parre

Hur kan man inte fortsätta hur-kan-man-inte-serien? Hur kan man inte helt ha förträngt att två av de sju olika pillrena jag fick var p-piller för fredag och lördag och sedan bli påmind av en sjuk bild? Hur kan man supa så mycket efter att ha käkat piller med röda trianglar på? Hur kan jag och liggat inte få låna 3 lax när vi behöver det som allra allra mest? Hur bra är man inte när man ringer och sjukanmäler sig skitfull ute på en motorväg söndag kväll för att man hellre vill festa i Göteborg? Hur kan inte vissa personer kolla på grov förnedringsporr i flera timmar på väg hem från Göteborg? Hur kan inte Gunell, 64, vara nöten? Hur kan man ha haft så roligt att det inte ens är mänskligt möjligt att någonsin tänka sig en roligare helg?

Jag gjorde det på fyllan i Göteborg. Har fina sår på kinden eftersom jag var så packad så jag inte ens kunde raka mig. Hur kan brudar dissa mig när jag kommer i en nersmutsad, kanske blodig, nerspilld t-shirt och inte ens kan prata? Med sårskorpor på kinden? Och en grogg i handen? Jävla Göteborgsluder. Ehm. What happens west stays west....

Ja, nu är det i alla fall officiellt - jag är nykter alkoholist. Den här gången är det på riktigt, det hände lite saker på sistone som har fått mig att verkligen inse att jag inte kan dricka. Jag är för bra för att dö av skrumplever vid 30 och supa mitt liv i spillror. Vad som hände och varför tänker jag inte gå in på här - de personer jag klassar som mina vänner och som jag litar på kan jag väl berätta det mesta för. Sjukt nog har jag faktiskt vänner som bryr sig om mig, hur konstigt det än må låta. Äh, jag vet inte, jag har så mycket att tänka på nu, så mycket att lösa, sådan olust att ens skriva en endaste liten pissrad. Men vad ska man säga. Hade jag inte haft snälla vänner som tagit hand om mig hade jag kunnat sluta död i en liten pisspöl i en bondhåla på Västkusten, bara det är ju en anledning nog att sluta. Nu lär man väl i alla fall märka vilka som är ens äkta vänner och vilka man verkligen kan lita på. Alltid något. Ja, det var det enda jag hade att säga. Jag drar mig tillbaka för lite kontemplation nu. Vi höres.

Snälla, skjut mig någon. Aldrig mer alkohol.

Sitter nu på Göteborgs dyraste hotell med Jack Hansen. Som jag delade rum med inatt. Hela den här helgen har ju varit totalt jävla sjuk, sjukare än vanligt i alla fall. Och nu är man omnämnd på Expressen också, hur sjukt är inte det. Avsaknad, inget du säger kan tilta mig. Ärligt. Efter denna helgen är jag faktiskt otiltbar. Hur ska det kunna gå fel? Hur som helst så visar det sig att bussen jag sitter i visst ska till Göteborg och festa, hur ska jag inte kunna hänga på och ringa och sjukanmäla mig när jag är skitfull? Vi checkar in på Plaza här i Götet och börjar dricka direkt, sedan går vi ut och festar. Sviten-Lasse fixar ju såklart oss på gästlistan på Göteborgs hetsaste nattklubb, sedan drar vi dit och festar loss. Kommer hem, jag Jack och Blado har lite djupa konversationer på hotellrummet (som ungefär går ut på att jag försöker få Blado att casha horor till vårt rum, han vägrar). Eh, enligt rykten ska vi till Cosmo och spela lite roulette innan vi drar hemåt. Men snart åker vi hem i alla fall. Hur mår jag egentligen?

Jättevärde på att sitta i hotellobbyn och dricka, eftersom Blado är den enda personen med pengar, så det är ju klart att han får betala. Så jävla mycket +EV så det inte finns. Skål!

Nu ska vi se. Hur kan jag inte vara nöten? Sitter just nu med Blado i hotellobbyn (obs - jag förnekar alla eventuella anklagelser om vomeringar) och super. Hur ska jag inte kunna supa, en gång i livet? Grebbestad var hur som helst skitroligt. Lite småtilt att man orkar backa rakt ut mot folk som hittar tvåpar varje hand när man spelar 10/20 med 5k i upptag headsup. "Passiva jättetomtar från Västerås" säger Blado och jag kan inte annat än att hålla med. I övrigt sitter jag inne på rätt mycket rykten och skvaller om rätt många pokerspelare. Men de ryktena ska jag hålla inne med - What happens in Grebbestad stays in Grebbestad, liksom. Hoppas jag i alla fall. Hur ska man må bra när man vaknar på morgonen och det första som händer är att Bollen påstår att man lånat tjugo lax på fyllan? Okej att det inte stämde, men ändå. Äh, jag är alldeles för full för att orka. Nu blir det mer öl, sprit eller whatever. Alkisbalten klonkar igen! (PS: Jag kan nu officiellt skryta över att ha delat säng med Bison)

