Skönheten och Odjuren

[MikeTime]

Starta upp en tjockisdagbok, jag är för.

 

98kg ramlade jag in på oxå.

 

Å lilla jag vägde mig nyss. All in med 82 kg. Då är jag iofs ett huvud kortare än TF och Skanke... 1.75.

[Liza]

Yo Lisa, se till att dinga ECOSTT light-paket på Prima nu den 12:te. Hotell/flyg ingår inte i det paketet, men jag har ju redan dubbelrum fixat. Ta det på Jöns nya sajt så kan vi tvinga med honom till bunkern också för en Tallinn reviveal!

 

Det var faktiskt inte en dum idé! Ska se om jag kan jobba in den

[Liza]

Dagens låt och video. Nu kommer alla gamla stofiler säga att originalet är bättre, men i beg to differ.. Videon är hur snygg som helst och har dessutom ett budskap. I Like!

[Jennez]

Jennez borde väl kunna fixa en turnering med lite biljetter som added value? Åtminstone jag har inget konto på Nordic Bet, så åtminstone ett nytt konto skulle skapas,,,

 

Min plan är att ordna turrar för forumet med added biljetter till NordicBet SuperWeekend i Tallinn som faktiskt är en jävligt trevlig tillställning.

 

Ett paket kostar €650 och då ingår två turrar, hotell, flyg och middagar.

Fredag: 1500 eek (är inte helt 100 men där omkring iaf)

Lördag: 3300 eek

Båda är Freezeout med vettig struktur.

 

Det kör vi när

1. Affiliateprogrammet på NordicBet är klart

2. När vi har satt upp en schysst deal med poker.se

 

Det kommer alltså att dröja ett par månader men vi kör sådana här SuperWeekends 10 ggr om året så tåget går rätt ofta.

[MikeTime]

Min plan är att ordna turrar för forumet med added biljetter till NordicBet SuperWeekend i Tallinn som faktiskt är en jävligt trevlig tillställning.

 

Ett paket kostar €650 och då ingår två turrar, hotell, flyg och middagar.

Fredag: 1500 eek (är inte helt 100 men där omkring iaf)

Lördag: 3300 eek

Båda är Freezeout med vettig struktur.

 

Det kör vi när

1. Affiliateprogrammet på NordicBet är klart

2. När vi har satt upp en schysst deal med poker.se

 

Det kommer alltså att dröja ett par månader men vi kör sådana här SuperWeekends 10 ggr om året så tåget går rätt ofta.

 

När är nästa SuperWeekend och kan man köpa ett pkt via klienten/dig/någon annanstans istället för att satteklonka in det?

[Othello]

<i inledningen på en awesome trip report>

 

Klonk, inte bara att vi sitter tillsammans, vi fick dessutom en getto-uppgradering till nödutgång!

Det är ett fantastiskt beskrivande ord och alla borde använda det imho. Tack till Urban Dictionary.

[Jennez]

När är nästa SuperWeekend och kan man köpa ett pkt via klienten/dig/någon annanstans istället för att satteklonka in det?

 

Följande datum gäller för de kvarvarande i år:

 

28 - 30 Augusti

25 - 27 September

11 - 13 December

 

Och jajjemän, det går bra att köpa in sig i klienten eller via mig.

[gdaily]

Det kommer alltså att dröja ett par månader men vi kör sådana här SuperWeekends 10 ggr om året så tåget går rätt ofta.

Lol, du hatade Tallinn under SM och fick sticka hem tidigare för att jag såg att du var när aatt ta till lipen... och nu ska du dit typ en gång i månaden

[bjoelle]

Då senaste 2 årens "sakta men säkert"-viktuppgång varit pga mitt mål att bli som Jennez när jag blir stor nu får ses som förgäves måste jag tydligen börja motionera. Fan ta han som börja prata bantning i denna jävla dagbok,

 

Jag stötar dig i att skita fullständigt i några dumma viktnedgångstävlingar Jennez! Bort ur tävlingen för fan! Det är lite som tomten, hade tomten varit tomten om han var 1,95cm lång och 60kg tung?

