Mysticum

Köpte ett par Dal Negro-lekar i veckan och testade dessa för första gången i fredags. Olyckligtvis råkade någon förstöra ett kort i den ena leken, vilket gör hela leken oanvändbar. Är det någon som vet om Dal Negro har någon kortpolicy där man kan byta ut enstaka skadade kort? För övrigt håller Dal Negro-leken mycket hög klass. Strukturen är tydligare än både Copaq och Carta Mundi även om korten tenderar att glida mycket lättare än Carta Mundi-leken. Detta tillsammans med utseendet gör att Carta Mundi blir min favoritlek tills vidare.

WPT-avsnittet heter "Poker by the Book" och är ett WPT-avsnitt som jag länge velat se och försökt få tag i. Förutom Sklansky och Brunson deltar även TJ Cloutier, Phil Hellmuth, Mike Caro och Mike Sexton (!). Någon som faktiskt har sett avsnittet?

Anledningen till att ditt markerställ rymmer 21 marker är givetvis för att höjden varierar från markertyp till markertyp. I mina markerställ får jag plats med 19 - 21 st, beroende på vilka marker jag placerar där. Beställde mina markerställ från Fynda.se och dessa går alldeles utmärkt att stapla på varandra, både med och utan lock. Om du är intresserad av bilder när de är staplade på varandra går det att ordna. Måste dock säga att det verkar skumt att de inte går att stapla dem.

Japp, det ringde hem världens mest inkompetenta snubbe hem till mig. Han visste inte hur mycket erbjudandet kostade, inte vad tidningen kostade som lösnummer och när jag ville veta vad det var för kortlek sa han bara att det var en "jättebra kortlek". Efter mycket tjat gav han sig och frågade någon vilken kortlek det var. Det var en Carta Mundi, samma lek som jag fick hem samma dag (igår). Han trodde att den var i plast och efter lite tjatande fick jag honom att ta reda på om den verkligen var i plast eller inte. Det var den inte sa han, och jag tackade nej till erbjudandet. Sämsta försäljaren någonsin, värre än teleförsäljaren som ringde och som jag en halvtimma senare hade övertalat att hans erbjudande faktiskt inte var så bra.

Stopp och belägg! Att beställa 1 marker av den typ man är intresserad av är helt meningslöst. Du behöver minst 4 st för att kunna avgöra ljud, känsla och stackningsegenskaper (det ultimata i mitt tycke är 14-16 så att man kan riffla dem också). Du kan dock maila Pokerdreams och be om en specialorder för ditt varuprovset, t ex bara Sopranos-marker. Och ja, det finns svenska butiker som säljer marker utan metallkärna. Pokerdreams är ett ställe (Sopranos-markerna) och Rounders ett annat. Rounders-markerna är jag själv inne på att köpa och verkar vara det absolut bästa alternativet om man inte ska lägga närmare 5000 kr för ett 500-set. Jysk bäddlager var för övrigt ett udda ställe att köpa marker på Mitt första pokerset kostade dryga $100 att frakta över. Sedan dess har jag inte mage att gnälla över svenska fraktkostnader längre. $50 för ett 650-set måste vara ett kap, 350 kronor för att skeppa 10 kg över Atlanten. Jag betvivlar starkt att det verkligen blir $50, $150 låter mer rimligt. Ska du ha ett 500-set från USA skulle jag räkna med minst $100 i frakt. Blir det mindre är det en riktigt bra affär. (Men visst, första gången jag fick höra talas om dryga $100 för att frakta över mitt set höll jag på att svimma)

