BillyBobs Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Skulle faktiskt hellre se att den sållade bort sånna som dig. Kränkande one-liners helt utan mening. Mår du bättre när du får kränka honom lite extra hårt?Låt han ha sina åsikter och diskutera dem eller skriv inte alls, snälla nån. Följer tråden och tycker den är intressant men vill inte se massa dynga hela tiden. Tack för berömmet. Visste inte att jag kunde 'kränka honom lite extra hårt' med en oneliner. Dessutom presenterade jag min åsikt kort och konsist i en oneliner, mer än vad de flesta klarar av. Citera
bandini Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Nej, du har tydligen missat vad jag har skrivit. Ett helt skattebefriat samhälle skulle leda till anarki och det är inte alls det jag förespråkar. Som jag har skrivit tidigare ska staten absolut finnas eftersom den fyller ett viktigt behov - genom att ta hand om det som individer inte kan hantera själva. Det handlar om saker som utrikespolitik, rättsväsende, försvar m.m. Men staten ska inte inkräkta på människor privatliv. I dagsläget är vi precis som slavarna på bomullsplantager i USA var och det sjuka är att de flesta inte ens inser det. Vi har accepterat att vi inte äger våra egna liv. Vi har accepterat att andra har "rätt" att stjäla huvuddelen av frukten av vårt slit och vi själva har inget att säga till om när detta sker. "Jobba eller bli piskad" eller "Betala sjukt höga skatter eller hamna i fängelse" är samma sak. Okej. Jag hade missat den biten. Frågan kvarstår dock. Hur ser resten av drömsamhället ut? Vad är din drömskatt?. Har du räknat på hur den drömskatten ska finansiera statsapparaten? Exakt hur inkräktar staten på ditt privatliv? Den biten som jag anser att jag inte äger är den att jag tvingas jobba så mycket. Resten av tiden är fri. Jag gör vad jag vill. Så om vi sänker skatterna kan jag alltså jobba mindre. Säg fyra timmar om dagen. Då blir jag ännu friare. Jag kan spela poker, ta en pizza och hänga med polarna. Tycker att jämförelsen slaveri-hög skattesats haltar. Det borde vara jobba 18 timmar/dygn eller bli piskad till döds vs jobba 8 timmar om dagen, betala skatt, lev ett liv i välfärd med bil, tv och allt det materiella, eller, om man väljer det, att bo i skogen och odla sina egna rotfrukter, eller jobba betala för lite (enligt dagens normer) skatt och gå direkt i fängelse. Alla har inte accepterat skattesatsen. Finns ju till och med politiska partier som jobbar för sänkt skatt. Men jag antar att din drömskatt ligger under vad någon i det politiska systemet jobbar för. Så, hur går du vidare med drömsamhället? Citera
tomtetomte Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Brr. Olustig tråd detta. Att ens debattera på vilka premisser det är ok att avliva barn känns helt verklighetsfrämmande, så jag avstår från att ge mig in i detta. Däremot tänkte jag dela med mig av en historia som jag läste för ett tag sedan och faktiskt osökt kom att tänka på i det här sammanhanget. Den är inte tänkt som ett argument, för sådana tror jag inte biter, utan är helt enkelt ytterligare en OT-utvikning som kanske väcker en tanke eller till och med en känsla hos någon. Väl bekomme. A few years ago at the Seattle Special Olympics, nine contestants, all physically or mentally disabled, assembled at the starting line for the 100-yard dash. At the gun, they all started out, not exactly in a dash, but with a relish to run the race to the finish and win. All, that is, except one boy who stumbled on the asphalt, tumbled over a couple of times and began to cry. The other eight heard the boy cry. They slowed down and looked back. They all turned around and went back. Every one of them. One girl with Down's Syndrome bent down and kissed him and said, "This will make it better." All nine linked arms and walked across the finish line together. Everyone in the stadium stood - and the cheering went on for several minutes. People who were there are still telling the story. Why? Because deep down we know this one thing: What matters in this life is more than winning for ourselves. What truly matters is helping others win, even if it means slowing down and changing our course. Citera
