Slaskboken by Parre

[parre]

Hmm.

 

Går ut på balkongen och tar en cigg. Ser en massa lekande små barn. Någon unge som ligger i snön och sparkar på en boll. Jag tänker, hur fan orkar dom rulla runt i snön och leka? Sedan tänker jag, varför fan orkar inte jag rulla runt i snön och leka? Jag vet inte. Antagligen för att jag är ett cyniskt drägg som låtsas leva ett normalt liv och låtsas vara vuxen. Finns liksom inte så jävla mycket plats över till att rulla runt i snön och sparka på en boll.

 

Lite trist.

 

Är så jävla glad över att ha hittat till serie-tråden i off-topicforumet, enbart för att jag återigen hittade tillbaka till fantastiska Sinfest (http://www.sinfest.net). Läste igenom den för några år sedan, har suttit mer eller mindre och läst den hela dagen idag. Om man nu kan bli kär i en seriefigur så är ju Monique ett ypperligt val. Hela den serien är ju bara så underbart skön.

 

Sedan hittade jag en annan rolig sak: http://www.hereinreality.com/deathclock.html

 

Jag känner mig som en liten unge som samlar på hockeybilder. Bara väntar på att någon ska dö av lepra så att jag ska få alla rutor fulla. Liksom, hur fan kan fyra pers dö av A-vitaminbrist på 5300 sekunder, men ingen av lepra? Seriöst, ska Death Clock-spel vara riggade mot mig OCKSÅ?

 

Ah, sen har jag också spenderat lite tid på IRC med diverse sjuka människor. Bl.a. en person som önskade livet ur någon som köpte ut ("jag hoppas han dör av lepra!"), en person som likt jag sitter och väntar på lepradöden så att den personen ska få fullt på sin ruta och sedan såklart jag som gör allt ovanstående och bara droppar cyniska rader emellanåt. Och så läser jag Sinfest. Massor med Sinfest. Sinfest är... bra!

 

I övrigt har jag bara inget att göra nu, så jag skriver en massa oläsbart strunt istället. Slöföljer EPT-rapporteringen (verkar inte som om något kul hänt där), slöläser ovan nämnda serie, slösurfar och röker då och då. Orkar inte ens kolla på film, har inga bra på datorn för tillfället.

 

Just det, satt och funderade idag. På att sticka till Japan. Enbart för att få ligga med lite sköna skolflickor där. Kom på mig själv att tänka att jag måste sticka rätt snart, innan jag blir för gammal. Sedan kommer jag ju på det självklara och börjar skratta åt mitt absurda resonemang; man är ju aldrig för gammal för att vilja ligga med japanska skolflickor, jag har gott om tid.

 

Appropå sprit så kom jag att tänka på att jag faktiskt sällan hamnat i trubbel eller bråk på fyllan. Har varit bra på att klara mig undan sådant. Visst har jag blivit utkastad från ett antal ställen när jag varit för full och inte kunnat acceptera att barpersonal/vakter är en s.k. auktoritet i krogmiljön, men bråk. Fan, har inte hamnat i många alls. Men vi kan väl i alla fall dra det senaste jag hamnade i, vet inte om jag skrivit om det innan eller inte, men i alla fall:

 

Vi är ute och fyllnar omkring på Söder, av någon för mig helt outgrundlig anledning ska vi visst dra till Hot and Company. Nu i efterhand tror jag att anledningarna var billigt inträde, rätt billig bira och lättfotade popluder i och för sig, men personligen så gillar jag inte det stället speciellt mycket. I alla fall, vi kommer in dit och så vidare. Några polare lyckas hamna i något sorts småtjafs med några andra fjortisar. Äh, jag vet inte ens vad det handlar om.

 

Men i alla fall, vi drar ihop oss, hela sällskapet, på nedervåningen för säkerhets skull. Ifall det smäller är det ju alltid bra att vara flera. Det smäller inte, men det blir lite jidder. Äh, jag minns fan inte mycket av vad som hände sen, söp väl på som vanligt. I alla fall, vid stängningsdags så hamnar vi alla på olika platser i kön. Mitt minne är lite vagt, men såsom jag minns händelserna så var det som så:

 

Polare A, som tidigare tjafsat med de där tomtar, går ut först. Jag går ut strax bakom honom, ser att några slåss tvärs över gatan. Jag kutar tillbaka in, säger åt resten av sällskapet att jag tror att det är bråk, och kutar tillbaka över gatan. Jomenvissst, A slåss med någon av tomtarna, tre-fyra killar och fyra-fem fjortisbrudar står runtomkring. Jag ska hoppa in, då säger den ena att de slåss en mot en och att det är fair fight.

 

Okej, det kan jag väl acceptera. Men sedan ramlar min polare och, om jag minns rätt, till och med säger något i stil med "det räcker" eller "jag ger mig", men hans nemesis fortsätter försöka slå honom.

 

Ja, vad fan ska jag göra då? Jag gör väl vad alla lojala vänner skulle göra i det läget och springer därifrån fort som fan för att inte råka illa ut själv.

 

Skämt åsido. Jag matar ett slag mot han som slår min polare, tar tag i honom och kastar in honom i någon vägg (eller reklamskylt, minns inte var han hamnade). Jag drar upp min polare snabbt. Nu är i och för sig situationen lite prekär, vi är för tillfället två personer - en jävligt packad Parre och en jävligt packat polare till Parre som fått ta emot några slag och är groggy.

 

De är väl 4-5. Han som jag kastade in i väggen hoppar upp, börjar springa mot mig. Han vevar väl mot mig, men missar, jag vevar tillbaka samtidigt som jag backar undan. Våra övriga polare skyndar till platsen efter att ha kommit ut ur krogen. Nu går bråket över, tror de lugnade ner bråknissen (han hade jag nog spöat skiten ur ifall det behövts, men liksom, fyra pers är ju inte direkt bra odds). Vi står och munhuggs och tjafsar som fan i en kvart, jävligt löjligt i och för sig, men vad ska man göra.

 

Tror att tjafset i och för sig hade dött ut rätt fort om inte någon skrikig och gapig fjortisbrud lagt sig i med något jävla konstigt argument, varpå jag säger något i stil med "jävla slyna, håll käften" eller "vafan, få den där slynan och hålla käften". Den där "slynan" visade sig visst vara någons flickvän, så var det igång igen. Det blev dock ingen mer slagväxling, vi hamnar till slut i fyrans busshållplats på väg hem.

 

Vi snackar om det som hänt, och då slår smart-Parre till igen: "Fan, de där fjortishororna var ju så jävla jobbiga, vad fan ska de in och jiddra för?"

 

Direkt hör man "VAD KALLADE DU OSS"?

 

Det värsta var ju inte att de lackade, det värsta var att man fick höra deras röster i fyra-fem minuter tills bussen kom. Det sjuka i situationen var ju faktiskt inte att de blev sura - det sura var att de blev mycket MER sura över att jag använt adjektivet "fjortis" än beteckningen "hora". Vi är fan inga fjortisar - repeat gånger tio. Det där med horor tog de visst inte illa vid sig av. Vad ska man säga?

 

Bevisar man inte själv rätt bra hur pass fjortis man är om man desperat försöker motbevisa att man är fjortis, samtidigt som man inte bryr sig att en totalt okänd människa nyss kallat en för hora?

 

Hur kvällen slutade? Vi drar hem fyra pers till en polare vid Zinkensdamm och dricker jugoslavisk sprit och öl till tidig morgon. Sjuk kväll i alla fall.

