Gå till innehåll

jodan

Members
  • Innehåll Antal

    771
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    4

Allt postat av jodan

  1. Vet inte riktigt varför jag skriver det här, antar att jag är övertrött och har bristande omdöme. 1) Ponera att jag mot förmodan faktiskt är intelligent. 2) Ponera att jag faktiskt skiter blanka fan i vad anonyma människor på ett forum tycker eller tänker om mig. 3) Ponera sedan att jag har en agenda att lära mig mer om något, låt oss kalla det X. Hur tror du att jag får den information om X jag söker på bästa sätt? X kan delas in i: för, emot och emellan. Eftersom jag söker mer information i ämnet får vi anta att jag antingen tvekar på mina position för/emot eller befinner mig emellan. Jag har en agenda att lära mig mer om Xför, vilket av följande sätt tror du är det bästa sätt för mig att få den information jag söker? 1) Argumentera för Xför och ställa några följdfrågor. 2) Säga att jag befinner mig emellan och är intresserad av Xför. 3) Argumentera för Xemot, gärna på ett aningen provocerande sätt. Av erfarenhet och observation är jag av åsikten att man får ut betydligt mer information genom att välja alternativ 3. Om du är tveksam, hade du och andra verkligen bidragit med textväggar om jag valt alternativ ett eller två? Vidare, vilken trådstart på flashback tror du fått flest träffar, flest svar och mest djupgående diskussion om fördelarna med universitet? 1) Jag vill plugga på universitet, ge mig tips! 2) Osäker, bör jag plugga på universitet? 3) Universitet är en bluff! Bortkastad tid! Ungefär vilka argumentationer som döljer sig bakom de olika svaren tror jag du kan lista ut. Eftersom jag inte är här för att få folks respekt, vilket folk per automatik tycks anta, har jag inga problem med att människor kopplar ihop mig med de åsikter/påståenden jag skriver. Bryr mig inte heller om att de tror att jag är intelligent som en träsko. Får jag de svar jag söker är jag nöjd, sedan ser jag det som en positiv sidoeffekt att människor finner glädje i att känna sig överlägsna när de argumenterar med mig och att sedan en hel hop wannabes mår bra av att få håna mig med fyndiga oneliners. Win-win? Åter till universitetet. Jag befinner mig i dagsläget i Xmellan. Jag har tröttnat på poker och börjar känna att lönen inte längre väger upp emot det faktum att jag inte längre känner att jag utvecklas eller trivs. Är dock väldigt osäker på huruvida jag skall söka en utbildning eller inte. Jag har rådfrågat säkerligen ett hundratal, försökt argumentera mig fram till svar på mina egna frågor etc. men det känns som att ju djupare jag söker desto mer osäker blir jag. Därför provar jag nu en ny taktik, denna. Personligen tror jag att det är relativt sannolikt att en examen är av negativt väntvärde rent ekonomiskt (vilket är löjligt svårt att uppskatta, variansen/slumpen är enorm då det beror på extremt många variabler). Vad jag istället försöker fokusera på är helt enkelt om "sidoeffekterna" är tillräckligt värda. Jag är i dagsläget väldigt lycklig och nöjd med mitt liv och är relativt säker på att 3 år+ hel/halvtid på ett universitet skulle sänka min livskvalitet, åtminstone under dessa tre år -- om det jag lär mig, människorna jag träffar etc. däremot kommer öka min livskvalitet är ju till väldigt stor del frågan. Jag är inte intresserad av festerna som kommer med studentlivet, jag har gjort en säsong i Åre och känner att jag har fått min dos av kontinuerligt galet festande (antar dessutom att de flesta studentfester är dagisvarianter av festerna i Åre). Jag är däremot, som jag tidigare påpekat, väldigt intresserad av att komma i kontakt med andra drivna och smarta människor och tyvärr, ja annars hade mitt val varit enklare, så söker sig de flesta smartare människor till universitet. Redan där har jag ju en indikation om att det bör vara rätt väg -- miljoner (antar att det är likadant utomlands) smarta människor kan väl inte ha fel, eller? Jag skiljer mig dock på ett antal relativt relevanta punkter: jag verkligen hatar att göra saker jag inte tycker om (jag värderar mitt liv högre än