eyedol Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Håller med dig i många resonemang Cleburne. Känns bra att vara pokerspelare så man iaf slipper inkomstskatten. Moms känns lite mer lagom även om den också är sjukt hög. Citera
Cleburne Postad 29 Februari , 2008 Författare Rapport Postad 29 Februari , 2008 Okej. Jag hade missat den biten. Frågan kvarstår dock. Hur ser resten av drömsamhället ut? Vad är din drömskatt?. Har du räknat på hur den drömskatten ska finansiera statsapparaten? Exakt hur inkräktar staten på ditt privatliv? Den biten som jag anser att jag inte äger är den att jag tvingas jobba så mycket. Resten av tiden är fri. Jag gör vad jag vill. Så om vi sänker skatterna kan jag alltså jobba mindre. Säg fyra timmar om dagen. Då blir jag ännu friare. Jag kan spela poker, ta en pizza och hänga med polarna. Tycker att jämförelsen slaveri-hög skattesats haltar. Det borde vara jobba 18 timmar/dygn eller bli piskad till döds vs jobba 8 timmar om dagen, betala skatt, lev ett liv i välfärd med bil, tv och allt det materiella, eller, om man väljer det, att bo i skogen och odla sina egna rotfrukter, eller jobba betala för lite (enligt dagens normer) skatt och gå direkt i fängelse. Alla har inte accepterat skattesatsen. Finns ju till och med politiska partier som jobbar för sänkt skatt. Men jag antar att din drömskatt ligger under vad någon i det politiska systemet jobbar för. Så, hur går du vidare med drömsamhället? Okej, du har en väldigt konstig bild av hur slavsamhällen har sett ut och verkar inte förstå vad slaveri faktiskt är. Synd. Sen vet jag inte riktigt vad du är ute efter. Vill du ha en ritning på hur mitt drömsamhälle ska ut se ut in i minsta detalj? Jag har ju varit ganska tydlig och att skissa upp allt in i minsta detalj skulle ta en evighet. Och sen har jag självklart inte allt klart för mig. Tror du verkligen att jag har funderat på saker som hur sophämtning ska ske? Jo, det har jag ju faktiskt, privat - precis som allt som individer själva kan ta ansvar för. Staten inkräktar på mitt privatliv när man påstår sig äga långt mer än hälften av mitt arbete. Ingen har pratat om att avskaffa staten, men när man tar från en person för att ge till en annan (och så behåller man ju en viss del själv, eller hur, alla sossar?) är det stöld. Vad en optimal skattesats skulle ligga på skulle ta tid att räkna ut, men om jag ska gissa skulle det handla om mindre än tio procent, kanske mindre än fem procent. Sen skulle det ju självklart inte vara något som går att genomföra direkt. Man skulle vara tvungen att ha en övergångsperiod där man reducerar statsmakten allt eftersom. Anledningen till detta är att många har blivit så passiviserade att man inte kan rycka undan mattan helt. Det blir babysteps till en början. Man börjar skala bort bidrag efter bidrag och korrupta myndigheter efter korrupta myndigheter. Citera
Kape Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Ja, IRL är jag väldigt öppen när det gäller mina åsikter och tror inte att jag någonsin har stött på några problem på grund av det, men eftersom vissa är så hjärntvättade att de hotar med våld (som du precis gjorde, känner du dig tuff nu?) när man försöker väcka dem vore det ju inte särskilt smart att skriva ut namn och adress här. Orka få besök av ett halvdussin dreglande AFA-muppar mitt i natten, liksom. Jag känner mig inte tuff då jag erkänner att jag är en av de som skulle kunna använda våld för att bekämpa vissa extrema typer av åsikter. Jag ser det som en svaghet men har åtminstone utvecklat mig så pass att jag inte matar miljöpartister med maskrosor när de försöker tvinga mig att delta i att stänga ner svensk kraftförsörjning. Nu