Vad ska man göra? Massa döda pengar i potten, syn av A6, ingen klonk - livet är hårt ibland. Jättevärde på CG iaf, plus 1500 på trekvart under matpausen. Nu en kall öl - life is good.

Nu börjar jag bli riktigt laddad. Snacka om hämtgurka det kommer bli. Hur ska jag inte orka klonka? Var rädda. Var veeeery veeeery rädda. Trots att Bengan påstår att ingen någonsin i hela sitt liv varit rädd för mig. Nu: packa, vila, sova. Imorgon: klonka, klonka, klonka och klonka.

Jag är upp tre inköp mot dig på 5/10 HU. Okej att det var playmoney, men ändå. Tomte.

Ja, det ska bli kul att följa Bajens väg mot mid-table mediocrity. Fan. Tilt. Mediocrity är rätt va? Det heter väl inte mediocricity? Hur dålig får man vara? Inte ens orka veta hur man stavar mediokritet (heter det ens så på svenska)? Mina förhoppningar inför året: 1) Linderoth avgår; 2) Styrelsen avgår. SM-guld och sådana trevligheter lär inte hända. Vi får väl vara glada om vi i alla fall lyckas kämpa till oss några derbyvinster. Om det inte var så SoFo att använda ordet "neggo" skulle jag har gjort det om min inställning kring Bajens säsong. Men nu får jag nöja mig med att kalla den negativ. Om cirka 12 timmar avgår århundradets tiltkaravan från Sviten mot Grebbestad. Slaskboken lär inte uppdateras under helgen, istället kommer jag skriva om turneringen och livet kring den på http://www.24hpokernews.com - bara att klicka er fram till mig. Återkommer med mer exakt länk när jag är nere i Grebban. Just nu känner jag mig oerhört icke-laddad och jätteosugen på poker. Skittrött. Men jag har inte druckit. Så snart har jag officiellt vunnit en thaimat, vilket kommer komma jävligt väl till pass efter att jag fylletiltat bort hela lönen i Grebban. Orka gå hungrig. I övrigt är allt alldeles utmärkt, var länge sen jag mådde så bra som jag gjort på sistone. Varför, det vet jag fan inte. Men man ska inte ifrågasätta bra saker. Jaja! Jag ska i alla fall ha det skitkul nere i Grebbestad! Tycker synd om er som är fast på ett utdött Sviten i helgen, men alla kan ju tyvärr inte få ha kul! Vi höres. Over and out från klonkparre. (Avsaknad kommer gulas på BG/schack. Otto på PES. Jag kommer komma ner till Grebban som miljonär.)

Hur definierar du världsklass då? Den som drar in mest pengar? Den som slår de som anses allra bäst på deras eget spel? Den som gör de snyggaste spelen vid de snyggaste tillfällena? Den som blir mest känd?