Jag brukar rigga säkerhetskameror vid köksbordet när vi kör. Litar inte på mina kompisar, de får alltid bättre kort än vad jag får. Något skumt är i görningen, ska genast byta kortlekar. På tal om kortlekar fick jag alldeles nyss en uppsättning av Carta Mundi-korten och jag min personliga uppfattning är att de inte drar jämnt med Copaq, inte ens nära faktiskt. Jag ser faktiskt ingen punkt där Copaq är bättre än Carta Mundi. Om vi börjar med layouten som är smaksak vinner Carta Mundi, enligt mitt tycke, med hästlängder. Nu må det vara hänt att jag har Jumbo index i alla fyra hörn, något som är det fulaste jag skådat på en kortlek, men även mot regular index i två hörn vinner Carta Mundi stort över Copaq. Varje kort är en fröjd att skåda! Vidare är strukturen mycket tydligare på Carta Mundi-leken än Copaq, både för ögat och för känslan. Den tydligare strukturen gör också att Carta Mundi-korten inte glider lika lätt som Copaq-korten, även om toppkorten tenderar att glida iväg på bägge lekarna. Det har dock hänt på Copaq-leken att toppkortet glidit av helt, ett fenomen jag inte lyckas återskapa med Carta Mundi-korten. Copaq-korten är lite mjukare än Carta Mundi, eller om man så vill, Carta Mundi är lite strävare än Copaq. En defekt som jag dock upplever med Copaq-leken är att den är böjd! Detta är ingenting som blivit på senare tid, utan den har varit så sedan jag köpte den, vilket faktiskt är aningen irriterande eftersom det syns så väl. Lägger man den på bordet ligger den inte plant, utan alla korten är böjda uppåt längs kanterna. Det hjälper inte att med våld försöka böja dem åt andra hållet (tro mig, jag har försökt desperat med diverse metoder), de återtar sin ursprungliga banan-form likt förbannat. Är det fler som har detta fenomen med Copaq-lekarna förresten? Jag vet att många andra Copaq-lekar inte har denna defekt, jag kanske bara har varit olycklig som vanligt och fått en måndagsexemplar åter igen. Sammanfattningsvis tycker jag inte Copaq är bättre på någon egenskap än Carta Mundi. Min rekommendation är alltså Carta Mundi (men det torde vara smaksak). Ska beställa Dal Negro-kort under veckan och se om dessa drar strået längre. Blev lite längre inlägg än jag väntade mig, ville bara komma med ytterligare en åsikt för er som står i valet och kvalet mellan Copaq och Carta Mundi.

Rush_Of_Joy: Vad har du för typ av marker för tillfället, och vad är största anledningen till att du vill byta upp dig? När du ändå lägger såpass mycket pengar på ett nytt markerset tycker jag definitivt att du ska beställa provmarker innan du bestämmer dig. Gärna flera stycken av samma sort för att du ska kunna testa ljud, känsla, friktion etc. Recensioner i all ära, men smaken skiljer väldigt mycket från person till person och och olika egenskaper värdesätts olika mycket hos personer. Själv tycker jag att det är värdelöst när markerna glider omkring. Jag vill kunna stacka 50 marker utan att vara orolig att tornet ska rasa. Kan du göra det tycker jag att markerna påvisar goda stackningsegenskaper. Med många marker är detta snudd på omöjligt. Markerna från SP ser intressanta ut, MEN jag tycker du ska fråga dig om du verkligen vill ha ett till markerset med metallkärna inuti. Visserligen skriver recensenten att metallklangen inte hörs av så tydligt, men å andra sidan är det alltid härligare ljud från en markertyp som saknar metallkärna helt (tycker jag). Återigen ett skäl varför du ska beställa provmarker först. Läs även recensionen på ChipTalk som jag länkade till, om du inte redan gjort det. Där beskrivs Sopranos-markernas egenskaper mycket väl, från ljud och känsla till hållbarhet och stackningsegenskaper.

Är knappast någon guru, men i jakt på mitt nästa markerset har jag läst sönder på både forum och butiker och visst är det en djungel därute. Särskilt då man gärna vill ha så bra saker för så lite pengar som möjligt Ska sätta igång genast, planerar även att göra lite omdömen/recensioner om vanliga markertyper. Du har så rätt, så rätt. Detta gör ju erbjudandet mindre attraktivt förstås. Eftersom jag så sent som idag läste en bra recension om Sopranos-markerna var dessa de första jag kom att tänka på. Du hittar den mycket läsvärda recensionen på ChipTalks forum (http://www.chiptalk.net/forum/viewtopic.php?t=1624). Själv tycker jag att dessa marker verkar vara ett vettigt alternativ om man gillar den stilrena designen, som enligt mig är mycket tilltalande. Den enda svenska pokerbutik som jag har sett sälja dessa marker är Pokerdreams.se där de går under namnet "Six stripe". Notera att dessa har en lite lättare vikt på ~8g, jämfört med kasinomarker som ligger på 9-10g. Om detta är något hinder eller ej är ju ren smaksak. Har du ingenting emot design eller vikt tycker jag att du ska beställa några provexemplar. Priset är överdrivet farligt, under tusenlappen för ett 500-set. Eftersom du redan har ett pokerset (är det vanliga kompositmarker?) antar jag att du är ute efter en något flottare markertyp än de flesta vanliga 11,5g ute på marknaden. Ett annat alternativ är WPT-markerna, som visserligen påminner om de vanliga kompositmarkerna i mångt och mycket (inklusive metallkärna, det där med clayfilled kan du bara strunta i, det är ren lögn), men har något härligare ljud och känsla som ger ett lyxigare intryck. Tyvärr har de inte lika goda stackningsegenskaper som vanliga kompositmarker då de är väldigt glidiga. Staplar över 20 blir nog inte särskilt stabila. En annan nackdel med dessa som jag har erfarat är att klisterlappen i mitten börjar lossna. I vissa fall helt, men oftast hamnar det luft under så det blir som en bubbla. Detta är helt oacceptabelt då man inte kan stacka markerna i mer än 10 st, plus att högen blir 10% högre än vanligt. Ljudet blir heller inte detsamma och det känns lite underligt att man kan sitta och pressa ihop markerna för att göra stapeln kortare. Detta fenomen verkar jag dock vara ensam om att ha råkat ut för, så förhoppningsvis fick jag ett riktigt måndagsexemplar. De som har inhandlat ett WPT-set verkar nöjda med sina marker. Du hittar förresten WPT-marker hos samma butik som du redan kollat på. 13g-markerna från SP (Casino-markerna) kan också vara ett alternativ. Råder dig dock att beställa några provmarker först då de inte är lika snygga i verkligheten som på bilderna. Vill du ha fler alternativ kan jag fundera på saken och komma upp med fler förslag.

