Gå till innehåll

Recommended Posts

Postad
Varnig för ett whinande inlägg. Ni behöver inte läsa för jag vill bara skriva av mig.

 

 

Jag grät rätt mycket i sommras när dotra gifte sig. Riktig så mycket gråter jag inte nu men nog fn kommer det tårar av tacksamhet när man ser alla som bryr sig. Så från mig och Ängelfrun

 

TACK :h: :h:

 

Om ni bara visste vad det betyder.

 

Vi har bestämt oss för att åka bort. Vi kommer att åka på tisdag och vara borta till fredag. Resmål blir vårt lilla paradis som vi ofta besöker, Köpenhamn. Känns som att vi behöver förbereda oss inför den tionde på tu man hand. Just nu sover hon men själv kan jag inte somna för det snurrar hundra och åter hundra tankar i skallen:

 

Hur kommer det att gå? Doktorerna är bra. Det fixar sig. Hur fn ska jag klara mig utan henne i värsta fall. Fn kan inte han (nån av dom två) ta mig istället. Varför klarade jag mig från proppen bara för att få det här i ansiktet. Vore bättre jag strykit med då. Hur fn mår ungarna egentligen. Och dotra som precis blivt fri skiten, hur tar hon det här? Läkekonsten är stark. Det här är inga problem. Nähä, varför ska hon opereras då? Lura inte dig själv. Det är kört. Lägg ner det är det inte. Så länge det finns tro finns det hopp. VI ska klara det här. Jag vägrar förlora den här given. Det ska fan inte bli nån sur utdragning på river. Hon ska klonka det här. Hon är stark. Jag är stark. Tillsammans är vi oövervinnerliga. Finns inget som kan skilja oss åt. Om jag så ska gå genom elod så lovar jag att jag ska fixa det här på något sätt. Dom är bra på sjukhuset. De är ta mig fn bland de bästa som finns i Sverige på det här sjukhuset.

 

Och så vidare. Så snurrar det hela djvla tiden i skallen. Och ändå vet jag att vi kommer att klara ut det här. Men det är svårt ibland och allra hellst när man ska gå och lägga sig.

 

Borde egentligen inte skriva sånt här i DB för ni ska inte behöva höra allt whinande från mig. Det värsta är att det nog kommer att komma fler av den här typen framöver, bara så ni vet.

 

Hälsningar från en skadeskjuten Ängel.

 

Jag har gråten i ögonen efter att ha läst det!

 

Ge inte upp, hoppet är det sista som lämnar människan!

  • Svars 4,5k
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Postad
Ni har oddsen på er sida.

 

Och hela pokerforum.nu - tro mig. Det finns inga andra användare som har rört upp så många varma känslor hos så många.

 

Ang. whinande inlägg, skriv på. Det är bra terapi att låta sina tankar rinna ut över tangentbordet, och det är nyttigt för oss andra att läsa det. Dessutom tror jag att jag talar för alla när jag säger att vi gärna tar del av hur det går för er, för vi bryr oss om er och hoppas på det bästa.

Postad

Vill först tala om att nu kommer att sånt där meningslöst inlägg igen. Bara så ni vet.

 

Ärlig talat så tror jag inte kommer vi att klara det här. Känns som om etthundra ton vilar på en. Jobbigt att andas, jobbigt att tänka, jobbigt att bara finnas. Känns som om någon spänt en livrem runt bröstet och dragit åt så hårt det bara går. Inser ju att jag nog skulle behöva gå i terapi och prata om det, men just nu så måste jag vara stark för hennes skull. Får inte vika ner mig en millimeter. Inte visa det minsta tvivel om hur det ska gå. Inte visa med minsta blinkning att jag tycker det är jobbigt.

Frugan mår väl inte så bra hon heller men den värsta ilskan har lagt sig och nu kommer förnekelsen. Vet ju att hon måste gå igenom alla faser och försöker ju att vara stark för hennes skull. Men vem fn är stark åt mig. Ibland känns det som om helvetet aldrig kommer att ta slut. Försöker skratta och skoja ibland, men efteråt känns det som om jag är otrogen henne och hennes ångest.

Vilken djvla nolla man är. För att inte tala om hur falsk man kan vara. Jag har kanske aldrig varit ateist men nära nog tidigare. Nu går det inte en dag utan att jag ber att hon ska klara sig. Nu passar det och så tror man att man ska få nån hjälp. Vad man lurar sig själv.

I och med att man gifter sig och skaffar barn så tar man på sig ansvaret för att se till så alla i familjen har det bra. Det är i alla fall min inställning till min roll som äkta make/pappa/farfar/morfar. Och vad fan kan man göra nu? En djävla sopa är vad man är. Det är ju faktiskt så att de har litat på mig och jag svikit dem. Frågan är hur djupt man kan sjunka i träsket.