 

Jag vet inte, slåss och bråka känns ju bara onödigt och tråkigt, men ibland så måste man ju. Förresten, om jag minns rätt så var faktiskt Hot and Company stället jag tog kokain på för första gången i mitt liv. Men det är en annan historia - Parre på kokain, öl och hasch, det kan faktiskt bli något.

[Micke_E]

Lol, citatet i den där signaturen är ju inte lite tagen ur sitt sammanhang

[Micke_E]

Vad blev det idag parre? 8-5 till mig va?

[liggat]

vad blev det i vår mtt-statistik då micke? 2-0?

[parre]

OBS - varning. Monstruöst långt inlägg.

 

(PS - har ju inte tillgång till IRC nu... ska någon av er slaskare som ska till sviten ut på ngn krog innan och käka eller bara ta någon öl? hör av er, jag tar gärna en öl eller två, ska dock inte ner till sviten själv, men om ni ska det och ska käka/dricka i närheten, slå en pling. självklart bjuder ni - jag har 40kr på kontot ).

 

Först resultatuppdatering, sen en kortare rapport från gårdagen på Sviten, därefter lite politisk filosofi bl.a. om Muhammedbilderna. Och allmänt svammel.

 

 

Liten resultatuppdatering med lördagens fylletilt och gårdagens HU-spel inräknat.

 

Resultat 2006:

Cashgame - spel för stejkade pengar: 0

Cashgame - spel för egna pengar: -1450.

Cashgame - totalt: -1450.

 

Varav fylletilt -2500.

Fylletilt på nätet: -10000.

 

Grytor live: +300/4 spelade/2 vunna PLO, två torskade TNL

MTT:s live: -1050.

 

HU-matcher:

 

Mot Blado: 30-30.

Mot Micke E: 45-31 totalt till Micke.

Mot Emily: 4-9.

Mot Derra: 3-3.

Mot Bengan: 5-2 till mig.

Mot Avsaknad: 19-7 till Avsaknad.

Totalt: Har väl säkert missat en massa. Ska sluta spela HU mot folk, det är fan bara Bengan jag vinner mot!

 

 

Ja, igår tog då Micke en säker och ohotad seger med 8-5 i matcher mot mig. Grabben krossar mig totalt rakt ut, men jag tänker inte ge mig. -14 på 76 matcher, vi säger att det är kortsigktig varians. Jag har helt enkelt haft otur. Läs min senaste artikel på poker.se så förstår ni att det bara handlar om otur. Otur! OTUR! OTUR, I TELLS YA! Eller så är bara Micke mycket bättre än mig och krossar mig rakt ut, men det kommer jag ändå aldrig att erkänna.

 

Det hela började fint. Re-raisar preflop med KQ, flop Qxx, jag ställer in rakt av (för ca 3xpott), Micke hittar synen med en sämre dam och klonkar inte. Vinner även nästa Omahamatch, varpå jag snabbt tiltar bort två matcher i följd - hur kan fiskmicke syna sig all-in med TTx i NL Crazy? Sedan så stod det ju rakt ut mot min AKJ eller vad jag hade... Tog i alla fall en seger med säkra 2-0 i Texas - andra Texasvinsten gjorde jag något som måste vara århundradets snyggaste spel:

 

Preflop miniraisar Micke. Det har han typ aldrig gjort. Han försöker väl tilta mig. Eller nått. Jag slår om till 500 med AT. Han synar. Flop AT9, jag ställer in rakt av för 4000. Micke steker och steker. Säger att han vet att jag är tom. Sedan rabbithuntar han fram en blank och en sexa. Och frågar om han får syna efter att ha rabbithuntat turn och river. Jag säger såklart ja. Han steker. Börjar väl misstänka att jag har honom. Jag hånar honom lite, han steker mer och synar med ett sämre rivrat tvåpar.

 

Snacka om fisk. Låter han liksom titta på två extrakort och sedan låta honom fatta ett beslut, ändå gör han fel. Vaddå dålig?!? Seriöst, att rabbithunta fram en sämre hand än vad jag hade från floppen och sedan syna, det är så stort fiskspel så det inte finns! Haha!

 

Men okej, jag backade ju totalt. Omaha8 är jag ju jättefisken, och sedan så vann Micke alla preflopskyfflingar på obskyra scoopar. Den sjukaste handen i sexkorts Omaha8 var dock när Micke floppar topptvå+bottenset+färgdrag+hålfärgstegedraget. På turn kommer en ruter åtta, vilket ger mig set+stege+lågdrag. Degen åker in. Micke har... FÄRGSTEGE! Hur jävla totalt tokriggat är inte det? Hur jävla riggat är det inte att jag inte ens köper ut för halva potten på lågdraget? Jag tiltar totalt och kliver efter den här matchen för jag var i maskin redan innan och inser att jag bara kommer tilta bort 2-3 matcher till om vi fortsätter. Dessutom börjar det närma sig finalbord i Grebbestadsatelliten och liggat var stor chipleader, intressant och se det hela.

 

Äh, jag vidhåller att Micke är riggad, att gårdagens matcher var riggade och så vidare. När jag liksom en gång i livet får in degen med bäst hand i sjukortsstöt hittar fisken såklart femoutaren för jätteklonken. Han tiltade mig med att välja 2-7 TD FL också, där han till slut vann efter att ha varit nere på runt 1000 i marker flera gånger. Saknade den nödvändiga klonken som behövs för att ta död på någon. Var väl några matcher jag tappade på maskin också, tiltfaktor är ju enorm. Bläh, fy och usch. Att Mickes signatur inte ens är rolig utan bara rent rasistisk är ju också en tiltfaktor i sig! Jävla Grillby-nazist!

 

Kul att se att liggat klonkar rakt ut, en gång i livet. Sällan man sett maken till en sådan jävla streak. Tror han har fem plusdagar i rad på Sviten vilket inkluderar två turneringsvinster – lite småsjukt det där. Väldigt roligt på hans bord i satelliten igår, ”man kan ju inte spela mot den snubben – han träffar allt”, ”oh shit, kolla, låg flop, han måste ha träffat” och liknande kommentarer. Sedan är han ju rätt envis av sig – med över en tredjedel av markerna i spel och 10 spelare kvar (6 Grebbestadplatser) ville han absolut inte lyssna på mitt och Mickes råd – sätt dig i baren och blindas bort, du har en plats säkrad. Men det gick ju bra ändå. Sviten har f.ö. storslagna planer för de som kvalat in till Grebbestad via dem, dock har jag svårt att se hur någon av Svitenspelarna ska klara av att vakna till 1000 ifall de överlever till dag 2...

 

 

Vad mer? Hmm. Kommer väl bli en del öl i helgen, lite småtiltat, men jag befinner mig i alla fall på behagligt avstånd på ca 120 mil från Sviten. Måste sluta gå dit på fyllan, annars blir jag väl säkert portad, och det skulle suga enormt. Sviten är ju typ enda stället i stan där jag kan göra något annat än att supa ner mig om jag har tråkigt...

 

Hoppas jag klarar av gudmors 50-årsdag utan att bli för full, orkar fan inte må skit på söndag och måndag bara för att man fått en spritchock. När jag är nykter känns inte supa som speciellt lockande, när jag druckit 3 öl i gott sällskap har jag fortfarande kontroll, när jag druckit 6-7 öl börjar det gå utför... Fick i och för sig höra följande igår: ”Fan, Parre, skriv något roligt i din dagbok, jag orkar inte läsa om att du är alkis och vinnande spelare nykter, det är du fan inte”. Jag svarade med att tills resultaten visar annorlunda så kommer jag rationalisera bort att jag ev. förlorar även nykter, men att jag ska skriva något roligt – ptja, det är väl en bra idé.

