Gå till innehåll

Angående pokerspelares livslängd


Spelgalen

Recommended Posts

Kände att jag ville reflektera lite och få ut mina tankar. Under de år som jag spelat poker professionellt eller semiprofessionellt har jag noterat hur kort en pokerspelares livslängd egentligen är.

 

Faktum är att man aldrig ser till majoriteten av de som spelade 5/10 när jag klättrade upp som regular på den nivån under hösten 2006. På en sajt har jag buddylistat i princip varenda regular/halvregular som fanns på det nätverket under den perioden. Har varit inne och tittat till den buddylisten senaste tiden och inte en enda gång har någon av mina buddies varit online. Möjligen är detta på grund av byte av screennames, men faktum är att så inte verkar vara fallet. Jag har haft kontakt med en hel del av dem och många har lagt ner pokern helt och fokuserar nu på nya projekt. Ett fåtal spelar fortfarande poker, men det är i princip bara de som lyckades slå upp sig till highstakes. Under 2006 kunde jag se spel av de äldre regularsen som inte var spelteoretiskt korrekta, snarare långt därifrån, och vi som då var nya på nivån och till följd av det hungrigare var nästan uteslutande de största vinnarna där. Under 2007 när spelet utvecklades ytterligare fanns "gamlingarna" knappt kvar på borden.

 

Nu har det gått några år och trots min ringa ålder på nyligen fyllda 21 känner jag att jag börjar tillhöra de trötta old schoolspelarna. "Ut med det gamla, in med det nya!" är i allra högsta grad den princip som gäller vid pokerborden och det är väl bara att inse att man är påväg ut nu. När man når en platå där man inte lyckas etablera sig som regular på en högre nivå (för min del var det 25/50) och behöver inse att man inte kommer nå högre utan att bli avsevärt mycket bättre spelare känner nog många att det inte är kul längre. Särskilt ifall man tjänat såpass mycket att man inte tycker det är "lönt" att madgrinda en lägre nivå. Att gå ner i nivå är alltid svårt, särskilt om man haft drömmen att bli bland de bästa spelarna som finns.

 

Egentligen är det helt naturligt att man tröttnar på att spela. Samma, samma hela tiden, flera timmar dagligen. Jaga fisk, levla regularsen, pusha AQo för värde när det är uppenbart läge för knappen att 4-bet bluffa etc. Kanske spelade jag för mycket under en period? Jag hade en galen streak på lite drygt 10 månader där jag inte hade uppehåll från pokern en endaste dag under 2006-2007 och då spelade jag nog i snitt fyra till fem timmar per dag, periodvis betydligt mer än så!

 

Titta bara på highstakesborden. Vad gör den då till skyarna höjda Mikael Thuritz idag? Hur bra spelar egentligen Zweig? Hur går det för Crippoli? Eller titta bara på Brian Townsend, hur många tror att han kommer komma tillbaks i gammal god form och äga de högsta stakesen igen? Inte jag i alla fall.

 

Jag läste för ett tag sedan att ett välkänt pokeransikte redan för väldigt länge sedan konstaterade att de som tjänar mest pengar på poker är dem som grindar relativt lågt och inte superstjänorna man läser om. Jag hyser sån oerhörd respekt för dem som stabilt spelar 2/4, 5/10 eller 10/20 år efter år och inte går upp, utan är nöjda med den fina förtjänst de lyckas grinda ihop på de nivåerna.

 

Har allt grindande varit värt det då? Absolut, JA! Att man lärt sig att sätta press på motparten, att själv vara den som aktiv tar initiativet, att lära sig hantera oerhörd stress, hantera med- och motgångar, lära sig investera, läsa andra människors agerande, förmågan att lyssna på andra som vet bättre... listan kan göras lång över allt vad man lärt sig genom pokerspel och analys med andra. Poker är ett fantastiskt roligt spel och någonting jag alltid kommer ha nytta av att jag spelat!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Trevligt inlägg. Har lite tankar själv jag gärna delar med mig av. Jag håller med om att det inom pokern för de flesta verkar vara "up or out" som gäller. Dvs antingen tar man sig upp i nivå eller så bustar/tröttnar man. Den intellektuella stimulansen från pokern kommer inte från att nöta samma nivå mot samma regulars dag ut och dan in. Iaf jag vill testa mig mot nya motståndare och se om jag har vad som krävs för att klättra uppåt i pokerns hierarki. Jag har dock aldrig varit i din sits att jag känt att jag haft nog med pengar men då har jag ej heller någonsin spelat så högt som du gjort och jag måste erkänna att pengarna så klart är en väldigt stor drivkraft för mig att fortsätta spela och satsa på pokern.

