Gå till innehåll

Balansera fold/call


Matfrid

Recommended Posts

Vad vinner man på att spela balanserat när det främsta alternativet är att lägga sig?

 

T ex Harrington:

"Fold 80 percent of the time, call 15 percent, reraise 5 percent. W'ere mostly beaten here, but he might be bluffing, so we continue playing in a few cases."

 

Jag har svårt att förstå konceptet. Det är ju inte någont balanserat spel i den meningen att motståndaren sedan blir likgiltig (indifferent) mellan olika alternativ. Dvs hur likgiltig kan han vara när man har lagt sig :mrgreen:

 

Hur smart är det sedan att spegla t ex en 90% chans till förlust med 90% fold? Om vi är otroligt duktiga på att bedöma situationer och sedan lägger alternativen därefter, blir vi ju bara 'self-measuring' och seglar som en dum manet på chansens vågor. Vi träffar inte ett dugg när vi kommer till de 10% då det inte är fold. Vi ger inte motståndaren chansen till något större misstag vad jag kan se.

 

Återstår lite metagame. Vi vill visa att vi inte lägger oss hur som helst. Ja, hur bra är det i alla lägen? Är vi alltid lika ivriga på att visa det när vi ligger illa till?

 

Troligen har jag väl missförstått hela konceptet. :mrgreen:

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

En anledning kan vara att hålla nöthotet vid liv på alla brädor. Tex, om du alltid foldar 57 i ett visst läge pre flop, så kan du aldrig ha nötstegen på floppen 468. Därför kan det vara värt att mixa in lite 57or i lägen där du vanligtvis foldar den.

 

Framför allt nåt man bör tänka på med djupa stackar.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

handlar kanske om damage control. man vet att man i vissa ställen kommer läcka pengar, men man räknar med att ta igen det i andra lägen.

 

eller det andra mer sannolika alternativet, harrington är en teorifisk som tack vare dålig strategi hamnat i ett dåligt läge och applicerar något han hört någon annan säga på ett felaktigt sätt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Men inte när läget är: Vi har inte odds att syna, dock väljer vi ändå att syna ibland. Ibland raisar vi också...

 

handlar kanske om damage control. man vet att man i vissa ställen kommer läcka pengar, men man räknar med att ta igen det i andra lägen.

 

Precis av den anledningen. Vi kan inte göra det för ofta (inte alls ofta) för då kostar det mer än det smakar. Men för att vår strategi som helhet ska funka, så måste vi göra det ibland (även när oddsen i den enskilda handen inte räcker till). Detta är ett ställe där det annars så missbrukade mantrat "ibland är det rätt att göra fel" kommer väl till pass.

 

Det handlar inte mkt om att vi ska kunna träffa nötterna i denna hand med 57. Det handlar om att vi nästa gång 468 eller nån sån flopp kommer, så har vi sjukt mkt mer bluffmöjligheter när det gått in så många bets att fi sätter oss på nöt eller bluff. Och om vi inte har några bluffmöjligheter där, så kommer vi heller på sikt inte ha några möjligheter att värdebetta nöten (iom att han vet att det inte är en bluff).

 

Så det är ett balansspel, dock i den vanliga bemärkelsen och inte i den betydelse som Harrington använder ordet i.

 

Och btw är jag rätt övertygad om att Harrington inte gör så här av dessa anledningar (vore rätt sjukt att göra det så ofta som han gör, o framför allt när man sitter så kort som man gör i flera av hans exempel). Han skriver helt enkelt något väldigt knasigt, som bara råkar likna något annat som inte är så knasigt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Intressant fråga. Tror det är lättare att svara med ett konkret exempel i frågeställningen.

 

Citatet var från Harrington on Cash Games s 278. Detta med att balansera fold mot annat återkommer dock på en massa ställen.

 

Handen: du är 'preflop aggressor in position' och höjde 3 big blind från cutoff med Ah Qh. Big Blind : call.

 

flop: Tc 8s 4s

 

'He checks. We bet. He raises'

Sedan följer citatet jag gav.

--------------------

 

Ett alternativ är dock att fi inte checkar:

'He bets 3 big blinds.'

'Raise 20 percent of the time, call 40 percent, fold 40 percent'

 

'Since you don't really know where you stand, your strategy here combines a little of all three actions' s 277

 

Som sagt, det finns många fler exempel där Harrington tar med att lägga sig i en strategisk balans.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det blir lättare att förstå om man tänker på att Harringtons bok i väldigt stor utsträckning är goja.

 

En anledning kan vara att hålla nöthotet vid liv på alla brädor. Tex, om du alltid foldar 57 i ett visst läge pre flop, så kan du aldrig ha nötstegen på floppen 468. Därför kan det vara värt att mixa in lite 57or i lägen där du vanligtvis foldar den.
Du är inte allvarlig va?
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, nöthot är viktigt så länge man kan beta några gator i rad.

 

Fan har till o med för mig att du skrev nåt om detta på PN, men kan ju förståss ha missförstått.
Du kan reppa 75 med 75s istället för 75o.

 

Argumentet blir bara vettigt om man tror man behöver ännu mer än 4 kombos 75 och därför även behöver några 75o, varpå ens range blir bisarrt bred.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Du kan reppa 75 med 75s istället för 75o.

 

Argumentet blir bara vettigt om man tror man behöver ännu mer än 4 kombos 75 och därför även behöver några 75o, varpå ens range blir bisarrt bred.

 

Ja, jag skrev inte 57 (75) för att det skulle läsas som 75o, utan för att jag helt enkelt inte avsåg kortens färger i mitt inlägg (på samma sätt som jag skrev utan färger när jag skrev floppen 468). Fel av mig.

 

Nej, självklart spelar man inte 75o på det sättet. Är vi överens då?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det blir lättare att förstå om man tänker på att Harringtons bok i väldigt stor utsträckning är goja.

 

Jaghar inte läst den, men i HH1 (turreboken) så skriver han om cashgame att "det är bara att sitta och vänta på nötterna och ta betalt" och då tänkte jag what?

 

Sedan upptäckte han väl att böckerna sålde som smör, och då var det snabbt skrivet en cashgamebok, kring något som han troligen inte är världsmästare på...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det blir lättare att förstå om man tänker på att Harringtons bok i väldigt stor utsträckning är goja.

 

 

Så besviken jag blir. Finns det inte en kotte som är beredd att ta den gode Harrington i försvar? Ingen som vill räcka upp handen och försvara lite balanserade läggningar? Ingen som ens tycker att Harrington on Cash games är bra böcker?

 

( själv tycker jag att första boken började bra, första 140 sidorna)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Att balansera mellan olika linjer med de skäl som han ger (vi vet inte var vi står, etc) är väl knappast bra. Vi strävar efter att hitta rätt ranger, där vissa händer ligger sämre till än andra inom rangen, men lik förbannat måste vi ha cut offs i våra ranger och inte gröta till det på det sätt som han gör.

 

Att mixa upp det med en o samma hand i en viss typ av situation kan dock fylla två funktioner, som jag ser det:

 

1) Dels de argument som jag framfört tidigare i tråden

2) Att en hand ligger precis på cut off och vi inte kan spela alla kombos av den handen jämt i en viss linje för det blir obalanserat. Tex om vi har 48 olika kombos av tredjenötfärg i vår HD, men det blir felbalanserat om vi alltid vidtar en viss action med den handen i det läget (cutt off mellan två actions ligger inom det scope av vår HD där tredjenötfärgen ligger). Då måste vi mixa upp.

 

Fladdrigt och oigenomtänkt svar. men typ så. Tror jag. :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...