Dags att redogöra för helgen antar jag. Jag såg inte fram emot Tallinn på något sätt. En brun plåtbunker i en grå stad. Dammiga fejkade strutsfjädrar över baren som i sin tur är omgärdad av blinkande slotmaskiner. I hissen finns en sliten reklambild tapetserad visande en leende estländare (får man förmoda) framför just dessa äckliga och fruktansvärt fula enarmade banditer. ”Las Vegas in the Baltics” lyder deras slogan. Jag kräks lite i munnen medan jag åker upp mot rummet på sjunde våningen.
Men det är inte där historien börjar. Innan jag kom iväg till ”Las Vegas in the Baltics” skulle jag möta upp vår kvalspelare Karl-Göran i Stockholm. En mycket trött Tjur anländer Stockholm på torsdagskvällen och planen är middag sen sova. Inget annat. Absolut inget annat.
Jag möter upp K-G på Sheraton och vi drar till närmaste restaurang vilket råkar vara sunkstället Mongolian Barbeque. Det blir givetvis en hel del pokersnack och snart är vi sugna på lite lir. Vi beger oss till Cosmopol där vi får vänta ca 45 min innan vi får plats vid ett 20-20 bord. Halvtråkigt bord och det blir tight spel (för att vara mig själv, K-G spelar alltid tight påstår han).
Vid 23.00 har vi båda hittat plusset på några tusen och drar tillbaka till hotellet. Det är upp 06.00 som gäller och för en gångs skull kan jag somna direkt.
På morgonen möter min kollega Daniel Klangefeldt upp på hotellet och vi intar Sheratons nötfrukost. Rena julbordet! Därefter blir det taxi till Arlanda.
Väl på Arlanda möter vi upp vår andra kvalspelare, Henrik ”Dansken” Riis. Vi stöter även på ett gäng gamla bekantskaper i form av Bengan & Hefo, Gusten, Coxxa, kval-kungen Ola Svensson, underbarnet Jack ”Vegas” Hansen mfl. Vår frirullande maskot Ola Brandborn hittar vi också. För första gången får man också träffa den omsusade Erik ”Valterego” Rosenberg som genast börjar påtala fördelarna med husvagnsägande. Givetvis krossar jag hans argument omedelbart. Husvagn? Kom igen för fan, ta med dig TotalFarsa, köp matchande träningsoveraller, ät en piggelin och lugna ner dig. Glöm inte att tömma bajstanken och fyll på med färskvatten. Vi ses i diket.
Framme i Tallinn så torskar jag ett första-väskan-på-bagagebandet-bet direkt. Det bådar inte gott. Stekargänget från Betway med Gusten Sjöberg i släptåg tar en taxi till hotellet. De andra ska tydligen åka buss. Olyckligtvis blir det sunkhotellet Reval Park som har som enda fördel att det ligger i direkt anslutning till casinot. Nåja, vi lyckas i alla fall uppgradera till ett rum med bastu till herr Klangefeldts stora förtjusning. Han hinner med inte mindre än sex bastubad under vistelsen.
Medan Klangen fixar rum så springer jag och anmäler mig till kvällens 1100 eek turre. Både jag och Klangefeldt är hyfsat krassliga så vi vilar ut på rummet innan det är dags för turre. En stund innan värmer vi upp med en omgång Ticket to Ride med Ola och Valterego.
I turren är man iskall och en bit in kommer en kortstackad fyll-finne som ser ut som en massmördare till bordet. Det är ett jävla tjat på finnen och han ska analysera varje hand och etikettera varenda spelare. Det är alltid lika roligt när någon frågar vad man hade och man ljuger de rakt upp i ansiktet. I nio fall av tio verkar de gå på det för då ska det genast analyseras och dessutom kommer just den här fyll-finnen fram till att jag spelade varje hand fel. No shit ditt dumma karelska offer. Jag har ju givetvis ALDRIG handen jag säger att jag hade! Sedan kommer han in på lite skön svensk-bashing och yrar på om varför Finland är bättre än Sverige. Jag tröttnar till slut och säger ”why don’t you go shoot up a school or something?” Han blir tyst och ser först ut som att han ska börja lipa. Sen får han något mörkt i blicken men hinner inte utdela några hot innan han åker ut. Tack och adjö Seppo eller vad fan du nu hette.