för tiden undviker jag även att hetsa upp mig då nazister med IQ motsvarande deras skostorlek hävdar att vi har för mycket svartingar i världen. Det är credit till dig att jag över huvudtaget bemöter dina åsikter i skrift. Din utrycksförmåga tyder på att du har kapacitet att ta till dig underbyggda argument men tyvärr har din människosyn och empati uppenbara brister. Förhoppningsvis kan du dock utveckla även dessa förmågor, inte till att "tycka som alla andra" men att lära dig älska och känna medmänsklighet. OBS Uttrycken i sista stycket må ha drag av religiös övertygelse men jag bekänner mig inte till någon religion, dock till grundsynen för politik/religion som är att göra världen så bra som möjligt för ALLA. Citera
bandini Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 En sista fråga innan jag måste jobba hårt... Har du kollat i historien så att inte ditt drömsamhälle redan funnits och dött ut? När människor var samlare skötte man ju sig själv. Den mat man lyckades samla på sig kunde man njuta av i fred. Man kunde äta sina nötter och bär utan att någon tog vart tredje lingon. Då lämnade man sina handikappde/sjuka barn att dö i skogen. Och om du är pokerproffs finns ju rakefria sajter. Citera
dlinder Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Sen har vi ett gäng frågor som jag redan har besvarat. Läs tråden först. Det har du inte alls vad jag kan se. Vad gäller försörjningsskyldigheten efter döden när den inte efterlevs säger du att det går att lösa även om den inte efterlevs, men frågan är då vad en sådan "skyldighet" är värd. Men för all del, frågan är ju av liten vikt. Din åldersgräns för lagligt avlivande är däremot väldigt viktig. Du säger att det är en icke-fråga, hur kan det någonsin vara det? Jag håller med om att det går att komma med många invändningar mot födsel som gräns för rätt till eget liv, men den gränsen är ju OERHÖRT mycket mer logisk och konsekvent än "6-7 år". Och hur går ditt resonemang om individens frihet ihop med att lagligen kunna bli dödad av någon annan? Vad gäller lön efter ansträngningsnivå så innebär det att vissa ska tvångsfinansiera andra och det är inte moraliskt försvarbart i mitt samhälle. [...] En person som blivit förlamad efter en trafikolycka KAN inte försörja sig själv (normalt sett) [...] Vad jag kan se förespråkar du viss beskattning ändå, annars kan vi knappast försörja någon behövande alls. Vad är den principiella skillnaden mellan dig som vill stjäla lite av medborgarna, och någon annan som vill stjäla lite mer? Allt är ju bara en fråga om skatte- och bidragsnivå. Citera
Cleburne Postad 29 Februari , 2008 Författare Rapport Postad 29 Februari , 2008 En sista fråga innan jag måste jobba hårt... Har du kollat i historien så att inte ditt drömsamhälle redan funnits och dött ut? När människor var samlare skötte man ju sig själv. Den mat man lyckades samla på sig kunde man njuta av i fred. Man kunde äta sina nötter och bär utan att någon tog vart tredje lingon. Då lämnade man sina handikappde/sjuka barn att dö i skogen. Och om du är pokerproffs finns ju rakefria sajter. Jag vet inte om du inte förstår eller helt enkelt inte vill förstå. Jag har aldrig sagt att man ska döda handikappade barn. Jag säger att du inte har rätt att tvinga någon annan att försörja dina barn och är beredd att utöka aborträtten för att erbjuda föräldrar en lösning. Om du vill skänka pengar till en välgörenhet som ger ekonomiskt stöd till familjer med handikappade barn eller familjer med sjutton barn och noll inkomst får du gärna göra det, men återigen, du har inte rätt att tvinga andra att göra det. Citera
