Alla har sådana här prylar för sig i någon sorts form. Det är ju först när dessa knepiga grejer blir ett hinder för en i ens vardagliga liv som det kan kategoriseras som ett sjukdomstillstånd, alltså när man måste försaka saker för att hinna med och tvätta händerna, byta kläder, kolla spisen m.m m.m.
Det hemska är ju att om det går överstyr och blir en fullskalig OCD (Obsessive Compulsive Disorder) så ger det en sån sjuhelvetes ångest som är riktigt jobbig att leva med.
Alla vet väl att man måste knacka sig 3 ggr i ryggen när man går över en A-brunn? Började på skoj i lågstadiet och sitter i ännu MÅÅÅNGA år senare...