Lundin89

Tror ni missförstår mig lite. Jag har inte jättekoll på hur man äter rätt eller dieter osv, men jag har inga intentioner efter att köra efter något schema heller. Har provat sådant tidigare och det har alltid slutat på samma sätt; jag har inte orkat och bara skitit i det. Så det jag har gjort den här gången är att jag nästan aldrig äter skräpmat längre, skippar godis/chips/fika i princip helt och håller. Men i övrigt äter ganska vanlig mat. Och det har funkat jättebra för mig. Ska inte påstå att jag går ner särskilt fort, men det är till skillnad från tidigare resor hållbart över tid. Just nu iaf, är jag övertygad om att jag antingen kommer väga några kilo mindre till sommarn eller ha byggt på mig lite muskler. Sen vilket av dem det skulle landa på bryr jag mig inte så mycket om, är ute efter lite bättre allmänfysik bara

Har listat ut detta, och precis som jag skrev, skippar jag snabbmaten. Sen för att ta ett annat exempel snittade jag nog 1-2 påsar chips i veckan förut, men sen augusti har jag bara ätit en. Och den fick jag fira med efter en genomförd flytt på 80 mil

2017, del tre, sista delen: Först ut var ett begåvningstest, tror man hade någonstans kring en timme på sig att klicka sig igenom det på datorn. Tyckte 90% av frågorna var väldigt enkla, och med tanke på att de sänkt gränsen för godkänt resultat till 3/9, var jag aldrig orolig. Misslyckas man med något moment blir man hemskickad direkt. Men jag fick raskt gå vidare till ett personlighetstest, också det på datorn. Tror inte man kan misslyckas på detta, det görs huvudsakligen för att fungera som underlag om man tar sig till psykologsamtalet längre fram i antagningsprocessen. Vidare till ett väntrum med ett gäng andra förväntansfulla sökanden. Det tog cirkus en timme innan jag fick träffa en sjuksköterska. Först skulle vi göra styrketestet, i en s.k. isokai-maskin, vilket i princip är ett marklyft upp till hakan. Men eftersom den verkade strula tog vi syn och hörsel först. Inga problem med alls med synen, spikade alltihop. Sen kom piptestet man gör för hörseln. Och där tog det stopp. Hos sjuksköterskan fick jag ett blankt nej. Tydligen hör jag vissa höga frekvenser för dåligt. Jag frågade direkt om det ens var lönt för mig att söka fler gånger, och fick till svar att såvida detta inte är någon tillfällig nedsättning kommer jag få svårigheter att klara testet även i framtiden. Så där stod jag, någon timme efter jag supertaggad lämnat Stockholms central, med min väska i handen, och hade ingen som helst aning om vad jag skulle göra med mitt liv. Vad fan gör jag nu... Naturligtvis följde en down-period på några veckor efter det. Det kändes rent utsagt förjävligt att jag nu var tvungen att hitta på något annat. Innan nederlaget kändes allting så enkelt, jag visste var jag skulle hamna en dag, och om det tog ett gäng år tills dess hade jag kunnat leva med det. Nu var allt helt plötsligt upp-och-ner. Kände mig helt enkelt hopplös. Spenderade följande två veckor i stort sett inomhus, görandes mest ingenting. Men så ställde jag mig på vågen en morgon. 86kg sa den. Inget jag skulle påstå att jag är nöjd med på mina ringa 176cm, men vi har varit mer osams än så, jag och vågen. Jag hade ju ändå gått ner sju kilo, genom att bara skippa skräpmaten och röra lite på mig. Så jag bestämde mig för att något gott ska det tusan komma ur allt det här eländet. Så jag satte upp ett nytt mål, jag vill ner under 80-strecket. Där jag inte varit på nästan tio år, och jag vill inte stressa ner heller, då kommer jag aldrig kunna hålla mig kvar. Så jag började träna ordentligt igen, fick något att se framemot om dagarna. Stabiliteten och humöret letade sig tillbaka, och jag började blicka framåt. Klart man lär få känna sig nere efter ett hårt slag i ansiktet, men det hjälper föga att gräva ner sig i en grop och tycka synd om sig själv i all evighet. Så jag började fundera. Jag ville bort från Gävle, behövde en ny plats att börja om på ruta ett från. Valet var egentligen givet, staden jag trivts allra bäst i de senaste tio åren. Jag skulle till Lund.

