parre

LAG is the shit! Kul också att du börjat på B2B's bord med 200BB-upptag, IMHO mycket roligare att spela med djupa stackar, mer svåra beslut, roligare spel och större bluffmöjligheter. Sen vill jag se dig växla till LAG-spel á la liggat när han lirar som bäst - pott, reraise pott, klonk, vips så har man fem inköp på bordet Kan bli en del kul HH:s då... Eller så kan du spela joewatch-tight - kan också bli en del kul HH:s ("han pottar in i mig, jag har nästnötkåken med minst nio outs till en högre kåk ifall han nu har toppkåken, men fan, han är LAG så nu vill han säkert ta betalt av mig när han klonkat, så jag passar. Rätt spel?)

Ska ta och kolla upp honom - fått honom rekommenderad förut också, men inte pallat. Nu när jag uppenbarligen skitit i mina studier för tillfället så jag var väl ett par månaders dötid när jag inte jobbar utan bara slackar. Börjat jobba nu igen efter semestern, usch, att man ska vara så ruskigt trött. Skulle lägga mig vid halv tio igår så man skulle vara pigg, men det sket sig då jag istället blev nerspammad av en massa konstig musik över irc (tyvm Emily och David). Några låtar som rekommenderas varmt är Ionide Jupiter - Lilla Flickan Zombie och Svarta Nätter (eller något sådant) - bör tilläggas att dessa rekommenderas främst ur ett humorperspektiv. Fick i alla fall en introduktion till diverse udda goth-låtar och liknande - om det var bra eller inte ska jag väl låta vara osagt. Fanns en hel del oerhört skum musik i alla fall, sedan fick jag i och för sig lite bra låtar också. Hmm. Fick en jazzskiva av David också som verkar vara ruskigt skön, perfekt att chilla till. Detta, samt lite allmänt lodande på IRC/MSN, dröjde sig till strax innan två. Ett bra tecken på att jag skulle sova var när jag lyckades klonka ännu en grej som jag kommer bli mobbad över mer eller mindre hela livet. Micke klagade över trängselskatten, varpå jag naturligtvis var tvungen att få in ett hån: "Stackare, du ska till casinot och omsätta tiotusentals kronor, men du klagar över att behöva betala en sjuga i trängselskatt". Sjuga. Ergh. Naturligtvis översköljdes jag av en syndaflod av hån i samband med det uttalandet. Jag försökte förklara att jag bara råkade stava det som det låter, men det tjuga låter visst inte sjuga heller. Varpå David påpekar att "får jag låna en sjuga" är ungefär som jag låter på fyllan. Varpå Micke påpekar att David hör fel: "Får jag suga" (eller nått i den stilen) är visst vad jag egentligen säger. Stor humor och stort hån - smällar man får ta! Vaknar på morgonen, kollar såklart irc - får se att jag blivit förtalad även under tiden jag sovit. Jag suger visst inte tillräckligt bra längre eftersom jag har så mycket skulder så jag inte klarar av att fokusera på min uppgift... eller nått - tack för den hörrni! Kul i alla fall att ha nått annat att göra än att bara sova hela dagarna och ha ångest över diverse, nyåret har väl börjat helt okej egentligen. Eller, så okej som det nu kan börja för en tiltnisse som mig. Har fortfarande lite ångest över fyllehomegamet på nyårsnatten, inte så mycket för pengarna som jag lånade och spelade bort utan mest för att jag har ett berg av disk och en massa städning som jag måste fixa idag, och är det något jag hatar så är det att städa och diska. Trodde jag skulle bli kvitt universitetsstudierna, men jag får väl ta en kurs i polsk historia, 5 poäng. Fick äntligen tag på Soul Asylum - Misery igår. Urk, den låten är faktiskt riktigt bra. Får ta och avsluta dagboken med ett citat från den. Tycker fan den är bättre än deras klassiker Runaway Train, några andra låter tror jag inte jag har hört av dem. Finns ju i och för sig en hel del sköna textrader i Runaway Train också, stycket Bought a ticket for a runaway train / Like a madman laughing at the rain / A little out of touch, a little insane / It's easier than dealing with the pain minns jag fortfarande från mina glada deppiga tonårsdagar. Gyllene poesi det där (med reservation för diverse småfel). Vad mer ska man ta och skriva då? Jag orkar fan inte börja jobba på allvar än - avslutade nyss dagens första fikapaus, måste snart fylla på mitt kaffe, tills dess ser jag ingen anledning att stressa upp mig. Verkar inte ha så speciellt mycket att göra, så jag har gott om tid att disponera. Lyckats vara nykter sedan nyår i alla fall, trots att jag varit ledig. Och jag har inte spelat sedan dess. Fan, det är ju trots allt ett par dagar som jag klarat mig utan mina största laster. Inte för att jag varit speciellt produktiv. Jag ska nog satsa på att skriva lite mer noveller och sådant nu under våren, får se om jag lägger upp dessa här eller någon annanstans. Skriva är typ det enda som kan klassas som någorlunda produktivt som jag tycker är roligt (kanske märks av den eviga spammen i min dagbok). Kan väl bero på att det passar väl in med mitt s.k. "liv" i övrigt - sitta framför datorn, lyssna på musik, se på film, chatta. Urk, egentligen är jag väl rätt så patetisk. Men det är bara gott. Jag ser förresten stilig ut idag, enligt min kollega. Köpte några gråa byxor i Tyskland, för jag har typ 2 mörka kavajer som jag inte har matchande byxor till. Idag har jag gråa byxor, mörk kavaj, vit skjorta och svartvitrandig slips, verkar nästan som om denna klädsel funkar rätt bra för att dölja alla extrakilon jag lyckats lägga på mig under julhelgen. Kul, verkar i alla fall inte handlat ett par billiga 40-eurosbyxor i önodan! Äh, nu har jag absolut inget mer att säga, så nu lägger vi ner för tillfället. Jag kanske återkommer med ännu en uppdatering någon gång längre fram. Men tills dess, ha en trevlig morgon (lol - som om något av alla pokerproffs som läser det här är vaken nu). Vi säger väl ha ett trevligt uppvaknande i eftermiddag istället då! They say misery loves company We should start a company and make misery Frustrated Incorporated (Soul Asylum - Misery)

Klasiskt "ragga-killar-på-nätet"-knep. Gå inte på det. Han vill bara supa dig full, få dig i säng och sedan avtvinga dig dina lösenord för att länsa ditt konto. Lita på mig, jag vet, jag har råkat ut för det ett antal gånger. Det är därför jag alltid är gul. Godnatt