att slösa min tid på det sättet); jag är sugen på att bli en del av arbetsmarknaden redan nu, inte fly den för att kunna leva studentliv; jag vill med största sannolikhet inte ha en tjänst -- åtminstone inte en som inte kommer med stor frihet -- på längre sikt, alltså är det framförallt entreprenörskap som lockar; jag har ett kapital; jag mår bra av att inte gå samma väg som "alla" andra; en av mina största passioner i livet är att lära mig saker så jag behöver inte söka mig till universitet för att bli bildad, vidare är jag företagsam nog att kontakta och betala en lärare/professor svart för att lära/coacha mig (ser andra möjligheter än de uppenbara som kurser); värderar frihet högre än de absolut flesta; jag är extremt trygg i mig själv och vet (jaja, vet att sannolikheten är väldigt hög) att jag kommer lyckas bli rik om jag vill, oavsett vilken väg jag tar; jag hoppade i princip av gymnasiet i trean (85% frånvaro) vilket resulterade i dåliga betyg (17-18ish), så måste lägga tid på högskoleprov (vilket jag har relativt dåliga förutsättningar för, läser relativt långsamt och tar generellt gärna god tid på mig) eller plugga upp. Med detta sagt utlyser jag nu 1000kr eller 40 trisslotter i belöning till den som med ett inlägg lyckas få min vågskål att tippa åt det ena eller andra hållet. Några tips, om du vill försöka, är att vara så objektiva som möjligt -- har svårt att ta till mig av överdrivet subjektiva åsikter men tar lätt åt mig av personer som visar prov på kritiskt tänkande, länka till eventuella källor och försök gärna inte att låta smart genom att använda så många svåra ord som möjligt, facktermer imponerar inte -- "if you can not explain it simple, you do not know it well enough" mvh. han där albert. Ska bli intressant att se om det här får någon respons och av vilken sort. Väldigt tacksam för alla som bemödar sig svara. Ber också en bön. (Kommer svara på ditt, Ignatius, och Trillskes inlägg senare).
  2. Vad jag kan minnas har du aldrig haft en åsikt jag inte delat. Sedan lär du ha en del åsikter där jag inte har kunskap nog än att skapa mig en egen åsikt än, har tex. inte läst dina och slaktavfalls diskussioner om ekonomi (inflation/deflation etc.) då jag antar att jag har för låga grundkunskaper för att kunna dra min egen slutsats. Åsikter jag förstått att vi delar: Att vi är en produkt av stenåldersmänniskan och mår bäst av att efterlikna deras levnadssätt (barfotalöpning, lchf, etc). Är själv anarkist och vad jag förstått är du libertarian, vilket ju är snarlikt.Kan faktiskt ha blivit det tack vare din wellbook, kan ha kommit i kontakt med Molyneux den vägen. Rent generellt har jag dragit slutsatsen att vi är relativt lika som personer och att vi tänker på ungefär samma sätt. Dvs. skulle vi få tillgång till samma källa så tror jag sannolikheten att vi drar snarlika slutsatser är väldigt stor. Nu är du dock betydligt mer bildad än vad jag är och därför sätter jag ofta stort värde vid det du säger och läser/tittar ofta på de källor du ger. Du och slaktavfall är de två på forumet jag framförallt respekterar. Sedan tycker jag att du kan börja använda stor bokstav och lite kommatering så att det blir mer lättläst Jag förstår varför du inte gör det och tycker det visar att du är analytisk, men om jag fick önska ... En fråga förresten: Jag läste ju inte inflationdiskussionen, kanske svarade du på frågan där. Om vi skulle leva i ett fritt samhälle, där ingen stat existerade, skulle då inte all inflation försvinna. Det är väl det faktum att staten trycker upp de pengar de själva bränner upp, samt valutareserven etc. som skapar inflationen?
  3. Ptja, min äckelgräns är kraftigt reducerad, för pengar skulle jag nog kunna göra det mesta. Frivilligt går nog gränsen någonstans innan att dricka urin. Göra saker där jag skämmer ut mig själv har jag nog ingen gräns. Skulle inte utsätta mig själv eller andra för allvarligare fysisk fara. Kan absolut låta någon slå mig med ett skärp, det gör enbart ont, men skulle göra något där jag riskerar att skada mig i form av brutna ben etc som försämrar min framtida livskvalitet.
