Bara jag som blir deprimerad över livet ibland?

[illerrre]

Vilken jävla fråga, men ibland känns bara livet så meningslöst:/ Får dessa tankar ibland.... Låg och tänkte och insåg att jag förmodligen har levt 1/3 av mitt liv. Fan man tar livet för givet sen får amn dessa tankar. Går inte o beskriva egentligen.. Så sjukt att bara tänka på att jag senare inte kommer kunna tänka alls. Hur fan kommer det kännas att inte kunna tänka? När man drömmer är man ändå levande och känner sig levande:/ sigh. Bara jag som är livrädd för döden?

[Bluwajt]

Kan också få liknande tankar ibland. Men ett tips e att inte tänka på det utan bara leva på "som vanligt". Har insett att man inte direkt blir klokare och mår bättre av att gå runt och tänka på döden.

[wingman]

Varför är du rädd för döden?

[danielfroberg]

Döden, döden!

[Svinto]

Hur fan kommer det kännas att inte kunna tänka?

Förmodligen inte alls.

 

Men det vore kul att veta vad ett medvetande är. Tyvärr känns det ju som om forskningen är på ungefär nivå noll där.

[Gahlster]

Men ett tips e att inte tänka på det utan bara leva på "som vanligt".

 

Nja... man måste ju ta tag i skiten någon gång. Men jag anser inte att man ska grubbla för länge i stöten.

[Loveless]

Hur fan kommer det kännas att inte kunna tänka?

Förmodligen inte alls.

 

Men det vore kul att veta vad ett medvetande är. Tyvärr känns det ju som om forskningen är på ungefär nivå noll där.

 

Tror iofs att forskningens syn på medvetande är "en filtrerad bild av kroppens signaler till hjärnan".

[Stahl]

När du dör finns du inte och den här världen finns inte. Vad finns då att vara rädd för?

 

Jag tycker du ska vara mer rädd för de åren som komma skall i ditt liv. För en hyggligt upplyst emotionell person innebär livet besvikelse, sorg, eventuell depression samt ångest över den grundläggande ekorrhjulsidiotin som samhället, människor och livet är uppbyggt kring, och lika mycket ångest och sorg över att man inte kan göra något åt dessa ovannämnda tråkfenomen.

 

Har du tur får du uppleva saker som gör livet värt, eller åtminstonde uthärdligt. Dessa sakerna är självklart högst subjektiva men vi kan utgå ifrån att alla människor mår bra av och behöver en livspartner och barn. Alla andra åsikter kommer antingen från människor med psykologiska försvarsmekanismer som håller dom stenhårt i schack pga tråkiga händelser som de inte söker någon form av terapeutisk hjälp för eller helt enkelt inte kan komma förbi (den biologiska driften måste i slutändan vinna över även den mest upplyste logikern), eller från religiösa människor som anser att det finns en "högre mening med livet" och nån gubben i månen som luftar omkring och kastar blixtar i form av barnadöd, för tidig död och bara allmän sorg, med motivationen att "HERRENS VÄGAR ÄRO SÅ OUTGRUNDLIGA".

 

Livet suger. Get with the program. Men se till att vara just en liten smula korkad och tro lite bättre om dig själv än vad du egentligen borde. Kort sagt: ha inte för mycket självinsikt eller insikt om världen. Då får du ett jävligt jobbigt liv, helt enkelt.

 

Ha en trevlig helg!

[Svinto]

Tror iofs att forskningens syn på medvetande är "en filtrerad bild av kroppens signaler till hjärnan".

Och hur är detta inte ungefär noll?

[SouthEast]

1. Grubbla inte för mycket

 

2. Carpe Diem (inte för att jag gör det men ändå).

[3hjuling]

Jag brukar jobba såhär när jag kommer in i de där tankebanorna:

 

"Om dina svårigheter kan övervinnas, varför bekymra dig?

Om de inte kan övervinnas, varför bekymra dig?"

 

Vet inte om det är till någon hjälp, men jag gör mitt bästa.