Preflop: Har du inte tre hjärter är det en riktigt bra hand - är den double suited ska du garanterat höja. Eftersom folk på PLO25 är riktigt kassa och du sitter i bra position så tycker jag du gott ska potta - din hand är ju lättspelad efter floppen (det är ju inte direkt svårt att folda på en K72-flop). Flop: På floppen tycker jag du ska beta pott, men bara du betar så är det okej. Du har i och för sig bara nio rena outs, men alla ger nötstegar. Men det är okej att checka också - jag velar lite faktiskt. Svårt att veta hur många som kommer vika på floppen mot ett bet, beror ju lite på reads och bordsdynamik. Turn: Också marginellt - nian förbättrar din hand lite, samtidigt som du plockar upp låga färgdraget - frågan är bara om det lever och vad för hand Fi1 kan tänkas ha (Fi6 är i detta läge mest att betrakta som fem döda dollar som saftar potten lite). Ditt agerande beror alltså på hur ofta ditt färgdrag lever mot Fi1 som betar ut. Det är ju inte helt omöjligt att Fi1 semibluffar en hand som A8 med färgdraget nu på turn, eller att han har 88/99. KK? Njae - tveksamt. AA? Nej - den hade han nog pottat om med preflop. Jag vet faktiskt inte. I sådana här marginella lägen utan några speciella reads så gör jag något som är absolut omatematiskt och egentligen irrelevant - om jag känner mig "het" och har klonken med mig så ställer jag, känner jag mig kall och har missat en del drag så passar jag. Du har i alla fall tolv rena outs för stegen - egentligen lite för lite. Lever din färg har du däremot gott om outs för att få in degen. Frågan är hur ofta din färg lever - svårt att säga utan reads, men det ligger ju lite döda pengar i potten. Äh, marginellt, men i 60% av fallen ställer jag nog och gamblar, i 40% passar jag - givet inga reads och microlimittomtar till motståndare

Jag hade bara synat och kollat på turnen. Din hand är sårbar, visst, men jag vet inte - känns inte som om du kan få action av en sämre hand om du slår om rejält. Fast svårt att säga utan reads, jag vill ha reads för att kunna uttala mig - rent generellt så borde du leda, men turn kan bli jobbig. Syna, hoppas på att Kaching har ett överpar och ställer?

Jag vill se mig själv. Av följande anledningar: 1) Jag vill höra/se mitt eget skitsnack vid pokerborden på TV - bara för att se hur andra skulle uppfatta det. 2) Jag vill höra Glimnes och Gry's kommentarer om mitt.. err.. lite okonventionella spel. 3) Jag vill ha en miljon kronor - skulle lösa mina pengaproblem. 4) Det låter kul att vara med på en sån grej! Ska fan försöka kvala in till nästa säsong. Vafan, i värsta fall får man ju en gratis fyllekryss till Tallin!

När jag spelar 0.25/0.50 (eller - spelade, det var ett tag sen) så spelade jag max 2 bord. Reads blir enormt viktigt om man ska spela LAG. Visst, vissa klarar ju av att spela 4-8 bord, men det är svårt att ha bra fokus då. Det gäller ju att veta vem man fått i maskin, hur personen reagerar, vilka synfiskarna är, vilka man kan göra lövtunna värdebets mot etc. Jag vet inte - jag har en liten teori om de låga nivåerna, har tänkt under en längre tid att utveckla den lite i en artikel (den går så att säga emot den konventionella weaktaja mentaliten som verkar råda här på forumet...) I korthet går den ut på att, om man har en fet edge postflop och kan spela ut sina motståndare, höja väldigt mycket för att trissa upp potterna, eftersom man själv kommer veta vilka man kan spela för hela stacken mot med händer som AT och A84-rainbowflop medan de inte klarar av det och således kommer börja spela A) för passivt B) för aggressivt för att sätta en på plats, något man kommer kunna utnyttja jävligt bra, samtidigt som man snor tillräckligt med medelstora potter för att kunna betala ett par missade steals på floppen/turnen med. Detta funkar naturligtvis inte mot tänkande motståndare som är villiga att sätta hårt mot hårt, men sådana är ytterst sällsynta på låglimit. När man LAG:ar vill man att folk ska syna mycket preflop ändå, man vill ju inte bara ha mörkarna. Däremot vill man inte att ens höjningar konstant blir re-raisade preflop. Jag är av den åsikten att det bästa sättet att ta itu med en LAG är att spela tillbaka riktigt hårt - raisar en LAG i EP kommer jag slå om i position med välidgt många händer såsom A8s, JTo, KTo och liknande - praktiskt taget de flesta händerna som jag har en hyfsad edge med mot en LAGs HD. Variansen blir skyhög, men jag har aldrig varit en anhängare av skolan "tajta upp dig ytterligare och vänta på en premiumhand", särskilt inte om LAG:en kan tänka (och således foldar när du som passat i tre varv i rad plötsligt pottar om).

Min trötthet som jag kände för 2 timmar sen har gått över - den lär materialisera sig någon gång imorgon bitti. Så jag är lite kreativ, denna gång ska vi dissekera lyriken i låten Ingen vill veta var du köpt din tröja av Raymond och Maria! Bussen går halv nio men den brukar vara sen (Jaha? Det där är helt jävla irrelevant info. Ingen bryr sig, din dumma jävla bimbo. Ring och klaga hos SL istället). har man otur blir det bråttom när man kommit fram (Se inte på livet så jävla negativt för fan. Har man otur så blir man våldtagen och/eller rånmördad av en psykopat på väg till bussen, inte att det blir bråttom när man kommit fram. Och dessutom - HUR FAN KAN DET VARA BRÅTTOM NÄR MAN REDAN KOMMIT FRAM?) om man går genom tunneln kan man spara nån minut (Se ovan. Om man går genom tunnel ökar risken för rånmord med 87,5%) men då får man räkna med rödljusen vid korsningen (Jo, för om man går genom tunneln så är det mycket större chans att det kommer vara rött när man ska gå över vägen, det är lika matematiskt bevisat som att det är större chans att lyckas med en dubbling på Jack Vegas om man fått lika mot ett ess dubblingen innan) jag har fått veta att november kan bli svårt (Och vem fan sa det? För vissa är alla månader svåra, sluta klaga så jävla mycket. Var det Jesus som sa det eller?) minst var fjärde samtal måste leda till ett köp (Jaha. Du jobbar som samhällets avskum - telefonförsäljare. Sådana som du borde sättas upp på FBI:s terroristlista) men alla verkar nöjda och vi har en ny bra chef (Vad pluttinuttigt då!) man kan allas namn och säger hej varenda morgon men... (Skönt att höra att du har en så pass bra och djup relation med dina kollegor att den sträcker sig till ett ord per dag. Jag avundas dig.) Ingen sörjer när du dör, ingen ska sakna det du gör (För att du är en nolla?) Ingen vill veta var du köpt din tröja... (För att den är skitful?) Och fast du gjort allt som man ska, du är artig, du är glad (Ja, the good guys always finish last) och du har tränat bort din dumma dialekt (Jävla utböling! Kommer hit och snor våra jobb och lägenheter, sen vill du ha vår sympati också? Skriver en kass låt, vill ha sympati, flyttar in från Hejudamigintevetjaglångtbortistan. Dö!) Nästa lördag kanske vi ska titta på ett hus (Avdelning: Relevant information. Tack!) det finns några nya som dom bygger vid stationen (Hmm. Då verkar du i alla fall inte vilja bo på härliga Söder - tror inte det byggs några nya hus vid någon station här. BRA! KÖP HUSET! KÖP DET! FLYTTA IN! SNÄLLA!) Gör man lite själv så blir det inte farligt dyrt (Nej, men vad gulligt. Till skillnad från oss som vill bo på Söder och måste drömma om en jätteklonk på lotton för att kunna köpa en lägenhet för ett par miljoner! Men okej, så länge vi slipper dig så). och din man är händig han har redan byggt en bastu, Men... (Hur jävla smart är det att bygga en bastu innan man köpt huset?) Refräng x 2 Förra sommarn minns jag den var faktiskt riktigt fin (Förra sommarn minns jag inte, jag har minneslucka från hela sommaren, så den var säkert fint.) sol varenda dag vi hade hyrt ett torp i Värmland (Vad puttinuttigt romantiskt att ni valde att flytta iväg från storstan under sommarn, riktigt sådär halvborgerligt trendigt. Men visst, stick bara till Värmland ni, då får vi i alla fall lite mindre folk ute i skärgårn!) hur vi gör i år igen är inte helt bestämt (Har världen tur så "råkar" ni bli överkörda av en lastbil när ni kutar mot röd gubbe vid rödljusen i korsningen) men vi har jobbat bra så vi ska få extra semester (Det beror mest på att ingen är hemma på sommaren och att ditt äckliga telefonförsäljande arsel inte hittar tillräckligt med folk för att tracka) Och fast du flyttat till ett hus, som är öppet, fräscht och ljust (Läs: Nybyggt, trendigt och snobbigt) så kommer inga gäster minnas var det låg (Antagligen för att alla gäster kommer bli så jävla fulla på gratisspriten) och fast du lärt dig varje låt och fast du har en härlig båt (Jag blir verkligen imponerad av folk som "lärt sig varje låt". Du kan säkert inte Iodine Jupiter - Lilla Flickan Zombie! Och hur fan fick du råd med båten? Trodde du spenderade somrarna i Värmland och inte på en båt? Vafan. Har du allt eller? Eller är det din gula badring du snackar om nu?) så finns det ingen som vill röra vid din kind (Antagligen för att du ser ut som en hel virusinfektion i hela ditt jävla ansikte).