Jag åker själv ut några händer senare. Minns inte hur jag åkte ut och det är egentligen skitsamma för min häst K-G som jag har 10% i springer finfint.
K-G Karlsson. Foto: pokermagazine.se
Jag lallar vidare till Russian Poker-bordet där jag hittar Bengan, Coxxa och en skum ryss. ”Vigrish! Vigrish!” skriker ryssen upphetsat innan han sjunker ihop och stönar fram ett ”papados”. Vigrish betyder vinna och papados förlora kommer vi fram till efter en halvtimme med tunga språkförbistringar. Nåväl, ont i halsen och allmän hängighet botas bäst med whiskey i plåtbunkern. Ryssen bjuder och då måste man ju bjuda tillbaka och sen är karusellen igång. Efter ett antal timmar och femhundraelva liter whiskey har man plusset och det är dags för cashgame. Vid bordet finns ett antal finnar och en svensk – ingen mindre än Coxxa himself. Den pajsaren är fullare än vad jag är och finnarna är tightare än K-G så det blir till att dega in mot Coxxa så ofta man kan. Givetvis drar han ut med diverse skräphänder och så är man busto. Det kom lägligt skulle det visa sig, för vår fulla och galna dansk har precis blivit portad från Omaha-bordet och det krävs 102 kg skåning för att hålla dansken på mattan.
Jag däckar på rummet vid tretiden.
Nästa morgon går jag motvilligt upp. Trött och sliten. Jag får veta att K-G vann turneringen vid kl fem på morgonen efter att ha dragit ut Ola som tredje man i fler än en hand. Grattis till K-G och till mig själv som fick en liten slant.
Två Betway-spelare i top 3! Foto: Poker.se
Inför turneringen. Foto: Erik Rosenberg
Vi masar oss ner till den avfallsstation estländarna kallar restaurang och jag lyckas få en carbonara som man kunde äta utan att få alltför mycket kväljningar. Förkylning och bakfylla hänger över en likt en finsk bastuånga. Det känns som att finnkampen inte kommer att bli långvarig för skåningen. Jag blir dock på avsevärt bättre humör när först coxxa och sedan Hefo hamnar på samma bord som mig. Som grädde på moset kommer även den tragikomiske Jack Hansen och sätter sig.
När spelet inleds håller Jack låda i vanlig ordning. Underhållningsvärdet är stort och jag njuter i fulla drag. Är i som alltid kortdöd men spelar många händer och träffar ganska bra.
En trött skåning. Foto: Erik Rosenberg
Coxxa blir shortstack när brädan ligger J-10-Q-9-Q med tre klöver. Coxxa påstår självsäkert på rivern att vi båda har en kung och han betar ut. Jag sitter och fejk-funderar då jag har Q-10 för kåk. Till slut ställer jag in, vilket är ungefär dubbla beten från coxxa med orden ”det blir split så jag kan lika gärna ställa in”. Coxxa blixtsynar och slänger upp en färg med världens bredaste flin. Jag kastar upp kåken och Coxxa jublar för fullt innan dansken (som just kommit till vårt bord) upplyser den svårt bakfulle stockholmaren om att han är slagen. Tackelitackar.
Efter det börjar Coxxa ställa in mer eller mindre blint preflop. Efter två händer tittar jag ner på Q-Q i small blind. Hefo höjer UTG och Coxxa på knappen ställer in precis som väntat. Jag och Hefo har ungefär lika stora stackar så det är inte ett helt enkelt beslut för mig. Jag degar slutligen in för att göra mig av med Hefo och det lyckas. Problemet är bara att det nu är min tur att slå mig för pannan. Coxxa har mirakulöst nog fått K-K i given. Jag torskar och Hefo spottar och svär över de två essen som kommer på brädan då hon hade slängt A-K.
Coxxa. Foto: Erik Rosenberg
Efter ytterligare en stund kommer den regerande mästaren Magdalena In de Betou till vårt bort. Hon har en bra stack men känns inte som den vassaste spelaren vid bordet. Hon spelar tight och höjer upp från cut off. Jag synar i big blind med J-10. Floppen kommer blank och jag betar halvpott efter att hon checkat. Hon steker ett tag och synar. På turn faller J och jag läser henne som svag. A-K eller A-Q kanske. Möjligtvis ngt mellanpar. Jag bombar och ställer henne all in och har fortfarande en bra stack bakom. Hon steker en bra stund innan hon hittar syn med K-J… TIIILT!!! River kommer med min tre-outare; en tia. Woohoo! Adios Magdalena och ett fint tillskott till Jennez stack.
