TotalFarsa

De två senaste klippen är bättre än de senaste 10 sidornas klipp tillsammans WP *edit* Meande Njursparven och Klykas klipp men du kan få vara med på ett hörn du också IBetUFold

Vet inte. Intacsen gjordes under lokalbedövning så det blir likadant när de ska tas bort. Fem dagars sjukskrivning. Hur det blir vid den stora operationen vet jag inte, vi har inte börjat diskutera det än. Men jag är ingen motståndare av sövande droger så gärna för mig Hur upplevde du operationen, hur lång tid tog den osv?

De gav helt enkelt ingen synførbættring øver huvud taget. Och deras linsspecialist gjorde bedømningen att intacsen inte skulle gøra det lættare før mig att bæra linser. Så away the go

Vem bryr sig? Rå/ostekt falukorv på mackan ligger på topp-tio-listan över smarriga pålägg

Tack för läsningen även om det var tråkigt att höra om ditt resultat. Själv ska jag snart ta bort mina intacs ur högra ögat och därefter ska någon form av transplantation utföras. Fortfarande inte bestämt vilkken men den som låter troligast är den där de skär bort en begränsad del av hornhinnan och syr dit ny. Ska ske på mölndal. De verkar ha gott rykte på själva utförandet men de har en administration som lika gärna hade kunnat skötas av en skock yra får

Det finns ett par ton information i den här gruppen. Klicka dig bara ett steg tillbaka så hittar du den. För det finns väl ingen anledning att tro att OP avser någon annan kryssning

Vad händer om din hund blir överkörd?Vad händer om du blir portad på Bolaget? Tänk om du får bägge händerna avklippta i en skoterolycka. Sak samma. Olycka finns och kommer alltid att finnas oavsett om man är i en parreltaion eller ej. Och inte någonstans säger jag emot dig, snarare tvärtom. Jag bryr mig verkligen inte ett spår om hur andra människor gör med sin familjebildning. Well, så länge du inte inkluderar mig i den gruppen så... Word Hoho, buuuuuuuuuuuurn... Game, set and match...

Du viner första pris i Besudla Jennez-Photoshoptävlingen, dock med ett självklart minus eftersom du inte valde bilden av princess Leia in the gold bikini Nu är du bara inställsam. Med vår postningshistorik i ämnet kärnfamilj så är jag rätt övertygad om att du ser mig som en generisk ewok. Även om nu Luke är alla moders grinpelle En sak som jag funderar på är din inställning till omvärlden. Du verkar ta stolthet i att leva utanför den och bryta mönster (även om du nu faktiskt inte har brutit speciellt många mönster, eller tja, inga som spelar någon som helst roll iaf). Men, vad är det som säger att det är ens i närheten av "fel" att inordna sig i den gängse samhällsstrukturen om det nu är lycka och Meaning of Life som vi är ute efter? Är individen som brutit mot samhällsnormen per definition lyckligare än kärnfamiljen som följer alla statistiska normer? För du verkar ge uttryck för det, eller åtminstone ta ära i att inte följt strömmen (vad nu poängen skulle vara med det?). Vad gör mig då lycklig? - Jag har en sambo somn jag är rätt glad i och som i sin tur verkar kunna stå ut med mig och mina olater. Det är inte alltid frid och fröjd i hemmet men över lafg har vi nog mer glädje av varandra än tvärtom. - Jag har släkt och vänner som jag tycker om men jag väljer själv vilka jag vill ha nära mig och som ger mig positiv qi - Våra barn är en källa av oerhört mycket glädje men också mycket frustration och ågren. Men alla små stunder av lycka/kärlek/närhet/upptäckarglädje/gemenskap/mys uppväger på länga vägar de uppoffringar man gjort i det att man skaffade dom - En ordnad ekonomi - Alla möjligheter som jag har framför att dela med min familj och vänner - Min sköna säng /Happy happy joy joy

Den utstakade vägen, you say Det är lite svårt att formulera eftersom jag inte vill gå ut med hur mycket personlig information som helt på ett publikt forum men jag kna nog garantera dig att min väg inte alltid har varit så spikrak mot svenssonlivet som du vill låta påskina. Sure, jag gjorde aldrig en Rasmuss på Luffen men det är väl inte nödvändigt för att vara motvalls? Jag förstår vad du menar men vänder mig mot sättet du säger det på. Någon boskapspiskare har jag aldrig haft och sociala kontrakt har jag alltid gjort mitt bästa för att riva upp. U know, man kan bli en hyggligt normal prick ändå. Du vet, en sån där med villa, volvo, 2,3 barn och partner Nähä, hade gärna lagt ut texten lite men nu ska kavajen på, byxorna av, ölen in och vettet ut. Hörs på andra sidan lördag

Jugglers och Söderkrippas förslag ser intressanta ut. SK leder med en noslängd

Ska ut en sväng med jobbet ikväll. Mat och drickande tills vi når Nangiala står på tapeten. Men, vi är ett gäng som ska träffas två timmar tidigare och grunda med välsmakande öl och till detta måste man ju ha något tilltugg. Kom med förslag. Gärna något som man snabbt svänger ihop och som är lite matigt. Chips och sån skit går bort

Beklagar! Men du landar på fötterna hoppas jag?