Skönt, ett av Söders sunkigaste hak - det är guld!

Beror väl på nivå och motstånd. På låglimit är det väl klart godkänt, lite i underkant. Det gäller ju att få bordet i megamaskin när stackarna blir djupa, så man kan plocka dom senare. Ärligt talat så tror jag det är lite för högt för att funka i längden, jag tror att runt 35/20 är bra - fast jag är lite osäker. Aldrig kört PT-statistik. När jag senast spelade seriöst på nätet (PLO25) låg jag på ca 65-70% flops seen i fullring omaha - alldeles för löst, men det verkade funka, fast det är enbart för att motståndarna var enormt lättlästa och jättekassa (samt oerhört duktiga på att betala av). Jag vet inte, har du flyt och så så kan du ju spela nästan varje hand - men går det dåligt gäller det att snabbt kunna växla ner i tempo. Riktigt snabbt!

Hoho - jag skulle möjligtvis komma förbi och donera också, jag bor ca fem minuter från systemet beskrivet i texten (vid Södra Station / Sviten). Det sjukaste är att vi var på väg till Kvarnen på nyår, fast när vi kommer upp till Medis orkar vi inte gå längre så vi smiter in på Snaps istället. Inte för att jag bryr mig om just Orlando så mycket (jag hade nog snarare kört en Persbrandt) men ändå