 

Har tyvärr sök terapi i pokern mellan varven. Sista 3 dagarna är väl så där en 7k back. Visst har jag bitvis lirat halvkasst men jag har losat säkert 70% på utdragningar. Kollade i PT, AA hela 8x, ingen vinst. Senast idag ett inköp på 2,5/5 mot 77 som turnar settet.

 

Hälsningar, en just nu bitter Ängel.

Postad
En djävla sopa är vad man är. Det är ju faktiskt så att de har litat på mig och jag svikit dem. Frågan är hur djupt man kan sjunka i träsket.

 

Du är verkligen fruktansvärt orättvis mot dej själv! Vad tusan har har förtroende med dessa sjukdomar att göra? Inte har väl du lurat i din fru massa cancerframkallande ämnen mm.

 

Nä, din familj har haft en fruktansvärd otur som har drabbats av detta å det är absolut inget som du kan anklaga dej själv för.

 

Fråga: Finns det någon som följer denna dagbok som anser eller tror att :h:Ängeln:h:, på något sätt svikit sin familj i detta? Ge er då till känna.

 

Kämpa nu å gå lika stärkt å lycklig ur denna kris som du gjorde ur din förra.

 

Jag rekommenderar dej att upphöra med allt pokerspelande tills du mår bättre. Man spelar aldrig, absolut aldrig bra poker när man mår dåligt.

 

GL.

Postad
Vill först tala om att nu kommer att sånt där meningslöst inlägg igen. Bara så ni vet.

 

Ärlig talat så tror jag inte kommer vi att klara det här. Känns som om etthundra ton vilar på en. Jobbigt att andas, jobbigt att tänka, jobbigt att bara finnas. Känns som om någon spänt en livrem runt bröstet och dragit åt så hårt det bara går. Inser ju att jag nog skulle behöva gå i terapi och prata om det, men just nu så måste jag vara stark för hennes skull. Får inte vika ner mig en millimeter. Inte visa det minsta tvivel om hur det ska gå. Inte visa med minsta blinkning att jag tycker det är jobbigt.

Frugan mår väl inte så bra hon heller men den värsta ilskan har lagt sig och nu kommer förnekelsen. Vet ju att hon måste gå igenom alla faser och försöker ju att vara stark för hennes skull. Men vem fn är stark åt mig. Ibland känns det som om helvetet aldrig kommer att ta slut. Försöker skratta och skoja ibland, men efteråt känns det som om jag är otrogen henne och hennes ångest.

Vilken djvla nolla man är. För att inte tala om hur falsk man kan vara. Jag har kanske aldrig varit ateist men nära nog tidigare. Nu går det inte en dag utan att jag ber att hon ska klara sig. Nu passar det och så tror man att man ska få nån hjälp. Vad man lurar sig själv.

I och med att man gifter sig och skaffar barn så tar man på sig ansvaret för att se till så alla i familjen har det bra. Det är i alla fall min inställning till min roll som äkta make/pappa/farfar/morfar. Och vad fan kan man göra nu? En djävla sopa är vad man är. Det är ju faktiskt så att de har litat på mig och jag svikit dem. Frågan är hur djupt man kan sjunka i träsket.

 

Har tyvärr sök terapi i pokern mellan varven. Sista 3 dagarna är väl så där en 7k back. Visst har jag bitvis lirat halvkasst men jag har losat säkert 70% på utdragningar. Kollade i PT, AA hela 8x, ingen vinst. Senast idag ett inköp på 2,5/5 mot 77 som turnar settet.

 

Hälsningar, en just nu bitter Ängel.

 

 

Tungt var ordet sa Bull. :cry:

Kan inte sätta mig in i alla känslor.

Vet bara att det är j-vligt tungt.

Morsan verkar ha klarat sig från bröstcancern hon opererade i somras (fast nu har de snott nåt märke på benet i förra veckan).

 

Appropå att spela poker som terapi, så rekommenderar jag inte det.

Min bortgångne mosters man spelade poker efter hon gått bort i bröstcancer, sedan träffade han en ny kvinna och hon gick nyligen bort, i just det... bröstcancer. Han använde pokern som terapi och sa för några veckor sedan att han spelat bort över en halv miljon, men han har inte mått bättre för det.

Nu "gular" han inte för en halv miljon (han har gott om pengar), men det är ändå tänkvärt.

 

Ta hand om ER (inte bara ta hand om frugan).

Postad

Känner dig inte men har kikat lite i din dagbok av och till. Uppskattar den.

Angående det tråkiga beskedet angående din fru måste jag säga att jag verkligen hoppas allt löser sig så bra som det bara går.

Ta hand om er.

Postad

Ber om ursäkt för gårkvällens gnälliga inlägg. Var inte på mitt bästa humör. Ska försöka att inte skriva när jag är så down.