Inte för att det är riktigt samma sak men nog borde Tom Cruise vinna anti-guldgrävarepriset. Han skiljde väl sig från Nicole Kidman efter 9 år och 364 dagars äktenskap då han enligt kalifornisk lag skullle ha behövt pynta upp en mer ansenlig summa om de sprängt tioårs-barriären... Att han sen pissar bort pengar på scientologi är en annan sak Batshiat crazy, imo...

Har inte du frågat något liknande tidigare Jennez, grubblare där Jag har aldrig haft någon plan i livet utan tagit livet som det kommit, head on. låg-högstadie-->tekniskt gymnasium-->jobba-->lumpen-->chalamers-->jobba-->universitet-->träffa future miss TF-->examen-->jobba-->flytta-->göra fin vinst på lght-->jobba än mer-->skaffa barn--jobba-->f-ledig-->jobba-->barn nummer två-->mer f-ledig+jobba... Ovan nämnda bana är fylld av tillfälligheter, missade/fångade tillfällen, glädje, sorg, förväntan, desperation, ånger, framtidstro etc etc. Det är rent ut sagt skitsvårt att säga något om varför livet blev som det blev. Det är liksom bara, liv. En sak kan jag säga. Det är skitjobbigt att ha barn. Det är sena nätter, tidiga morgnar, bajsblöjor, nedspydda kläder, extrakostnader, minskade inkomster, mindre tid för mig själv, mindre tid med min sambo, en mer låst tillvaro... ... ... Men jag är jävligt lycklig. Det kanske säger något trots allt. Fan, man ska inte ta så allvarligt på saker och ting. Man är bara en liten skit i det stora hela och så länga man har turen att omge sig med personer man ålskar och har utbyte av så ska man skatta sig lyckligt. /går och hänger upp tvätt

Har ett svagt minne av att jag donerade cpu-kraft till CETI nær jag pluggade før en tio år sen. Såhär i efterhand känns det ju jävligt meningsfullt

Låter som random avsnitt Dallas/Falcon crest/Days of Our Lives/Den rätte för Rosing Hade valt Tiger. Golf verkar roligare än vad nu Gates kan tänkas ha för intressen.

Kul för båda farsan och lilltjejen

Jösses, det hinner hända grejer medans man begagnar sig av kommunala fortskaffningsmedel för att ta sig hem Kan inte säga det bättre än vad Appel gjorde på sida 1: Svar på topic har jag redan fått så nu får tråden fortsätta ha sin gång i, den till synes oändliga, diskussionen om föräldrar och barns tärande effekt på samhället. Och nej, jag bannade inte AllTheCookies. Med nöje! Min övertygelse om mina barns förträfflighet kan bara toppas av min hyggligt nyfunna känsla av att universum kretsar kring min person. Så det är klart jag ställer upp och när er, mindre känslomässigt närda, individer med min stadda kassa

Vänligen sluta trolla...

Vad är det som säger att min sambos arbetsinsats, trots att den skedde under kortare tid under året, var av sämre värde för företaget än den person som hade 100% närvaro? Kan meddela att jag går grovt back på att ha skaffat två barn mot vad jag hade haft på kontot om vi vart barnlösa.

För att förtydliga Hjort; jag är medveten om att det skulle vara ett klassiskt case of " Hi gun, meet my foot" att ge sig in i en dialog med hennes chef över en småsumma. Således är det inte primärt sådana argument jag är ute efter utan snarare pudelns kärna, är det korrekt eller ej? Jag lägger egentligen ingen värdering i det utan ville bara dryfta saken.

Sambon jobbar på ett mindre, privat, företag med ca 15 anställda. Perioden juli-september var hon föräldraledig 100% och därefter kontinuerligt 50% (vi delar 50/50). Ryktesvägen (om man nu kan kalla det så på ett såpass litet företag) har hon nu fått höra att chefen kommer att dela ut en monetär julbonus. Det är ju frid och fröjd men hon fick även höra att den skulle baseras på närvaro och vilket då skulle innebära att hon får en mindre bonus än t.ex sin kollega som jobbat som normalt under året. Det jag funderar över är huruvida det är korrekt att göra så, från chefens sida. På ett sätt kan jag ju förstå det eftersom min sambo inte lagt lika många arbetstimmar som hennes kollega men samtidigt funderar jag på om det är korrekt eftersom en arbetsgivare inte får inskränka på förmåner etc pga föräldraledighet. Dessutom ligger min sambos arbete för arbetsgivaren till grund för en stor del av företagets framgång, imo, inte bara i ett kortsiktigt perspektiv utan även i ett långsiktigt. Jag är öppen för att höra era tankegångar Tilläggas bör väl även att det inte handlar om några jättesummor här heller...

Jojo, men nu snackade jag om att ställa till med hallaballoo, en helt annan grej

Är man fackansluten så ringer man förslagsvis till sin fackombudsman. De är experter på att ställa till med hallaballoo.

Eventet är utsålt, kan det bli mer sluttillverkat? /Sagt i bästa Chandler Bing-anda