 

Jag vet i och för sig inte hur roligare ni tycker att anekdoterna ur mitt liv är. Kan det verkligen vara så kul att läsa om narkotikamissbruk och fyllebråk? I och för sig tyckte jag själv att det jag skrev om japanska skolflickor var sådär halvkul. Fan. Nej. Inte tänka på japanska skolflickor. Har ju fan internet på jobbet, orka ”råka” klicka sig fram till diverse sidor på internet som innehåller bilder på japanska skolflickor.

 

Kul – jag vet inte. Har fan inget kul att säga. Har inte tänkt så mycket kul eller gjort något speciellt kul igår kväll/idag. Så vi får väl skriva av oss lite politiska tankar istället.

 

 

Appropå Muhammedbilderna då. Okej – jag förstår absolut att muslimer känner sig kränkta. Det är, antar jag, en ganska så naturlig reaktion om mycket av ens liv baseras på tron på profeten. Jag förstår även att de protesterar. Att de klagar. Men när det väl kommer till våld så är gränsen nådd. Att polisstater som Syrien inte klarar av att skydda utländska beskickningar är inget annat än ett rent skämt – skulle de velat så skulle de ha gjort det. Okej – nu är i och för sig det mesta av de våldsamma protesterna i deras egna hemländer, och där har vi ingen jurisidiktion, men hot om våld mot Europa i Europa har också förekommit.

 

Jag vet inte, det må låta krasst, men min åsikt i frågan är att om man bor i Västeuropa så får man acceptera att vår tradition av yttrande- och tryckfrihet råder. Du kan känna dig kränkt, hånad och bespottad, men det ger fortfarande ingen rätt att ta till våld eller hot om våld. Väst har byggt sitt samhälle kring yttrandefriheten. Vi har kämpat för att uppnå den. Och vi bör med näbbar och klor försvara den. Bor man i Västeuropa får man helt enkelt acceptera andras rätt att kränka en. Utan att ta till våld eller hot om våld.

 

Jag tycker att de länder som känner sig kränkta och inte kan acceptera att det är något som staten inte kan lägga sig i har fullständig rätt att vidta politiska och ekonomiska åtgärder. Även om legitimiteten i att skada enskilda länder för saker som de själva ej kan rå för och även om det känns som om vissa diktaturer i Mellanöstern gör sitt bästa för att uppvigla sitt folk och visar sitt förakt mot yttrandefrihet i synnerhet och frihet i allmänhet så är ekonomiska och politiska påtryckningsmedel acceptabla. Att inte kunna skydda utländska beskickningar mot våld, att blunda med ena ögat när ens egen befolkning tar till våld, det är inte acceptabelt.

 

Hur som helst så har karikatyrerna blivit en höna av en fjäder. Tyvärr verkar en del av världens ledare (och naturligtvis extremistorganisationerna) göra sitt bästa för att ge den amerikanske statsvetaren Huntington rätt i sen tes om civilisationernas strid (Clash of the Civilisations). Extremistorganisationer och mindre demokratiskt inställda länder gör sitt bästa för att utnyttja publiceringen av dessa bilder till att skapa en polarisering, eller – rättare sagt – till att ytterligare skärpa polariseringen, mellan väst och mellanöst, mellan islam och väst, mellan sekulariserade länder och religion.

 

Och vad ska vi göra? Vi har inte möjlighet att göra någonting. Tyvärr. Vi har hamnat i en jobbig sits, för att använda pokertermer så har vi blivit re-raisade av en motståndare i ett läge där vi om vi ställer in oftast bara blir synade av bättre händer. Paradoxen ligger i att vi inte kan backa undan en tum från yttrande- och tryckfriheten. Vi kan inte ge oss. Vi kan inte ge upp våra grundlagsfästa rättigheter. Å andra sidan spelar vårt försvar av dessa rättigheter rätt in i extremisternas och diktaturernas händer, då det ger dem en fantastisk förevändning att hetsa folket till ett civilisationernas krig, samtidigt som det håller det egna folket i schack och undertrycker eventuella krav på demokratiska reformer. Ett jobbigt Moment 22 alltså, det är ju inte ens ett nollsummespel – detta spel har inga egentliga vinnare, bara förlorare.

 

Hatten av till de muslimer och de muslimska organisationer som tar avstånd från våldet och tar ställning för yttrandefriheten, trots att de blivit grovt kränkta av bilderna. Det är jävligt starkt gjort. Om folk bara skulle inse att polarisering, hat och våld kommer leda oss i fördärvet så skulle världen vara en så jävla mycket bättre plats, om folk istället orkade prata med varandra istället för att stänga in sig själva i en jävla bubbla och vägra lyssna, ja, då kanske mänskligheten skulle kunna ha en framtid. Varför fan kan vi inte komma överrens istället för att hata varandra?

 

Hippien i mig har talat.

 

Vad jag personligen tycker om bilderna? De flesta var jävligt tråkiga och saknade humor. Jag tyckte bara att 1-2 av bilderna var roliga, resten sög. Jag uppskattar, som ni kanske förstår, all sorts satir och allmänt hån oavsett mot vilken folkgrupp/religion/person det är riktat, men jag uppskattar verkligen inte misslyckad satir och misslyckat hån. Det är bara tråkigt.

 

 

Hmm. Jag har fan lunch nu, så jag kan lika gärna spamma på med lite allmänna livsfilosofiska och/eller politiska och/eller allmänna allmänna inlägg.

 

Idag mår jag bra – igen. Storklonken på ”må bra” – två dagar i rad. Schysst som fan! Mitt enda egentliga och akuta problem är väl pengabrist, men det löser sig förhoppningsvis nästa vecka. Nästa månad kommer jag väl antagligen också ha pengaproblem, men lösningen heter att dinga någon turnering på Sviten. Så fattig är jag inte att jag inte ska kunna spela ett par turrar på Sviten. Är jävligt sugen på dagens 500-turnering, men jag har verkligen inte 500 i likvida medel att tillgå, dessutom åker jag bort imorrn och vet inte om jag har tid att spendera hela kvällen på Sviten. Men nästa vecka får jag väl hoppas att Sviten har lite sköna turneringar med lågt inköp som man kan klonka hem. En turneringsklonk skulle vara bra för min ekonomi, skulle jag kunna betala av lite skulder. Det sista pokerrelaterade i min dagbok: min senaste artikel på poker.se verkar ha rönt stor uppskattning. Jävligt kul, känns mycket mer värt att skriva artiklar om man får positiv respons. Negativ respons funkar också, om någon tycker att jag har fel så får ni gärna debattera detta – jag gillar ju att diskutera.

 

Resten av detta långa dagboksinlägg kommer handla om 1) att lämna ut sig själv offentligt 2) psykedeliska droger och självinsikt 3) allmänn livsfilosofi á la ”Parre-är-glad-och-inte-cynisk-och-bitter-en-gång-i-livet”.

 

 

Vi börjar med 1 – att lämna ut sig själv offentligt.

 

Fick en fråga igår, om jag verkligen borde skriva så pass öppenhjärtligt om mig själv? Detta med anledning av sista stycket i min dagbok, det om kokain och brass. Jag vet inte, jag drogar ju inte längre – och jag antar att jag inte på något sätt kan åka dit för att jag beskriver upplevelser (som eventuellt är fiktiva!) som hänt för ett par år sedan. Men personen som sa detta tyckte att folk kanske får fel bild av mig om jag skriver om diverse drogupplevelser och annat sådant.