Polski4LifeYo! Ehh. Eftersom jag officiellt är ett drägg utan liv så blir det väl ett andra dagboksinlägg för ikväll. Och för att jag inte är trött ännu. Och för att jag fått slut på My Name is Earl-avsnitt att se. Och för att jag inte har något relevant att säga eller göra, så jag får väl plåga mina kära läsare med lite mer svammel från Söder. Snart är ju dagarna med svammel från Söder slut. Snart blir det svammel från Fruängen. Om möjligt ännu värre. I alla fall. Kollade klart på My Name is Earl. Första reaktionen är ju att det skulle vara alldeles för jobbigt att göra en liknande lista som han. (För er som inte sett programmet: ett tjuvaktigt drägg som bara gjorde dåliga saker började tro på karma och gjorde en lista över allt dåligt han gjort i livet och som han nu ska gottgöra). Men sedan kom jag på. Fan. Det krävs ju egentligen bara en post i listan: 1. Jag föddes. And that's it. Jag föddes. Men sedan kom jag på att sådan råbarkad och uppgiven rent kallhamrad cynism inte passar mig. Jag har ju trots allt genom min födsel och mitt liv spritt en massa glädje. Jag har ju trots allt gjort människor glada. Okej, låt gå för att det mest är obskyra konstiga jävlar som får glädje av min existens, typ, men det är ju alltid nått. Äh, ingen sådan cynism från min sida. Inte ikväll. Sedan kom jag på att jag egentligen är alldeles för trevlig, för förlåtande, för bra, jag är helt enkelt för godhjärtad av mig. Alltså borde jag göra en anti-lista, en lista över folk som jag borde ha varit mer ond och otrevlig mot. Helt enkelt en lista över folk som inte fått vad de förtjänat för att jag antingen varit för feg eller för godhjärtad. Micke kallade detta för "baltkarma" - "jag har inte varit tillräckligt elak mot folk". Fan, det sämmer ju - jag HAR inte varit tillräckligt elak mot folk som förtjänat det. Men å andra sidan så är det för sent att börja med det nu. Är man en mjäkig och godhjärtad loser så får man väl stå sitt kast och acceptera det. Dessutom är ju världen i sig tillräckligt jävla ond, kall och otrevlig för att den inte ska behöva en till ond jävel som vill skada folk. Sedan så tror jag inte att jag passar så värsta bra som ond. Jag tror liksom att jag saknar psykopatens iskalla brist på empati, sociopatens iskalla beräknande - jag saknar viktiga personliga egenskaper som skulle behövas för att jag skulle göra mig själv till ond. Och varför ska jag straffa de som straffas bör? Världen är ju jävligt orättvis, så de lär i och för sig inte få sitt straff, men vadfan, blir den bättre om JAG tar på mig ansvaret att straffa de som förtjänar det? Jag är ju fan inte någon sorts jävla gud. Okej, ibland så gränser väl jag till gudomlighet, men nej, det är inte min uppgift. Så det känns inte direkt som om jag kan göra en lista. Visst har jag gjort dåliga saker och fel saker, men fan - det är nog inget som jag ska behöva få minuskarma för. Borde nästan ligga plus på karmakontot tycker man, även om livet har en fetishistisk böjelse att gilla att pissa mig i ansiktet titt som tätt. Men inte fan ska jag skriva en lista. Om inte annat så för att det är jävligt jobbigt att skriva listor. Jag är alldeles för lat. Skulle jag skriva en sådan lista och sedan försöka rätta till sakerna på listan som jag gjort fel skulle jag ju inte ha tid att sitta och lyssna på musik och postspamma i min egen dagbok. Skulle världen bli en bättre plats för det? Jag vet inte, men mitt liv skulle i alla fall bli jobbigare. Den saken är ju ganska så toksäker. Och jag vill inte att mitt liv ska bli jobbigare. Äh. Egentligen vet jag inte vad jag vill med detta inlägg eller varför jag skriver det. Någon annan får väl göra en djupgående analys och komma fram till att jag är en idiot, men fan. Jag lyckades i alla fall döda lite tid. Och skriva lite. Två saker som jag kände för att göra. Inte fan ska jag få minuskarma för det. Äh. Karma, scharma, schawarma. Jag är fin och god som jag är. Ifall karma inte håller med så är karma en idiot, och idioters åsikter tar jag typ aldrig i beaktande, så alltså finns inte karma för mig om inte karma anser mig vara fin och god. Ahh. Skönt med lite klassisk marxistisk/feministisk argumentationsteori: håller du inte med oss inser du inte själv att du är förtryckt, skulle du inse det skulle du tycka precis som vi. Ahh. Hur ska jag inte orka dra in ett självhyllande demagogiskt och bara en smula patetiskt inlägg såhär på kvällskvisten? Jaja, nu ska Pluskarmaparre sluta skriva långa inlägg. Pluskarma? Eller pluskvamperfektparre? Hur skulle Pluskvamperfektparre vara? Någon som vet? Någon som VILL veta? Tror fan inte det. Parre is Parre. Som man säger här på Söder. Parre is Parre. Snart i en förort nära dig!

Ett tips till massmailutskick: använd er av BCC-funktionen så inte allas mejladresser blir offentliga, säkert folk som inte uppskattar att deras emailadresser går ut till 600 pokerspelare.