För att reda ut lite begrepp ska jag gå igenom de vanligaste markertyperna som finns på marknaden: Plastmarker Billiga plastmarker finns det gott om och kan införskaffas för en billig penning i diverse butiker, allt ifrån BR till Tradition. I vissa fall är storleken densamma som kasino-marker (ca 39 mm), i några fall är de mindre och i vissa fall är de faktiskt avsevärt större. Gemensamt för dessa typer är att de är mycket lättare än kasino-marker, oftast ett par gram bara. Fördelen är dock att de är väldigt billiga och utgör därmed ett alternativ för nybörjaren. Kompositmarker med metallkärna Till denna katerogi tillhör majoriteten av alla 11,5g-marker som finns ute på eBay, Tradera, Hobbex, Teknikmagasinet och de flesta pokerbutiker. En vanlig missuppfattning är att 11,5g skulle vara en kasino-standard, vilket är direkt felaktigt. Nästan alla kasinomarker har en vikt på mellan 9 och 10 gram, och 11,5g är alltså något tyngre än kasinomarker i allmänhet. Dessa 11,5g har en metallkärna inuti för att öka vikten och någon typ av kompositöverdrag för att den ska kännas bra. Denna typ av marker är oftast väldigt tålig och slitstark och det ska mycket till för att man ska göra sönder en sådan markertyp. Till kategorin hör också de något tyngre 13g-marker som finns som är i princip samma som ovannämnda, med undantag för vikten. Kompositmarker utan metallkärna En typ som har blivit väldigt populär den senaste tiden och som de flesta välsorterade pokerbutiker numera har i sitt utbud. Det rör sig om ett mer lerliknande material som man gjuter ihop till markertyp helt utan metallkärna. Om materialet ska benämnas som komposit kan diskuteras, men de påminner många gånger om de billigare kompositmarker som har metallkärna inuti. Utbudet är stort och det finns allt ifrån billigare marker som känns väldigt plastiga, till marker med känsla och ljud väldigt likt "riktiga" lermarker. Keramikmarker En väldigt populär typ där majoriteten av markerna tillverkas av Chipco. Den största fördelen med denna typ av marker är att de är väldigt stiliga. Det finns alla möjliga typer av tryck att få på markerna (t ex Archetype eller Rounders Casino), och man kan om man vill, få en helt skräddarsydd design på sina marker. Trycket tenderar tyvärr att slitas ner efter lång användning, även om detta främst sker ytterst i kanten, då ytan medvetet är kurvig just för att slitaget inte ska synas lika tydligt. Det är oftast en smaksak om man föredrar dessa framför de mer traditionella lermarker som finns, men man kan i alla fall inte undgå att fastna för de vackra layouter som finns att tillgå. Ur ren markersynpunkt har de inte lika god stackningsegenskap som de traditionella lermarkerna. Priset på dessa är nästan lika högt som lermarker och beställer man ett set från USA får man räkna med att betala ca 10 kr/st inklusive frakt. Lermarker Detta är enligt många den bästa markertypen som finns. Torra lermarker där man riktigt kan känna lermaterialet på kanterna. Det är inte tal om något 100%-igt lermaterial eftersom dessa hade varit väldigt ömtåliga i sådana fall. Istället innehåller de en bestämd halt av lera som är utblandat med andra material för att få en så tålig typ som möjligt. Utbudet är stort och oftast får man betala mer än 10 kr/st för denna markertyp. Förutom den goda stackningsegenskapen hos dessa är både ljud och känsla någonting helt annat än billigare kompositmaterial vilket gör dessa till en markertyp av allra högsta standard enligt de flesta. Säg gärna till om det finns felaktigheter här, eller saker som borde ändras, i så fall fixar jag det. Finns det intresse för en marker-FAQ av något slag? I så fall skulle jag kunna tänka mig att försöka författa en sådan.