 

Sen en annan sak. Angående dina tankar runt det du lärt dig från pokern: jag skulle hållit med dig för några månader sedan vilket minskar mina arguments tyngd men sen jag provade att göra annat än spela poker några månader insåg jag att det inte är pokern som lärt mig så mycket. Jag tror helt enkelt att alla i vår ålder lärt sig enormt mycket om sig själva, livet osv de senaste åren. Jag har egentligen ingen aning vad jag varit för människa utan pokern då den varit en så central del av mitt liv över en så lång tid men jag tror helt enkelt inte längre att det är pokern som gjort mig till den jag är. Visst har jag lärt mig saker från pokern men det jag tror är att jag skulle ha lärt mig ungefär lika mycket om jag valt att göra annat istället.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Av allt jag vet rent kunskapsmässigt och erfarenhetsmässigt, så ger jag nog pokern cred för runt hälften, i vart fall indirekt. Kan inte säga att rena pokerdiskussioner och -analyser gjort mig till en så mkt bättre eller kunnigare människa i stort, men allt runt omkring. Människor jag träffat, saker jag engagerat mig i, saker runt om kring som jag intresserat mig för genom deras kopplingar till pokerteori och pokervärlden.

 

Därmed inte sagt att jag inte kunde skaffat mig andra eller motsvarande kunskaper och erfarenheter på annan väg, men i mitt fall har det mest varit pokern som lett mig in på olika banor. Men detta beror troligen, som jag tror att Erut menar, mest på att det råkat vara pokern som varit så central i mitt liv, och kanske inte så mkt på att just pokern är bättre som inkörsport till lärande och nya erfarenheter.

 

Fast jag tror faktiskt att man har mer nytta av att vara pokernörd än tex mkt intresserad av fotosyntes. Men där är jag ju lite partisk, också.

 

Själv känner jag att jag har massor av möjliga framtidsbanor som ligger öppna, detta tack vare pokern. Då inte inom pokern, utan på annat sätt genom alla indirekta följder av mitt intresse.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

det kanske stämmer att dom som bara vill nå toppen lägger av när det tar stopp och satsar på att bli bäst på något annat.

 

det måste ju dock finnas många fler som spelar för att dom inte kan tjäna lika mycket pengar på något annat och fortsätter trots att det inte är någon solskenshistoria.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

lite kloka tankar OP. bidrar med mina.

 

Vilka som är kvar år efter år tror jag har med lite olika faktorer. Om de för 3-4 år sedan var:

Stora förlorare - oväntat att dem försvinner

små förlorare - kan hålla sig på ngn "jag går plus minus noll typ" bra länge men ofta försvinner dem för de anser det tog för mkt tid eller så har vill de lägga pengarna på något annat.

plus minus noll lirarna - hittar ngt vettigare i livet såsom jobb/tjej/familj

små vinnarna -ibland äts dem upp av nya spelare efter ngt år, oftast lirar de nog lite för nöjes skull och semesterkassan. De söker inte så mkt kickar utan skulle kunna haft vilken hobby som helst

stabila vinnare -här tror jag det finns kvar lite folk, vinner man stabilt går det inte att sluta. Man hittar sin komfortnivå och "hämtar" pengar i lagom takt. Har man bra stats på sin timlön så måste man gå till jobbet för annat "kostar" för mkt...

stora vinnare -Tog de kliven upp känns det som några få klara det, resten halka ner lite el hela vägen till psyket

spelgalningarna och pokernördarna (som ääälskar spelet) - kommer inte försvinna, de hoppar mellan alla nivåer sålänge de får spela.

 

De få jag känner som mest lira cashgame och fortfarande lirar och vinner stabilt var "de stabila vinnarna" redan då. Vinner lite och ofta med lite mindre swings än de flesta spelarna.

 

Turneringsfolket har nog lite annan struktur, segt o lira 200d turneringar om man vunnit 5M sek el mer kan jag tänka mig.

Här tror jag de flesta hobbyspelarna tillslut hamnar för jag tror man fortfarande kan tycka om spelet och ha en chans att vinna vilket dem inte har över 100k cashgamehänder.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Finns väldigt liten vits att vara kvar på en och samma sida hela tiden.

Man kan ju vara nästan säker på att sidan man spelar på kommer att ändra spelvillkoren till det sämre förr eller senare.

 

För storspelare så lär ju dessutom partierna ändras rätt fort på de högre borden.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Utveckla?

 

Jag har lärt mig att aggressivitet lönar sig i livet precis som i poker och att om man vill ha någonting så får man ta det. Jag har inte nått fulländning direkt, men med alkohol är jag snart där. :D Kan man läsa situationer och de människor man snackar med bättre har man mer kontroll vilket är bra.

 

Du känner mig nog inte som nåt aggro direkt, det beror nog på att de flesta i pokervärlden antingen är sjukt aggro eller bara socialt störda.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...