[Jennez]

Lol, du hatade Tallinn under SM och fick sticka hem tidigare för att jag såg att du var när aatt ta till lipen... och nu ska du dit typ en gång i månaden

 

Nu har jag ju inget val damn it. Det hade jag inte innan heller iofs.

 

Nej, jag ogillar fortfarande Tallinn men SuperWeekend känns ganska annorlunda. Det är inte så pretentiöst och arrangemanget är guld. Det handlar inte om "vem som är bäst på poker i hela världen" som det gör under SM.

Har alltid gillat Finnkampen av samma anledning. Man åker dit, det är två dagar (inte en jävla 8-dagars-stretch) och framförallt är man där för att det är kul att spela poker och ha det trevligt.

 

Då senaste 2 årens "sakta men säkert"-viktuppgång varit pga mitt mål att bli som Jennez när jag blir stor nu får ses som förgäves måste jag tydligen börja motionera. Fan ta han som börja prata bantning i denna jävla dagbok,

 

Jag stötar dig i att skita fullständigt i några dumma viktnedgångstävlingar Jennez! Bort ur tävlingen för fan! Det är lite som tomten, hade tomten varit tomten om han var 1,95cm lång och 60kg tung?

 

Jennez är fortfarande Jennez grasshopper. Jag kände lite att jag var en dålig förebild för kidsen. När de börjar prata om att de vill bli feta för att likna mig har det gått för långt. Jag tar mitt ansvar! Till skillnad från en massa andra stjärnor dvs...

 

Fast nu ser det ut som att Ola kommer att sabba allt. Han vill äta mat på en kolgrillsrestaurang ikväll. Hur ska jag kunna sitta där och mumsa på en sallad? Fan också... Men jag ska vara stark!

[Jennez]

När jag ändå höll på att ladda upp bilder till viktminskningsdagboken hittade jag den här gamla godingen från början av min pokerkarriär. Tog en massa screenshots på trevliga situationer (jag vet, jag var en nördig n00b) och det var kul att kolla på.

 

Hade bland annat en period när jag skulle se hur många lyckade bluffar med 7-2o jag kunde dra till med och screenshottade varenda en. Men den här bilden som ni ser är ngt helt annat. Good times!

 

[Jennez]

woops, där fuckade jag upp sidan på ngt sätt... men wtf.

[Ola Brandborn]

Woho! Berättelser från flygresorna är riktigt underhållande. Jag gillar hur du skriver och kan ärligt säga att jag ljuger om jag skriver att jag inte är avunsjuk på ditt guldkort.

Ty. Om fler är intresserade så kan jag skriva ihop en "Så gör du flygresan enklare, för noobs".

Fast nu ser det ut som att Ola kommer att sabba allt. Han vill äta mat på en kolgrillsrestaurang ikväll. Hur ska jag kunna sitta där och mumsa på en sallad? Fan också... Men jag ska vara stark!

Ola säger:

ring när du drar från solna då

Ola säger:

så träffas vi på din sida bron mosaik

Ola säger:

så får jag sova lite till

Jennez säger:

Japp, lär dröja ett par timmar men försök fan vara vaken så att du kommer i rätt rytm!

Jaha, han ringde ju inte i tid, så nu är jag tidsuppfuckad. Jag är sur, jag har sockerbrist, jag är arbetslös och jag hatar mitt liv. Jag är singel och desperat. Jag börjar bli gråhårig (nej inte håret, utan skägget!). Jag skjuter mig snart.

[bjoelle]

Nu har jag ju inget val damn it. Det hade jag inte innan heller iofs.

 

Nej, jag ogillar fortfarande Tallinn men SuperWeekend känns ganska annorlunda. Det är inte så pretentiöst och arrangemanget är guld. Det handlar inte om "vem som är bäst på poker i hela världen" som det gör under SM.