Kul att några stackare tog sig tid att läsa dagboken i alla fall, dock bara två stycken som bemödat sig med ett svar, vilket är lite trist. Nåväl, här kommer fortsättningen. Nästan ett dygn senare har besvikelsen lagt sig nästan helt. Några $10 SnG på Expekt räddade veckan från total katastrof, och trots alla turer ligger jag plus nästan 2000 kr den här veckan. Då målet med mitt pokerspel var att göra dryga tusenlappen varje månad kan jag knappast vara missnöjd med min förtjänst. Den enda bitterheten ligger i att jag faktiskt var över det dubbla för bara några dagar sedan. Frågan är vilket spel som passar mig bäst, FL eller NL. Jag gillar bägge typerna och framhåller inte någon satsningsform som roligare eller mer fördelaktigare än den andra, men trots detta vill jag välja en form som jag satsar på primärt. Valet ser ut att falla på NL eftersom förtjänsten på NL-borden verkar vara högre. I FL räknar man med en snittvinst på 2xBB / h, på NL beskrivs den av vissa som 10-20xBB / h. Självklart kan man lättare köra på fler bord på FL, men trots detta är det en riktigt bra förtjänst om man kör 2 NL-bord samtidigt. Jag tänker alltså försöka mig på ytterligare ett tappert försök på NL-borden den närmsta tiden. Min strategi bygger på att läsa mycket NL-material, men framför allt diskutera specifika händer på forum för att lära mig mer om spelet. De specifika händerna i sig kanske jag inte får så mycket nytta av, men som tidigare FL-spelare är det väldigt viktigt för mig att få in det rätta tänket i NL-spelet, vilka motiv man har med höjningar och varför man agerar på ett visst sätt. Vidare måste jag lära mig att spela mer disciplinerat. Det duger inte att riskera hela bankrullen bara för att man råkat ut för några badbeats tidigare. Howard Lederer pratar mycket om vikten av fokuseringen på pokerbordet, både i sina filmer, och i artiklar på sin hemsida. Då Howard är en av mina absoluta favoritspelare värderar jag hans kunskap väldigt högt och tror stenhårt på att vikten av fokusering. Disciplinen är helt klart min svagaste sida, utan tvekan. Trots detta känner jag inte att jag är något hopplöst fall. Tittar jag tillbaka till när jag började spela poker fanns där inte ett uns av disciplin. Sakta men säkert har jag blivit stadigare i mitt spel och ju mer erfarenhet jag har skaffat, desto mer disciplinerad har jag blivit i mitt spel. Det är verkligen något att glädjas över. Jakten på det perfekta spelet kan börja och i fortsättningen kommer jag att diskutera NL-situationer som jag stött på under min resa. Välkomna att diskutera dessa med mig, erfarenhet och kunskap är de viktigaste hjälpmedlen i min jakt.

Du skojar va? Visst har folk olika definitioner på "riktiga claychips", men det här kan väl knappast vara en utav dem? Casino-typen är i själva verket en metallkärna med ett mjukt kompositöverdrag som tenderar att skadas alldeles för lätt. Personligen gillar jag layouten på dessa mer än vanliga 11,5 g kompositmarker, men det är ju en smaksak, liksom vad man tycker om vikten (13g). Men några riktiga lermarker är det ju inte tal om.

Exakt vad menar du med keramiska? De flesta "budget"-marker är någon typ av komposit med metallkärna för att öka vikten. Jag vet inte hur det förhåller sig med Clay Tournament Chip, men dessa kan mycket väl sakna metallkärna, även om det inte är tal om någon riktigt clay-chip. När jag hör ordet keramiska tänker jag på kategorin ceramics på PokerChipsReview (http://www.pokerchipsreview.com), där Chipco-markerna utgör majoriteten av modellerna. Men eftersom du länkar till ovanstående produkter antar jag att du inte är intresserad av att lägga mer än 2000 kr på ett 500-set. Köper du förresten ett 300- eller 500-set från NordicPokerShop får du välja fritt bland alla deras marker. Därför blir det ingen prisskillnad mellan markerna om man beställer ett helt set. Berätta mer om vilken typ av marker du är ute efter, vilka krav och önskemål du har så kan jag försöka hjälpa dig bättre.