Cleburne Postad 29 Februari , 2008 Författare Rapport Postad 29 Februari , 2008 Det har du inte alls vad jag kan se. Vad gäller försörjningsskyldigheten efter döden när den inte efterlevs säger du att det går att lösa även om den inte efterlevs, men frågan är då vad en sådan "skyldighet" är värd. Men för all del, frågan är ju av liten vikt. Din åldersgräns för lagligt avlivande är däremot väldigt viktig. Du säger att det är en icke-fråga, hur kan det någonsin vara det? Jag håller med om att det går att komma med många invändningar mot födsel som gräns för rätt till eget liv, men den gränsen är ju OERHÖRT mycket mer logisk och konsekvent än "6-7 år". Och hur går ditt resonemang om individens frihet ihop med att lagligen kunna bli dödad av någon annan? Vad jag kan se förespråkar du viss beskattning ändå, annars kan vi knappast försörja någon behövande alls. Vad är den principiella skillnaden mellan dig som vill stjäla lite av medborgarna, och någon annan som vill stjäla lite mer? Allt är ju bara en fråga om skatte- och bidragsnivå. Okej, få se om det här hjälper. Du vet antagligen att man kan upptäcka vissa medfödda missbildningar och sjukdomar under graviditeten medan vissa inte går att upptäcka. Menar du att det är acceptabelt att abortera barn med missbildningar så länge de befinner sig i livmodern, men att det är helt förkastligt att göra det så fort de har poppat ut? Förstår du inte hur otroligt godtyckligt och omoraliskt det är? Du bestämmer vad, när och hur föräldrar får agera. Låt dem själva ta ansvar för saken. Som jag ser det är det en väldigt stor skillnad på skattemedel som används för att underhålla vägar och skattemedel som används för att försörja människor. Det ena är en nödvändighet om vi ska ha ett samhälle, det andra är en ren konstruktion som är skadlig för samhället. Citera
Jennez Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Återigen, när ägget har befruktats har man påbörjat processen som till slut kommer att ge en 70-åring med eller utan skägg. Nej, den processen påbörjades långt, långt tidigare. Befruktningen är bara en del i en jättelång kedjereaktion som måste till innan en ny människa kommer till. Javisst, allt genetiskt material sammanförs men det materialet har ju funnits innan befruktningen också. Citera
bandini Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 .Sen vet jag inte riktigt vad du är ute efter. Vill du ha en ritning på hur mitt drömsamhälle ska ut se ut in i minsta detalj?. Ja, det vore ju intressant. Även jag inser naturligtvis att det skulle ta tid och plats. Men om du inte har någon större plan måste det ju kännas rätt meningslöst att drömma om ett samhälle när där du på punkt efter punkt, i liknande diskusisoner som denna (även om den inte ligger på särskilt hög nivå), skulle tvingas ta till klyschan: "Jag tänkte inte på det". Citera
bandini Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Jag vet inte om du inte förstår eller helt enkelt inte vill förstå. Jag har aldrig sagt att man ska döda handikappade barn. Jag säger att du inte har rätt att tvinga någon annan att försörja dina barn och är beredd att utöka aborträtten för att erbjuda föräldrar en lösning. Om du vill skänka pengar till en välgörenhet som ger ekonomiskt stöd till familjer med handikappade barn eller familjer med sjutton barn och noll inkomst får du gärna göra det, men återigen, du har inte rätt att tvinga andra att göra det. Jo, jag har förstått det. Men du bemöter ju i stort sett alla frågor med motfrågor. Citera
Cleburne Postad 29 Februari , 2008 Författare Rapport Postad 29 Februari , 2008 Ja, det vore ju intressant. Även jag inser naturligtvis att det skulle ta tid och plats. Men om du inte har någon större plan måste det ju kännas rätt meningslöst att drömma om ett samhälle när där du på punkt efter punkt, i liknande diskusisoner som denna (även om den inte ligger på särskilt hög nivå), skulle tvingas ta till klyschan: "Jag tänkte inte på det". Okej, så man kan inte diskutera politik om man inte har färdiga lösningar på varenda liten detalj. Hmm, hur kunde man ens börja stifta lagar? Jag menar, det var ju knappast så att man hade lagboken färdigskriven i huvudet redan innan man började. Det handlar inte om "jag tänkte inte på det" utan "det är inte relevant för diskussionen". Visst kan det vara kul att diskutera detaljer, men om man enbart ska göra det blir diskussionen rätt meningslös. Citera
