Ledartavla

Vi är på väg till Casino Cosmopol Stockholm för att spela Texas 25. Hur vill vi att bordet ska vara, tight eller loose? Jag ska berätta vad jag tycker. Jag räknar med att det finns olika åsikter om detta. Det bästa bordet Det bästa bordet är ett bord där inte många raisar före floppen och där inte många bettar efter floppen. Det kostar inte mycket att se floppen och det kostar inte mycket att se följande kort. Man kan i lugn och ro vänta på bra kort och spela vidare utan att det "kostar skjortan". Det blir små svängningar i spelkapitalet och ett inköp räcker länge om spelet skulle gå back. Det sämsta bordet Det sämsta bordet är ett bord där många satsar vilt och till och med går all in före floppen. Man tvingas kasta sina kort gång på gång och vänta på en så bra starthand att man vågar syna en all in. Efter lång väntan får man QQ. Dom fyra första korten ser bra ut, men det femte är K. Naturligtvis har motspelaren AK och hela inköpet försvinner. Man tvingas köpa in på nytt. Efter lång väntan får man AK suited. Det blir all in och alla kort blir låga. Motspelaren visar upp J3 off suit och naturligtvis är ett av korten på bordet en 3a. Ännu ett inköp har försvunnit. Nu har dom till och med höjt lägsta inköp från 500 till 1000 kronor, i strid med mottot "spela lagom". Nu kan man naturligtvis säga att den som går all in som favorit bör vinna i det långa loppet. Även om man förlorar så har man vunnit "Sklansky-dollar", alltså pengar som inte finns men som borde ha funnits. Det tråkiga är bara att det blir så stora svängningar i spelkapitalet och även om man borde vinna så förlorar man ofta ändå. Det ligger tyvärr mycket i det gamla talesättet att "pokergudarna belönar vilt spel". Vilka som sitter vid bordet är alltid en överraskning, positiv eller negativ. Man hoppas på det bästa, men det kan lika gärna bli det sämsta. Nu väntar jag bara på att President Brandborn ska tillrättavisa mej och tala om att jag har helt fel.