Gå till innehåll

Hur skapas pengar?


Pokershark

Recommended Posts

pengar skapas genom handel och är egentligen bara en dummyvariabel som underlättar transaktionen av varor och tjänster.

Pengar kan beskrivas som det samlade värdet av alla fastigheter, naturtillgångar, företag m.m.

Själva bildandet av pengar är när någon, en bank eller en stat, lånar ut ett belopp till någon.

Banken eller staten har då en säkerhet i form av en valutareserv eller obligationer i företag och fastigheter, som gör bankens pengar värda någonting.

De kan också ha ingenting i säkerhet, och då kommer bankens pengar sannolikt att förr eller senare bli värdelösa (typ Island).

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vad är då alternativet till pengar?

 

Jag minns att jag för mååånga år sedan läste Mandrake (tror jag att det var), där det fanns ett samhälle där en jättedator hade kontroll på samtliga invånares livslängd.

 

När man föddes så 'tilldelades' man en viss livslängd, säg 90 år.

Om man sedan ville köpa något, tex en Ferarri så betalade man med tid, tex 5 år kapades av din livslängd.

När du sedan hade slut på tid så såg jättedatorn helt enkelt till att du dog...

 

För att skaffa mer tid och öka ditt tids-saldo så måste man göra någon form av nytta för samhället (tex arbeta).

 

All handel av varor/tjänster registrerades av jättedatorn och x antal tidsenheter flyttades mellan de inblandade.

 

En intressant tanke-lek i alla fall.

 

Man skulle nog fundera en extra gång innan man gick all-in med en hålpipa... :-)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nä inte om min tes stämmer eftersom banken har rätt att låna ut 9ggr sitt eget kapital och när de sen kan låna ut 90% av skuldsedlarna så blir det teoretiskt omkring 100ggr.

 

Någonstans räknar du fel. "Multipliern" är inversen på reservkravet, dvs med 10% krav blir penningmängden tiodubblad.

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Någonstans räknar du fel. "Multipliern" är inversen på reservkravet, dvs med 10% krav blir penningmängden tiodubblad.

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking

 

Ett lätt tankeexperiment visar detta:

 

Banken har 100kr i eget kapital. Centralbanken tillåter banken att lånar ut låt oss säga 9ggr detta belopp (Kan inte hitta några exakta siffror).

 

Person a lånar dessa 900kr av banken och lämnar tex. huset som säkerhet.

Bnaken lånar ut 90% av person a:s hussäkerhet mot en ny säkerhet.

Banken lånar ut 90% av denna nya säkerhet osv.

 

På bara dessa tre steg har banken skapat 100*9+900*90+810*90= 2439kr av 100 kr dvs. över 24ggr.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ett lätt tankeexperiment visar detta:

 

Banken har 100kr i eget kapital. Centralbanken tillåter banken att lånar ut låt oss säga 9ggr detta belopp (Kan inte hitta några exakta siffror).

 

Person a lånar dessa 900kr av banken och lämnar tex. huset som säkerhet.

Bnaken lånar ut 90% av person a:s hussäkerhet mot en ny säkerhet.

Banken lånar ut 90% av denna nya säkerhet osv.

 

På bara dessa tre steg har banken skapat 100*9+900*90+810*90= 2439kr av 100 kr dvs. över 24ggr.

 

Ditt exempel är felaktigt. Varifrån har du fått det ifrån att centralbanken tillåter banker att låna ut mer pengar än de har?

 

Det du tänker på är att multiplier-effekten gör att det totalt lånas ut mer pengar än vad som ursprungligen fanns. Men du räknar den två ggr, och får alltså en multiplier på 100 istället för 10 (med 10% reservkrav).

 

Läste du artikeln jag länkade?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ditt exempel är felaktigt. Varifrån har du fått det ifrån att centralbanken tillåter banker att låna ut mer pengar än de har?

 

Det du tänker på är att multiplier-effekten gör att det totalt lånas ut mer pengar än vad som ursprungligen fanns. Men du räknar den två ggr, och får alltså en multiplier på 100 istället för 10 (med 10% reservkrav).

 

Läste du artikeln jag länkade?

Jo har läst den tidigare. Bra att nån är vaken :-) Var ett antagande jag gjorde eftersom det ursprungligen reglerades att guldsmederna/bankerna fick låna ut 9ggr guldet de hade i valvet. Antog sedan att detta system fick leva vidare tillsammans med den nya fractional reserve banking efter att denna uppkommit men det gör det alltså inte? Är kanske inte så konstigt då jag inte hittat nån information om det och har sökt rätt mycket efter det.

 

Tack för inputen! Det var av den anledningen jag skapade tråden för att kontrollera ifall jag tänkte rätt och det gjorde jag uppenbarligen inte. Ska ändra i mitt ursprungsmeddelande när jag får tid över.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Alltså, alla konspirationsfilmer som snackar om att banker kan skapa pengar huxflux missar alltid en och samma sak, detta för att så fort man förstår denna "lilla" detalj låter det hela inte längre som att bankerna har några egna sedelpressar och skapar 10x mer pengar med reservkrav 10%.

 

Först och främst, jag har ingen formell utbildning överhuvudtaget och är som bäst en halvkorkad lekman på området, men tycker mig ändå klara av att kunna förklara det här.