[Animaniac]

Ignorance is bliss. Nu är man tyvärr inte där, så man får ta det för det är. Det finns positiva saker i livet, man får försöka ta dem till sig så mycket som möjligt, och vara nöjd med att livet ändå är orättvist. Ungefär. Hmm...

 

Men jo, ibland önskar man nästan att man var djupt religiös och uppfylld av kärlek till nån gud, eller profet eller vad det nu skulle kunna vara.

 

 

BTW, när du drömmer tänker du. Hjärnan är i full gång. Att inte tänka alls låter ju som en riktigt mysig grej. Eller icke-grej... Nåja, döden är förmodligen det man minst behöver vara rädd för. Heh, som om logik någonsin skulle hjälpa nån som har rädslor eller fobier. Nåja, det löser sig nog.

[wingman]

När du dör finns du inte och den här världen finns inte.

...

Kort sagt: ha inte för mycket självinsikt eller insikt om världen.

 

Precis! strunta i att tänka och bestäm dig för att: "Så här måste det vara för det blir enklast så för mig och folk runt omkring mig tycker ju för det mesta lika så det måste stämma och alla andra influenser stänger jag ute och avfärdar som smörja PUNKT"

 

Och får du höra nåt annat ska du absolut inte stanna till och reflektera över om det kan ligga något i det utan det bästa är om du nästan blir lite aggro och tänker ...så...så..kkan det ju inte vara det är ju inte logiskt i mitt referenssystem för jag har bestämt mig för vad som gäller och ni andra som tror nåt annat måste vara tokiga idioter PUNKT.

 

På med skygglapparna och lämna inte din bana så blir du lycklig ska du se!

[ades_va]

Varför är du rädd för döden?

 

Ehm, for att man slutar existera?

[Stahl]

När du dör finns du inte och den här världen finns inte.

...

Kort sagt: ha inte för mycket självinsikt eller insikt om världen.

 

Precis! strunta i att tänka och bestäm dig för att: "Så här måste det vara för det blir enklast så för mig och folk runt omkring mig tycker ju för det mesta lika så det måste stämma och alla andra influenser stänger jag ute och avfärdar som smörja PUNKT"

 

Och får du höra nåt annat ska du absolut inte stanna till och reflektera över om det kan ligga något i det utan det bästa är om du nästan blir lite aggro och tänker ...så...så..kkan det ju inte vara det är ju inte logiskt i mitt referenssystem för jag har bestämt mig för vad som gäller och ni andra som tror nåt annat måste vara tokiga idioter PUNKT.

 

På med skygglapparna och lämna inte din bana så blir du lycklig ska du se!

 

WORD

[wingman]

Varför är du rädd för döden?

 

Ehm, for att man slutar existera?

 

mm... ...men vad är då problemet?

Jag tror det som skrämmer folk oftast är ovissheten om hur det kommer bli, men slutar man existera så borde det ju vara lugnt.

 

Är man väldigt levnadsglad så kan man ju iof också vara rädd i nån form pga att man verkligen vill fortsätta leva. Men då skulle jag nog personligen vara mera rädd för att åldras...

[wingman]

När du dör finns du inte och den här världen finns inte.

...

Kort sagt: ha inte för mycket självinsikt eller insikt om världen.

 

Precis! strunta i att tänka och bestäm dig för att: "Så här måste det vara för det blir enklast så för mig och folk runt omkring mig tycker ju för det mesta lika så det måste stämma och alla andra influenser stänger jag ute och avfärdar som smörja PUNKT"

 

Och får du höra nåt annat ska du absolut inte stanna till och reflektera över om det kan ligga något i det utan det bästa är om du nästan blir lite aggro och tänker ...så...så..kkan det ju inte vara det är ju inte logiskt i mitt referenssystem för jag har bestämt mig för vad som gäller och ni andra som tror nåt annat måste vara tokiga idioter PUNKT.

 

På med skygglapparna och lämna inte din bana så blir du lycklig ska du se!

 

WORD