Kul att mina turneringshänder utlöser så mycket diskussion. Stort spel, eller nått. 90%ig synmaskin är jag såklart inte - jag kan till viss del köpa Avsaknads resonemang om att jag kan få bättre lägen att sno tillbaka den mörken jag foldar bort vid senare tillfälle, samt att han kanske är solidare än vad jag trodde. Men visst, jag synar med fler händer i sådana här lägen än många andra spelare, på gott och ont. Och jag tycker inte nödvändigtvis att det måste vara fel, men okej. Ditt readresonemang kan man ju köpa iaf. Lite mer långsiktigt så tänkte jag dock att min situation förändras jättemycket till det bättre ifall jag vinner. Nu har jag 12BB - jag kan försöka med EN blindsteal innan jag är i push/fold ändå, och mot typ 5/7 stackar kan jag ändå inte vika OM jag försökt steala. Alltså är jag i praktiken i push/fold ändå. Vidare så har jag en chipleader med 2 gånger mer marker på BB när jag har knappen. Nu vet jag inte hur kompetent han är, men skulle han visa sig vara kompetent så är det ju ett jätteproblem med tanke på hur löst folk tror att jag höjer först in på knappen Vinner jag så har jag 10% av markerna i spel och mer än dubbla average. Förlorar jag så har jag fortfarande 4BB, en klonk och jag är tillbaka på ungefär samma situation som jag kommer vara i om jag foldar BB+SB och inte hittar något läge att raisa innan nästa BB. Visst, jag har ju hellre mina 12BB än futtiga 4, men skillnaden i detta läge mellan 20.5BB och 12BB är i mitt tycke rätt så enorm, medan skillnaden mellan 10.5BB (om jag foldar SB också) och 4BB inte är i närheten av lika stor. Jag vet inte om jag tänker helt fel när jag tänker i sådana banor, men det är i alla fall så jag tänker - nu är jag väl säkert bara ännu en i raden av tomtar som inspirerats av Gigabets skrivelser på 2+2 och som övervärderar sin egen teoretiska och praktiska pokerförmåga. Men okej. Och sedan tänkte jag att givet den HD:n han borde ha så har jag 45-50%. Om jag gjorde fel i denna hand så anser jag att det ligger i att jag missbedömde motståndarens HD - att han ställer mycket tajtare än vad jag tror att han gör. Alltså det Avsaknad säger: Att denna spelare inte ställer mot mig med en så bred HD som jag antar att han gör. Vilket mycket väl kan stämma. Resultat? Jag synar efter lite stek. Han har AKo. En gång i livet köper jag inte ut. Mina sista fyra BB stoppar jag in först in på knappen med Q6s, BB hittar A8 som står - riggen och jag är ute på plats 19. Direkt efter tyckte jag såklart att det var skitdåligt spel av mig och jag förbannade mig över vilken tomte jag var. Sedan tänkte jag efter lite och kom fram till att det inte behöver ha varit så dåligt spel egentligen. När man tänker efter. Jag vet fortfarande inte - jag _tror_ i alla fall att OM jag gör fel i denna hand så är det just att jag har motståndaren på en för vid HD. My name is Parre.