dlinder Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Okej, få se om det här hjälper. Du vet antagligen att man kan upptäcka vissa medfödda missbildningar och sjukdomar under graviditeten medan vissa inte går att upptäcka. Menar du att det är acceptabelt att abortera barn med missbildningar så länge de befinner sig i livmodern, men att det är helt förkastligt att göra det så fort de har poppat ut? Förstår du inte hur otroligt godtyckligt och omoraliskt det är? Du bestämmer vad, när och hur föräldrar får agera. Låt dem själva ta ansvar för saken. Du angriper "livsgränsen" vid födseln, men försvarar inte på något vis ditt eget, totalt godtyckliga, gränsdragande. Som sagt, födseln är inget komplett kriterium, men betydligt mer avgränsat och logiskt motiverat än något av dina förslag. Förklara vad som händer vid ca 6-7 års ålder som ger barnet absolut rätt till sitt eget liv! Som jag ser det är det en väldigt stor skillnad på skattemedel som används för att underhålla vägar och skattemedel som används för att försörja människor. Det ena är en nödvändighet om vi ska ha ett samhälle, det andra är en ren konstruktion som är skadlig för samhället. För det första vill du ju själv använda skatter till att försörja andra (förlamade t ex). För det andra är det din uppfattning att vägar bör tvångsfinansieras, helt säkert delas den inte av alla. Hur motiverar du ditt resonemang om det förkastliga i statens skattestöld när du är beredd att acceptera det så fort det är något du själv känner är värt att skattefinansieras? Antingen är det din moraliskt absoluta princip att påtvingad skatt är stöld och slaveri, eller så är det inte det. Jag har svårt att se utrymme för mellanting. Citera
Cleburne Postad 29 Februari , 2008 Författare Rapport Postad 29 Februari , 2008 Nej, den processen påbörjades långt, långt tidigare. Befruktningen är bara en del i en jättelång kedjereaktion som måste till innan en ny människa kommer till. Javisst, allt genetiskt material sammanförs men det materialet har ju funnits innan befruktningen också. När skapas samhället? Jo, när alla människor sammanförs. Om du stoppar tre miljoner personer i plåtlådor utan någon som helst kontakt har du tre miljoner individer men inget samhälle. Visst, alla delar som samhället kommer att bestå av finns redan, men inte fan är det något samhälle. Ta nervgas som ett annat exempel. Vissa nervgaser består av två ämnen som i sig är helt ofarliga. Det är först när de blandas som man får nervgas. Skulle du påstå att helt ofarliga ämnen är nervgas? Nej, det blir nervgas först när de sammanförs. När ägget befruktas är personen "färdig". Allt efter det är bara en hela tiden pågående utvecklingsprocess. Citera
Gahlster Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Jag vill kunna leva mitt liv som jag vill och låta er leva era liv som ni vill. Ni, å andra sidan, vill kunna bestämma över mig och anser att ni äger mig - och jag blir kallad ett monster och fascist. Okunnigheten är skrämmande i den här tråden Tur för dig att du inte är en kvinna i ditt idealsamhälle, för där är det ju långt ifrån säkert att du hade kunnat leva som du velat. Citera
Jennez Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 När ägget befruktas är personen "färdig". Allt efter det är bara en hela tiden pågående utvecklingsprocess. Jag hävdar fortfarande att personen inte är ”färdig” vid befruktningen. Mina andra exempel drog jag bara för att spetsa till det lite. Självklart är befruktningen en viktig del, ett startskott om du så vill. Men att kalla ett embryo för människa är ju bara för amerikansk-kristen-extrem-höger-anti-abort-lobbyist-aktigt. Någon tog upp medvetande och det tycker jag är en bra måsttstock för om ett foster kan kallas för människa. Ett medvetande ger i alla fall vid handen en viss livskraftighet. Jag kan för argumentets skull gå med på att livet tar sin början vid befruktningen men du har fortfarande inte gett mig något argument till att ett befruktat ägg skulle vara mer värdefullt än en fullt utvecklad människa (dvs runt 5:e graviditetsmånaden har jag för mig). Citera