Om dagboken Hejsan! Välkommen till min pokerdagbok som jag hoppas ska bli en välskriven och läsvärd sådan. Eftersom jag anser att lite bakgrundshistoria är nödvändig är den lite seg i början, men snälla, har du ändå hittat hit tycker jag du ska läsa igenom hela. Förslag på förbättringar är mer än varmt välkomna, och tycker ni att den var intressant att läsa får ni gärna skriva en rad om detta, det uppskattar jag väldigt mycket! Den egentliga dagboken börjar när jag kommer till NL-spelet, lite längre ner, ha tålamod dit. Trevlig läsning! ”Aces full, Mike”. Teddy KGB vänder upp sina pocket rockets och visar sin ess-höga kåk till Mike McDermotts stora förtvivlan. Han sjunker ihop på bordet och bara stirrar in i tomma luften. Han vill inte tro att det är sant. Sekunderna senare ger han ifrån sig ett litet flin, han förstår fortfarande inte att det här kunde hända honom. Jag skulle ljuga om jag sa att jag vet precis hur han känner sig. I själva verket kan jag aldrig föreställa mig hur det skulle vara att förlora alla sina pengar och tvingas ta ett skitjobb bara för att ha råd att leva över huvud taget. Men den äckliga känslan som infinner sig just när Teddy KGB visar upp sina kort, den obehagliga känslan som gör att man blir helt stum och inte vet vart man ska ta vägen, den känslan känner jag definitivt igen! Det var dock väntat. Precis som jag sa till alla mina kompisar, en våg av oflyt kommer snart att infinna sig. Tyvärr fick jag ingen respons, de bara skrattade och undrade hur man kunde gnälla när man just gått 3000 spänn plus på sin första NL-vecka. Egentligen var det inte menat som något gnäll, jag ville bara klargöra för andra, men mest mig själv, att jag snart skulle råka ut för en redig portion otur. Jag fasade för den, men valde trots detta att spela vidare. Mitt namn är Rickard Nilsson och för ett par veckor sedan började jag studera på Chalmers. Nollningsperioden är förresten en av de roligaste perioder som finns, aktiviteter på både dagar och kvällar och någon fritid är inte att tala om under dessa veckor. Ingen fritid betyder också ingen poker, och efter de två första nollningsveckorna kände jag ett enormt pokersug som jag aldrig känt tidigare. Jag var bara tvungen att spela. För ganska exakt ett år sedan beställde jag ett markerset från USA. Det var dyrt som skam och jag var ganska säker på att jag skulle få ångra köpet (som jag gör med de flesta av mina dyra köp). Trots detta kunde jag inte hålla mig utan beställde hem ett fint 500-set från eBay. Veckan efter började jag lira med några kompisar och till min glada överraskning tyckte alla att det var riktigt roligt. Sedan dessa lirade vi poker minst en gång i veckan i ett halvår framöver och jag kunde därefter konstatera att pokersetet faktiskt blev ett av mina bästa köp. I början av året köpte jag boken ”Winning Low Limit Hold’em” och i februari började jag köra lite på nätet. Detta gick riktigt bra! Började på 0.25/0.50 FL på Expekt och gjorde ett par hundralappar redan första månaden. Detta var ju en förmögenhet för en gymnasiestudent och kanske var det också anledningen till att det dröjde ett par månader innan jag vågade gå upp en nivå. Även här gick det bra, och jag kunde varje månad inkassera en extra femhundring eller tusenlapp vid slutet av månaden. Men så kom då Chalmersperioden. Inför min högskoletid hade jag köpt en bärbar dator som jag tog på avbetalning. 1000 kronor i månaden i ett år kostar den, och tanken var självklart att jag skulle försöka betala den enbart med pokervinster. Dessa tankar var nära att skrotas redan innan första månden då jag förlorade hela min bankrulle på EmpirePoker. Det enda jag hade kvar (förutom mina 7500 i uttag sedan tidigare) var $10 på Expekt. $10 var förresten den summa som jag en gång i tiden började med, varför jag gav mig fan på att jag än en gång skulle arbeta upp den summan till något större. Jag började lira $2 SnG på Expekt som en galning och hade gjort över $100 när veckan var slut. Kände mig nu väldigt nöjd och belåten med mig själv och gick över till $5. Här började det svänga lite, men jag gick ändå plus en slant och i slutet av månaden kunde jag ta ut 1500 kr som täckte avbetalningen för datorn den första månaden. Nu till NL-spelet! På Expekt hade jag nu kvar nära $100 att spela för. Hade nu tänkt börja lire FL igen men bestämde mig förra söndagen för att testa NL istället. Detta efter att några nya klasskamrater lirat NL cash-game med stor framgång. Måste säga att jag var väldigt skeptisk till NL eftersom jag trivdes bra med FL och tyckte mig behärska det rätt bra på de nivåer jag spelade. Jag började på 0.25/0.50 (NL50) på Expekt, vilket var någonting jag verkligen inte hade bankrulle till att spela (förstod jag senare). Nåväl, NL visade sig vara en hit för mig! Det gick inte