Alltså sluta tilta mig, ärligt. Ni jämför en 60-årig sossebyråkrat som vigt sitt liv åt, ja vadfanhonnugör, med en ung baltalkis som har en allmänt tveksam moral och vars livsåskådning pendlar mellan fluffig hippielibertarism och cynisk, kallhamrad elitism. Dessutom är jag bara så jävla bra. Jag har alltså inget gemensamt med Freivalds, förutom härkomsten, era trångsynta rasistjävlar. Fan, trodde det bara fanns en (Grillby-NaziMicke) person som på ALLVAR var rasist som läste min blog. Men det finns visst många. Eh, vem försöker jag lura? Alla hatar balter Annars då? Ingen övertid idag i alla fall. Ett skittråkigt seminarium upptog hela min morgon. Smått tiltat - istället för korv med vispgrädde fick jag äta kebab - men annars okej. Sen gjorde jag väl en del, men hade det lugnare än på länge. Eftersom jag är ledig på fredag och har ett veritabelt berg av jobb att ta itu med så finns dock en viss liten risk för monstruös stress och övertid imorgon. Men, den dagen, den sorgen! Förresten, rolig konversation idag: Kollega: Lust att dricka någon öl? Jag: Nej! Kollega: Varför? Vaddå, är du sjuk eller? Jag: Nej, jag har bara slagit vad. Jag hatar att förlora vad. Kollega: Ehh. Va? Vad menar du? Jag: Jag har slagit vad om en mat på thaikiosken i Fruängen om att jag inte ska dricka innan fredagen. Kollega: Haha. Du är fan sjuk på riktigt! Men - tre av fyra dagar avklarade. En dag till, så är nr 12 min! Hur ska jag orka torska ett vad? Höll ju fan mig borta från Sviten i tre dagar för en hundring bara för att inte låta Lasse få fullständiga hånrättigheter. Hur ska jag orka torska ett vad? En dag kvar... En. Dag. Kvar! Hur ska jag torska vadet? Urk. En jävla fittdag kvar! Men i alla fall, nu till något helt annat. Livet leker! Jag vet inte om det är för att jag har så mycket att göra på jobbet att jag typ får värsta kicken av att bara komma hem, äta en bit mat, sätta på mig hörlurar och lyssna på skön musik, eller om det är för att mitt liv faktiskt är på rätt (nåja) köl. Jag menar, i övermorgon bär det av till Grebbestad med den sjukaste karavanen som skådats, antar jag. Sålänge jag inte gular på väg ner på sidebets så är det lugnt. Därnere lär det bli skitkul - om man bustar första dagen finns det dock risk för en hel del kinapoker och lite öl i trevligt sällskap. Men vi får väl se, jag hade tänkt att klonka hem skiten. Sen så flyttar jag om några veckor. Ska bli kul. Som fan, faktiskt. Får väl se om jag lyckas med bedriften att inte bli vräkt den första veckan, gör jag inte det så ska det nog kunna gå finfint. På tal om Grebbestad. Jag måste fan klonka skiten. Jag kollade på lite Ikea-möbler idag. Fy fan, det var inte en vacker syn. Inte direkt vad JAG vill ha. Och sedan undrar jag hur människor tänker som döper en serveringsvagn till KORVA. KORVA? Seriöst. KORVA associerar jag inte med något som jag skulle vilja plocka upp mat/dryck ifrån. Liksom, tjena, här har du din GT, direkt från min KORVA. Hur fan mår människorna egentligen? Nej, jag vet inte. Sist jag kollade på möbler var när mina föräldrar skulle köpa lite möbler till deras lägenhet i Riga. Var ju skiktul, och skitsnygga möbler också. Dock... dyrt med snygga möbler. Sedan minns jag att jag var på någon sorts kombinerat glaskonstgalleri/glasaffär i Östermalm. Fy fan vad snygga lampor de hade. Och sådant. Men... dyrt! Jag måste ju klonka Grebban så jag kan fixa lägenheten lite hur fan jag vill, istället för att behöva leva med KORVA-vagnar. Hur ska jag inte orka vara snobb när jag bor ute i snobbarnas huvudstad Fruängen? Eller, snobb och snobb. Jag har bara god smak. Eller något. Ja, nu ska jag luta mig tillbaka och vila lite, innan jag sover. Jag lever ett synnerligen aktivt liv. Woooo!

Fan, då måste jag ju också spela Haha! Nötserie ju, nu när man har varit så taskig mot Bison så kommer det va kallt på sviten. Sorry karma. 1. Var taskig mot Bison i min dagbok Bison är så dryg och otrevlig så man får pluskarma av att vara taskig mot honnom

Post of the year

Lägg till ett par ess och ytterligare ett par skräphänder så har du min ställ-HD först in vid CO med 8bb. Ja, och OM jag tror att Fi har en sådan HD - då har jag en coinflip, om vi lägger till ett par skräphänder och skräpess leder jag marginellt. Och sedan är ju en till fråga om man ska ta en förmodad coinflip eller inte. Vinst för en normal människa säkrar ju ITM och ger bra läge till vinst (för Parre ger vinst i denna pott bara ytterligare en chans att göra en blowup), men om man foldar så bör man kunna steala tillbaka den mörken man torskar vid ett senare tillfälle.

Ja, jag tror att ett stort problem jag antagligen har med turneringsspel är att jag i sådana här lägen klurar över vad JAG kan tänkas ställa in med först in på CO

Appropå handdistrubutioner han kan tänkas/bör ställa med, jag antar att något i stil med: { 22+, A4s+, K7s+, QTs+, JTs, A6o+, K8o+, QTo+, JTo } är för brett? Vad är en rimlig HD egentligen för först in i CO? Jag vet att det varierar från spelare till spelare i och för sig, men på ett ungefär?

