Hur hanterar ni den "mentala rullen"?

[Bjorn_]

Kommer inte ihåg vilken pokerbok som myntade begreppet med "mental rulle" men det jag menar är helt enkelt den mentala acceptans av de naturliga svängningarna i poker som krävs för att våga spela vidare när man har en downswing.

 

Som exempel så gör ju att ha $3000 i pokerkapital ingen större nytta för att kliva upp på högre nivåer om en hundradollars downswing räcker för att du skall börja betvivla din pokerkompetens och inte vågar spela vidare på din nivå utan antingen slutar spela eller vill gå ned i nivå?

 

Hur hanterar ni denna naturliga impuls att lägga ner och/eller kliva ned i nivå när ni haft en dålig dag med utdragningar och dåliga kort osv.

 

Inser självklart att toleransen mot downswings ökas av att man varit med om dom många gånger men finns det andra saker man kan tänka på? Psykologiska tricks osv.

 

/Bjorn

[morberg]

Inser självklart att toleransen mot downswings ökas av att man varit med om dom många gånger men finns det andra saker man kan tänka på? Psykologiska tricks osv.

Jag tror att erfarenhet är det allra bästa. Både egen och andras. Läs om spelare som berättar om sina svängningar och försök (det är svårt) att förstå att det kommer att drabba en själv hur bra man än spelar.

 

När det är dags att gå upp i nivå brukar jag sätta en stop-loss på typ 100BB och gå ner igen om det inte funkar. Se de 100BB som en investering i din pokerutbildning som inte längre är dina - de ska användas på den högre nivån. Multitabla inte till en början.

 

Annars är väl det största psykologiska knepet för mig att aldrig tänka i $ utan i BB.

[chlu]

Inom psykologin finns det en terapiform som kallas kognitiv beteendeterapi. Den används till lite olika saker och är mycket framgångsrik för att behandla fobier typ ormskräck, social fobi och sådant.

Jag hoppas jag inte säger allt för mycket fel nu. Jag är ingen psykolog och har bara ytligt kommit i kontakt med KBT.

Den bygger på att våra tankar i hög grad styr våra känslor. Själva terapin går ut på att man intellektuellt reflekter över det orationella i sin rädsla och man utsätter sig för det man är rädd för beväpnad med sitt nya sätt att tänka. Gradvis ökar man exponeringen.

 

Det har slagit mig att den approachen borde vara tillämpar på 'swings'. Det vill säga att man i förväg vet att man kommer ha långa perioder när man förlorar mycket och att det inte kommer att få en att känna sig så bra. Om man då intellektuellt kan vara övertygande om down-swingen är en naturlig varians där man ändå har ett positivt väntevärde, så minskar risken att rädslan sår ett frö, och nästa downsing får det att gro osv.

Man bör alltså alltid betrakta sitt spelande som i hög grad utsatt för slumpen, och nedtona betydelsen av sina egna beslut (i det kortsikiga perspektivet).

Aldrig tänka "nu sparade jag två BB när jag foldade den där C/Rn på turn", utan "nu sparade jag -0.3BB när jag foldade" (påhittat EV-värde för att fortsätta handen). På så sätt påminns man hela tiden om att det är slumpens lagar som styr resultatet.

 

Jag är inte så nöjd med min formulering, men hoppas att det går att extrahera någon gnutta vett ur denna post ändå.

 

/chlu

[lethe]

Var överrullad för din limit. Om du spelar fler bord samtidigt så kliv upp gradvis.

 

Låt oss säga att du har $4000 i rullen och ska ta steget från 1/2 till 2/4 FL. Du spelar normalt fyra bord. Börja med att byta ut ett bord till 2/4. Efter en vecka byter du ut ett bord till och så vidare.

[mbman]

Håller helt med lethe om att man ska vara överrullad. Jag spelar 0.5/1 NL och ibland 1/2 NL och har en rulle på runt 60 inköp på 1/2, så jag är inte rädd för att gula när jag spelar. Riskerar inte så mycket av min totala rulle någonsin mao, gör det lite lättare att hantera dåliga dagar.

 

Sen är det lite en vanesak. För 6 månader sedan hade jag varit helt förstörd om jag förlorat 300$ på en dag. När man gjort det några gånger känns det inte så jävligt längre, då blir man lite butter men skakar av sig det rätt snabbt.

 

Sen, iaf. om man spelar på mina nivåer, kan man ju hora bonusar hårt för att på så sätt ha en försäkring för dåliga perioder, känns ju lättare om spelet går dåligt men att man ändå plussar pga. bonusar.

[Callahan]

Jag har alltid sett den mentala rullen som det centrala. Även om det är viktigt att ha en bild av storleksordningen på hur mycket som krävs matematiskt för att spela professionell poker så är det nästan lite fånigt att utgå från bara detta eftersom de siffror man räknar fram är kraftigt beroende av den okända paramtern "winrate".

 

Sedan flera år tillbaka väljer jag (FL-)nivå genom att fråga mig något i stil med "är jag beredd att torska 300+ BB i detta spel?". Om jag inte har mer än 1000 BB för nivån så är svaret förmodligen nej. Undantaget är om jag "tar ett skott", men då är det bestämt att maxförlusten är mycket mindre än 300 BB.