Saxat ur regelverket: 2.1 - Reklam i alla former är strikt förbjuden, likaså erbjudanden som innebär personlig vinning för den som postar erbjudandet. Förbudet gäller såväl för egna som för andra sajter.

Clue:

2017, del två: Fick råpanik och intalade mig att det var kört. Att jag skulle behöva vänta ett helt år till innan jag skulle kunna börja utbildningen, om jag nu klarade alla testmoment. Dagen efter kokade jag ihop värsta planen, om hur jag skulle reppa att jag hade en utlandsresa bokad och var tvungen att byta datum. Hade till och med kollat upp flightnummer utifall de skulle vara petnoga och vilja veta, kan ju inte vara många som vill ha ett testdatum så direkt inpå lottningen, tänkte jag. Givetvis är det telefonkö till rekryteringsmyndigheten. Som automatiskt lägger på om man inte kommit fram efter ca 20 minuter, gång på gång. Så jag telefonköar i två timmar och kommer fortfarande inte fram innan de stänger för dagen. Driver dom med mig eller? Gristiltad, bestämmer jag mig för att spamringa morgonen efter lagom till de öppnar. Kommer fram direkt, sjukt nog. Notepaddokumentet med datum och flightnummer redo för att köra en tung tregatorsbluff. Helt i onödan visar det sig, snubben frågar om jag kan komma en månad senare bara, och önskar mig en bra dag. Puh. En stor tyngd lyfts från mina axlar. Men än är vi inte i mål. Långt ifrån. Men en månad är inte heller lång tid, sett över ett stationärt liv. Så jag får klippa drickandet helt, börja äta vettigare och röra på mig varje dag. Dags att använda gymkortet som nött plånbok sen april. En helt ny livsstil över en natt. Visst har jag inte alltid vart ute och svingat bira var och varannan dag alltid i livet, men att äta och träna bra kan jag nog faktiskt aldrig påstå att jag någonsin gjort. Aldrig hållt i en träningsstreak mer än en månad, och skräpmat har i princip varit synonymt med vardagsmat för mig. Intalade mig själv att det helt enkelt var tvunget att bli ändring bums, EN månad av råttleverne i mitt liv måste jag kunna offra för att nå drömmen. Och tro mig när jag säger att jag fått tänka den tanken många gånger under den där månaden. Så kom dagen, 20 september, sju kilo lättare stämplade jag in på rekryteringsmyndighetens testcenter i Värtahamnen, Stockholm, på morgonen. Med en känsla av skräckblandad förtjusning. Idag var äntligen dagen då jag skulle få veta hur framtiden ser ut. Och visst fick jag det.

Vi har träffats långt många fler gånger än så, Folke! Tack för lyckönskningen. En får tacke! Much obliged. Bonusfråga, vilken karaktär i en legendarisk tv-serie från tidigt 2000-tal använder ständigt denna fras?

Ty mannen, skall göra mitt bästa! Hur gåre för dig i livet nu för tiden?