Har alltid gillat Finnkampen av samma anledning. Man åker dit, det är två dagar (inte en jävla 8-dagars-stretch) och framförallt är man där för att det är kul att spela poker och ha det trevligt.

 

 

 

Jennez är fortfarande Jennez grasshopper. Jag kände lite att jag var en dålig förebild för kidsen. När de börjar prata om att de vill bli feta för att likna mig har det gått för långt. Jag tar mitt ansvar! Till skillnad från en massa andra stjärnor dvs...

 

Fast nu ser det ut som att Ola kommer att sabba allt. Han vill äta mat på en kolgrillsrestaurang ikväll. Hur ska jag kunna sitta där och mumsa på en sallad? Fan också... Men jag ska vara stark!

 

Well well, gymkortsinhandlande inplanerat. När jag blir stor ska jag bli som Jennez, fitt!

 

Lycka till!

[Jennez]

Jaha, han ringde ju inte i tid, så nu är jag tidsuppfuckad. Jag är sur, jag har sockerbrist, jag är arbetslös och jag hatar mitt liv. Jag är singel och desperat. Jag börjar bli gråhårig (nej inte håret, utan skägget!). Jag skjuter mig snart.

 

Whine, whine. Ett par timmar = 2 timmar. Jag ringde 2 tim och 15 min senare.

 

Och vem har ett perfekt liv egentligen? Har funderat över det ganska mycket på sista tiden. Jag är tjock och folk tror att jag är närmare 40 än 30 till exempel.

Jag hatar inte mitt liv men jag hatar delar av det. Men som sagt, vem gör inte det? Frågan är när man ska känna sig nöjd? SKA man känna sig nöjd? Jag är rädd för att bli som de flesta andra. Man ger upp, lägger sig platt och inser att man kanske inte borde köpt en Volvo V70 på avbetalning tillsammans med en partner man slutade älska för längesedan.

Sen åker man pliktskyldigt till någon camping eller en charter för ungarnas skull. Allt handlar om att få skiten att gå ihop. Att bygga sig en lycka som åtminstone är tillräcklig för att stå ut. Sann lycka kan man se sig i månen efter.

 

Så känns det nu iaf. Om man får barn någon dag är det säkerligen det bästa som händer en. Men hur är det 12 år senare när frugan knappt pratar med en och ungarna tjatar om cyklar, hästar och hockeyutrustning. När du måste köra genom snömodden kl 19.00 en kolsvart och svinkall vinterkväll för att hämta ungen från ngn aktivitet när du egentligen bara hade velat sitta i soffan och slökolla på Simpsons?

 

När du vill sova ut efter en hård vecka på jobbet men ungarna stojar och stökar kl 7 på morgonen för ni hade visst lovat frugan att åka till ett ostysteri just den dagen eftersom "familjen aldrig gör något tillsammans längre".

 

När vänner och bekanta kommer på middag och har med sig sina kids. Barnen har kul med varandra och du är glad för det för du älskar dina barn. Men priset du måste betala är att sitta där med ditt stela leende och ljuga ikapp med dina gäster om hur trevligt och bra allting i livet är samtidigt som du tar lite större klunkar av vinet för att döva ångesten.

 

Vad händer då?

 

Nej du Ola, det finns de som har det mycket värre än vi. Och det finns de som hade offrat en hel del för att få byta.

 

Jag tror lite klyschigt att kärleken är svaret. Livet suger utan kärlek och hur underbart det än är så räcker inte kärleken från sina barn till.

Men jag tror på människan. När jag flyttade till Stockholm så trodde jag att jag skulle bli ensam. Alla jag kände här var ju bara "ytliga pokerbekantskaper" men jävlar vad fel jag hade. Varenda en har ställt upp och gjort allt de har kunnat för att man ska känna sig välkommen. Skickar lite lööv till dig där Ola för du är en av dem. Drar iväg en näve positiva känslor även till Bengan och Hefo, Coxxa, Gusten, Lisa, Ludvig, Mackan, Micke och en hel hög andra människor.