Hmm – det där med nyårslöften får jag fan ta och omvärdera lite – jag måste fan avlägga ett helt gäng och sedan hålla de förbannade jävla löftesjävlarna också. Varför? Äh, jag vet inte. Den korta förklaringen går väl i princip ut på att jag för tillfället lever något jävla pseudoliv som om det fortsätter kommer leda till att jag kommer gräva ett hål så djupt att jag inte kommer kunna ta mig ut ur det. Den långa förklaringen, samt mina nyårslöften, kommer senare i tråden. Vi kan väl börja med att ta hur det ser ut hemma hos mig nu: det ligger pizzakartonger och snabbmatslådor lite överallt. Golvet är rätt skitigt, och ett berg av disk väntar på att diskas. Gamla tidningar, papper och lite allt möjligt skräpar lite överallt. Mitt rum är ett hav av papper. På mitt databord skräpar 40 kronor – det är de pengarna jag har att leva på denna månad. Bredvid mig på golvet ligger två tomma ölflaskor, en tom colaburk och en tom colaflaska. Strax bakom dessa befinner sig två tomma pizzakartonger, en överfull tvättkorg samt en väska med kläder som jag inte orkat packa upp på flera dagar. Samt ett tiotal böcker som jag hade tänkt att använda till min uppsats, något som jag såklart inte gjorde. Köket ser så skabbigt ut att jag inte ens orkar beskriva det. Hur ser det ut i övrigt då? Jag är fortfarande sliten som fan idag, ett tecken på för långvarigt och för stort alkoholintag. Att supa från 22 december – 31 januari var inte en bra idé. Inte för att jag söp varje dag, men är man på semester slinker ju ett antal öl ner varje dag. Toppa det med en nyårsafton som bestod i alkohol från 17 – 09 så förstår ni hur det ligger på den fronten. Antagligen mår jag psykiskt mycket sämre än vad jag hade gjort om jag inte supit så mycket på sistone, jag har ju trots allt inte druckit på ett par dagar nu, så sinnena är inte längre bedövade, dock verkar hjärnan inte ha fattat att jag ska vara glad utan alkohol utan snarare tvärtom. Jag är inte det minsta sugen på att dricka, men jag är även gravt nedstämd. Ekonomiskt då? Ja, det här är väl den mest fantastiska biten. Jag ”råkade” missa att betala en räkning på runt 9 lax denna månad. Jag har pokerrelaterade skulder som är femsiffriga. Uppnår väl ungefär till en genomsnittlig månadslön, på ett ungefär. Kanske lite mer än så, jag vet inte riktigt, och jag vågar fan inte räkna ut en exakt summa. Denna månad är jag totalt pank. Nästa månad kommer jag vara lika pank direkt efter att jag fått min lön, och detta helt utan pokerspelande. Min sista ”out” när det gällde pengarna – spela bra och disciplinerad nätpoker och plussa på det – brände jag när jag fyllegulade mitt Starskonto. Hade jag inte gjort det? Ja, då hade jag väl, om det fortsatt på lika bra som det gjorde innan jag fyllegulade, säkert kunnat spela ihop lite fler dollares och därigenom betala av lite skulder. Jag vet inte – ekonomiskt måste jag således också ta itu med mitt liv. När det gäller privatliv och allmänt icke-pokerrelaterat så går det också utför. Jag drabbas allt oftare av ångestattacker och depressionsliknande symptom. Allt mer tid spenderas i ett hav av misär, ett hav som förutom att göra mig nedstämd också gör mig apatisk – jag orkar inte göra något, jag orkar inte ta itu med något, jag orkar bara inte, jag vill inte. Jag övertalar mig själv till att inte förmå mig göra något alls. Ta det där med städningen – jag skulle nyss städa. Jag plockade bort några glas från bordet och lade dessa i diskbänken, såg hur mycket jag skulle göra och ändrade mig därefter och satte mig ner för att skriva dagbok. Jag vet inte, jag har i alla fall ett jobb. Inte speciellt välbetalt och inte på heltid, men det är i alla fall kul och utvecklande. Jag har bra kollegor. Jag har vänner. Folk i allmänhet verkar gilla mig. Just därför måste jag skärpa mig. Hur fan ska jag kunna behålla några vänner från pokervärlden även utanför densamma om jag bara lånar en massa pengar, lånar mer pengar för att försöka klonka, misslyckas? Hur länge kommer folk orka stå ut med ”får jag låna en lax, en femhundring då, kom igen, bara en lax, snälla” när jag fylleslaskar? Inte länge till, förmodar jag. Och jag vill fan inte bli hatad av folk bara på grund av pengar. Jag vill leva ett normalt jävla liv med normala jävla relationer, inte något sorts missbrukarliv där jag bara jagar deg för att till slut en dag krascha totalt – den dagen är fan inte långt borta nu. Den närmar sig med stormsteg om jag fortsätter som jag gör. Mina vänner som jag har utanför pokern är oroliga – de säger konstant åt mig att sluta spela. För dem har jag också börjat ljuga om mina förluster, när det handlade om att jag tappar 2-3 lax så var det väl sådär. Typ, ”ditt jävla cp, vad fan sysslar du med”? Men att säga att jag tappade 5 lax, pengar som jag dessutom lånat, jag vet inte, jag orkar inte det längre. Jag har slutat säga att jag spelar poker, kan de inte nå mig på mobilen fattar de väl i och för sig att jag är på Sviten. Ibland har de lackat ur för att jag väljer att spela poker istället för någon mer meningsfull aktivitet. Att jag inte har en tjej behöver väl knappast nämnas – det torde framgå rätt tydligt av faktumet att jag hellre spenderar min lediga tid på en rökig svartklubb eller ett homegame någonstans än på att ragga brudar. Inte för att jag nånsin varit speciellt bra på det ändå, men säga vad man vill, jag har aldrig uppfattat Stockholms pokerklubbar (eller casinot för den delen) som något vidare bra ställe att ragga brudar på. Men ändå spenderar jag för mycket tid på pokerklubbarna. För lite tid på andra aktiviteter. Fram till idag kunde jag i alla fall säga att jag i alla fall skötte mina studier; studier som med varje kurs känts allt tråkigare och allt mer meningslösa. Men jag skulle i alla fall fixa dessa, fixa min examen nu till våren. Inte för att det är någon väg ut, men det öppnar trots allt lite fler dörrar, något jag nu är äckligt medveten om nu när jag inte skrivit min jävla sista uppsats. Plugga eller spela poker? Supa eller plugga? Plugga eller skriva dagbok? Plugga eller slösurfa? Plugga? Nej! Nu är ju inte livet slut för det, men det betyder att jag skjuter upp det hela med en termin. Tror jag i alla fall, får pallra mig iväg och prata med min handledare och med studievägledaren någon gång under veckan, se hur man kan lösa det hela. En uppsats på cirkus 30 sidor är ju i grund och botten knappast svår att producera, men vafan – det måste ändå göras och det går inte att göra sista kvällen/natten. Jag valde att dricka vin vid datorn på nyårsafton – jag hade kunnat plugga. Jag valde att sitta miserabel och deppig vid datorn hela dagen igår – jag hade kunnat plugga. Jag hade kunnat skriva hela natten och fått in något som i alla fall liknade en uppsats. Jag hade kunnat. Folk säger att jag ska skriva en bok. Börja skicka in texter till höger och vänster. Men fan. Som om det vore världens enklaste lösning på alla problem. Ska jag göra något sådant måste jag först ta reda på ett gäng kontakter, sedan skriva ett bra följebrev, sedan samla ihop ett gäng texter, korrläsa dessa, skriva om delar av dessa och sedan hoppas på turen. Och kom ihåg vad jag skrev i min förra dagbok – jag har