 

Tack för era kloka ord. Vet ju att det inte är mitt fel men det känns ändå så ibland. Troligen bara för man är så djvla hjälplös. Idag kommer de definitiva svaren på proverna i förra veckan. Då får vi veta om det är värre eller om det "bara" är livmodern/äggstockarna som är problemet. I "bästa" fall är det isolerat till det och då kan de ta skiten för vi har ju barn så det räcker till ändå.

 

Resultatet från september blev ju inte lysande direkt. Med mycket jobb och lite tid för pokern samt då det dåliga spelet under de sista dagarna samt mötet med herr Downswing så slutade det på -2378 sek. Men det är ju inte nått att gråta över. Är ju bara pengar. Tyvärr så får inte barnbarna nått men 5k går till CF ändå av solklar anledning.

 

Har oxå bestämt att inte lira en hand förrän jag är på bättre humör. Vi får se hur länge jag behöver att vara borta från den.

 

Hälsningar, en på lite bättre humör, Ängel.

Postad
Kämpa på. Hela forumet (är jag helt övertygad om) är bakom dig i det här!

QFT

 

Håll ut Ängeln, motgångar är till för att övervinnas och ni tar er igenom detta som vinnare!

 

Jag tvingade i mig en dålig Shiraz i lördags då jag kände det som löjligt att gnälla över något så värdsligt som ett dåligt vin när andra har det mycket tuffare.

 

:h: :h: :h: :h:

Postad

Varför inte skriva när du är down? Precis som frun behöver utlopp för sina känslor och du finns där så behöver ju du få ur dig dina tankar. Ta då chansen på det sätt som känns bra för dig för studnen, må det vara kompisar, barn eller varför inte forumet. Som sagt är det många här som tänker och hejar på er och vill veta vad som händer.

Postad
Tycker som Juggler att det är självklart att du ska skriva även när du är down. Tror att det är viktigare för dig att skriva då än att låta bli.

 

QFT

 

Vi är många som läser och ingen klandrar dig oavsett vad du skriver, utan tänker bara på dig och din familj och hoppas att allt ska gå bra. Så fortsätt att skriva av dig - och du gör nog rätt i att hålla dig borta från pokern just nu.

Postad

Innan jag skriver mer vill jag bara säga att både jag och frugan tycker att ni allihopa är helt fantastiskt underbara som kan finna intresse av våra vemödor. Dessutom känns det in i ryggmärgen när ni så till den milda grad stöttar med alla positiva inlägg. Än en gång TACK!

 

Ljuset i tunneln tändes idag. Provsvaren var negativa, eller positiva om man säger så. Läkarna kan till 95% säkerhet garrantera att cancern inte angripit vitala delar som lever, magsäck, tarmar mm. Det enda som ryker den 10:de är livmoder och äggstockar.

Och efter en eftermiddag fylld av samtal mellan mig och frugan, så kom vi överens om att vi nog inte tänkt skaffa fler barn ändå ;-). Fyra räcker. Och skulle vi ändra oss så kan man alltid adoptera :lol:.

Tog oxå mod till mig och gick och snacka med hjärnskrynklaren på eftermiddagen. Känns helt fantastiskt att få haspla ur sig allt och även böla som fan. Känns som om jag precis ramlat över puckeln och att det värsta är passerat. Vet inte varför men nu tror jag faktiskt på framtiden igen.

En annan sak som vi bestämde frugan och jag var att det här ska vi klonka tillsammans. Vi kommer att klara det. Det finns inget som besegra oss. Tillsammans är vi oövervinnerliga. Hon lovade att vi ska fira min 50-årsdag tillsammans i Las Vegas på väg till Hawai, och det är 1½ år dit. Min drömresa som jag gått och suktat på ett tag.

 

Så huka er fiskar för nu laddar Ängeln om. Bara så ni vet: Jag kan inte förlora längre.

 

Som avslutning vill jag bara säga till er andra som själva, eller har anhöriga som, har/har haft cancer, att jag är imponerad över hur ni orkar läsa om vår kamp när ni har/har haft en egen att gå igenom. Ni har min vördnadsfulla respekt för alltid.

Postad
Innan jag skriver mer vill jag bara säga att både jag och frugan tycker att ni allihopa är helt fantastiskt underbara som kan finna intresse av våra vemödor. Dessutom känns det in i ryggmärgen när ni så till den milda grad stöttar med alla positiva inlägg. Än en gång TACK!

 

Ljuset i tunneln tändes idag. Provsvaren var negativa, eller positiva om man säger så. Läkarna kan till 95% säkerhet garrantera att cancern inte angripit vitala delar som lever, magsäck, tarmar mm. Det enda som ryker den 10:de är livmoder och äggstockar.