Frirulle på Sviten på fredagen. 120 startande, 12 priser. Det är topp 3 man vill åt ifall man ska få vettigt pröjs. Blinds: 1500/3000 Snittstack: ca 22 000 Min stack: 36 000 Fi's stack: 24 000 19 eller 20 spelare kvar. Tre bord. Alla shorthanded, tror vi är sju vid vårt (eventuellt sex). Det foldas till Fi på CO som ställer in för 24k. Jag sitter på BB och hittar A8s. Är det en solklar fold? Eller är det en syn? Reads: Har spelat lite CG mot spelaren i fråga och han är solid, men eftersom jag sällan tar mig så långt i turneringar så vet jag inte alls hur han spelar turrar. Har inte suttit vid bordet så länge - kanske i en halvtimme, eftersom jag precis i början av 1000/2000-perioden fick byta bord. Han har vunnit några potter osynad när han raisat. Fått se honom dubbla med KK mot AQ. En gång höjde jag preflop och han ställde in mot mig, jag räknade ut att jag hade för dåliga kort (typ QJ) och han för stor stack, så jag vek. Han har sett mig dubbla med AQs mot 87s första handen jag spelade. Jag har spelat lite för aggressivt för mitt eget bästa, men jag har även fått kort. Dock har jag plockat ner en hel del potter preflop osynad eftersom potterna varit så små. Fick tvångssyna mörkt mot SB en gång (han hade 2BB kvar när jag satt i BB) och då visade jag i alla fall en riktig skithand, inte för att det spelar någon roll. En gång, när jag höjt preflop tre händer i rad, visade jag QQ så att folk inte ska tro att jag höjer med skit. Men de gångerna jag höjt har uteslutande varit först in i potten om jag minns rätt, och oftast från sen position. En av småstackarna som jag kunde sno av har bustat. På min knapp sitter bordets chipleader med kanske 60-70k i marker på BB - han har ett berg jämfört med mig. Till höger om mig har jag spelare med mellan 15-30k i marker. Kanske någon med mindre, kanske någon med mer. Direkt till vänster minns jag inte, men nånstans kring average. Detta är väl en rätt standard turneringssituation egentligen - men jag är osäker på hur man ska spela sådana. Dessutom så har jag fått höra olika bud om mitt spel efterhand från folk jag har frågat. Så situationen verkar ju rätt marginell. Fast jag vet inte - please help me?

Upp til kamp emot kvalen, sista striden det är!

Hej och tack för berömmet och kul att artikeln skapat lite diskussion Har inte speciellt mycket att tillägga, men känns som om ett tack till de som berömt mig är på plats, liksom lyckönskningar om en fortsatt trevlig diskussion, om jag orkar och har lust kanske jag också hoppar in med lite klassiskt retoriskt skarpa demagogiska argument fyllda med värdeladdade ord!