varken tur i spel eller kärlek… Visst skulle det kunna gå och det skulle säkert kunna gå att lösa, men jag känner mig för apatisk och inkapabel till att ta tag i det hela; till att ta tag i mitt liv. Jag hade kunnat… Jag vet inte. Något måste förändras – rätt mycket tror jag. Jag orkar inte sitta och må dåligt konstant, det om något är fan psykiskt påfrestande (doh!). Jag orkar inte behöva oroa mig över när jag nästa gång kommer ha en hundralapp över. Jag orkar inte jobba gratis i flera månader för att jag spelar bort lönen så fort den kommer. Jag orkar inte sitta och vara bakfull halva livet. Orkar jag ens leva? Det måste jag göra. Jag orkar definitivt inte slösa bort hela mitt jävla liv, förstöra det; fördärva det, förinta det. Men för att jag inte ska förstöra, fördärva och förpassa mitt liv till samlingen av passerade patetiska liv som hamnar på soptippen måste ändringar till. Förändring. Någon ny drivkraft. Något mer att leva för. Något att se fram emot, hoppas på. Psykisk och emotionell stabilitet. Vafan. Jag kan inte ens skylla på min jävla socialgrupp eller brist på talang eller uppväxt eller något sådant. Jag kan inte bara skaka på huvudet, säga att jag är från arbetarbakgrund, växt upp i ett socialgrupp 3-hem, hamnat snett redan tidigt, haft alkoholiserade föräldrar som slagit mig, jag är fan inte ens ett skilsmässobarn. Dessutom är jag alldeles för trevlig, intelligent, rolig och allmänt bra för att förpassa mig själv till Guds pappersstrimlare, där de misslyckade och förstörda liven kommer. Jag vet inte. Jag känner mig ibland som en omogen fjortis; borde inte ens tonårsdepressioner ha gått över vid det här laget? Jag är ju trots allt 22 år. Jag läser julkortet jag fick från min förra chef: ”Hej! Tack för det trevliga samarbetet under ett par års tid! Må du ha STORA planer, för då lyckas du garanterat, eftersom du säkerligen kommer lyckas med allt som du vill!”. När jag fick det blev jag jätteglad. Nu känns det mest som… misär. Alla har sådana jävla förhoppningar på mig, sån jävla tro på att jag ska lyckas, ska bli något. Det smittar av sig, jag själv har sådana förhoppningar, eller, förhoppningar är fel ord – förväntningar. Jag utgår från att jag ska bli något. Något annat än en spelmissbrukande alkoholist som dör vid 40 års ålder av skrumplever på en jävla bänk utanför något systembolag. Jag vill inte bli Nicholas Cage’s rollfigur i Leaving Las Vegas. Jag vill, men samtidigt vill jag inte. Jag måste ta reda på vad jag vill. Vad jag anser vara ”lyckas”. Vad lycka är. Hur jag finner den. Annars är jag körd. En vålnad som inte lyckas ta sig tillbaka till de levandes skara. Och jag har fan rätt bråttom. Så – med ovanstående i betänkande, här kommer mina nyårslöften för år 2006 – eller, för första halvan av 2006 i alla fall: • Inte spela poker alls på ett bra tag. Totalt spelförbud fram till 1 maj 2006. Både på nätet och live. Inte ens HU-slask mot Micke; inte ens HU-slask mot Bengan. Okej, jag lär väl titta förbi Sviten då och då och dricka ett par öl – men då ska jag fan ha spelförbud. Även gällande barslask. • Betala av mina skulder. Kontakta de jag är skyldig pengar och fixa någon typ av avbetalningsplan. Skulderna måste decimeras och det rejält. Jag borde inte ens tänka på att spela poker medan jag har så mycket skulder som jag har, ändå vet jag inte hur jag skulle reagera om någon ringde mig nu och sa ”vi ska till CC och slaska, ska du med, jag lånar ut lite pengar till dig”. Jag måste komma bort från tankesättet att det enda sättet jag kan betala mina skulder på är genom att klonka på poker – det har ju visat sig göra en sak: generera fler skulder och förstöra min ekonomi. Jag måste få ner skulderna på en rimlig nivå, fixa rimliga avbetalningsplaner och först då kan jag ens överväga att köpa in mig på ett slaskigt 5/5 DC-bord på Sviten. • Ta tag i mina studier och få ut min jävla examen till slutet av VT06. När jag börjar klura på uppsatsen och skriva den ska jag avsätta tid varje dag, eller i alla fall flera dagar i veckan, då jag rycker nätverkskabeln och bara pluggar. • Skära ner på supandet, särskilt på vardagar. Tacka nej till några after-works då och då. Sluta supa mig full så jävla ofta. Jag känner ofta att jag nästan har mer spritproblem än spelproblem (då majoriteten av mina spelproblem härstammar ur monstruöst fylleslaskande). Är jag nykter klarar jag av att säga ”jag är trött, jag har backat två lax, jag har inte råd att spela mer, hej då” jämfört med när jag är full och tänker ”jag har 1200 kr på bankomaten, det är den femte i månaden, jag ska fan vinna tillbaka”. I alla fall – jag måste supa mindre. • Skära ner på rökningen. Rökning är fan jävligt obra. Märkte när jag under julen inte rökte alls på två dagar att jag mådde mycket bättre. Redan efter så kort tid kändes det fan mycket trevligare att andas. Så, rökningen måste jag skära ner på, helst sluta med. • Röra på mig mer. Ta tag i idén jag och några polare hade om att i alla fall en gång i veckan dra och spela typ tennis, badminton eller någon annan sån sport som är rätt kul att lira men samtidigt ger bra motion. • Sluta må dåligt. Istället för att vara glada och skämtsamma Parre enbart utåt ska jag vara glad och harmonisk även i mitt inre. Då löser sig det mesta. Tror jag. Hoppas jag. Ja, det är väl ungefär det. Hur jag prioriterar dessa löften? Nr. 3, sedan Nr. 2, sedan Nr.1 – fast alla är relaterade. Man kan inte säga A utan att säga B liksom – det är mer som en fläta där de olika faktorerna måste passa in. Okej. Ni har alla hört detta förut – eller hur? På tal om spel – vad får jag för odds på att alla dessa löften spricker inom en månad? Jag vet inte. Känns som om det ändå bara är en tidsfråga till nästa ”fan, jag fylletiltade bort x kronor” kommer. Trots att det inte får komma. Jag måste lösa mina problem, ta tag i mitt liv. Sedan kan jag börja fundera på att spela poker igen, på att sitta och potta och potta om och så vidare. Vad jag ska göra som substitut? Jag vet inte. Skriva dagbok? Skriva noveller? Skriva böcker? Skriva pjäser? Skriva texter? Runka? Ta långpromenader? Skjuta heroin? Röka ner mig? Läsa? Jag vet inte. Det märker vi. Tiden får utvisa det hela. Vi säger som så: Ny tid, nytt år, ny Parre. En Slaskparre modell Light – en Slaskparre som går skuldfri och leende genom livet, som tar emot alla gåvor livet kan ge; som svävar bland molnen, som blir framgångsrik och som skapar avund och sprider lycka var han än drar fram. Eller så visar det sig bara vara naiva tankegångar utan den minsta verklighetsanknytningen – som vanligt. Den som lever får helt enkelt se! Wish me luck! PS. Ett tecken på att jag inte har något liv: sedan december har jag typ en gång i veckan räknat ut antal läsare delat på antal inlägg. I början av december tror jag den summan låg på ca 71, nu är den uppe över 74. Jag vet, ett ganska dåligt sätt att mäta hur många som läser denna dagbok. Men det är en del i alla fall! Je cherche une âme, qui Pourra m'aider Je suis D'une génération désenchantée, Désenchantée (Kate Ryan - Désenchantée. Ungefärlig översättning: Jag söker en vän / som kan hjälpa mig / Jag är / Från en desillusionerad generation / Desillusionerad)