  4. Förresten, för att återgå till din tidigare fråga. Om du funderar på att lämna HU för att spela 6max istället så rekar jag det verkligen. Trots att jag hade höga winrates HU har jag fått högre timlön, lägre swings och upplever betydligt mindre frustration. Spelet i sig är naturligtvis inte like roligt men tycker personligen det är fördelar väger över. Eller: HU NL50-200, 6max NL400-1k, HU NL2k+. Hade det bara gått att få action hade jag inte spelat 6max.
  5. Jag hade nog hellre kapat mina lilltår (om det inte försämrar balansen oerhört) än haft min penis i närheten av en annan mans röv. Jag är väldigt hetro och antar att jag såpass trygg i min sexuella läggning att jag inte har några problem att göra liknande grejer. Tycker också det är väldigt stor skillnad på att slicka en pung/slak snopp i syfte att underhålla en publig och i syfte att tillfredställa någon. Det sistnämnda finns det inte en chans att jag gjort frivilligt. Kortfattat tar jag väl inte mig själv på speciellt stort allvar och sväljer gärna min stolthet för att underhålla andra och mig själv.
  6. Omtyckta poster från min tidigare dagbbok: Coca Cola blindtest: Min sambos kameltå -- Practical joke jodan slickar festivalpung jodan får en grillkorv i rumpan
  7. Nej. Kommer nog behöva hjälp av en löptränare. Lade upp tre olika scheman, med hjälp av löparvänner, förra året och blev skadad varje gång. Har väldigt svaga knän så egentligen borde jag väl inte löpa överhuvudtaget. Edit: Kommer dela med mig av upplägget när jag det är klart. I dagsläget joggar jag två gånger i veckan för att åtminstone inte försämra konditionen. Vågar inte träna hårdare innan jag fått råd pga. tidigare nämnda skadeproblemen med knäna.
  8. Ska svara på resten senare, ska iväg nu. Du har helt rätt, jag har väldigt limiterad erfarenhet av arbetslivet. Studier, förstår jag att du menar universitet, vilket jag inte har någon erfarenhet alls av. Jag har dock gått 12 år i svensk skola och känner att jag inte kan försvara den på någon punkt. Om jag ska vara snäll så skulle jag vilja påstå att åtminstone 8 av de åren var tid i sjön. Universitet är naturligtvis mycket bättre men fortfarande en del av samma system. Jag underströk att det är vad jag tror, visst min åsikt är inte värd något och är kanske inte av minsta intressant för dig. Jag har dock länkat till massa källor som med fakta backar upp min åsikt. Jag förstår också att du har kraftiga incitament att försvara universitetet och jag hade säkert gjort det samma i din position. Vidare så var nog värdet att börja studera på universitet större när du började än vad det är i dag och framförallt än vad det kommer vara om något/några år. Återigen, det är vad jag tror, och jag är av den åsikten tack vare de källor som jag länkat ovan. För femte gången: Jag är medveten om att ens värde på arbetsmarknaden i dag ökar kraftigt med en examen. Det kommer nog vara så i flera år framöver.