alls till så vilt som jag trodde, men man hade ändå större kontroll över sina beslut kändes det som. Mina $50 dubblade jag under min första session och sedan fortsatte det på detta framgångsrika sätt. I fredags hade jag gått 4000 kr plus på NL cashgame under veckan! Detta är en enorm summa för mig och så mycket hade jag inte ens kunnat drömma om att göra under en månad! Jag förstod dock att jag hade haft en oändlig portion tur under denna tid och förstod också att det snabbt skulle vända till det omvända om jag inte passade mig. Tur och otur är någonting som kommer i perioder och lika sant som jag hade haft en turperiod skulle jag snart få en otursperiod. Jag var beredd på det och rustade mig väl för fienden som jag snart skulle möta! Det är fredag kväll och jag slår mig ner vid två pokerbord nästan samtidigt. Jag är väldigt klar i huvudet och är helt inställd på att spela tight under den närmsta tiden. Det hela känns väldigt bra och jag vinner $20 redan första handen. Sen brakade helvetet loss… Jag är gärna en person som gnäller mycket när jag råkar ut för bad-beats. Något åt Phil Hellmuth-hållet kanske, fast inte riktigt lika illa. Jag tål inte utdragningar och osannolika saker, särskilt inte när de händer gång på gång. När kvällen var slut hade jag förlorat $200 och var tvungen att gråta ut för varenda pokerintresserad kompis jag hade på min MSN-lista. Några mer erfarna nätpokerspelare skrattade bara och sa att de visste precis hur det kändes, några andra skrattade bara av ren djävlighet. Visst var jag beredd på en otursvåg, men det här var något utöver det vanliga. 5 raka AA utan vinst, knappt ett enda färgdrag som gick in på hela kvällen, pocket pair som aldrig stod sig, det hjälpte inte ens att floppa nötterna, det blev utdragningar på det ändå. Tilläggas ska att jag mitt under perioden gick över till $2/4 FL på Absolute Poker där jag förlorade ytterligare $200. Som tur var clearade jag en bonus samtidigt så pengar fylldes på lite samtidigt, vilket gjorde att förlusten dämpades aningen. Jag ska inte ljuga för er, jag mådde pyton. Det kändes som att Gud hade fått nys om mina pokervinster och ville straffa mig, bad! Nåväl, jag kunde inte lägga mig och dö, jag visste att det skulle komma, och jag visste också att när stormen lugnat ner sig skulle jag snart vara på vågorna och surfa igen, spanandes efter ny fisk att lura pengar av. Och så kommer vi till denna dag som infinner sig när jag skriver denna dagbok. Tydligen hade stormen inte lugnat ner sig. Istället hade den hämtat mer kraft och bestämt sig för att köra över mig ännu en gång. Jag skulle givetvis ha slutat spela tidigare, men jag kunde inte förmå mig själv. När jag gjorde mitt tredje inköp vid ett NL-bord sa en person till mig att gå och lägga mig, ty jag tiltade som han sa. Tyvärr lyssnade jag inte på honom eftersom han nyligen dragit ut mig med JJ mot mina AA och fortsatte att spela vidare. Det var inte mitt smartaste drag och det slutade med att jag förlorade ytterligare $200. Jag vet inte vad dina tankar som läsare är. Kanske har du råkat ut för samma sak och tänker att det suger, kanske är du en mer erfaren spelare som förstår att sånt här händer, kanske suckar du och skakar på huvudet och tänker att jag har gjort någonting helt galet. Hur som helst är det gjort och förlusten svider något fruktansvärt. Självklart vill jag inte sluta spela poker, men jag kan tyvärr inte hantera såna här svängningar på ett bra sätt. När jag tänker efter skulle jag ha gjort pauser tidigare. När en person vid bordet säger till en att sluta för att man tiltar, då har det sannorlikt gått för långt. Jag struntade i alla tecken, jag struntade i alla som sa åt mig att sluta, jag trodde stenhårt på att jag var en vinnande spelare och därmed att jag skulle vinna tillslut. Nu i efterhand är det idioti. Jag vet inte alls att jag är en vinnande spelare på NL cashgame. Det enda jag har bakom mig är fyrtalet böcker, massvis med FL-erfarenhet och massvis med liveturneringar i NL. Jag vet egentligen ingenting om NL cashgame, men jag tänker ta reda på det. Jag är pedant och perfektionist och tänker sträva efter att spela ett så perfekt spel som möjligt. Nästa vecka beställer jag Theory of Poker, och en NL-bok, jag ska ge mig fan på att förbättra mitt spel. Är jag inte en vinnande spelare i nuläget tänker jag bli det. Det faktum att min kunskapstörst aldrig släcks när det gäller poker gynnar mig i jakten på det perfekta spelet. Fortsättning följer redan imorgon när jag fått sova på saken… Avslutning Hoppas att du fann min dagbok läsvärd. Valde att inte beskriva några specifika händer eftersom jag inte ville låta för gnällig. Vänligen kommentera ett par rader om du har läst den, vare sig du gillade den eller ej, det uppskattas av mig. * RP, lite kortare - QoS *

