bara sätta 1 gång på 2,59, så det är huvudsakligen dina pengar där också. Mvh

Nej, så är det inte. Även om det inte ligger en enda cent i potten, räcker med två synare för att flushdraget ska vara lönsamt.

Jag. Ofta. Senast för ett par minuter sedan. Sedan den här tråden lägger jag alltid märke till montana banana och det känns som varje gång jag foldar den, kommer floppen något i stil med 992, 22X eller, som senast, 92A. Jag vet förstås att det är ren inbillning, men jag funderar faktiskt på att byta ut min nuvarande skithandsomjagalltidspelar, K8, till montana banana. K8:n ligger jag så mycket minus på sedan jag fick min kåk, åttor över kungar, slagen av KK. Sedan har vi den avskyvärde Vince Van Patten, som verkligen tycker att alla dessa namn är jättehäftiga. Jag mår illa bara jag tänker på uttrycker "wired pair". Brrr... Mvh