  9. Skolsystemet i dag är fruktansvärt ineffektivt och bygger i princip på förutsättningarna man hade under industrialisationen. Betydligt fler skaffar sig i dag en examen. För ca 20 år sedan var det 1/20, idag är det mer än 1/5. Utvecklingen spås fortsätta vilket kommer resultera i kraftig inflation. När inflationen av examens blir för stor kommer företag (vilket redan har påpekats redan sker) söka andra vägar att välja vem som är mest lämpad för jobbet. Ponera ett stort test (5-10h), utvecklat av företaget, som kollar om personen har de kunskaper som krävs för den aktuella tjänsten. Företaget kan nu se vilka frågor personen hade fel på, vilka frågor han tvekade på (de kan ju se hur lång tid det tog att svara på varje fråga), samt läsa de faktiska svaren. Man kan naturligtvis också ställa frågor som visar om personen enbart har läshjärna eller om han har förmåga att applicera sin kunskap på ett innovativt sätt. "Utbildning visar inte att man har kunskap, utan att man är disciplinerad att ta in information, anpassa sig till ett system etc". En fråga: Vem lär ha högst disciplin (och rent generellt ha kvaliteter som kan tänkas vara värdefulla för företaget), personen som på egen hand studerat och lärt sig det som krävs eller personen som var tvungen att få en kursplan upplagd, "bli tvingad" att göra saker etc. Vidare har vi tekniken att med hjärnscanning mäta små skador på hjärnan som visar om en person är deprimerad, om han lider hög risk att bli det, sannolikheten att han är lojal etc. Well, poängen är att jag tror att skolansystemet kommer kollapsa då det inte är minsta anpassat efter dagens marknad eller teknik, det är en relik som lever kvar. Inom snar framtid tror jag att de flesta utbildningar kommer ske online, genom sidor som Khan Academy och folk kommer enkelt kunna visa vad de har för kunskaper genom att göra tester online. Där företag kan se när testet gjordes, hur lång tid det tog för personen att genomföra varje fråga, vilka frågor han hade fel på, se specifika svar etc. Okej, så jag har en felaktig syn på utbildning för att jag bara tänker monetärt? Så om vi plockar bort det monetära, vilket är mätbart, påstår du alltså att jag ska läsa högskola för att det kommer ge mig högre livskvalitet? Visst, det kan mycket väl vara sant för många men vad som är bäst för mig eller någon annan specifik individ är ju högst subjektivt. Personligen är jag relativt övertygad om att jag kan skapa ett liv av högre livskvalitet utan att läsa en utbildning. Redan i gymnasiet vände jag mig mot, ett i mina ögon korrupt och värdelöst system, och var knappast glad av att vara en del av det. Kan ju lista mina pros för att plugga universitet: Troligtvis ett av de enklaste/bästa sätten att komma i kontakt med intelligenta och drivna människor. Bygga kontaktnät that is. Detta är dock ett mycket starkt argument vilket leder till att jag troligtvis kommer läsa åtminstone ett flertal kurser på universitet. Du glömde att ge mig källa på det här påståendet (vilket var vad jag framförallt bad om): Vad jag har förstått, efter att ha pratat med ett antal chefer (pappa har chefsposition inom ett relativt stort företag och har många vänner med liknande positioner som ätit middag hos oss) så är det de tittar på när de låter folk kliva upp: * Deras personliga kontakt samt om de har kontakter på utsidan av företaget sedan tidigare (Rationellt visar det hur sannolik personen i fråga är att vara lojal). * Personens prestationer sedan anställning. * Personlighet. Kan personen inspirera människor under sig, skapar personen en bra arbetsmiljö etc. Kan ha missat någon men dessa är vad de alla tycks svara. Sedan lägger de till: "... och ja, utbildning ifall det krävs, ungefär: de kan ju inte köra bil om de inte har körkort. Det är oftast sekundärt dock. Vi utbildar dem själva eller skickar dem på kurs." Säger inte nu att det är så för att 4-5 personer har sagt att det är så i deras mellanstora-stora företag. Jag har ju dock fått den åsikten tack vare deras åsikt men jag blir gladeligen bevisad fel om du har källa på ditt påstående. Om det är ryktet som går på universitetet eller om det är dina föreläsarare som säger det så väljer jag nog att tro på cheferna.