 

Oj vad djupt det här blev. Men ibland är det bra att filosofera lite tror jag...

[MikeTime]

+1 på Jens utomordentliga, men samtidigt lite sorgliga, inlägg! Wp!

[Crappy]

Japp, Jennez närmare 40 än 30 :=)

 

Men jag säger som Mike

 

+1 på Jens utomordentliga, men samtidigt lite sorgliga, inlägg! Wp!

[TotalFarsa]

en massa text

Tänker inte gå i polemik med dig nu utan ska bara använda det du skrev som grund för mina egna funderingar, så har vi rett ut den biten på förhand Varning, svammel kommer nedan...

 

Är lycka och ett lyckligt liv nödvändigtvis samma sak? Eller är det kanske så att det är strävan efter ett lyckligt liv som gör individen "lycklig"? Och om så är fallet, vad är det för något vi letar och söker efter? Och är inte denna jakt på lycka ganska futil eftersom man inte på förhand kan veta om uppfyllandet av ens personliga mål kommer att göra en själv lycklig?

 

Ta bara Jens resonemang om familjelivet som exempel. Han vet inte hur en framtid med barn/familjeliv skulle komma att se ut men han har en föreställning om hur den skulle kunna te sig, och den är inte speciellt optimistisk (om jag tolkat det rätt ). Men det som är positivt är att han för ett resonemang kring det och funderar över sin framtid, något osm långt ifrån alla gör, oavsett om det gäller familjebildning eller whatever som är avgörande för hur ens framtid ser ut. Det som jag tycker saknas i det han skrev är en motpol. Vilka andra vägar i livet finns det och hur skulle livet te sig om han valde den vägen istället. Ett liv utan en fast parrelation. Ett liv med en parrelation fast utan barn. Ett liv med barn fast där parrelationen har tagit slut och en ny parrelation har tagit vid.

 

Det jag vill komma fram till är att livet är väldigt nyckfullt och även om man själv upplever att man gör sitt bästa, vad det nu betyder, så blir saker och ting inte alltid som man tänkt sig. Livet är inte förutsägbart. Och vad kommer till lycka så har jag "gett upp" hoppet om "ett lyckligt liv" i den mån att jag lever mer i nuet än vad jag gjorde för, säg, tio år sedan.

 

Det är inget som jag aktivt går och tänker på men när jag nu sitter och funderar på det så känner jag att, för egen del, så handlar det om att ta vara på och njuta av de stunder som man upplever lycka, individuellt som det må vara. Stora delar av livet består trots allt av transportsträckor och det är inte undra på att folk bränner ut sig och mår dåligt om de inte inser detta. Lycka är flyktig av sin natur, imo, och jag ser inte poängen i att jaga lycka.

 

Som sagt, det här var nödvändigtvis inte riktat till dig Jennez men var din post som fick mig att börja fundera. Vet inte om jag fick till det där ordentligt eller om det blev oläsligt

[Liza]

Shit vad djupt det blev här plötsligen (!)

 

Jag tror att många människor har svårt att vara glada och tacksamma för de lyckliga stunder de faktiskt har i livet. Man ska inte tro att lycka automatiskt kommer iom att man hittar en partner att vara med, någon att gifta sig med eller att skaffa barn med. Jag har alltid sagt att för att kunna hitta lycka med någon annan måste man vara lycklig (och hel) i sig själv först. Jag har hört många säga "jag var inte en hel människa innan jag träffade dig... du gör mig hel.. osv". Sånt ger mig kalla kårar.

 

Är man singel så får man inte glömma bort de andra sakerna som gör en lycklig här i livet. Familj och vänner tex, något som allt för många tar för givet (jag är säkert också en av dem) Jag tycker man ska vara glad och tacksam för det lilla man har för det är faktiskt ingen tävling i vem som har det bäst och mest.