Cleburne Postad 29 Februari , 2008 Författare Rapport Postad 29 Februari , 2008 Du angriper "livsgränsen" vid födseln, men försvarar inte på något vis ditt eget, totalt godtyckliga, gränsdragande. Som sagt, födseln är inget komplett kriterium, men betydligt mer avgränsat och logiskt motiverat än något av dina förslag. Förklara vad som händer vid ca 6-7 års ålder som ger barnet absolut rätt till sitt eget liv! Har du över huvud taget läst vad jag har skrivit? Hur många gånger ska jag behöva upprepa att jag inte har någon fast gräns som jag kan påstå är lämplig för alla? Lika lite som du kan påstå att din gräns är lika giltig för alla andra. Jag har spekulerat lite om tänkbara gränser, men inser att det blir godtyckligt hur man än gör. Därför vill jag låta enskilda föräldrar fatta besluten själva. För det första vill du ju själv använda skatter till att försörja andra (förlamade t ex). För det andra är det din uppfattning att vägar bör tvångsfinansieras, helt säkert delas den inte av alla. Hur motiverar du ditt resonemang om det förkastliga i statens skattestöld när du är beredd att acceptera det så fort det är något du själv känner är värt att skattefinansieras? Antingen är det din moraliskt absoluta princip att påtvingad skatt är stöld och slaveri, eller så är det inte det. Jag har svårt att se utrymme för mellanting. Du har rätt i att vägar inte nödvändigtvis måste tvångsfinaniseras. Man kan mycket väl tänka sig privatbyggda vägar med biltullar i stället. Vilket som är bäst? Vet ej. Jag ser en stor principell skillnad mellan att hjälpa förlamade och att försörja fullt arbetsförmögna parasiter. Alla är ansvariga för att försörja sig själva. Att man alltid kan hitta undantagsfall påverkar ju inte det för fem öre. Det är så typiskt dagens Sverige att haka på sig på extremfallen. Ska vi verkligen sätta upp samhällsreglerna utifrån hur 0,0000001 procent av befolkningen har det? Citera
Zyr Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 är ju inte direkt någon skillnad på att döda ett spädbarn som att göra abort.. båda är ju lika fel eller rätt Citera
dlinder Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Har du över huvud taget läst vad jag har skrivit? Hur många gånger ska jag behöva upprepa att jag inte har någon fast gräns som jag kan påstå är lämplig för alla? Lika lite som du kan påstå att din gräns är lika giltig för alla andra. Jag har spekulerat lite om tänkbara gränser, men inser att det blir godtyckligt hur man än gör. Därför vill jag låta enskilda föräldrar fatta besluten själva. Det låter ju helt orimligt. Ska en 60-årig förälder få döda sitt 40-åriga barn? Eller ska barnet kunna komma undan döden genom att bevisa sin egen försörjning? Vad händer om barnet kan försvara sig handgripligen, ska det vara tillåtet, eller måste man ta döden när den kommer? Det du kanske tycker är hårklyverier anser jag visa på den totala orimligheten i ditt förslag. Att bara säga "jag har ingen fast gräns" är att smita undan frågan. Du har rätt i att vägar inte nödvändigtvis måste tvångsfinaniseras. Man kan mycket väl tänka sig privatbyggda vägar med biltullar i stället. Vilket som är bäst? Vet ej. Samhällsekonomiskt är ju skattefinansierade vägar överlägset eftersom utnyttjandegraden är så mycket högre. Men det förutsätter ju att man tillåter skatt. Jag ser en stor principell skillnad mellan att hjälpa förlamade och att försörja fullt arbetsförmögna parasiter. Alla är ansvariga för att försörja sig själva. Att man alltid kan hitta undantagsfall påverkar ju inte det för fem öre. Det är så typiskt dagens Sverige att haka på sig på extremfallen. Ska vi verkligen sätta upp samhällsreglerna utifrån hur 0,0000001 procent av befolkningen har det? Du undviker återigen frågan. Jag ska formulera mig så direkt det går: Accepterar du ett tvingat skatteuttag eller inte? Citera