  10. Jag har ju redan påpekat att jag är medveten om vikten av en utbildning på dagens arbetsmarknad, inte bara en utan två gånger. Det har aldrig varit vad jag pratat om. Vet inte hur enkelt jag måste formulera mig för att påpeka att jag enbart försöker säga att jag anser att en utbildning inte är det effektivaste sättet att studera/ lära sig något man är intresserad av. Fast vad jag från början ville säga var bara att för att jag inte läser en utbildning så kan jag fortfarande studera, vilket naturligtvis är att sparka in en öppen dörr men hade jag inte påpekat det hade de flesta dragit slutsatsen att jag sitter hemma och grindar serier dagarna i ända när jag i praktiken sitter och för anteckningar till kurslitteratur i psykologi. Ang. IQ är jag medveten om att det är både kontroversiellt och enbart "behövs" till en viss grad för att lyckas. Det lär dock fortfarande vara intressant för företag? Om vi antar att två personer gör lika bra ifrån sig i övriga test och sedan antar att den ena har betydligt högre IQ, så kan vi väl ändå anta att personen med högre IQ kommer att väljas till ett jobb som går ut på att lösa problem. Vi kan sitta och märka ord i all evighet eller så kan jag skriva perfekt formulerade och extremt pedagogiska inlägg som bryter ner varenda ords betydelse i sammanhanget till dess mest fundamentala nivå, för jag har inget bättre för mig och folk skulle troligtvis läsa ett tre sidor långt inlägg som i grunden säger "Företag skulle tex. dra nytta av att göra IQ-test på anställda". För att sedan gå vidare till värdet av en utbildning i framtiden så kan du knappast säga att du vet att en utbildning kommer vara värd mer eller mindre än i dag. Ingen kan veta vad som händer i framtiden, vi kan bara göra uppskattningar och som jag var noga med att påpeka så är mina uppskattningar allt annat än kvalificerade eftersom jag har minimal insyn i hur det fungerar. Jag blev dock ombedd att göra en gissning och gjorde därför en, där jag återigen påpekade att all teknologi jag tog upp redan finns men inte används då den är för dyr (glömde här att påpeka att jag syftade på den huvudsakliga arbetsmarknaden och inte den mest krävande promillen av tjänster). Skulle verkligen uppskatta källor på mina fetningar. Eller den första förstår jag vad du menar, jag pekade ju faktiskt på det själv med följande: .Det är åt det hållet arbetsmarknaden är på väg. Antalet Master examens kommer öka i princip exponentiellt de kommande 10 åren och där de tidigare garanterade jobb kommer de nu inte räcka till, man kommer behöva två master för att få jobbet med hög ingångslön. Jag tror helt enkelt att denna utveckling kommer ruinera systemet. När en 40 åring knackar på dörren hos ett företag med sina 15 år i skolbänken är han plötsligt inte lika attraktiv som springpojken som arbetat 10 år i företaget och har arbetslivserfarenhet, vet hur företaget fungerar från grunden, visat sig vara lojal etc. Vad jag säger är helt enkelt att inflationen av högutbildade människor kommer sänka värdet av utbildningar i framtiden och jag tror inte det är en överdrivet avlägsen framtid, vi har ju sett utveckling gå väldigt fort bara de senaste 10-20 åren. Dessutom finns det konkurrerande arbetskraft utomlands med samma kunskap som inte kräver i närheten av lika mycket i ingångslön. Företag hyr redan i dag Indier över Internet (tex. via Elance) att göra jobb som kräver ingenjörs-examen för bråkdelar av vad det skulle kosta att anställa en med svensk examen. Det här är knappast åsikter jag är ensam om att ha utan åsikter jag fått av att lyssna på de som är betydligt mer insatta i marknaden än vad jag är. Fredrik Härén tror jag vann pris för årets föreläsning efter dessa föreläsningar: Han är fruktansvärt irriterande att lyssna på till en början men när man vänjer sig säger han mycket värt. Om kunskap: Om kreativitet vs. kunskap: Googla "College degree inflation" så hittar du hur många källor som helst som argumenterar för att värdet på en master etc. redan minskar och kommer fortsätta att minska. Nu är det annorlunda eftersom det är gratis att plugga Sverige men man kan också räkna utebliven lön som en kostnad. Källor på att examens minskar i värde: http://roomfordebate.blogs.nytimes.com/2009/06/30/what-is-a-masters-degree-worth/ http://innovationandgrowth.wordpress.com/2010/01/07/some-higher-education-facts-good-and-bad/
  11. Två frågor: 1) Ska till Thailand innan jul och det spelar inte så stor roll när jag åker. Är flexibel 13-22 dec åtminstone. Vad är bäst ev, köpa biljett nu runt 5k eller hoppas på sista minuten? Behöver alltså bara en flygstol. 2) Ska köpa ny bärbar. Vilken modell ska man enbart använder datorn till att surfa och spela med en 1920x1200 sidoskärm? Värderar snabbhet, batteritid och kvalitet. Vill ha en prisvärd dator men kan sträcka mig till att betala 15-20k om det är värt det. Enbart intresserad av PC btw.
  12. Ironi? I mina ögon kan det bara vara provokation. Oavsett om han är av åsikten eller inte så vill han ju uppenbart reta upp läsaren.
×
×
  • Skapa nytt...