 

Mycket svammel här nu.. Men ett par sista ord:

Glöm aldrig att det ALLTID finns någon som älskar dig hur ensam du än känner dig.

[Jennez]

Jag säger inte att jag tror att det blir så som jag beskrev eller att det ens behöver bli så. Men jag är rätt övertygad om att det är så det ser ut för många.

 

Och det är faktiskt tragiskt att läsa din text TF. Om jag läser dig rätt "mellan raderna" dvs. Det känns som att du predikar livets nyckfullhet och att det bara är att hänga med i svängarna och göra det bästa av det. Med andra ord: Ge upp, försök må så bra du kan men det är inte värt att söka målen för du vet inte ens om du vill vara där när du kommer fram.

 

Jag håller med, livet är nyckfullt. Jag kan ta mig som exempel, på bara tre månader har mitt liv förändrats totalt. Jag bor inte på samma ställe, jag umgås inte med samma människor, jag jobbar inte med samma sak. Och absolut ska man göra det bästa av alla situationer och alltid försöka hitta lyckan (vad det nu är) i nuet.

Men det betyder inte att livet och det som händer i det är bortom all kontroll. Att man bara ska knäppa fast säkerhetsbältet och åka. Jag vill veta vart jag ska åka och hur jag ska göra för att komma dit. Det ska vara mitt val, inte "livets", ödets eller någon annans.

Det kanske inte blir som man tror alla gånger men man har iaf valt det själv.

 

Jag skulle aldrig orka med att vara den där killen som sitter i bilen utanför ishallen i väntan på grabben en kall februarikväll och undra vad fan som hände. Att man gjorde det bästa av varje enskild situation känns som en klen tröst då, när man vet att man hade kunnat välja annorlunda.

Det känns som att du är helt passiv. "Det blir som det blir". Ja, det blir det om man inte väljer. Om man bara hänger med, om allt man vill är att "hitta lyckan i nuet".

 

Ja, jag inser att jag kör lite svart/vitt-resonemang här men vi får börja där om vi ska diskutera vidare iaf.

[Liza]

 

Att man gjorde det bästa av varje enskild situation känns som en klen tröst då, när man vet att man hade kunnat välja annorlunda.

Det känns som att du är helt passiv. "Det blir som det blir". Ja, det blir det om man inte väljer. Om man bara hänger med, om allt man vill är att "hitta lyckan i nuet".

 

 

Klen tröst? Vad ska man känna då? Att man ångrar sina val i livet när man gjort sitt bästa?

Det är som att lägga KK mot AQ för att man vet att det finns en risk att A kommer på rivern..

Jag förstår inte vad det skulle vara för fel med att vilja hitta "lyckan i nuet", är det inte vad livet går ut på? Eller är jakten på lyckan en storklonk och bara man får den "perfekta" lyckan så kommer den vara konstant?

Jag är övertygad om att lycka är olika för olika människor och att för många med barn och volvo så är det deras lycka och den är inte mindre bra på något sätt.

[Othello]

+1 på Jens utomordentliga, men samtidigt lite sorgliga, inlägg! Wp!

 

Det blir lite roligare om man läser det på skånska faktiskt.

 

Argumentationstekniken är ganska rolig i sig själv också, men jag struntar faktiskt i innehållet. Kul att du är glad i alla fall.

[Jennez]

Klen tröst? Vad ska man känna då? Att man ångrar sina val i livet när man gjort sitt bästa?

Det är som att lägga KK mot AQ för att man vet att det finns en risk att A kommer på rivern..

Jag förstår inte vad det skulle vara för fel med att vilja hitta "lyckan i nuet", är det inte vad livet går ut på? Eller är jakten på lyckan en storklonk och bara man får den "perfekta" lyckan så kommer den vara konstant?

Jag är övertygad om att lycka är olika för olika människor och att för många med barn och volvo så är det deras lycka och den är inte mindre bra på något sätt.