Det verkar vara en smaksak vilken lek man tycker bäst om. En mycket bra recension finns på ChipTalk (http://www.chiptalk.net/forum/viewtopic.php?t=873) skriven av en som använt KEM-lekar under en lång tid och som tycker att de nya lekarna visar upp förbättringar på många ställen och sammantaget är snäppet bättre än "old school". Eftersom Pokerforums egna kortleksexpert hävdar motsatsen drar jag slutsatsen att det är en smaksak vilken man föredrar. Jag tror dock inte att man blir besviken om man köpt ett par KEM-lekar, ska själv beställa ett par ganska snart.

Efter senaste uppdateringen verkar ingen statistik lagras längre. Har aktiverat Autodetect och ett fönster poppar upp varje gång jag sätter mig vid ett bord, men ingen statistik syns i programmet. Varför detta? Känns rätt meningslöst numera att ha igång programmet ö h t, har varit så ett bra tag nu och undrar varför detta inte har fixats redan.

Stort tack för bilderna! Dessvärre gjorde det verkligen inte mitt val lättare. Det känns helt jämnt mellan alla tre alternativen. Hade det inte vart för avfärgningen hade jag nog valt 1003 Crown Clay, men nu känns det helt jämnt.

Anledningen till den vita randen är just för att det värsta slitaget inte ska synas på samma sätt, och anledningen till att slitaget är värst där är för att ytan på markerna inte är helt plan, utan någon högre vid kanterna (eller lägre i mitten om man så vill). Jag har blivit otroligt sugen på 1003 Crown Clay, främst för ekonomins skull, de är mer än hälften så billiga som Chipco-marker. Jag är dock livrädd för den missfärgning som sker på mina marker hela tiden. Efter avsköljning och gnuggande i vatten ser de väldigt fräscha ut, men sitter man en dag och rifflar och trixar med markerna får man en hemsk avfärgning. Detta verkar dock gälla de gröna markerna främst, de röda färgar inte av sig på samma sätt. Kan någon som har 1003-marker göra sig ett uttalande?

Förstår inte att alla ska ha så bråttom, eller är jag den enda som faktiskt måste lägga ner tid på att lära spelet? Köpte WLLH i början av året och började spela i februari. Startade med $10 på Expekt som jag tog direkt från spelkontot på Expekt och bestämde mig för att börja spela cash-game. Hade läst pre-flop-avsnitten i min bok och tänkte ge det ett försök. Det gick över förväntan och hade $60 efter två dagar, $100 efter en vecka. Sedan började det svänga. Mitt misstag var att tro att jag kunde spela poker bara för att jag gått plus och efter att ha förlorat $20 på en kväll (ve och fasa!) började jag nöta i boken igen. Efter det trodde jag att jag hade bättre grepp om spelet och började lira igen. Nästa bakslag kom som ett brev på posten några dagar senare och återigen fick jag nöta i boken. Vet inte hur många gånger jag fick läsa pre-flop-avsnitten för att verkligen förstå allting. När man läser det första gången verkar det enkelt, men har man ingen erfarenhet är det mycket svårare än man tror. Fick upprepa metoden "läsa-nöta-spela" många många gånger innan jag kände att jag hade ordentlig koll. Gjorde en femhundring i vinst under första månaden och var överlycklig (gick då 3:e året i gymnasiet). Det dröjde dock två månader innan jag vågade mig upp på en högre limit. $0.5/1.0 spelade jag inte mycket på utan gick ganska raskt vidare till $1/2. Första gången jag spelade höll jag på att skita på mig när någon höjde hela $2. Den första handen jag spelade hade jag JJ och floppade nötterna och blev sedan utdragen av runner-runner i en $20-pott vilket var en mega-pott för en kille som hade 95% erfarenheter från $0.25/0.5-bordet. Konstigt nog hör man hela tiden om folk som lyckas bra och som går upp nivåer hela tiden och spelar $5/10 innan de knappt startat. Kul om det funkar för vissa, men knappast för mig. Mitt tips är att spela på den nivån du känner dig bekväm med, ha inte bråttom med att vinna pengar, spelar man mycket blir man bättre och så småningom börjar man också vinna om man har ambitioner på sådana.