 

Jag vet inte, fel bild av mig. Har jag redan i praktiken skrivit om att jag super som en tok och spelar bort på tok för mycket pengar, tok som jag är, så känns det som om jag kan klämma in diverse texter om vad jag gjort förr i livet också. Varför inte, liksom. Folk verkar ju uppenbarligen vara intresserade av att läsa diverse svammel som jag skriver, inklusive diverse flummiga noveller och annat konstigt, så varför skulle folk inte vara intresserade av att läsa om vad jag hade för mig i min konstiga ungdom?

 

Intresse mot självbevarelse, alltså. Ska jag gå ut på ett publikt internetforum, där tillräckligt många vet vem jag är IRL, och berätta om diverse problem och händelser? Svårt att svara på. Känns inte direkt som om det spelar någon roll. Jag skriver mest denna dagbok för att det är jävligt kul att skriva dagboken och för att det är jävligt kul att så pass många ändå följer den. Förresten så var innan dagens inlägg antal läsare/visning uppe i en ny rekordsiffra – 76.8. Over/under på antal dagar tills den siffran når 77, någon? Eftersom det är just en dagbok som ofta är väldigt personlig så känns det nästan som om jag måste skriva om det som faller mig in, utan att direkt tänka på konsekvenserna.

 

Jag skriver ju inte direkt om några grova brott, antagligen för att jag inte begått några grova brott, ty jag är ju hippie innerst inne och inte våldsverkare. Jag vill bara att alla människor ska ligga på en gräsäng i solen och surfa i ett hav av kärlek och må allmänt bra. Trots att jag kanske ofta framstår som ett cyniskt drägg så är det väl oftast bara en fasad, innerst inne är jag en blödig empatifylld jävel som egentligen mest tycker synd om folk och mänskligheten i allmänhet. Men det kan jag ju inte gå ut med i min dagbok, då försvinner ju all den hårdkokta fasaden som jag har byggt upp. Jag menar, hur skulle det se ut om Dirty Harry helt plötsligt började sniffa på blommor?

 

Jag vet inte – om folk får fel bild av mig för att jag förut har experimenterat med droger så är det deras eget problem, trots allt. Är folk så trångsynta och fördomsfulla att de tänker ”jävla knarkare, han har knarkat, usch och fy” så är det trots allt inte mitt problem. De får väl helt enkelt skita i att läsa min dagbok, eller så får de gå och sprida ut rykten om att jag är gravt narkomaniserad. Äsch, jag vet inte. Droger var en kul grej att experimentera med när man var ung, dum, naiv och trodde att man var osårbar. Inget jag rekommenderar folk, vissa typer av droger är faktiskt riktigt farliga, tror jag i alla fall. Men nu när jag är inne på knarkspåret så kan vi ju ta punkt 2 – om droger och självinsikt.

 

 

Psykedeliska droger (alltså typ svampar, LSD och liknande) var något av ett uppvaknande för mig. Det är inget som jag rekommenderar folk att ta – det är farligt. Psykedeliska droger kan leda till långvariga förändringar, eller – de leder nog till långvariga förändringar, av ditt psyke. Detta kan naturligtvis vara på både gott och ont, och det är, så vitt jag förstått, ganska så sällan som psykiskt stabila personer får bestående problem av just psykedelia, men det är svårt att veta hur psykiskt stabil man egentligen är. Människans inre förmåga att kunna rationalisera allting och bristen på utövandet av självinsikt har ju en tendens att förmörka eventuella problem. Och hur fan ska man definiera psykiskt stabil egentligen?

 

Droger. Ja, vad ska man säga. Första gången jag tog LSD förändrade det mitt liv. Eller, snarare, mitt sätt att se på livet. När du är fången i din egen hjärna och tvingas möta dina inre demoner, dina komplex, dina problem, och du samtidigt inser att du inte har någonstans att fly, att du är fast i denna värld tills hjärnan säger stop, det är då du inser hur du egentligen är. Vad du gör. Vad du vill. Vad du borde göra. När du står helt naken framför dig själv, omgiven av fraktalmönster, när du känner att ditt jag sakta tynar bort för att i en sekund av big bang splittras i småbitar – det är då du tvingas ta tag i dig själv.

 

Jag vet inte, det är så sjukt svårt att förklara för någon som inte upplevt det själv. Men om du tänker dig att du står i ett mörkt rum (detta är alltså en ren metafor och inget du direkt upplever när du är hög) helt naken. Omkring dig har du miljoner par av ögon som alla tillhör dig själv. Varje par granskar en del av dig, av ditt inre, av ditt varande, brutalt, kritiskt, rakt och ärligt. Du kan inte fly, du kan inte rationalisera bort någonting. Du tvingas se dig själv genom varje ögonpar. Hur smärtsamt det än må vara. Hur mycket du än skulle vilja blunda och gå vidare så kan du inte det. Du blundar när du insett. När du förstått. Och då kommer nästa ögonpar. Och nästa. Och nästa.

 

När livets essens och hela ditt varande står framför dig. Det är då du uppnår en sorts självinsikt som jag aldrig upplevt förut, och antagligen aldrig kommer uppleva igen. Du vill inte, men du måste. Ungefär som en healingprocedur, som en inre skärseld som du går igenom. Omskakande, omtumlande, ibland skitjobbigt, ibland euforiskt. Insikterna strömmar, överflödar dig. Du är helt oförberedd på det. Men du kan inte fly. Att streta emot gör det bara värre. Du har inget annat val än att genomgå din inre Golgatavandring, korsfästelse, död och återuppståndelse.

 

Fascinerande. Efteråt kommer problemen – vilka insikter är sanna? Vilka insikter kan du dra nytta av? Vilka insikter är vanföreställningar? Vilka insikter är förvirrande? Varför? Hur? När?

 

Det är häri de psykedeliska drogernas stora styrka ligger. Förmågan att uppnå den nakna självinsikten, det egolösa tillståndet, upplösningen, att få se livets essens; dna-spiralerna framför ögonen, skapelsen; att få se sig själv i ett ljus du aldrig sett dig själv förut, att vara fylld av liv och energi. Tankebanorna. Urspårade. Flummiga. Förståelsen. Insikten. Nirvana?

 

Det är samtidigt här den stora faran ligger. Om det går överstyr. Om du ser något du inte klarar av. Om du upplever något du inte kan ta itu med. Vad händer då? Jag vet inte. Jag klarade mig helskinnad. Men jag misstänker att de som upplever psykotiska episoder under/efter intaget av psykedeliska droger helt enkelt sett något, upptäckt något, som de inte klarar av att hantera, och således flyr in i galenskapets värld. Knivseggen man balanserar på. Vågskålarna som när som helst kan tippa över.

 

Och efteråt. Att sortera bort vanföreställningarna för att kunna fungera normalt i dagens samhället. Att inte bli en ny Timothy Leary; att trots allt kunna behålla fokus på vardagliga saker, att lägga de ”stora” frågorna åt sidan. Att inte predika syran som en genväg till frälsning. Att inte bli galen. Att lära sig att du inte ska förklara alla insikter för alla andra, ty de kommer ändå inte förstå, ty de kommer inte vilja förstå, ty de behöver inte förstå. Du förstår. Det är huvudsaken. Att inte se ner på människor som inte tagit droger och som inte uppnått den upplysningen du anser dig ha uppnått. Att inte bli en totalkonstig weirdo-hippie som bara flummar omkring i en fluffig värld av kemikalier.

 

Ett tveeggat svärd. Jag klarade mig undan jävligt bra. Och det gick aldrig till större överstyr. Det räckte med ett par upplevelser från ”den andra sidan” för att förstå att det räcker med just ett par upplevelser.