 

Nej, jag hade väl sparat det här kortet till ett senare skede i "debatten" men nu tvingar du mig att spela ut det med din poker-retorik.

 

Villa, volvo, barn etc skulle vara en stor lycka för mig. Jag vill faktiskt ha barn (tro det eller ej). Men jag vill ha det med rätt person, i rätt förhållande, i rätt del av livet.

Som jag så klyschigt och sentimentalt uttryckte i ett tidigare inlägg så är kärleken det viktigaste för mig. Jag vill vara så säker jag kan på att mina känslor för min partner är så djupa att ingenting (förutom uppenbara saker som otrohet och lite annat) kan förändra dem.

Och nej, det är ingenting man kan styra över men man kan känna efter, förutspå och gissa - precis som när man sätter någon på en hand i poker. Och precis som i poker så blir det ett enklare och mer korrekt beslut ju mer info man har. Jag vill inte trycka in keramiken och blunda helt enkelt. Jag vill vara så säker och förberedd jag kan.

Omfg vad mycket poker det kom nu men poker är ju en metafor för livet... Särskilt på ett pokerforum antar jag.

 

Hur som helst. man måste chansa, man måste ta risker. Den enda stående ordern från Försvarsmakten lyder (för att slänga in ngt annat än en pokermetafor bara): "Tag initiativet. Behåll initiativet. Tag de risker detta kräver."

Enligt mig gäller det i livet också. Jag ska välja vem jag vill bo med, välja vem jag skaffar barn med osv. Det ska inte vara som att "oj, vi bara lunkade på och flyttade ihop. Sen kom det en unge också, visserligen inte planerad men livet är ju nyckfullt, haha. Men det blir säkert bra." Och sen sitter man där för att det bara blev så.

 

Jag vill aldrig behöva säga "det bara blev så". That's it.

[TotalFarsa]

Hehe, jo, jag kan se hur min post framstår när jag läser den igen. Till ett visst mått så har du väl rätt när du skriver att jag verkar predika livets nyckfullhet men det är inte riktigt hela sanningen och jag får väl skylla mig själv för att jag inte utvecklade mig mer. I ärlighetens namn är jag lite osäker på hur jag ska uttrycka mina tankar utan att framstå som passiv inför framtiden, för självklart är det på det viset att även jag gör mina genomtänkta val i livet.

 

Jag vill inte att det här ska komma att handla om valet om huruvida man ska bilda familj eller ej för det skulle lika gärna kunna gälla valet av utbildning, partner, bostadsort, arbete, umgängeskrets, fritidsintressen osv. Det flesta stora val man har gjort genom livet har ju starkt påverkat var man står idag. Och visst får jag erkänna att jag har gjort aktiva val i merparten av de som senare skulle komma att påverka min livssituation som den ser ut just idag.

 

Jag tror inte att min post handlade så mycket om att bara finna lycka i nuet som att acceptera sina tidigare val och leva med dom utan att möka för mycket i det förflutna. Jag skulle förmodligen få en knäpp om jag skulle gå och tänka what if hela tiden.

 

Du skriver att du vill ha kontroll över ditt liv och det låter väl utmärkt. Men får jag då fråga hur mycket kontroll du har haft det senaste halvåret/tre månaderna? Trodde du för ett år sedan att du skulle befinna dig i Stockholm idag, på en annan arbetsplats med, till viss del antar jag, ny umgängeskrets? Är det inte så att rätt så mycket har förändrats för dig och att det till viss del har legat utanför din kontroll? Eller gör jag ett stort feltänk här?

 

Jag antar att mitt resonemang går ut på att man inte har kontroll över alla aspekter i ens liv och att det kanske inte ens är eftersträvansvärt.

 

Visst är det skoj med svartvita resonemang

[valterego]

Om man VILL vara killen i bilen utanför ishallen då? Personligen är jag skiträdd för att bli en singelkille vars identitet är poker.