Vad menas med allt man äger? Räcker det att ha spelat bort sina pengar och pantsatt allt utom datorn man har för att spela nätpoker med, eller måste man ha tagit större lån hos lånehajar och sedan fått fingrarna knäckta för att man inte betalat tillbaka också? Måste man ha spelat bort t.ex. fru/barn eller liknande för att få vara med? Helt ärligt - varför är alla jävla tv-bolag så fetishistiskt kåta på att porträttera just folk som spelat bort "allt" alternativt folk som tjänat miljoner? Det finns hiskeligt många som har problem med spelandet, i alla fall under perioder, jämfört med de som har spelat bort allt. Det finns hiskeligt många fler som tjänar en mindre summa, några tusenlappar typ, i månaden på sin hobby jämfört med de som spelar highstakes och är jätterika. Varför tas aldrig dessa två aspekter av pokerboomen upp? Det är i mitt tycke intressantare än de två extremerna - och något som folk lättare kan identifiera sig med.

Parre

I was happy in the haze of a drunken hour But heaven knows I’m miserable now (The Smiths – Heaven knows I’m miserable now) Jag vaknar. Kollar till vänster. Vart fan är jag? Det här är inte mitt jävla rum. Vart fan ligger jag? Varför ligger jag så obekvämt? Vad fan har jag gjort? Är detta mitt liv? Har jag äntligen vaknat ur den onda mardrömmen som jag drömde under 2005? Har jag funnit vägen ut ur dimman? Har jag, för att låna en kass svensk rappares ord, kommit ”bortom dimhöljet”? Jag sätter mig upp. Känner igen möblerna. Känner igen rummet. Fan, det är ju mitt jävla vardagsrum. På bordet bredvid mig ser jag ett glas, ett vackert glas; fint och välrundad. Och halvfullt. Vätskan är gråaktig, ser lite trögflytande ut. Ungefär som en ädelsten. Det är min ädelsten som ligger där på bordet, den enda värdesaken som finns kvar i mitt liv, det enda av värde, det enda som inte ställer några krav på mig – spriten. Glaset innehåller en halvdrucken grogg. Jag ser bordet. Fan, det är ju dukat med en gul duk som mer ser ut som något jävla lakan. Vad fan? Vad är det för dag? Datum? Tid? Era? Vad fan har jag gjort? Hur mår jag? Egentligen? Minnen kommer tillbaka. Och med dem ångestvågen, den som alltid kommer; syndafloden av svarthet, av mörker, som döljer allt det positiva, allt det trevliga, allt det roliga; den mörka floden av tjära som man fastnar i; bytet i spindelns nät, som desperat sprattlar utan kunna komma loss. Den dödsdömda mannen med ögonbindeln på sekunden innan exekutionskavdronen gör sitt jobb. Mörkret. Mörkret och minnena. Vi spolar tillbaka litegranna. Det är ju trots allt 2006 idag, igår var det fortfarande 2005. Någonstans däremellan förflöt det ett helt jävla år. Så, vad upplevde jag då under denna period i gränslandet? Vad fan var det jag gjorde egentligen? Jag minns att jag vaknar rätt seg. Trött, trots att jag sovit kanske 11 timmar. Sjukt! Jag har gett på att skriva min C-uppsats under dagen. Hmm. 16:30 – jag har varit vaken sen ett. Jag har kommit så pass långt att jag packat upp böckerna ur väskan och lagt de på golvet under datorn. Så bra är jag. Jag börjar ha tråkigt, jag orkar inte plugga, snackar lite med lite folk på IRC. Bison och Emily skulle dra och käka middag nånstans, sedan skulle de ringa. Jag öppnar en flaska vin, sippar på lite vit Chablis – smakar faktiskt oväntat gott. Skiter alltså i studierna, det löser sig ändå, tänker jag. Några andra polare ringer också, de sitter och förfestar nånstans. De skulle på ”typ festgrej” vid Gärdet. Hmm? Vad ska jag göra då? Jag misslyckas fortfarande med att plugga – men jag lyckas desto bättre i vindrickandet. Vinet tar slut och klockan är runt 21, jag gör en whiskeygrogg. Börjar bli behagligt lullig. Pluggandet? Ehh. Har ni någonsin försökt skriva en uppsats under alkoholpåverkan? Inte jag heller, men jag tvivlar på att det är möjligt. Dessutom tänker jag väl inte slösa en fylla på en jävla uppsats. Vad göra? Funderar på att ringa polarna, men ”typ festgrej” låter rätt suspekt – jag hamnar helst inte på någon halvkass hemmafest där typ 15 killar och 3 brudar super sig råfulla. Är inte särskilt sugen på något vidare party heller. Tänkte hålla mig hyfsat nykter, gå hem tidigt och vara pigg och utvilad för att skriva min uppsats idag. Ni kanske kan räkna ut hur bra det gick. Forumets största tilt-alkis, nyårsafton, och han ska hålla sig nykter? Förresten, har ni märkt att jag är rätt bra på att rationalisera mina brister inför mig själv och andra? Telefonen ringer. Det är visst Bison – han och Emily anmäler sitt besök till Casa de Parre, sedan ska vi visst ut, enligt dem. Kul! Strax därefter dyker de upp med några öl, vi snackar lite skit och drar sedan ut. Vi vill bara sätta oss ner på nått hak och snacka skit, dock är allt vid Södra station stängt – stackars alkisar, deras stammispubbar hade ju stängt. Vi går upp mot Medis och hamnar till slut på Snaps. Rolig anekdot, avdelning ”Dörrvakt”: Jag, Bison o Emily kommer fram till entrén vid Snaps. De två ser inte ut som alkoholiserade drägg, jag har försökt dölja min alkoholiserat-drägg-faktor låg genom att ha rena kläder och inte vara skitpackad. Vakterna glor på oss. Jaha? De säger ingenting, utan de bara stirrar på oss? Vad fan gör dom? Jag blir alltid nervös när sådana här personer med s.k. ”makt” stirrar på mig, så jag börjar nervöst kika runt på Medborgarplatsens fantastiska hus för att slippa möta vaktens blick. Då säger Emily ”tre personer” och ler – men det hjälper fan inte. De stirrar på oss i säkert 20 sekunder till utan att säga något, men till slut kommer vi i alla fall in. Jättekonstigt! Vi sitter och snackar en massa skit, efter en rökpaus kommer jag på att det är min runda, så jag spelar lite Black Jack och plussar 160 på det – klonk på gratisrundan! Nyåret kommer med dunder och brak (nåja), vi känner oss, eller, jag känner mig, glad, upprymd och mår allmänt bra. Emily och Bison ser ut att vara glada, så jag antar att de mår rätt bra, trots att de får dras med mig som sällskap. Några utdrag ur aftonens slasksnack: • Jag beklagar mig över att jag varken har tur i spel ELLER i kärlek och att det är sjukt orättvist och riggat. Jag får såklart svaren jag förväntar mig… Emily: ”Misär”, Bison: ”Äsch, det är för att du är tjock och ful” (dock kunde han inte förklara vad det hade med otur i spel att göra)  • 2006 – det första jag hör efter att nyåret kommit är en badbeat-historia berättad av Emily… om ett cashgame i Uppsala efter Slaskpoker Open för ca en månad sen… Efter ett tag så händer då det som inträffar speltorskar emellan. ”Fan, casinot har ju öppet…”, ”jag är också sugen”, ”hmm, lite fishlimit skulle inte sitta fel”… blir såklart till ”VI DRAR DIT!”. Vi kommer dit, jag lånar såklart pengar direkt – misstag nummer ett? Vi åker lyxhissen upp till pokerrummet och får plats direkt på ett 100/200-bord – alla tre på samma! Roligt, då kan man snacka skit också! Första handen postar Bison UTG, jag postar UTG+2 – är man där för att spela poker så är man! Första handen floppar jag tvåparet med T5, missar dock en planerad check-raise på turn. På rivern kommer såklart stegen OCH färgen, men jag måste ju check-syna ett bet och min hand står. Spelet går rätt bra. Några händer: Jag synar mörkt UTG. Kommer en raise nånstans och några calls, jag synar en hundring till med 32o. Floppen kommer Q32, jag tror att jag check-raisar flop och värdebetar turn men får ingen syn på mitt värdebet på rivern. Jag höjer UTG med K2o. Tror faktiskt det var första eller andra gången jag höjde preflop öht. Får ett gäng syner. Flop: 22J. Jag betar, blir höjd och synar (trebeta här kanske?). Turn blankar, jag checkar, han betar, jag check-raisar, han synar. River blank. Jag betar, han säger ”jaja, har du överpar betalar jag väl av” och blir smått chockad när jag viker upp K2 för trissen. Förlorar några mindre potter, vinner några mindre, ligger plus, sedan inträffar ödeshanden: Jag kommer inte ihåg spelet preflop, jag tror det var ett hundratal limpare och jag är inne med någon slaskhand. Floppen kommer typ 95x med två ruter, jag har 87 om jag minns rätt. Tror Bison betar ut, jag raisar, snubben bakom synar två kallt, Bison synar. Turn: 6 och megaklonk. Bison betar ut, jag raisar. Snubben bakom synar två kallt – igen. Bison kastar in sex marker i potten (alltså en raise), men säger syn, dock visar sig hans raise stå så jag får cappa. Snubben bakom synar två bets till kallt, Bison synar såklart. River: färgen kommer. Jaha, det var ju roligt. Jag betar ändå ut efter att Bison checkat, Mr. Coldcall vaknar till liv och re-raisar, Bison synar två kallt – här ska jag nog passa – men jag säger ”jag är en för kass FL-spelare för att lägga” och får se Herr Kallsyn vika upp nötfärgen (Bison hade 65 i ruter för tvåpar+flushdrag på turn). Sedan minns jag inte – jag spelar några potter, kanske tiltar lite (efter att ha torskat jättepotten ovan låg jag fan back). Jag dör när jag har 300 kvar (1,5 big bets dvs) och får in en raise preflop ur BB med 88 och ställer in sista hundringen på floppen. På river kommer en K och en K2 som slasksynat hela vägen vinner potten. Spelar lite casinospel, SJUKT riggat var det. KLonkade lite på Sic Bo, men det var mindre summor, sen missade jag rakt ut och gulade på Sic Bo-bordet (-60kr). Spelar sedan 14 med grannar på rouletten i två spin. Missar rakt ut på båda – sjukt (-200kr). Bestämmer mig för att grinda lite BJ; det går helt okej och jag ligger lite plus till jag går all-in för 300, får 18 mot en öppen åtta. Jag sitter sist, så jag drar ett kort till, det är en trea och jag får 21. Err. Eller inte – jag sitter sist, står nöjd. Dealern drar en trea och en tia. Så sjukt riggat! (-200 på BJ). Ehh, sätter mig i baren och super ner mig och väntar på Bison och Emily. På något sätt lyckas vi få ihop ett gäng av folk som jag träffat ett par gånger på div. pokerklubbar som alla är jättesugna att dra hem till mig och dricka sprit och slaska. Vi glider alltså till mig, typ 6-7 pers, vid niotiden har jag gulat 2 lax som jag lånat av Bison samt lyckas slaska ur mig ur en 200-gryta som vi lirar. I grytan var jag favorit när degen åkte in minns jag, hade 86 med ett hjärter på K75-floppen med tre hjärter. Var uppe mot K3 utan hjärter men jag blankade totalt. Lägger mig och sover, säger att de ska väcka mig vid nästa gryta. Emily påstår sig ha försökt, men det hade inte gått… Jag vet inte, jag hade en skittrevlig kväll, och att slaska FL var också skitskoj. Bison och Emily är ju riktigt riktigt trevliga som människor också så sällskapet kan jag inte klaga över. Att jag sedan lyckas låna ännu mer pengar, ja, det är bara sjukt, sånt som händer typ. Att jag sedan prompt ska fixa homegame hos mig efter Cosmo – det är så bisarrt att det inte finns. Jag vet inte, nyåret börjar ju i alla fall bra, med en megafylla och en jättetilt á la Parre (hemma hos mig körde jag mitt standardfyllespel – pot, reraise pot, all-in, gick ju som vanligt). Sjukt. Att man aldrig lär sig, jag vet inte, kvällen var ju riktigt skojig, det var kul att sitta på FL-bordet också och som jag redan nämnde så var sällskapet riktigt nice. Att jag sedan helt skiter i att jag har en uppsats att skriva (deadline 12:00 imorgon) utan super till 09 på morgonen och vaknar 15 helt förstörd – det är ett sundhetstecken. Att jag inleder 2006 på samma sätt som jag avlutade 2005 – det är ett sundhetstecken. Men jag vet inte – jag orkar inte tänka nu, jag är pajj. Trött och seg. Ska försöka ta mig samman och börja skriva på min uppsats nu, går det lika snabbt som denna dagbok så kommer det säkert att lösa sig – jag måste ju i alla fall få in något som i alla fall liknar en uppsats litegrann så att jag kan få komplettera sedan. Eller nått, jag vet inte, jag vet fan inget, jag är bara en dum, ful, otrevlig, torr och sur alkoholiserad speltorsk. Eller nått! Jaja, that’s it for now – första uppdatering 2006 – fler följer! Livet är en hora, sen är man död När jag går ut kommer jag gå ut hög Livet är en stor depression Kanske man ska sluta det direkt med en patron (zK - Dom Goda Dör Unga)