 

När jag mått som sämst har jag ett par gånger funderat på om jag inte borde ta psykedeliska droger ännu en gång. För att komma till insikt. För att rätta till mina problem. Men nej. Det är bara en genväg – kraften måste komma från mitt inre. Det skulle vara en för stor risk att ta, en för stor coinflip. Jag är villig att kasta mynt om min närmaste ekonomiska framtid, men inte om hela mitt liv och hela min hälsa. Jag vet att LSD använts, med framgång, i behandlingen av alkoholister. Men att självmedicinera med LSD när man mår dåligt och redan är psykiskt instabil – det skulle vara riktigt farligt. Trots allt har jag fått ut de upplevelser jag fått och det får räcka för mig. Det är färdignarkat för mig.

 

 

Och sedan då lite allmän livsfilosofi och lite allmänt svammel. Funderar oftare och oftare på varför vi inte bara kan komma överrens. Seriöst, vem fan behöver krig, våld och misär? Och vem fan ska vi skylla på?

 

Ska vi skylla på oss själva, som lever i, skapar, och konsumerar, det samhälle vi byggt upp, den materialistiska och egoistiska världen som vi lever i?

 

Men kan vi egentligen skylla på oss själva? Vi är bara mikroskopiska beståndsdelar i en värld som vi varken har haft valet att bygga upp eller möjligheten att förändra. Vi är driftstyrda, många av oss strävar efter makt och pengar som ett substitut för lycka och inre sinnesfrid. Varför? Det vet varken ni eller jag. Men jag misstänker att det har något att göra med att det helt enkelt blir lättare att leva så.

 

Kan vi egentligen skylla på oss själva? Kan vi beskylla oss själva för något vi inte har något val över? Nej, egentligen inte. Alltså gör vi det våra drifter vill; drogar ner oss med sex, pengar, makt, konsumtion, materialistiska saker och livets lopp mot så kallad framgång. Inget egentligt fel i det egentligen. Vi är 2000-talets barn, barn av vår tid, så att säga. Och som barn av vår tid försöker vi se till så att vi mår bra. Om inte alltid så för en kort stund. Vi sköter vårat och skiter i de övrigas problem, särskilt om de s.k. övriga inte är oss närstående människor. Vi är lika mycket en produkt som McFeast och company.

 

Men samtidigt kan vi inte skylla på samhället, på världen. Vi kan ju inte bara skylla ifrån oss, vägra ta eget ansvar. Hur kan vi skylla på något vi inte ens kan påverka? Har vi ens någon rätt att skylla ifrån oss? Behöver vi ens skylla ifrån oss? Egentligen kan vi ju bara acceptera – vi är produkter av en mängd olika faktorer. Våldet och fattigdomen i världen drabbar oss väldigt sällan, och då bara i korta stunder av tragedi.

 

Varför ska vi ta ansvar för att det är krig i Afrika? Är det ens vårt ansvar? Vi kan ju inte direkt påverka något. Ger vi en liten donation till någon som säger sig kunna påverka något kan vi ju räkna med att 95% går bort i olika administrativa avgifter, löner och liknande. Resterande 5% går troligtvis rätt ner i någon diktatorisk regims ficka. Eller till någon gerillas vapeninköp. Mår vi bättre av det? Mår de fattiga bättre av det? Tveksamt, men kanske. Jag vet inte. Jag spelar och super bort för mycket pengar för att ens ha råd att tänka på att donera till andra. Förutom vid pokerbordet då.

 

Det är väl där våra så kallade folkvalda kommer in. Vårat behov av ordning i tillvaron har lett till att vi skapat ett spel, ett spel som kallas politik. Ett spel där en viss del av befolkningen på alla nivåer (lokalt, kommunalt, regionalt, nationellt, globalt) tampas om makt och inflytande med löften om ditten och datten. Ett sjukt spel, ett nollsummespel utan vinnare. Eller, det är i och för inte riktigt ett nollsummespel, politikerna är ju vinnarna. De som uppnår sin relativa makt, sin relativa rikedom.

 

Hur de gör det, det är mindre viktigt. Trots allt, varför skulle en politiker vara ärlig? Om vi utgår från att politikerns mål är ett – att bli invald, få makt, öka sin makt och behålla sin makt – varför skulle politikern vara ärlig? Ett visst mått av ärlighet krävs, totala mytomaner lyckas nog aldrig. Liksom en viss kompromissvilja, ett visst behov av att förhandla bort kortsiktiga fördelar i utbyte mot långsiktigt förtroende, mot långsiktiga fördelar. En jävla kohandel som föder empatilöst tänkande. En kohandel som går ut på att dela in världen, samhället, ens fattade beslut enligt ett cynisk och kallt perspektiv: vad har jag för väntevärde om jag gör x eller y? Om jag gör y så minskar mitt väntevärde kortsiktigt, men har jag mer långsiktigt väntevärde om jag gör y istället för x?

 

Inga krusiduller. Bara ett rent spel. Ett oändligt parti schack.

 

Och där är vi fast. Bundna av vårat behov av ordning och vår oförmöga att klara oss i ett tillstånd av anarki.

 

Men vi har ingen att skylla på.

Vi behöver ingen att skylla på.

Vi är samtidigt produkt och konsument.

Vi är en myggpiss i Östersjön, för att citera Sveriges pokerprofet Dan Glimne.

 

Men ändå så måste vi leva.

Vi måste acceptera.

Vi måste leva.

Att leva är överordnat.

 

Vi måste själva söka vår lycka, själva sköta om vår trädgård. Oavsett premisserna.

Vi kan intet förändra, ty vi kan enbart acceptera.

Och leva.

 

Vi måste leva.

[Blado]

jo fattar inte heller hur du kan tro att du är vinnande spelare när du är nykter. du är alltid fisk vid bordet. alla väntar på att du ska bluffa bort stacken. Typ som dom vet att jag gör till dom. Det är du och jag Parre

[Micke_E]

Preflop miniraisar Micke. Det har han typ aldrig gjort. Han försöker väl tilta mig. Eller nått. Jag slår om till 500 med AT. Han synar. Flop AT9, jag ställer in rakt av för 4000. Micke steker och steker. Säger att han vet att jag är tom. Sedan rabbithuntar han fram en blank och en sexa. Och frågar om han får syna efter att ha rabbithuntat turn och river. Jag säger såklart ja. Han steker. Börjar väl misstänka att jag har honom. Jag hånar honom lite, han steker mer och synar med ett sämre rivrat tvåpar.

 

Snacka om fisk. Låter han liksom titta på två extrakort och sedan låta honom fatta ett beslut, ändå gör han fel. Vaddå dålig?!? Seriöst, att rabbithunta fram en sämre hand än vad jag hade från floppen och sedan syna, det är så stort fiskspel så det inte finns! Haha!

Miniraisen berodde på brist på växel Synen är nog den sämsta jag någonsin har gjort, finns ingen hand jag kan slå där. Egentligen tog jag den bara för att vara snäll, det blir så tråkigt att spela mot dig när du är jättetiltad och det där avtiltade dig lite

 

Fick i och för sig höra följande igår: ”Fan, Parre, skriv något roligt i din dagbok, jag orkar inte läsa om att du är alkis och vinnande spelare nykter, det är du fan inte”. Jag svarade med att tills resultaten visar annorlunda så kommer jag rationalisera bort att jag ev. förlorar även nykter

Nu ska vi se. Du ligger back på cashgame med egna pengar, du ligger back på fylletilten, du ligger back på HU-matcherna, du ligger +-0 på stejkade pengar och marginellt plus på grytor. Men resultaten ser fortfarande bra ut?