Mitt i en flytt, så har därför har starten av boken tagit lite längre tid än jag tänkt mig. Här är iaf första delen av livet 2017, innehåller tyvärr ingen poker, men ska skriva om den biten också vid senare tillfälle. 2017, del ett: Egentligen har jag alltid haft det någonstans i bakhuvudet, men det är först sista åren som jag verkligen förstått att det är polis jag vill bli när jag blir stor. Så i vintras läste jag äntligen upp historian på nätet för att kunna skicka in ansökan till polishögskolan i maj. Det satt hårt inne att läsa gymnasienivå igen efter så många år, men det fanns inga alternativ. Tillbaka till skolbänken. Jag cruisade igenom kursen och fick trots minimalt nedlagt arbete C i kursen, kändes grymt bra att ha skiten avklarad så jag kunde blicka framåt. Det första steget liksom. Sa upp lägenheten i Stockholm i januari, tjejen jag haft någon form av distansförhållande med i ett år valde att dra iväg ännu ett år efter en kort tid hemma, och jag hyrde hennes lägenhet efter hon drog iväg igen. Det var väl mycket som talade för att det var idiotiskt att fortsätta hålla tight kontakt med henne, men ni vet, när man tycker mycket om någon. Men i januari förstod jag äntligen att det aldrig skulle bli något av detta. Så det var dags att lämna Stockholm, för den här gången. Jaha, vart skulle jag nu ta vägen? Valet föll på Gävle. Min bästa polare, som också spelar, hade huserat här sen årsskiftet så varför inte. De gamla hemtrakterna kanske är roliga efter alla år på vift... Men vilket fall som helst, jag behövde någonstans att bo, och det var händelsevis lite lättare att hitta en bra lägenhet jämfört med storstan. Sagt och gjort, hittade en riktigt fin tvåa centralt. Första månaden var fantastiskt rolig, alla gamla polare och utgång varannan dag ungefär. Tyvärr kröp den gamla vardagen som en gång fick mig att lämna krokarna tillbaka rätt fort. Sommaren var egentligen en transportsträcka inför beskedet om när jag skulle få göra antagningstesterna till polishögskolan. Men utgångarna avlöste varandra och det var nog en av mina blötaste perioder i livet. Mindre bra beslut, skulle det visa sig. I mitten av augusti var jag nere i Lund för Malmö Open (snabb sorti, danskar har för mycket tur), och fick ett samtal om att jag hade fått post, från polisen. Härligt, äntligen fick jag veta mitt testdatum. Man slumpas någon av dagarna mellan 21aug-30nov, och jag hade under året intalat mig att jag börjar träna lagom i tid för att fixa fysen. Ni vet, har man väl vant sig vid en bekväm och lat livsstil, är det svårt att ändra sig innan det finns svart på vitt. Time to roll the dice. Och nog för att jag aldrig varit något tärningsproffs, men när den landade på 22 augusti blev jag rätt nedlagen. En snabb kik i kalendern talade om för mig att jag hade tio dagar på mig att gå från halvtjockis utan kondition till hyfsad form. Grattis till livet, din klant.

Ty kompis, lär ju aldrig slå "bollen88 mot miljonerna" men Jodå, jag gjorde det. Men flyttade till Gävle i april. Skrev en halv roman inatt om mitt senaste år livsmässigt men vi får se om jag lägger upp den texten eller inte. Förut pluggade jag kriminologi, och de bitar jag gillade därifrån var psykologin och juridiken. Så nu i vår ska jag plugga rättspsykologi på halvtid samtidigt som jag fortsätter spela. Till hösten vet jag inte, vi får se hur jag tycker det känns att plugga

Tjenare PF. Länge känt att jag behöver strukturera upp livet lite och jag tror det blir lättare med ett bollplank och att saker faktiskt printas ner. Så vi provar ännu en dagbok. Genom åren har jag haft ett gäng på olika plattformar men aldrig riktigt lyckats göra ett långtgående och seriöst projekt av det. Detta blir antagligen inget undantag, men jag gillar att skriva när lusten faller på, och det räcker gott nog. Kort om mig; heltidsspelare sen några år tillbaka, spelar uteslutande heads up omaha online men gillar livepoker också när det väl blir av. Flyttat runt som en flipperkula senaste åren och har trivts bra med det, just nu i Gävle men kommer inom kort flytta ner till Lund igen, där jag inbillar mig att det är dags att bli någonting. Blir kurser på halvtid iaf nästa termin, sen får vi se. Tanken med dagboksstarten är att reflektera allmänt om poker och vardagslivet, verkar ju vara lite folk som hänger på PF igen så jag blev också sugen. Och på den vägen är det.

Det stämmer säkert att man ska dega. Spelat 99% PLO senaste åren så har rätt risig koll på NL. Haha, AT? Måste inte det vara typ sämsta handen att syna med? Tur iaf att vi mitt i vårt vilda levlande har minibiff som kommer med ett JÄVLIGT solitt facit.

Bettar du turn lite större har du nog bättre chanser att få hem potten, samt att du slipper syna omslag med en för risig näve. River tycker jag är en syn, för att en raise ska vara motiverad måste du hitta fler händer du tror du får syn av som du slår än händer som har dig slagen. Och kommer han både spela sådär, och syna med AK? Tror inte det iaf, men jag kan ha fel, det är ett gäng år sen jag spelade 10/10 NL senast.

Snittlön brukar betyda snittlön för hela arbetsplatsen. Jag har jobbat inom industri både genom företaget självt och bemanningsföretag. Inhyrd personal tjänar i regel några tusenlappar mer än "vanlig" personal, så bli inte skrämd av ordet snittlön. I det här fallet är det bara positivt.

Också funderat lite löst på Göteborg, hur löste du boende där och var bor du?