Ahh - varför är mitt turnspel så fel då? (Preflop är väl marginellt, folk på PLO25 är så jävla kassa på postflopspel så jag tvivlar på att jag ger upp SÅ mycket EV på att potta med tre till hjulet, två till färgen och två till broadwaystegen, för att inte tala om alla kåk+fyrtalsdrag) Floppen är klart tveksam - agreed. Check-fold bäst? Agreed. Men ibland semi-tiltar jag och hamrar på missade floppar också. Dock brukar jag lugna ner mig på turn om jag blir synad. Däremot - varför är mitt turnspel så fel? Som jag ser det så finns det fyra möjliga typer av händer som nötspelaren kan ha: 1) En kass AAxx med flushdrag som inte pottat om preflop. 2) Ett drag - troligtvis kombodrag som 45Ax med spaderdraget eller liknande. 3) En konstigt spelade KK eller liknande som väljer att ta ett kort till och se vad jag gör på turn. 4) The dreaded TT. Eventuellt 33/22 också, men jag tror att nötspelaren dels är så tajt att han foldar många händer innehållande 33/22 preflop, typ de flesta... Men - skulle verkligen den tajta nötspelaren bara SYNA ett halvpottbet på floppen med 2 pers till bakom att agera när det ligger både steg+färgdrag ute? Så brukar inte tajta nötspelare spela, de får ju action ändå. Är mitt bet verkligen så dåligt mot denna HD? Jag vet faktiskt inte.

Varit bortrest, så hittade jag den här handen. Så jag kör på med resultaten: Fi foldade. Hade det vart den genomsnittliga PLO25-spelaren så hade jag gett upp efter floppen antagligen, men eftersom Fi var så pass tajt så valde jag att fyra av ett skott till på turn, särskilt som jag (förra gången i en pott mot Fi) fegade ut på turn med tvåpar, rivern parade bordet med fel kort och hans AA stod. Jag tyckte bara att hans betingmönster (syn/syn) efter floppen liksom faktumet att det är en tajt nötspelare gör att Fi inte kan syna min bluff tillräckligt ofta, alltså är den +EV.

Intressant också att Ken nämner att "på den tiden var TJ Cloutier en kedjerökare" eller liknande. Satte han FISH-stämpel på TJ direkt då eller? Hela den här hysterien kring rökning är så jävla överdriven så det inte finns. Låt folk vara som de vill, visst, vi kanske blåser lite gift på er, men inte fan kommer ni dö av det (om ni inte nu råkar spendera 24h/dygn i en vakuumtank full med ciggrök). De flesta rökare brukar ta tillräckligt med hänsyn tycker jag, även om vi blir jagade som hundar av diverse moraltanter som tror att de kommer dö om de andas in ett endaste bloss. Jag tvivlar på att rökning och pokerskills hör ihop. Visst, fler personer ur underklassen röker, och underklassen brukar även producera ett större antal missbrukare (iaf av alkohol, så jag antar att det gäller spel med) vilket gör att rent teoretiskt så borde en större andel rökare (givet att man ej vet deras klasstillhörighet och sociala bakgrund) vara spelmissbrukare. Spelmissbrukare är nästan aldrig vinnande spelare... Men i överlag tror jag att Ken har jättefel. Att stämpla någon som röker som fisk är ungefär lika intelligent som att stämpla en neger som fisk enbart på grund av personens hudfärg och ens egna fördomar om negrer. Att döma folk enbart på deras beteende, utseende eller annat icke-pokerrelaterat är bara idiotiskt för det mesta. Visst, det kanske är så att rökare har fler tells - dvs de beter sig annorlunda med ciggen om de har nötter t.ex. - men det betyder inget mer än att personen har en fysisk tell som andra inte har, och den tell:en kommer inte alla rökare att dela. Ähhh, slutsvamlat.

