Diskussion - att fyrbetta preflop i NL

[Nidson]

Jag är intresserad av hur ni alla använder er av fyrbettet preflop i NL SH cashgames. Fyrbet är som bekant ett trevligt vapen mot folk som trebettar med en vid range - man kan i princip säga att fyrbettet är det nya trebettet mot en del aggressiva motståndare. Om vi tänker oss 100bb stackar, hur stort 4bet tycker ni är lagom i det typiska läget som följer? Antag att fi har trebettat oss och de andra vi bordet flera gånger tidigare och att han kommit undan med det på ett eller annat sätt:

 

Hero (100bb) i CO höjer först in till 3.5 bb med A5s

Fi (100bb) på knappen slår upp till 12.5 bb

Mörkarna foldar

Hero?

 

En del gillar att bara pusha rakt av, andra höjer upp till kanske 35bb (fyrbettet behöver, sett i procent av potten, inte vara lika stor som trebettet eftersom alla implicita odds dödas i vilket fall som helst). Pushen kan se lite vårdslös ut men fyller en del bra funktioner; fi kan inte bluffa mer, vi får se 5 kort osv. Nackdel är förstås att vi inte kan slinka. Här börjar jag fundera på om det inte är bättre att pusha mot jobbiga fi:s som inte ger sig i första taget eftersom det sista vi vill är att fi lyckas motivera sig att pusha med en skräphand, tex ATo, som ändå slår oss. Men vänta nu, hur skulle fi kunna pusha med ATo? Jo, om fi är hyggligt duktig och har snappat upp att vi också är det så borde han vänta sig att vi kommer att sätta ner foten ganska snart, så nu när vi gör det är det ganska troligt att vi inte har en premiumhand trots att det är första gången på sessionen som vi fyrbettar. Hur gör ni förresten om vi får en push i ansiktet och har 65bb kvar att syna för att vinna 200bb? Mot en trixig motsåndare tycker jag att det är ett svårt beslut, men mot en spelare vi litar på mer när stackarna åker in är det kanske ett ganska enkelt lägg?

 

Bortsett från alla andra aspekter, vilken fyrbetstorlek tycker ni signalerar mest styrka? Vidare, tycker ni att det går att variera sina fyrbetsstorlekar beroende på kort och motståndare? Med öppningsraise och trebet gör man vanligtvis ungefär samma sak varje gång för att inte läcka info, men nu är vi inne på mer sällan förekommande spel så det kanske är någon som tycker att vi kan se varje enskild fyrbetshand ur ett vaakum?

 

En annan fundering jag har är hur vi gör med våra monsterhänder när vi börjar fyrbetta med större frekvens. Om det fortfarande är ganska sällsynt att vi fyrbettar gillar jag inte att slänga bort AA/KK på det, men samtidigt är det väl ett måste för att vår fyrbetsrange inte ska bestå av luft? Min tanke är att man får gå på magkänslan/game flow/etc och fyrbetta med stålet när det känns mest troligt att vi får mothugg och annars köra en hederlig syn + cr flop. För jag vill absolut inte gå så långt att jag alltid fyrbettar stålet eftersom det här skulle göra min trebetsyn-range till skräp.

 

Avslutningsvis vill jag tillägga att jag knappt läst något om detta så tanken är verkligen inte att jag ska ha de rätta svaren utan målet är att skapa en diskussion. Jag har inte heller tagit upp saker som postflopspel och stackdjupens betydelse, så om någon har något att säga angående detta så kör hårt.

[Hjort]

Vi kan ju börja med att säga att det bör vara rätt mycket mer motiverat att göra ur position än i position. Utgår från att vi håller oss till fallet där vi öppnar och blir trebetade av någon med position på oss.

 

Angående betstorlek så tror jag att jam ligger rätt nära balanserad storlek. Eftersom det balansmässigt rimligen inte går att slänga så där jättemånga händer när man höjt och får bättre än 2:1 på omslaget, dessutom så slänger vi helt ut positionsspelet.

 

Om vi fokuserar på hur floppspelet ser ut så bör ju varje pottstorlek ha lite olika egenskaper.

 

Syn: 3,3 ggr pott kvar att spela

Minraise: 1,5 ggr pott

raise till 37.5: .8 ggr pott

raise till 50: .5 ggr pott

 

Av de här storlekarna tycker jag att alla som lämnar mindre kvar än .8 pott kvar (helt godtyckligt valt) bör ersättas av all-in eftersom man ändå blir commitad om man spelar någorlunda balanserat.