[parre]

Fick i och för sig höra följande igår: ”Fan, Parre, skriv något roligt i din dagbok, jag orkar inte läsa om att du är alkis och vinnande spelare nykter, det är du fan inte”. Jag svarade med att tills resultaten visar annorlunda så kommer jag rationalisera bort att jag ev. förlorar även nykter

Nu ska vi se. Du ligger back på cashgame med egna pengar, du ligger back på fylletilten, du ligger back på HU-matcherna, du ligger +-0 på stejkade pengar och marginellt plus på grytor. Men resultaten ser fortfarande bra ut?

 

Nykter ligger jag +2500 på stejkade pengar...

 

Och jag glömde lägga till "resultaten vid slutet av året"... en månad med ytterst sporadiskt spel är ju för lite för att få mig att inse min totala überfiskighet.

 

Ja, resultaten ser grymt bra ut! Eller, de ser i alla fall lovande. Har ju bara -12500 i fylletiltkolumnen än så länge, om den siffran inte ökar är i alla fall jag glad...

[Bisox]

Bra skrivet om mellanösternkonflikten.

 

Kul att man inte blir ensam nere i grebbestad..nu ska ju både du och liggat dit

 

HeyHoneysarna vågar man ju inte umgås med..dom är ju proffs!

[Shahin86]

Mjo, dom kan money management o allt det där som man lär sig (=

 

Parre, jag tror jag får lära dig lite HU alltså, orka att du losar rakt ut mot tight/weaka fiskar kostant.

[Emilio]

Bor man i Västeuropa får man helt enkelt acceptera andras rätt att kränka en. Utan att ta till våld eller hot om våld.

 

Jag håller inte riktigt med dig där. Att göra en handling som är kränkande stöds inte av att det är yttrandefrihet. Yttrandefrihet betyder knappast att man får säga eller göra vad som helst bara för att man känner för det. Man måste ju fortfarande ha en anledning, eller tycka att någonting är fel för att man ska få framföra saker som kan vara kränkande för andra människor.

 

Att vissa muslimer ber om den respekten att vi inte visar deras profet måste vi såklart respektera.

 

Det känns liksom som att dom här bilderna publicerades för att "haha ni ska inte tro att ni bestämmer över oss, vi gör vad vi vill"- vilket är idiotiskt resonemang.

 

Men jag måste också säga att vissa Islamister verkar inte vara ute för att få rätt utan endast för att starta konflikt, men det är låååååångt ifrån många.

[HeyEmily]

Bor man i Västeuropa får man helt enkelt acceptera andras rätt att kränka en. Utan att ta till våld eller hot om våld.

 

Jag håller inte riktigt med dig där. Att göra en handling som är kränkande stöds inte av att det är yttrandefrihet. Yttrandefrihet betyder knappast att man får säga eller göra vad som helst bara för att man känner för det.

 

Det är exakt det yttrandefrihet betyder, så länge det man säger inte innebär hets mot folkgrupp eller förtal. I ett samhälle är det tyvärr omöjligt att ta hänsyn till vem som känner sig kränkt och av vad, då skulle vi stå rätt stilla på de flesta plan. Ta utställningen Ecce homo tex, där Jesus och hans lärjungar framställs som homosexuella..skulle den ha stoppats tycker du? Var går isf gränsen för vad som är tillåtet, hur stora kränkningar kan accepteras och vem bestämmer? Nej, Parre sa det riktigt bra i sin text, yttrandefriheten är en rättighet och en demokratisk nödvändighet som vi måste värna om.

Däremot håller jag med dig om att de danska karikatyrerna var riktigt onödiga, dock mest med tanke på hur muslimer framställs och inte på grund av att de avbildar profeten.

Personligen tror (hoppas!) jag att Jyllandsposten inte riktigt förstod vilken impact deras tilltag skulle få, samtidigt som det säkerligen är svårt för en grupp djupt religiösa människor att förstå hur en sekulariserad västvärld resonerar.

Missuppfattningar, missförstånd och ett gäng korrupta och maktgalna ledare som ivrigt blåser på elden. Grattis världen!

[Lundell]

Hej parre!

 

Är det stort spel att ställa med 72o????

[Micke_E]

Hej parre!

 

Är det stort spel att ställa med 72o????

 

Eftersom parre inte är tillgänglig just nu så hoppar jag in och svarar på frågan. Nej, det är inte stort spel att ställa med 72o, att syna sig allin med 72o däremot, DET är stort spel.

 

Sjuk kväll igår. Parres nästa dagboksinlägg kan nog bli riktigt intressant. Parre åkte alltså inte till tyskland, anledningen tror jag att han förklarar bäst själv

[TANDEMCYKELN]

Att vissa muslimer ber om den respekten att vi inte visar deras profet måste vi såklart respektera.

 

Muslimerna ska alltså bestämma vad som ska få publiceras i västerländsk media. Det är totalt oacceptabelt. Sådant sker i diktaturer.

 

Vad säger du om muslimernas nidbilder av judar? Det är tydligen OK att publicera sådana bilder.

[zeb_sthlm]

Vafan micke nu blev man ju jävligt nyfiken lixom...

 

Och till parre kan jag bara säga: Du vet vad jag sagt om att dra/fly till Japan en vacker det, jag är på som bara den! Tror Tokyo skulle ta väl hand om mig och vice versa.

 

Vi hörs och ses nångång framöver.

 

Min bästa polare som jag lärt spela poker vann i dag 75€ turn på B2B plus att han gått fruktansvärt bra på cash hela detta året, synd att man själv inte spelar som man lär ut, måste vara att han har talangen som jag saknar eller nåt..

[jimisola]

hm, bara nämna att efter 8000 sek fick jag det första leprafallet......fan vet om man ska vara glad för det, men men

[BLIZT]

nu tror du möjligtvis jag vill ha dig eller en katt... men jag kan försäkra dig att det inte är så!!!

[parre]

Okej, jag får väl göra det som Micke lovat att jag ska göra och förklara det hela själv. Vi kan väl säga som så att det har varit en av de mest bisarra helgerna på länge, och detta kommer från en alkad pokertorsk som upplever diverse bisarra saker lika ofta som vanliga människor byter kalsonger (alltså ca 1-2 gånger/vecka). I alla fall, det var intressant, hur som helst, och det hände en del rätt sjuka saker.

 

Vi kan börja på torsdagen. Efter en after-work och en hemmabira går jag ner till Sviten för att kolla läget och eventuellt dricka lite öl. Det första som händer är att Stefan ger mig en bira och sedan börjar vi spela backgammon. Jag är jättefisk på BG, men jag har väl tur i några matcher antar jag. Stefan tyckte att jag jagade som fan och gamblade i dåliga lägen när jag låg back och passade kuben felaktigt när jag låg plus för att skydda min ledning. Stämmer säkert, jag är ju en sådan person. Slutar i alla fall back 1 punkt mot Stefan, inte så farligt.

 

Bakspelar liggat lite när han spelar kinapoker och dricker lite mer. Vad mer ska man säga förutom att jag kom hem halv fem och var rätt full?

 

Vaknar nästa morgon. Baksmällan går överraskande nog över (!!) efter att jag tar ett bad och en alvedon - sjukt riggat, men positivt riggat. Åker ner med 11-bussen till Skavsta med mor och far - gudmor fyllde ju 50 i helgen. Väl i Skavsta noterar jag dock ett smärre problem, jag har inget pass. Aja, bokar om biljetten till dagen efter istället. Noterar då att jag inte har något visakort. Kommer på att det ligger hemma. Klippte mitt gamla kort då giltighetstiden gått ut, glömde lägga in mitt nya i plånboken. Kom i efterhand på att jag inte har pengar på kontot heller i och för sig, men det är petitesser. Hur som helst så får morsan pynta.