Stackdjup? Givet 50-dollarsstackar tycker jag du har en enkel all-in. Med djupare stackar och trixigt motstånd blir det hela jobbigt, men givet inga spec. reads och inga överdrivet djupa stackar så är det all-in som gäller.

Preflopspelet är väl okej, även om du släpper in folk lite väl billigt. Efter all-in, syn, syn, så hade jag själv ställt in degen. Det finns många händer de kan ha som du leder mot, det är få händer du är riktigt illa ute mot. In med degen och hoppas. Får du bägge synarna att passa sina drag så är det ju bara bra, då spelar du HU mot en shorststack med 20 döda i potten.

Donutz pottar och synar eventuella omslag all-in.

Jag har inget revolutionerande att komma med... Hand 1: Slå om mer på floppen, var oerhört försiktig om du blir synad. Hans riverbet skriker "jag är svag", så jag hade smackat på ett pottbet. Hand 2: Beta lite mer på floppn, ligger ju runt 2 i potten, så 1,5 hade jag nog betat. Sedan är det inte så mycket att göra mot en shortstack, eventuellt check-syna rivern för att fånga upp bluffarna.

Tycker det är en solklar raise först in på knappen i ett shorthandat game med djupa stackar. Men å andra sidan spelar jag själv alldeles för löst preflop, särskilt i PLO - men handen har potential. Sedan skriker ju Blueberry "JAG HAR AAxx" med sin limpreraise - se det som så att du investerar 90 för att vinna det som ligger i potten + 360 (det som blueberry har kvar) när hans hand är oerhört väldefinierad. Det är ju inte direkt svårt att efter floppen se hur du ligger till mot en förmodad AAxx och fatta ett beslut utifrån det!

Blueberry är, vad jag har hört av andra, en av jättefiskarna på B2B's mellanhöga Omahabord. Vet inte huruvida det stämmer, då jag praktiskt taget aldrig railar de borden och aldrig spelat på dessa bord, men hans reraise preflop skriker ju AA. Just att han ofta har AA gör situationen lite mer problematisk, för att han blockar två av dina outs. Blueberry är, vad jag hört, en sådan spelare som även kommer backa hela sin stack med AA... Men å andra sidan så har du en fin liten wrappis. Fyra nior, tre J, tre K, tre A - tretton outs. Räkna dock med att två outs säkert är blockade, men du borde ha runt elva rena. Det ligger redan 360 i potten, så du bör ha precis tillräckligt med equity för att trycka tillbaka mot honom - du kan ju inte spela wrappisarna vekt och folda. Shahin måste ju ha QQ/TT eller samma wrappis som du för att hitta synen, så det skulle jag inte oroa mig för mycket över. Har han samma wrap, vilket är rätt osannolikt, så är det i och för sig jävligt jobbigt, men har han QQ/TT så har du fortfarande runt elva rena outs mot två motspelare och spelar alltså helt korrekt equitymässigt. Personligen tycker jag att du spelar handen precis som du ska spela den givet pottstorlek. Lite uträkningar från Twodimes: Din hand mot den handen blueberry hade: Mot Blueberry vill du alltså spela för hela stacken. Shahin har missat floppen tillräckligt ofta för att din re-raise ska vara korrekt - som jag sa tidigare så får han svårt att syna utan set. Mot de händerna de faktiskt hade: Dock så har du ett worst-casescenario ifall Shahin har öppet stegdrag och toppset: Mot den handen Shahin faktiskt hade har du 43% i equity. När han inte blockar sig själv samitidigt som han inte blockar dig (ex. QQ98) så har du 38%. Får du syn av Shahin är du sällan i jättetrubbel, oftast har du runt 40%. Lägg till att han måste passa allt utom QQ/TT så ligger du fint till. Tycker alltså att du spelar handen helt korrekt.

Tack, tack, tack och åter tack! Angående att skicka in denna tråd, njae, det finns vissa valda delar som är riktigt bra, men andra är mer, ja, sådär typ. Dessutom skulle jag behöva fila en hel del på hur man framställer hela grejjen i bokform, t.ex. termer, olika karaktärer och liknande. Det hela blir... svårt... tidskrävande och jobbigt, men säkert kul. Kanske år 2006... Hehe. Jag vet inte om jag ska ta det som en komplimang eller som att jag är som en fjortisgothare. Hmm. Finns det nått Lunarstorm för fjortisgothare? Kanske ska börja hänga där istället Och som jag redan sagt så lyckades jag med konststycket att endast dricka tre öl på krogen (kan bero på att jag kom till krogen 23:20 och den stängde 01 iofs), så jag är inte bakfull heller! Kanske, fast jag vet inte - orka bara blogga, då kan jag nog inte skriva så långa inlägg (folk orkar inte läsa), dessutom hänger jag ut mig själv lite väl mycket. Att jag sedan har div. mindre positiva tankar om Aftonbladet som tidning och Aftonbladets journalistik är också ett litet hinder... Äh, jag vet inte, jag tror liksom att folk skulle läsa denna dagbok även om det gick bra för mig. Jag tror inte jag skulle bli så jävla mycket gladare av att ha mer pengar, även om det skulle lösa en del problem som har att göra med ångesten som kommer av osäkerheten av att aldrig ha deg. Men jag vet inte. Jag har alltid tyckt att det är lättare att skriva bra texter när man har ångest eller är smådeppad, på något sätt känns det som om man får fram vettigare synpunkter och saker då. När man är glad och allt bara är bra... mjae, jag vet inte, jag har alltid haft svårt för att skriva riktigt bra grejer då. Förresten, om ni tycker att det här är ångestfyllda och deppiga historier, ja, då har ni knappast läst mina första noveller som jag skrev under gymnasietiden. Tyvärr har jag ej dessa kvar, ska försöka rota upp dem, men de var riktigt sköna. Dock oerhört svarta, nu när jag tänker efter. Mitt specialarbete i gymnasiet var också grymt. Jag skrev en novell på ca 20-30 sidor som handlade om en narkotikamissbrukare på väg utför, i gränslandet mellan dröm och verklighet, fylld med en massa sjukheter. Ehh, fan, jag svamlar till och med OT i min egen dagbok Hur som helst, nu ska jag försöka vaska fram lite alkoholhaltig dryck och sedan förhoppningsvis börja skriva på min c-uppsats. Eller nått... Hur som helst, från mig ensam till er alla: ha ett riktigt skön nyårsafton och ett riktigt grymt år 2006!