 

Spontant känns det som om storleken som lämnar exakt ett pottbet kvar vid syn (eller något mindre) sätter CO i värst läge. Dels måste han bestämma sig om han ska syna preflopp, och har då mycket sämre bluffleverage på floppen och dels så tas han ifrån möjligheten att semibluffa om vi bestämmer oss för att beta ut på floppen. Det ger oss alltså en rätt bra möjlighet att knöla in pengarna med foldequity och samtidigt vara all-in, vilket ju bör göra oss betbenägna. I det här fallet är det väl att höja till cirka 33bb och get motståndaren någonstans kring 1:2 på sin syn.

 

Jag tror en grundläggande grej man bör komma ihåg här är att baslinjesituationen är att man helt enkelt kommer tappa värde till motståndaren när man blir 3-betad ur position. Det är ungefär som mörkspelet en fråga om att få tillbaka en del av pengarna man redan lagt i potten snarare än något man kommer bli rik på. En hel del av tiden så bör man ju helt enkelt bara vika.

 

N.B. Säkerligen är den här posten full av räkne- och resonemangsfel.

[psatiw]

Intressant ämne, även om jag hellre sett diskussioner om 5-betsranger mot spelare som börjar 4-betta light.

 

Jag har rätt mycket osorterade tankar i ämnet, men jag hinner inte skriva nåt längre om det nu. Min bottomline är dock att jag tycker 4-betskonceptet är aningen överskattat, i synnerhet med 100BB-stackar, helt enkelt eftersom jag tror det oftast finns bättre sätt att exploatera och/eller komma runt nån som 3-bettar light än att börja överdriva sin 4-betsrange. Iallafall tror jag det är väldigt viktigt att vara noga med att välja sina lägen om man nu ska öppna upp sin 4-betsrange (faktiskt så viktigt att om man inte är bra på det och vet när det ÄR ett bra läge, så gör man bättre i att mer eller mindre lämna det helt utanför sitt game) för att det överhuvudtaget ska kunna göra nånting positivt med ens winrate och inte bara vara ett som bäst nollsummespel med ökad varians som enda resultat.

 

För att ändå kommentera en av sakerna som skrivits rent kort, så att tråden kommer igång, tycker jag att om man nu ska 4-betta mer light så är alternativet att pusha rakt av en hel del sämre än du gav sken av att det skulle vara, av den anledningen att det rimligen borde ge fi lättare att spela närmare optimalt emot våran 4-betsrange och då i synnerhet om fi är en donk. De betstorlekar Hjort nämner tycker jag verkar ha en del bäring, men samtidigt tycker jag att de lite illustrerar det svåra med att 4-betta light profitabelt eftersom en bra fi i fler situationer än inte kommer att kunna utnyttja din uppöppnade 4-betsrange mer än vad du kommer att kunna exploatera hans 3-betsdito. Jag tycker liknelsen som gjordes att light 4-betting är "det nya" light 3-betting är ganska haltande (även om jag förstod att det inte var ett direkt fakta-statement utan mer en illustration) eftersom vår 4-betsrange aldrig kan öppnas upp på samma sätt som man kan öppna upp en 3-betsrange lönsamt med stackar på bara ~100BB.

 

Slutligen, ang. monsterhänderna, så är det ju förstås så att vi i teorin självklart måste ha en balans mellan skräp och stål även här och vi måste självklart ibland visa upp våra starkaste starthänder när en hand vi 4-bettar pre går till SD. Samtidigt tror jag att vi faktiskt KAN vikta spelet lite mer åt skräp i praktiken om vi nu ska utnyttja någons vidare 3-betsrange med att 4-betta, helt enkelt eftersom vi dels aldrig kan öppna upp SÅ mycket (vi kan ju inte börja slå om jämt direkt) att det här spelet kommer att bli nånting vi gör med några jättefrekvenser i det stora hela och dessutom att i kombination med det så kommer merparten av dessa händer aldrig gå till SD, varför det kommer att behövas ett rätt stort sample för att våra motståndare ska kunna upptäcka vad vi håller på med och iom det anpassa sin 5-bets/syn-range mot oss för att exploatera nåt sånt.

 

Så, flame away!