 

Så, vad är det dessa filmer underlåter att förklara då? Jo, skillnaden på KREDITER och vad gemene man tänker sig pengar är. Man brukar prata om olika sätt att mäta penningmängd, detta i sin tur beroende på vilken definition av pengar man använder. Den hårdast dragna gränsen är alla sedlar i omlopp i en ekonomi (som, märk väl, endast riksbanken har rätt att trycka) + alla innestående konton alla banker har hos centralbanken (i vårt fall alltså riksbanken). Detta brukar benämnas M0, och är det enda som gäller som betalning när det "kommer till kritan", i det här fallet exempelvis betalningar till staten såsom skatter, och även när banker förflyttar pengar MELLAN varandra; vad en banktransaktion mellan två olika banker innebär är helt enkelt en korrigering mellan dessa två bankers konton hos riksbanken.

 

Vad är då krediter då? Jo, på samma sätt som pengar är skuldbevis, i.e ett tillgodohavande hos ngn (sedlar och bankers konton hos riksbanken är alltså saker som riksbanken går i god för), så kan vem som helst egentligen "skapa" pengar i den meningen som de här konspirationsteorierna snackar om. Jag kan skriva en lapp där jag går i god för att betala ägaren av lappen 1000 spänn, och om någon tycker jag är trovärdig kan han betrakta lappen som 1000 spänn. Kan han betala skatt eller ha något krav på riksbanken med hjälp av den lappen? Självfallet inte. Bara för att jag skrivit en lapp som skuldsätter mig för 1000 spänn innebär det inte att jag ökat penningmängden i sin striktaste form. På samma sätt fungerar banker med sina 10% reservmängd, de kan skriva egna lappar (läs: lån) som säger att de går i god för si och så mycket, och det är just detta som är reglerat av reservkraven, de får alltså skriva lappar till ett värde av 10x deras "riktiga" pengar.

 

De kan INTE låna ut 10x mer än de har i form av sedlar, eller överföra 10x mer än de har från ett konto i sin bank till ett konto i en annan bank, och det är just det som är hela grejen, de kan skapa lån till folk och låta folk ha saldobalanser som tillsammans vida överstiger den penningmängd M0 de besitter, och det fungerar förstås pga lagen om stora tal, i.e alla använder inte pengarna samtidigt. Vad folk dock tror efter att ha sett de här filmerna är att bankerna skapar "riktiga" pengar (pengar som alltså garanteras av riksbanken), de tänker sig att bankerna nära nog kan skapa sedlar och påverka penningmängden på det sättet, nej, det enda de skapar är krediter, löften om att de går i god för pengarna. Så fort det handlar om en överföring till en annan bank, eller ett uttag från ett av deras konton i sedlar, kan de inte "tillverka" ett jota och är direkt bundna till att ta direkt av sitt eget kapital. Poängen är just att de kan använda krediter internt, men inte externt.

 

Att sen krediterna faktiskt fungerar att betala med, tänk er en fodring på nordea utskriven på ett papper, alltså en kredit och inte en riktig sedel, visst hade nästan alla i hela sverige accepterat den som betalningsmedel då den är "så gott som pengar", men det är endast för att folk helt enkelt litar på institutionen (i.e de stora bankerna) och förutsätter att de faktiskt är goda för alla krediter de ger ut. Lite förenkelt är dock den lappen exakt samma sak som om någon av er skriver en lapp till en annan, jag säger förenklat för att det finns en del grejer som endast banker får göra, men i grund och botten är det ingen jätteskillnad. Banker utöver riksbanken kan aldrig öka den striktaste definitionen av pengar, de kan endast utöka i form av krediter, som i princip är en intern valuta inom banken men som många andra utanför accepterar helt på eget bevåg av att de litar på banken.

 

Förhoppningsvis lyckades jag uttrycka mig hyffsat, men det är just det här som aldrig nämns i de här förbannade filmerna, de blandar ihop begreppen och buntar ihop pengar som något halvlummigt begrepp.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

<klipp>

Så, vad är det dessa filmer underlåter att förklara då? Jo, skillnaden på KREDITER och vad gemene man tänker sig pengar är.

 

<klipp>

Förhoppningsvis lyckades jag uttrycka mig hyffsat, men det är just det här som aldrig nämns i de här förbannade filmerna, de blandar ihop begreppen och buntar ihop pengar som något halvlummigt begrepp.

 

Ja. Du har rätt. De missförstår och är luddiga.

 

Peningmängden är ett svårfångat begrepp, men det är bäst att hålla det snävt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Penningm%C3%A4ngd

- notera att det är bara några få krediter som ingår i de utökade definitionerna.

 

Kritikerna är ofta eg. kritiker av monetarismen, särskilt när den haft stort inflytande på ekonomisk politik. http://en.wikipedia.org/wiki/Monetarism

 

Det är också ganska typiskt att de kritiker du talar om använder konspirationsteorier. De gör alltså det klassiska misstaget att förväxla dumhet med illvilja, och tror att de finns starka makter med stor kontroll över vad som händer. Sanningen är att det finns starka krafter som inte har någon som helst koll på vad som händer, som gör fel hela tiden och ruinerar sig. Det enda som till slut räddar oss är att ekonomin andas och har periodiska kriser. Det är kriserna som räddar oss och får bubblorna att spricka.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 1 year later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...