Gå till innehåll

Politisk fråga om sysselsättning.


RA

Recommended Posts

Enligt nationalekonomin så ökar efterfrågan på en vara när priset på en vara blir lägre.

 

Lägre pris på arbetskraft leder till att fler får jobb.

Men kommer varan att bli lägre då eller kommer arbetsgivarna bara att öka sina marginaler?

 

Ja, arbetsgivarna skulle öka sina marginaler på kort sikt. Men på lång sikt får de konkurrens. I en perfekt marknadsekonomi går marginalerna alltid mot noll. Det innebär i detta fall att nya arbetsgivare skulle kliva in och dra nytta av marginalerna, tills marginalen är så liten att det inte blir lönsamt för några fler att bli arbetsgivare.

 

Fler arbetsgivare - fler jobb.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Sedan är det minst lika viktigt att öka befolkningens köpkraft genom att sänka källskatten och momsen. Varför ska Sverige beskatta sin befolkning så mycket hårdare än övriga länder ?

 

För att vi inte är svin?

 

Svin, hur tänker du då ?

Vart ligger logiken att först ta cirka 30+ % i källskatt och sedan 25% på det mesta du köper ? Detta rimmar illa.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Sedan är det minst lika viktigt att öka befolkningens köpkraft genom att sänka källskatten och momsen. Varför ska Sverige beskatta sin befolkning så mycket hårdare än övriga länder ?

 

För att vi inte är svin?

 

Svin, hur tänker du då ?

Vart ligger logiken att först ta cirka 30+ % i källskatt och sedan 25% på det mesta du köper ? Detta rimmar illa.

 

Slå upp "fördelningspolitik" och "solidaritet", sedan ett koncept som "jämlika förutsättningar", men det är lite knepigt - det handlar om att slå upp två ord och sedan lägga ihop två plus två.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Hehe, ska vi revidera hela nationalekonomin som vetenskap om det inte skapas fler jobb framöver, eller ska vi enas om att frågan är mer komplex än så?

 

Håller med till 100 %! Det är väl lite svårare än utbud och efterfrågan eller? Är det avgifterna som är bromsklossen på marknaden? Skulle sänkt avgift leda till mer jobb eller bara större vinst för företagen?

 

Personligen är jag inne på linjen att den faktiska kostnaden för arbetskraft avgör i syssättningsfrågan. Men frågan är hur stor del de sociala avgifterna är som andel an arbetskraftskostnaden. I bland känns det som att man måste ändra mer fundamentalt i skattepolitiken, för att ge bättre försättningar för sysselsättningen.

 

Jag trodde denna fråga diskuterades på makro eller mikrokurser på universitet.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Väldigt intressant frågeställing och jag måste ju faktiskt säga att jag ställer mig i det borgerliga blocket i denna fråga då jag faktiskt tror att sänkta sociala avgifter kan locka arbetsgivarna att anställa fler personer till sitt företag..

 

Jag håller helt på vetgirigs linje där lägre kostnader på en vara ökar efterfrågan!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Problemet med nationalekonomin är att den vilar på förutsättningar som missar många viktiga faktorer. Den allra viktigaste faktorn är människan som inte handlar rationellt med pengar som enda motivation. Skulle de grundläggande nationalekonomiska teorierna fungera så skulle Sverige inte ha den eknomi vi har. För mycket pengar skulle försvinna i det nationalekonomin kallar dead weight loss.

 

Sociala avgifter leder till att vi minskar klyftorna i landet. Att ha väldigt många som lever väldigt fattigt kan ha negativa konsekvenser för den inhemska konsumtionen, som är viktig för små företag som inte är mogna för den internatinella marknaden. För många fattiga människor leder till att efterfrågan på skräpprodukter ökar. Det är produkter som har låg kvalité och som ingen egentligen vill ha. Företagen som producerar dem har inga möjligheter att bedriva produktutveckling vilket gör att vi fastnar i ett samhälle helt utan innovationer. Sverige kommer inte kunna utmana länder som Kina och Indien när det gäller produktion av sådana här produkter inom överskådlig tid.

 

När det gäller överklassen är inte den särskillt bra på att driva tillväxt heller. Överklassen efterfrågar produkter som produceras utan tankar på kostnaden. Visst går det att starta framgångsrika företag inom den branschen, men de blir försvinnande små när man tittar på en ekonomi i stort.

 

Den viktigaste klassen/inkomstgruppen är medelklassen. De efterfrågar kvalité till lågt pris. Detta leder till att företag gör nya framsteg när det gäller att hålla kostnaderna nere samtidigt som man har en hög kvalité. Detta leder till tillväxt.

 

Sammanfattning:

Fattiga efterfrågar produkter med pris som enda utgångspunkt - inte tillväxt

Medelklass efterfrågar produkter med både pris och kvalité som utgångspunkt - tillväxt

Rika efterfrågar produkter med kvalité som enda utgångspunkt - inte tillväxt

 

 

Att minska på klyftorna kan vara bra för ekonomin i stort. Dock så måste det självklart finnas ekonomiska drivkrafter.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Man borde kunna kolla på ytterligheterna. Vad händer om vi ökar avgifterna till säg 1000% av lönen. Det svaret är helt klart att vi inte skulel ha några anställda i något företag i Sverige.

 

Vad hände om vi tog bort de sociala avgifterna helt och hållet (och kanske staten till och med sköt till lite pengar)? Jo nog fanken skulle företagen börja anställa mer. Men samtidigt så skulle staten få in mindre pengar, och vara tvungen att sparka några offentliganställda eller på annat sätt dra i bromsen.

 

Så med detta i utgångspunkt kan man sätta likhetstecken mellan sänkta avgifter och fler anställda.

 

Men, som sagt, frågan är mer komplex än så. Vad händer om avgifterna sänks med säg fem procentenheter. På kort sikt skulle företagen få bättre marginaler/vinster utan att för den skull anställa mer folk. På lång sikt skulle nya företag startas eller befintliga företag anställa mer eler sänka sina priser.

 

Vad talar vi om för tidshorisont? Om borgarna sänker avgifterna nu, så kanske inte effekterna syns förrän efter nästa val.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Sedan är det minst lika viktigt att öka befolkningens köpkraft genom att sänka källskatten och momsen. Varför ska Sverige beskatta sin befolkning så mycket hårdare än övriga länder ?

 

För att vi inte är svin?

 

Svin, hur tänker du då ?

Vart ligger logiken att först ta cirka 30+ % i källskatt och sedan 25% på det mesta du köper ? Detta rimmar illa.

 

Slå upp "fördelningspolitik" och "solidaritet", sedan ett koncept som "jämlika förutsättningar", men det är lite knepigt - det handlar om att slå upp två ord och sedan lägga ihop två plus två.

Självklart förstår jag det.

Att beskatta befolkningen på över 50% av inkomsten kan inte svara sunt. Det ökar knappast nybildandet av företag, nyanställningar etc. Sedan tror jag även det skulle vara bra om bla även bolagsskatten sänktes.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Slå upp "fördelningspolitik" och "solidaritet", sedan ett koncept som "jämlika förutsättningar", men det är lite knepigt - det handlar om att slå upp två ord och sedan lägga ihop två plus två.

 

Det är för mig en gåta hur ni socialister ständigt vill få våld och tvång till att vara "solidaritet".

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Slå upp "fördelningspolitik" och "solidaritet", sedan ett koncept som "jämlika förutsättningar", men det är lite knepigt - det handlar om att slå upp två ord och sedan lägga ihop två plus två.

 

Det är för mig en gåta hur ni socialister ständigt vill få våld och tvång till att vara "solidaritet".

 

??

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...