Var väl något som dybban gjorde med Hellman och några till? Minns inte riktigt men det var ganska underhållande.

Saknar en jävla massa stålar på svs efter en sex timmar lång match mot en odödlig snubbe, fick ta honom till slut men nu, två dygn senare, har jag fortfarande inte fått pengarna från det bordet. Supporten är inte till någon hjälp heller.

Tjena mannen! Välkommen till forumet!

Första instans som kommer höja ögonbrynen om den totala plussumman (=hans swishar minus dina) är din bank. En polare till mig fick just den frågan av dem, vad det var han höll på med, och då visade han sina insättningar, uttag och spel från bettingsajter med hänvisningen att de var ett gäng på jobbet som brukade tippa tillsammans men eftersom några av dem tillhör en äldre generation hade han ansvaret över det praktiska. Banken köpte det rakt av, och det handlar väl om några tusenlappar i veckan som swishas fram och tillbaka skulle jag gissa. Detta är lite mindre än ett år sedan, och han har inte hört något mer sen dess. Ang. sportlicensen så är min okvalificerade gissning att dina sportspel teoretiskt antagligen är skattepliktiga, men för att SKV någonsin skulle bry sig måste det börja ramla in rätt stora uttag från sajten. Gissningsvis några hundra tusen innan det börjar närma sig att de kan få för sig att fråga vad du har spelat.

Slänger in samma frågor här som Valter och Ola fick. Vilken superkraft hade du helst haft? Har du nån jäkligt dålig ovana? Har du nån fobi? Vad har du alltid velat ha? Har du det? Vilken är den finaste komplimangen du fått? Vem hade du helst fastnat i en hiss ett gäng timmar med? Vem hade du helst bytt liv med för en dag? Om du skulle rekommendera mig en bok, vilken hade du valt? (film duger som sista utväg) Vad tänker du på just nu? Tror du fiskar blir törstiga? Och sen några bonusar som jag personligen är nyfiken på. Hur gick det till när du hamnade på SKV efter att ha processat en hel del emot dem? Vad tycker du om svensk pokerbeskattningslagstiftning och tror du det finns möjligheter att inom överskådlig framtid snygga till den? Spelar du någon poker idag? Om inte, vad skulle kunna få dig intresserad av att göra det igen?

[quote=Folke Rosvall;1866423]Den som inte trivs med Svenska Spel har ju i många år kunnat välja utländska bolag, men Svenska Spel har ändå klarat sej bra i konkurrensen. Även om dessa i framtiden skulle få licens i Sverige och erbjuda spel i svenska kronor så tror jag inte att skillnaden blir så stor jämfört med i dag. Min bedömning är att Svenska Spel överlever konkurrensen.[/quote] Nu förstår jag inte riktigt. Det är fritt fram för vilken sajt som helst att erbjuda spel i svenska kronor, enda anledningen till att de inte erbjuder detta redan är för att det inte skulle vara ekonomiskt försvarbart att lansera en plattform för en så liten kundgrupp.

Vilken superkraft hade du helst haft? Har du nån jäkligt dålig ovana? Har du nån fobi? Vad har du alltid velat ha? Har du det? Vilken är den finaste komplimangen du fått? Vem hade du helst fastnat i en hiss ett gäng timmar med? Vem hade du helst bytt liv med för en dag? Om du skulle rekommendera mig en bok, vilken hade du valt? (film duger som sista utväg) Vad tänker du på just nu? Tror du fiskar blir törstiga?

Vilken superkraft hade du helst haft? Har du nån jäkligt dålig ovana? Har du nån fobi? Vad har du alltid velat ha? Har du det? Vilken är den finaste komplimangen du fått? Vem hade du helst fastnat i en hiss ett gäng timmar med? Vem hade du helst bytt liv med för en dag? Om du skulle rekommendera mig en bok, vilken hade du valt? (film duger som sista utväg) Vad tänker du på just nu? Tror du fiskar blir törstiga?

[quote=zorba;1866221]Ok, ser ut som att jag kanske har lite tid över för poker i helgen. Hur gör jag för att komma in på Krukan? Ser att de verkar vara aktiva på Facebook men där har jag inget konto, och kommer inte skaffa heller. PM går bra om det är för känsligt.[/quote] Se PM! =)

[quote=Folke Rosvall;1866161]Vad skrev han?[/quote] Onödigt trams som inte hör hemma i tråden.