Ja, det är ju valår i år, så varför ska jag inte raljera lite om politik och det svenska samhället? Såg en artikel på Aftonbladet idag som fick mig att tilta lite smått. För övrigt, jag är inte bitter, nej, nej, inte alls. Inte när ett jävla popupfönster på Aftonbladets hemsida dyker upp. "DU är speciellt utvald till att delta i en undersökning..." Ja, vad KUL att just JAG blir speciellt UTVALD för att delta i er jävla undersökning. Skönt att storklonkarna fortsätter! Ehm, eller något. Klarade mig med trekvarts övertid idag. Stort! Men i alla fall, nu till Aftonbladets tilt-artikel och lite filosofi om svenska samhället. För er som helt skiter i mina briljanta utläggningar och sarkasmer så kan ni skippa vidare längre ner, jag ska nog skriva om annat ikväll också, men vi börjar med lite allmänt hån mot systemets uppbyggnad och det eviga daltandet med folk. Hur som helst: http://www.ungtval.se/index.aspx?mainstart=main&article=796192 Handlar om en 17-årig kille som sökte 200 jobb. Och som enligt journalisterna blivit diskriminerad för att han är blatte. Artikeln inleds med Ett resonemang som jag nog kan köpa - det skulle inte förvåna mig om många arbetsgivare hellre anställer Johan Svensson än Mohammad Abdullah, tyvärr. Men sedan kommer guldmotivationerna: tätt följt av Ja, jag tror säkert att invandrare diskrimineras i arbetslivet. Men fan - är detta verkligen ett bra exempel? Det handlar om en ung kille, som likt så många andra som vuxit upp i dagens samhälle, antar att staten ska fixa allt, att allt ska lösa sig. Det kan inte vara så att han inte fått de där jobben för att han just hoppat av gymnasiet när han var sjutton år? Vaddå, kommer det som en chock att ingen vill anställa någon som hoppat av gymnasiet och har noll kvalifikationer och arbetslivserfarenhet? Hur fan får de till diskrimination? Vi får inte veta vilka jobb han sökt, hur han sökt, om han skrivit ett vettigt CV, vi får veta att han sökt 200 jobb och inte fått något, underförstått på grund av hans chilenska härkomst. Jaha? Var fan är logiken i det? Istället för att ta denna person som ett positivt exempel - jag sket i skolan och fick skitsvårt att få ett vettigt jobb, nu har jag lyckats och är tacksam för det, försök med X och Y om det känns kallt - så skyller man allting på strukturell diskriminering. Vem fan gynnas av det egentligen? Inte är det invandrarna själva. De får lära sig, något som sanktioneras från diverse statliga utredningar och myndigheter, att om de inte får ett jobb så är det för att de har blivit diskriminerade. Punkt. Staten vaggar in människor i en falsk trygghet. Det är inte dig det är fel på, det är systemet. Har du inte fått jobb? Du blir diskriminerad. Istället för att killen i artikeln kanske hade insett att det är något fel på hans CV, hans sätt att söka jobb, och sökt avhjälpa det, så lutar han sig tillbaka, fortsätter på samma veva och hamnar i kategorin diskriminerad. Jobbkonkurrensen är stor bland unga. På vart och ett av de tvåhundra jobben han sökte kanske fanns det en annan chilenare, kurd, iranier, eller svensk för den delen, som faktiskt HADE gått ut gymnasiet, bemödat sig om ett välskrivet CV eller personligt brev, tagit reda på fakta om företaget, ringt och frågat hur det står till med ansökan. Det kanske inte är så att han var diskriminerad, utan snarare underkvalificerad? Men det ska det talas tyst om. Han blev diskriminerad, punkt. Nu kanske han blev det - det är ju inte omöjligt att det satt en rasistisk chef som såg "Pablo" och slängde hans ansökningar i papperskorgen, alla 200 jobb han sökte kanske hade en personalchef som hatade just chilenare. Men är det verkligen så troligt? Och varför ska vi då dalta med folk? Inget ont om honom personligen, men såsom medierna vinklar hans historia - och liknande historier - är så katastrofalt så det är sjukt. Går det dåligt? Diskriminerad. Har du inget jobb? Diskriminerad. Du får det inpräntat redan fråns barnsben: går det dåligt, gnäll, klaga, skyll på någon annan. Det är inte ditt fel, det är någon annans. Du kan inte göra något åt saken, det är inte ditt fel, alltså kan DU inte göra något åt saken. Detta genomsyrar hela samhället - var svenska UD:s handlande under tsunamikatastrofen eller Freivalds lögner om kontakterna med Levonline hennes fel? Perssons fel? Regeringens fel? Fan heller. Det var "någon annans" fel. Det brast i kommunikationen. Det var ett organisatoriskt fel. Alltså ingens fel. Någon annans fel. Och detta är så sjukt så det inte finns - vem ska kunna ändra ditt liv, göra ditt liv bättre, om inte du börjar med dig själv? Om inte du rannsakar dig själv, vem fan ska göra det åt dig? Vi uppfostras i en bubbla. Inget är vårat fel. Det må pratas om "eget ansvar", men i realiteten gäller "ju mer du gnäller och klagar desto mer rätt har du". Tyvärr. Sverige 2006 - landet där du aldrig ska ta ansvar. Staten, facket, mamma, arbetsgivaren, vem fan som helst är skyldig. Vem fan som helst ska ta ansvar, men inte du. Något som visar på ovanstående är citatet: Är det så jävla konstigt? Du har hoppat av gymnasiet och har ingen arbetslivserfaranhet. Seriöst, tror du verkligen att någon vill anställa dig bara sådär? Ska du få ett toppjobb direkt? Tyvärr så är jag övertygad om att många tror det. Att denna mystiska "någon annan" kommer lösa allting. Och om inte denna "någon annan" gör det, ja, då kan du alltid klaga på en annan "någon annan", diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden i detta fall. Seriöst - ska man bli FÖRVÅNAD över att man inte får något vettigt och bra betalt jobb om man söker utan några kvalifikationer, utan någon utbildning? På frågan om invandrare diskrimineras: Ännu ett typexempel. Istället för att tänka: "Min kompis kanske gjorde något som jag inte tänkte på, hur framstod han inför arbetsgivaren, hmm, jag kanske ska fråga min kompis, jämföra HUR vi sökte, vad vi gjorde, då kanske jag kan snappa upp något inför framtiden så att jag får jobbet nästa gång" så tänker han "jag har blivit diskriminerad på grund av min härkomst, vad fan är det för idé att ens försöka". Snälla någon, det är ETT exempel som inte ens behöver vara ett tecken på diskriminering. Jag blir bara så ledsen - varför har en ung kille lärt sig i så tidig ålder att det inte är hans fel, det är någon annans fel? Statasapparaten och daltandet med folk. Där har vi det som leder till situationer som ovanstående. Det är statligt sanktionerat att skylla på "någon annan", att det är "någon annans" fel. Trots allt så gör ju vår premiärminister likadant. Och vår f.d. utrikesminister. Och vår tillförordnade utrikesminister. Och antagligen alla våra minstrar. Det är kanske inte så konstigt att folk inte vill, kan eller har lust att ta hand om sig själva och sina egna öden. Det är ju "någon annans" fel. Ulrika Vedin, på Handelsanställdas förbund, gör inte något för att motbevisa den bilden: Så länge du inte är en vit heterosexuell man så är det inte ditt fel om du inte får ett jobb. Om du nu skulle vara en vit heterosexuell man så kan du säkert komma på en miljon andra anledningar till att just du inte fick jobbet, men att det inte var ditt fel - det var "någon annans" fel. Det kan vi alla göra. Och har säkert gjort någon gång i livet. Men snälla - ska vi inte i alla fall försöka skapa bättre förutsättningar för våra efterföljare? Kan inte vi alla som läser denna dagbok i alla fall försöka att uppfostra våra eventuella barn till att ta eget ansvar och granska sig själva, sitt eget liv, se sig själva i spegeln, trots att det ibland är jävligt obehagligt? Eller ska vi förklara för dom att det är "någon annans" fel? Ja, då var jag väl klar med den politiska delen av min dagbok. I övrigt då? Hur mår kreaturet Parre idag? Jotack. Rätt trött och sliten, ännu en intensiv dag avklarad. Men annars är det helt okej. Psykiskt är det bara fint - flyttar snart och på fredag morgon bär det av mot Grebbestad, hur jag inte ska kunna bryta min kalla period på cashgames och en gång i livet kunna vinna en turre vet jag faktiskt inte. Jag ska vinna allt rakt ut! Satt faktiskt och funderade över hur jävla hårt det skulle suga att dö. Även om jag under vissa som mest stressade perioder under dagen nästan önskade mig en kula i huvudet. Men fan, att dö, det lär suga. Just det, ska nog göra ett seriöst försök att sluta röka också. När mina cigg är slut. Har väl 3-4 limpor eller något sådant. Men fan, rökningen mår jag verkligen inte bra av, varför inte bara skita i att röka liksom? Är det något beroende som jag verkligen måste bryta så är det fan rökningen, det är ju utan tvekan det mesta farliga av alla jag har. Har ju hört att det handlar om att bryta vanor och mönster, jag vet i och för sig inte hur mycket det stämmer, men jag har i alla fall skippat att röka en cigg från hemmet->bussen på morgonen och från bussen->hemmet på kvällen - det blir i alla fall två cigg mindre och förhoppningsvis en ovana mindre som kommer göra det lättare att sluta helt när jag nu ska det. Ska också försöka hålla mig till att röka max en cigg efter jobbet, det gick fint igår, ska nog göra det idag också. Varför inte, liksom? Att röka är ju inte ens speciellt skönt. Visst, det ger en paus i jobbet och möjlighet att stressa av lite, men å andra sidan så gör ju en promenad detsamma. Förutom att man inte skadar en massa vitala inre organ genom att promera, undantaget något extremfall som att en död svan ska landa på ens huvud. Får väl se hur det går och om det stämmer att nikotin och rökning är den absolut mest beroendeframkallande drogen som finns. Det har ju gått kanon att sluta med sprit och spel hittills, varför ska jag inte visa lysande resultat när det gäller att sluta röka? Appropå något helt annat och orelaterat så fick jag nyss en bokningsbekräftelse från Grebbestad. Ruskigt skillat att särskriva "bokningsnummer" till "boknings nummer". Ni vet ju vad jag tycker om saker som särskrivningar Ja, nu ska jag väl vila ett tag - lyssna på lite musik, chatta med lite folk, kanske se en film eller serie. Får se om jag orkar skriva något mer inlägg ikväll, ska försöka sova tidigt - sömn är faktiskt bästa medicinen mot stress. Även om alkohol är helt okej också, men för mycket alkohol gör att man inte sover speciellt skönt. Några öl går i och för sig ner. Men nej. Jag tänker inte ge Emily nöjet att få håna mig, jag SKA förtjäna den där Nr 12 från Thaikiosken. Ingen öl för mig. Inte ens en liten. Passade ju till och med after-worken ikväll till förmån för framtida gratisthaimat. Hur ska det kunna gå fel? Jaja! Slutsvamlat, take care!