 

Tar mig hem till Stockholm. Åker till jobbet för att möta upp ett par kollegor och dricka lite öl. Min ena kollega säger något i stil med "fan, mina ena nycklar gav jag till dottern, mina andra till mina gäster, jag får inte tag på dom just nu". Hmm. Jag tänker till lite. Nycklar. Det var fan något med nycklarna... just det, jag har ju inga nycklar, så var det! Så nu inser jag således att jag förutum faktumet att jag är fattig och passlös också är hemlös!

 

Lite småjobbigt. Börjar ringa folk. Får tag på en polare, han är dock ute i Åkersberga, så jag måste vänta tills han åker in till stan. Vi beslutar oss att mötas 2230 på en krog på Söder (han bor vid Zinken). Lånar en hundralapp av en kollega så jag i alla fall har lite pengar. Ja, eftersom jag ändå har tid att döda så drar jag ner till Sviten. Har av någon anledning jag inte minns en flaska Rigabalsam (45%ig lettisk sprit, typ Jägermeisteraktig) på mig. Så jag, rätt packad, får för mig att donera den till Sviten vilket jag också gör. Problemet var ju bara att jag själv också fick för mig att dricka lite shots, vilket ledde till kraftig berusning.

 

Var inte speciellt spelsugen, men blev ilurad att spela en 100kr-gryta. Om jag minns rätt åkte jag tidigt som fan, jag försökte bara få in degen, lyckades torska Ax mot 98 och Kx mot Qx all-in preflop och sen var jag ute. Har för mig att jag spelade ett par HU-matcher mot liggat också, men jag minns inte hur det gick. Sedan lyckades jag med konststycket att somna i en soffa varpå jag blev väckt och ombedd att lämna lokalen på grund av överdriven berusningsgrad, så jag stack därifrån. Som tur var så var klockan ungefär 2230 eller något sådant, jag minns inte.

 

Går till Wollmar, söders skabbigaste hak. Dricker nån öl med polarna, men jag är så sjukligt full. Jag hade några medhavda öl i min väska, som jag av någon anledning ska visa upp för polarna? Eller dricka? Jag minns fan inte. Men i alla fall, smart som jag är tappar jag såklart ut en av ölen på golvet. Krogpersonalen kommer dit och blir måttligt glad när de ser att ölflaskan inte är av ett märke som de säljer. Jag åker såklart ut på gatan, jag fattar inte vad som var hans problem - men han ville typ slå mig. Fan, jag hade ju inte ens druckit medhavd öl, bara råkat tappa den i marken. Eller nått. Vi drar i alla fall vidare till Half Way Inn, lyckas få i mig en öl även där, varpå kebab på Folkets och sömn följer. Summa summarum så har jag kraftiga minnesluckor från fredagen, det är en del timmar som försvunnit ur mitt minne.

 

Hur som helst så borgar det för roliga konversationer dagen efter. Jag vaknar i alla fall hos min polare strax efter tolv. Båda vi är bakfulla och sega. Han har 42" plasma-TV och bra hemmabiosystem, så det är skitnice att kolla på TV hos han. Efter att ha zappat mellan nordisk kombination (seriöst - kan ni tänka er en mer meningslös sport? Folk som är mediokra både på att backhoppa OCH åka skidor i en showdown om vem som är kungen av mediokritet? Sjukt!) och lite såpor kollar vi på American Pie 2, rätt kass och barnslig men funkar fint när man är bakfull. Den följdes av Full Metal Jacket, lite middag på det och man var fit for fight igen.

 

Drar hem till en annan polare vid Mariatorget (som också var med på fredagen), vi ska förfesta innan vi drar på födelsedagsfest i Hammarby Sjöstad. Det jag skrev ovan om roliga konversationer; vad jag menade var ungefär att jag säger "Just det, berättade jag om XX" eller "Har jag sagt att jag gör YY nu?" och får som svar en konstig blick och "ja, du sa allt det där igår". Det är fan inte kul att supa till sig minnesluckor.

 

Vi förfestar och har rätt trevligt ändå. Brister ut i plötslig spontansång. Ni som vet - Bajenramsan "Alla suger kuk i Djurgården/Alla rensar fisk i Göteborg", den melodin. Jag och polaren börjar spontatnt sjunga "Är han kvar på tuben ska han dö". Stämningen blir genast mycket högre och efter ett par minuters intensivt sjungande slutar vi.

 

Hur den ramsan föddes? Jag och ovan nämnda person var på väg ut till ett derby i Solna för något eller några år sedan. På tunnelbanan dit så ser vi någon person som vi störde oss lite smått på, inte fotbollshuligan eller något, och vi ville bara driva lite, så han drog igång den ramsan och jag hakade på. Det är stor poesi, så oerhört stor poesi. Det är också den enda gången den används i sitt rätta syfte - skrikande på tunnelbana.

 

Ah, i alla fall, börjar fyllna lite smått trots att jag bara dricker folköl. För att gardera mig mot slut-på-öl-syndromet så hade jag inhandlat 10 folköl, Parre goes Fjortisstyle liksom. I alla fall, vi kommer iväg mot Slussen. Åker till Gullmarsplan, där jag uppsöker närmaste sjuelva och inhandlar cigaretter och ytterligare två backupöl. Vi anländer till festen. Det är bra drag och kul stämning och så vidare.

 

Däremot måste jag beklaga mig över det kvinnliga könet. Vad fan är det för fel på brudar? Eller, vissa brudar. Seriöst. Vad gör jag för fel? Det enda jag gjorde var att gå fram till två tjejer som satt i en soffa och som jag inte kände och som jag inte pratat med och säga:

 

- Tja! Fan, jag tycker att det är jävligt upphetsande med två brudar med ett uppblåsbart får!

 

Jag får som svar iskalla blickar och något i stil med "Va? Är du helt sjuk i huvet?". Kul att folk har noll humor. Som tur var fanns det andra och vettigare damer att fördriva tiden med.

 

Ahh, om ni undrar över varför jag valde just den raggningsrepliken så är förklaringen simpel. Han som hade festen hade fått ett uppblåsbart får i present. Fåret låg uppblåst. De båda brudarna inspicerade fåret när jag sa repliken ovan. Vafan, sluta tilta mig. Två brudar med det mesta är fan upphetsande, lägg därtill ett uppblåsbart får också...

 

Hur som helst, festen fortlöper och är jävligt rolig, jävligt mycket kul folk och en hel del människor jag inte träffat på bra länge. Väldigt lyckad tillställning. Jag var i storform - jävligt full men inte så full att jag blir dryg och otrevlig och jobbig, men sedan drack jag ju ingen sprit heller, drack "bara" 12 folköl, 2 starköl och 3-4 glas skumpa under kvällen/natten. Och en godnattwhiskey..

 

Polaren jag slaggade hos dyker upp på festen rätt sent, i sällskap med hans kusin och kusins polare (som var nere i Montenegro samtidigt som vi) och någon mer snubbe. Runt kanske 04 har festen i praktiken dött ut, så vi drar hem till min polare för att spela lite preference, dricka whiskey och snacka skit. Preferencen går åt helvete, jag är för full - klarar inte av att räkna kort ordentligt - men vi spelade ju inte om pengar heller. Dricker en eller två whiskeys innan vi alla blir för trötta och knoppar runt 06. Vaknar 15 idag, bakfull som bara den. Har legat och slökollat fotboll hela dagen, föräldrarna kom hem runt 19 så sedan dess är min hemlösa helg slut.