Gahlster Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 I dagsläget är vi precis som slavarna på bomullsplantager i USA var och det sjuka är att de flesta inte ens inser det. Vi har accepterat att vi inte äger våra egna liv. Vi har accepterat att andra har "rätt" att stjäla huvuddelen av frukten av vårt slit och vi själva har inget att säga till om när detta sker. "Jobba eller bli piskad" eller "Betala sjukt höga skatter eller hamna i fängelse" är samma sak. Så fel att man kan tycka att även du borde inse att du förivrar dig här. Jag har förståelse för att personer med radikala idéer försöker påtala något i stil med detta men att de samtidigt glömmer att det är ganska många och avgörande skillnader. Citera
dlinder Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 är ju inte direkt någon skillnad på att döda ett spädbarn som att göra abort.. båda är ju lika fel eller rätt Inte nödvändigtvis. Ett foster växer inuti mammans mage och är således en del av hennes kropp som man kan anse att hon har rätt av bestämma helt över. Det gäller inte när barnet är en egen individ. Citera
Jennez Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 är ju inte direkt någon skillnad på att döda ett spädbarn som att göra abort.. båda är ju lika fel eller rätt Om du måste välja att döda en fullt frisk 30-åring eller en 85-årig grönsak i respirator, vem väljer du då? Citera
TotalFarsa Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 När ägget befruktas är personen "färdig". Allt efter det är bara en hela tiden pågående utvecklingsprocess.Skitsnack, och det är du säkert medveten om. Vi befruktningen så finns där en komplett samling DNA-gojja (23 kromosoer från den eventuella mamman och lika många från den potentielle pappan). Att dessa 46 kromosomer dock ska lyckas bli en välutvecklad liten person som ploppar ut 9 månader senare är långtifrån säkert. Under de tolv första veckorna sker ett otal celldelningar och embryot har en febril kontakt med ett flertal enzymer som kollar upp så utvecklingen går åt rätt håll. Exempel, om embryot missar att producera ett speciellt enzym under en viss, kort, period så reagerar mammans kropp med att stöta bort embryot, s.k spontanabort. Läkarexpertisen kan idag "rädda" foster som är runtikring 20-22 veckor gamla om jag inte missminner mig (fostret i min sambos mage är idag ca 23 veckor och skulle därför ha en viss chans att klara sig om det av någon orsak skulle behövas plockas ut). Men, samtidigt så är risken att det tillstöter komplikationer med att "rädda" så tidigt "födda" otroligt stor och det är i princip open and shut case att barnet skulle lida framtida men. När är det då värt att rädda ett barn/foster? HÄnger det samman med hur man ska definiera "liv"? Jag tycker iaf det och jag är medveten om att många håller med mig (och är emot det, bland annat du Cleburne). I mitt tycke uppstår liv (och därmed försvinner också rätten att abort) då fostret är såpass välutvecklat i mammans mage att det kan överleva utanför mammans kropp utan att för den sakens skull lida risk för framtida men. Dvs, jag tycker att läkarvetenskapens kanske har gått lite för långt idag. Är det moraliskt riktigt att rädda ett barn till världen om man med säkerhet kan säga att det inte kommer att kunna leva ett hyggligt normalt liv. Hursom, jag tycker att du Cleburne har rent hemska åsikter om föräldrars rätt att abortera sina barn godtyckligt. Och kom inte med nån skit om att jag inte är upplyst eller på annat sätt inskränkt och att jag är hjärntvättad att tänka på ett visst sätt. Du har banne mig det mest elitistiska språkbruk jag någonsin sett här på pf. Citera
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.