Hefo in all her glory. Foto: Erik Rosenberg
Jag får byta bord och hamnar bredvid den alltid lika sympatiske Christian Öman. Han är vansinnigt duktig och han gillar att snacka om händerna som spelas. Man lär sig otroligt mycket på det. Han är också en sådan som frågar vad man hade för att sedan analysera. Skillnaden mellan Öman och vilken annan dussintomte som helst är att Öman vet vad han snackar om. Självfallet ljuger man ju om vilken hand man hade så han ser ganska förbryllad ut medan han lägger fram analyserna. Det skiter jag i dock eftersom det är hans analyser av motståndarens händer som är intressant.
Jag får A-K flera gånger vid det här bordet men det är dåligt med action. Bordet är nerlusat av tajta finnar. Till slut degar en shortstack när jag har höjt UTG med ännu en A-K. Synar blixt givetvis och snubben visar upp A-8. Åttan trillar in på rivern. Fuck.
Chipleadern sitter vid vårt bord och han är lååångt före alla andra. Tomtefinnen som hade A-8 tidigare höjer upp utg, chipleadern på UTG+1 slår om och då kommer ett helt oväntat ställ från den tightaste finnen på bordet. Oj, oj, oj. A-A vs A-A får man ju förmoda. Tight-finnen har dessutom en ganska bra stack, en bit över medel. Chippien har ju dock ännu bättre och synar med K-K. Tight-finnen visar A-7. WTF?? Hej då, bra spelat, good game etc.
När det bara är tre bord kvar blir jag flyttad till ett bord med den kanonfulla finnen Harri samt ett gäng andra stabila spelare. Harri läcker marker som ett såll men har en bra stack så jag lever på honom ett bra tag. Han betade varje flop och foldade varje omslag. Dubblade nog fan nästan upp där bara genom att bomba Harri. Där någonstans torskar jag halva stacken, jag minns inte ens hur.
Jag ska dock snart dubbla. Christian Melander synar från small blind och jag checkar från big. På något sätt får jag in stegen med min skithand och Christian betar hyfsat tungt på rivern. Jag ställer in för att få det hela att se ut som en bluff och efter stek så synar Christian. Oj vad han ångrar sig. Han grämer sig över den här handen i flera timmar den stackaren….
Till slut blir det finalbord och jag hamnar ännu en gång bredvid den genomtrevlige Christian Öman. Det är tredje gången vi hamnar bredvid varandra i en Finnkamp. Man måste dock hålla koll på honom. Han är shortstack men med två dubblingar skulle han vara med i matchen och då blir han riktigt farlig. Jag vet att han vet precis var han har mig. De andra spelarna oroar jag mig inte så mycket för. Antingen är de själva kassa eller så har de inte spelat mot mig tillräckligt länge för att veta att jag har tagit mig längre i turneringen än min kunskap egentligen tillåter.
På finalbordet. Betway.com står det på skjortan ifall ngn missar det. Foto: pokermagazine.se
Finalbordet rullar på och jag håller i min stack, plussar på den en aning. Till slut är vi sex spelare kvar och spelet bryts för att återupptas under morgondagen.
Jag beger mig upp till rummet för att sova men det gick naturligtvis inte så bra. Jag vet inte varför egentligen. Jag skulle varit nöjd med en tiondeplats och jag känner mig inte särskilt nervös. Jag ligger trea inför morgondagen och det är verkligen jämnt i toppen. Det hela är helt öppet. Lyckligtvis är finnen Harri kvar så där är ju döda pengar. Precis innan spelet bröts försökte jag erbjuda honom en bricka shots men Gia från Paf stoppade mig. Lika bra det kanske, han hade troligen avlidit.
Den enda som egentligen oroar mig är Öman. Han är kort men får han stack blir han som sagt farlig. Antti, chipleadern, har vaknat till också och låter sig inte bli överkörd längre. Nåja, han känns som en medioker spelare och med rätt kort kan man nog ta honom. Efter några klarvakna timmar somnar man äntligen.