 

Intressant och bisarr helg. Riktigt sjuk. Men rätt rolig. Mår fortfarande rätt segt och kasst. Urk. Vet inte, ska försöka skära ner lite på spriten igen ett tag, supit på tok för mycket den här veckan. Hoppas jag klarar mig utan måndagsångest i alla fall, vad jag minns har jag mest gjort roliga saker som jag kan garva åt i efterhand och inte dumma idiotgrejer som vanligt på fyllan. Eller nått. Men vi får väl se om dopaminsystemet (eller vad fan det nu är) säger ifrån på måndag eller inte. Ska nog försöka somna vid 22 så jag är halvpigg imorrn - så pigg man kan vara på måndagar i alla fall.

Några småsaker:

 

* Kul mor man har. Ringer för att gratta gudmor på lördagen. Mamma frågar var jag sov. Jag berättar. Hennes svar? - Ah, så du är i alla fall inte så mycket lodare ändå, du har i alla fall vänner! Megatilt liksom, sjukt bra diss. Sjukt bra!

* Ny artikel på poker.se uppe: http://www.poker.se/artikel.php?artid=374

* Är så trött, är så sjukt jävla trött. Snälla - låt mig få sova vid 22!

 

Aja, det var väl allt för idag. Eventuellt lirar jag någon turnering nästa vecka, om jag lyckas fixa lite deg och om det finns någon rolig (typ 500 i inköp med max 8 spelare vid bordet). Orkar inte fredagsturren i alla fall. Ska försöka hålla mig borta från kröken ett tag också, ska jag ner på Sviten och spela ska jag i alla fall vara spiknykter. Borde väl skita i att dra dit överhuvudtaget när jag är full, även om jag inte spelar eller tigger om pengar, det är inget bra ställe för mig att vistas på när jag är jättepackad. Borde skita i att dricka överhuvudtaget. Och skita i att dricka på Sviten. Och skita i sprit överhuvudtaget. Men det är ju ack så kul att kröka!

 

Jaja, det var allt från mig. Vi hörs!

[Ralph247]

Skön historia som vanligt parre. Hade kunnat betala en del för att se dig köra ditt move på tjejerna med fåret. Håller med till 100% ang. krökandet - man borde skära ner men det är ju ack så kul...

[parre]

Mjo, dom kan money management o allt det där som man lär sig (=

 

Parre, jag tror jag får lära dig lite HU alltså, orka att du losar rakt ut mot tight/weaka fiskar kostant.

 

Å andra sidan verkar HeyHoneys inte kunna det där med "spela 15/25 PLO och plussa 15000 euro på ett par timmar" - lite fiskigt. Problemet med alla weaktajta fiskar är ju att jag tiltar så hårt på dom, speciellt Avsaknad som limpar och synar ner hela vägen bara för att slå om när man är pottcommitted, sen att man har noll tur och aldrig köper ut gör ju inte saken bättre. Liksom, jag har ju aldrig haft en hand. Jag har varit tom varje gång jag betat sedan Westfaliska Freden, och jag köper ju aldrig ut heller. Vet inte om alla lektioner i världen skulle hjälpa mig.

 

Rent allmänt så hatar jag fortfarande måndagar. Mår rätt så kasst rent fysiskt, sovit dåligt, är allmänt trött och seg och är lite småsur på det mesta. Tror att kraftigt alkoholmissbruk förra veckan är en starkt bidragande orsak till att jag mår som jag gör. En dygnsrytm som består av att somna när man däckar och vakna mellan 13-15 gör ju inte saken bättre, inte när man ska upp 07 helt plötsligt. Urk.

 

Men jag gör mitt bästa för att inte må dåligt psykiskt i alla fall. Att inte tänka, utan bara acceptera. Acceptera att jag mår som jag gör på grund av att jag valde att droga mig med alkohol i helgen och att det inte är en anledning till att ha ångest och må kasst rent psykiskt. Funkar ju kanonbra hittills. Sitter mest och är trött och seg, tror inte kaffet kickat in ännu.

 

Var i alla fall skönt att sova hemma och kunna ta på sig rena kläder. Jag såg lite smått lodaraktig ut i söndags (alltså mer lodaraktig än vanligt), men ett varmt bad och rena kläder verkar ha löst den problematiken. Att leva som hemlös var... intressant... men inget jag skulle vilja göra under en längre tid, trots allt är det skönt att ha ett ställe man kan dra sig tillbaka på vid behov. Och vara lite i fred. Under sommaren så är det nog lättare, då måtse man ju bara låna ihop lite matpengar, sno en handduk och sedan är man safe. Men ändå, kan ju vara skönt att kunna sova ut hemma då också.

 

Apropå lägenheter: mäklaren som sålde lägenheten i Gröndal ringde i förra veckan, det är visst en till lägenhet i samma hus ledig. Den skulle inte ut på marknaden, utan den skulle bara visas för de som bjöd på den förra. Lite småkul, gillade verkligen området. Dock ett litet problem:

 

- Den här är i bättre skick också, den har nytt golv och badrum!

- Jaha?

- Jo..

- Varför?

- Ehh, det var en vattenskada där.. men det har den förra ägaren fixat nu!

 

Känns ändå som om det kan vara värt att kolla upp varför och hur vattenskadan uppkom och, framförallt, om/hur stor risk det är för fler vattenskador. Känns sådär lagom kallt med vattenskador. Inte kul alls. Vi får väl se vad som händer. Ska kolla runt lite om det finns något kul att gå och titta på i helgen.

 

På tal om vattenskador. När jag nyss börjat på mitt nuvarande jobb (januari 2003), mitt första riktiga jobb, hände en mindre rolig sak. Ungefär andra eller tredje dagen på jobbet kommer jag hem. Jag, morsan och farsan bodde på i en lägenhet i en gammal (1920-tal) kåk vid Zinkensdamm på Skinnarviksringen. I alla fall. Jag sover lite efter jobbet, sedan vaknar jag. Märker att det är blött på golvet. Tilt?

 

Det visade sig alltså att ett rör i hallen hade spruckit (det var den vintern då det var så svinigt kallt, -20, i flera veckor) och vattnet forsade. Jag tar av mig brallorna och kliver runt i nollgradigt vatten för att rädda vad som räddas kunde - en del böcker, elektroniken och så vidare. Tar typ evigheter att slå av vattnet. Resultatet av det hela blev såklart att jag blev kraftigt förkyld och låg febrig på Hilton Slussen i två dagar - lite småtiltat att behöva sjukanmäla sig ens typ tredje dag på jobbet...

 

Så, summa summarum, vattenskador är inte det minsta kul. Jag vill inte bo i en lägenhet med överhängande risk för vattenskador. Så vi får väl se hur det går!

 

Jaja, over and out.

[Donner]

Kolla för guds skull att det är en fackman som fixat badrummet och inte nått som förra ägaren fixat till på fem minuter med Martin Timell som vägledare. Blir det nått nytt jäkla läckage som pajar taket för han under dig blir det du som får pynta hela kalaset när det är borätt.

[Chris_]

- Tja! Fan, jag tycker att det är jävligt upphetsande med två brudar med ett uppblåsbart får!

Jag gråter lite.

[Micke_E]

Sedan lyckades jag med konststycket att somna i en soffa varpå jag blev väckt och ombedd att lämna lokalen på grund av överdriven berusningsgrad, så jag stack därifrån. Som tur var så var klockan ungefär 2230 eller något sådant, jag minns inte.

Sådär var det inte. Du satt och rökte och snackade med mig när Lasse kom och sa åt dig att det var dags att gå. Du sov inte, och du satt i en fotölj, inte en soffa Han tog din öl och hällde ut den, samtidigt som du stod och skrek "Ge mig min öl! Jag kan svepa den, sen går jag. Jag lovar!"

[liggat]

semisov skulle jag vilja säga.. han hörde ju lite röster omkring sig och mumlade nåt obegripligt var 5:e minut..