Och efter en eftermiddag fylld av samtal mellan mig och frugan, så kom vi överens om att vi nog inte tänkt skaffa fler barn ändå ;-). Fyra räcker. Och skulle vi ändra oss så kan man alltid adoptera :lol:.

Tog oxå mod till mig och gick och snacka med hjärnskrynklaren på eftermiddagen. Känns helt fantastiskt att få haspla ur sig allt och även böla som fan. Känns som om jag precis ramlat över puckeln och att det värsta är passerat. Vet inte varför men nu tror jag faktiskt på framtiden igen.

En annan sak som vi bestämde frugan och jag var att det här ska vi klonka tillsammans. Vi kommer att klara det. Det finns inget som besegra oss. Tillsammans är vi oövervinnerliga. Hon lovade att vi ska fira min 50-årsdag tillsammans i Las Vegas på väg till Hawai, och det är 1½ år dit. Min drömresa som jag gått och suktat på ett tag.

 

Så huka er fiskar för nu laddar Ängeln om. Bara så ni vet: Jag kan inte förlora längre.

 

Som avslutning vill jag bara säga till er andra som själva, eller har anhöriga som, har/har haft cancer, att jag är imponerad över hur ni orkar läsa om vår kamp när ni har/har haft en egen att gå igenom. Ni har min vördnadsfulla respekt för alltid.

 

WP;-)

Postad

Hallå där. Nu ska vi inte ropa hej än. Det ä långt kvar innan vi kan andas ut helt. Men jag förstår vad ni menar.

 

Idag gick det inget bra med pokern. Inte pga mig utan av Mr Downswing. Jag fattar inte att det ska hålla på så djvla länge. Utdragningarna haglade tätt och dyrbara blev dom med. Floppar man sett så är det svårt att inte betala av när fisken synar till river för att sätta hålstegen. Eller när man floppar topptvåpar och får en kåk i ansiktet vid showdown. Eller när Fi synar 4-bet preflopp med KJ off och sätter hålstegen på turn när man har floppat settet med AA. Ungefär så har det varit nu ett tag. Börjar bli jobbigt.

 

Men nu blir det inte så mycket spel de närmsta dagarna då vi drar till Copenhagen i morgon. Kommer hem på fredag, så om inte annat så hörs vi då. Fast den bärbara åker med.

 

Ha det.

Postad
Är på din sida.

Du gör bra saker och ska därför få bra saker tillbaka.

Karma?

 

Har ett flertal släktingar som har drabbats av cancer, det är verkligen hemskt.

Hoppas frugan mår bra trots omständigheterna.

Tack för en väldigt underhållande dagbok!

 

Två nya namn på listan över de som läser min DB. Hjärtligt välkomna och Tack från mig och frugan.

Postad
Och efter en eftermiddag fylld av samtal mellan mig och frugan, så kom vi överens om att vi nog inte tänkt skaffa fler barn ändå ;-). Fyra räcker. Och skulle vi ändra oss så kan man alltid adoptera :lol:.

 

En annan sak som vi bestämde frugan och jag var att det här ska vi klonka tillsammans. Vi kommer att klara det. Det finns inget som besegra oss. Tillsammans är vi oövervinnerliga. Hon lovade att vi ska fira min 50-årsdag tillsammans i Las Vegas på väg till Hawai, och det är 1½ år dit. Min drömresa som jag gått och suktat på ett tag.

 

Så huka er fiskar för nu laddar Ängeln om. Bara så ni vet: Jag kan inte förlora längre.

 

Men men... Du + frugan kan inte fostra upp många nog ärliga & skötsamma skattebetalare.

 

Adoption är definitivt ett bra alternativ, det finns alldeles för många som inte är dugliga att fostra upp sina små monster & behöver hjälp.

Sedan finns det en del "värstingar" här på forumet som kan behöva extraföraldrar. :-)

 

Ni får nog börja klonka tillsammans & härja både i forumets turneringar och egna dagböcker.

 

Det ni skriver: läser vi.

 

Idag gick det inget bra med pokern. Inte pga mig utan av Mr Downswing.

 

Men nu blir det inte så mycket spel de närmsta dagarna då vi drar till Copenhagen i morgon.

 

Ta det lugnt bara; du har haft det _lite_ tufft på sistone och även i poker kan man falla in i rätt djupa gropar utan att vilja det eller själv ha orsakat till det.

 

Hoppas det blir en fin resa & du kommer tillbaka till oss utvilad.

 

Förresten... Hoppas du har vägarna förbi till Stockholm och "lokala pokerklubben" så snart det läget börjar kännas bättre.

Missade dig & resten av forumfarbröderna pga en vilodag innan kryssningen.

Du kan ju ta med frugan också; borde inte vara någon problem för dig att rekommendera henne om t.o.m. jag får rekommendera medlemmar...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa nytt...