På frukosten morgonen efter ser jag till min stora lycka att fyllot Harri dricker Red Bull & Vodka. Såååja. Tyvärr åker han ut bara några få händer in på finalbordet. Utslagen av sin enda kvarvarande landsman. Jag synar en all in från Öman i ett 60-40 läge men han klonkar. Jag stjäl dock på bra och snart har jag över 300 000 i marker och har mer än 1/3 av markerna på bordet med fem spelare kvar. Då går den f.d chippien, Antti, all in från knappen när jag sitter på big blind. Han är en ok stack men inget att leka runt med. Jag har A-J och tror att han försöker stjäla mörkarna som är rätt höga nu. Jag synar och mycket riktigt har han Q-4. Och precis som beräknat drar han ju ut. Öman har varit inne i ett par potter och fått syn och lyckats stå. Till slut får han se sig besegegrad när jag synade honom med Ax mot hans Kx.
Anntti slår ut en svensk och nu är vi bara tre kvar. Antti leder men vi andra är bra med. Dock är blinds + ante jäkligt höga så varje pott är värdefull. Tyvärr blir jag helt kortdöd precis nu. Till slut hamnar jag och antti i en pott som han bara synar från small blind före floppen. På floppen blir det check-check och han betar ut på turn. Turn är en nia (jag har 9-2 på handen) så jag synar i syfte att dega på rivern, jag läser honom som helt tom nämligen. Detligger även 3-K-Q på brädan och rivern blir en trea. Guldläge tänker jag. Han betar ut och jag slår om all in blixt för att reppa trean. Han synar tyvärr snabbare än snabbast och har kåk. Tjuren från Lund är ute. Antti svingade sitt röda skynke fint i den sista handen.
Jag är i alla fall nöjd med drygt 83 000 estniska puckopengar som jag tar med mig hem eftersom växlingskursen på casinot är skitkass.
På färjeterminalen ska jag nervöst växla in hela sedelbunten eftersom de har förvånansvärt bra kurs där. Valterego täcker mig men han är smalare än sedelbunten så det gick väl sisådär. När kassörskan har räknat, räknat om och räknat om igen kommer hon fram till att hon inte har så mycket svenska pengar. Bra jobbat när jag dessutom frågade om de hade tillräckligt med svenska för en 50k-växling. Vi samlar ihop gänget på ett café och dansken går igång på konspirationsteorier om allt från Palme-mordet till 9/11. Stor underhållning när Jack Hansen lägger sig i det hela.
Till slut blir det dags att borda båten. En liten hund springer genast fram till oss och det blir ett jävla liv. Vem fan har lösa hundar på landgången? ”Försvinn ditt äckliga rabies-kräk” hinner yttras innan vi inser att det är tullens knarkhund. Jack försöker kela med den men då blir tullarna förbannade. Grinpellar.
Dansken. Foto: Erik Rosenberg
Väl på båten får vi en fyramanna hytt. Det funkar inte, vi får ju inte plats där inne allihop. Vi drar upp till receptionen för att skaffa oss en svit men där fick visst bara par bo. Vad löjligt. Vi går på plan B istället – att döva alla sinnen så att vi glömmer våra sorger. Vi sätter oss i en bar tillsammans med Gia, Jack, Djens och några andra. Vi har bokat ett bord på båtens bästa restaurang och inväntar att klockan ska slå 20.00. Under tiden slår jag Bengan i det förnämliga spelet Dam (checkers) två gånger.
Klockan slår åtta och tolv personer med blandade lojaliteter slår sig ner i finrestaurangen. Det blir en utsökt middag där ståuppkomikern Marcus Palm underhåller oss.
Efter middagen hittar vi båt-casinot med Black Jack och Roulette. Backar 2k rakt ut och beger mig istället upp till det snabb-bokade konferensrummet där en gryta redan är igång. Jag, jack, K-G, dansken och några till drar igång en Omaha-gryta. På en kvart hann vi med två händer sen blir det dålig stämning för att folk tycker att det tar för lång tid, vilket det också gör. Jag åker ut i mitten och sedan går jag ner till BJ-bordet igen där jag jobbar in smått otroliga 7k.
Jag drar till hytten och somnar gott. När jag vaknar hinner vi med en frukost innan vi hoppar i land i Stockholm. Så var den resan avklarad, nu väntar intensiva dagar i Stockholm istället.
Tack för att ni orkade läsa!
Du behöver mer smörande för den allsmäktige! Nej då, kul att läsa och kul att se att det går bra för dig!