Trevlig deal, var priset detsamma som nu, och körde du "fast" paket eller ett set där man kan välja färger själv? Och vad gick frakten på? Brukar ni köra cash-game eller turneringar? Då jag gillar bägge delarna är det nackdel med tryckta valörer på. Fördel för Chipco Rounders-markerna eftersom de inte har någon $-beteckning och man då kan säga att de står för antal ören (100 = 1 kr, 500 = 5 kr). Absolut! WSoP-markerna ligger, enligt mig, definitivt i samma division, samt Rounders-markerna. Tittar man på bilden ovan (se föregående inlägg av mig) ser det grymt snyggt ut, har svårt att tänka mig något snyggare i markerväg när de ligger i sina chip-trays. Det som jag fastnar för är det något mörkare färgerna på svarta och gröna marker som ger ett professionellt intryck på mig. Edgen är inte direkt ful, men jag hade föredragit striped suited med två diamanter mellan varje (typ WSoP, 13g Casino). En annan nackdel med edgen är att det nu finns en markerad upp- och nersida. Pedant som jag är skulle jag säkerligen ägna för mycket koncentration åt att rada upp alla marker åt rätt håll mitt under spelet Det är väl den bilden man har och kanske en anledning till att man lägger så mycket pengar på pokermarker. På tal om detta undrar jag om några marker gått sönder eller fått några märkbara defekter på sig. Hur länge har du förresten haft setet? Det vore toppen! Skulle du även kunna ta en bild när markerna ligger i lådan, alternativt i chip-trays, typ som på bilden? Är tacksam för alla bilder jag kan få. Jag trodde själva meningen med den mer kompakta väskan var att man på ett smidigare sätt kunde bära med sig den till andra. Jag har själv en aluminiumväska som känns rätt klumpig. Funderade på att köpa en kompaktare väska med två nivåer. Inget du rekommenderar för smidighetens skull? Kan förresten stryka 13g-alternativet efter att ha fått provmarker på posten idag. Ljudet är bland det bästa jag upplevt från marker med metallkärna (tillsammans med WPT-markerna, även om ljuden inte påminner om varandra särskilt mycket). Dessutom känns de bra, lagom skarpa kanter, härliga att trixa med etc, men inte alls så snygga som jag förväntat mig (bilden på http://www.buypokerchips.com ser ju jätteläcker ut, medan markerna i verkligheten inte alls håller måttet). Dessutom ser de ut att vara väldigt känsliga. Flertalet marker var kraftigt repade eller hade trasiga kanter. Dessutom missfärgningar lite här och var. Nä, ska jag byta upp mig får det bli till ett markerset utan metallkärna. De hetaste alternativen just nu är följande: Chipco Archetype + Grymt snygga + Härlig känsla + Härligt ljud - Väldigt dyra - Fasta valörer i $ - Kanterna något för glatta Chipco Rounders + Väldigt snygga + Ingen $-märkning på valörerna + Härlig känsla + Härligt ljud + Lite billigare än Chipco Archetype - Fasta valörer, trots allt - Kantmärkningen använder lite ljusare färger, jag tycker mörkare marker ser mer proffsigt ut 1003 Crown Clay + Inga tryckta valörer + Överlägset bäst ljud, sopar banan med allt annat jag provat! + Härlig känsla - Missfärgning och färgar av sig! Inte ens nära acceptabel kvalité. Ett krav är att jag hittar bättre marker än de från Rounders.

Tack så mycket för tipset! Bör definitivt övervägas! Så du har Archetype själv? Nice! Hur stort set beställde du och hur mycket fick du betala allt som allt? Tycker den här bilden ser så fruktansvärt nice ut: http://www.buypokerchips.com/wsop-2004.htm Har fyra stycken själv från ett provset jag beställde därifrån. De känns väldigt trevliga, om än lite glatta. Är glattheten något man stör sig på? Några andra nackdelar med markerna, eller är du helt nöjd i övrigt?

Intressant med en tredje upplaga av boken! Är grymt nyfiken på denna, men det känns dyrt att lägga 250 spänn på en bok som man redan har. Hur är S&G-sektionen? Och behandlar den NL/FL? Hur ser starthandskraven ut jämfört med 2:a upplagan om man tar hänsyn till internet-spel?

Jag ska köpa nya marker men har grymt beslutsångest (och tunn plånbok). Här är min önskelista: 1. World Series of Poker-markerna. Nu menar jag inte de fula markerna som beskrivs som de "officiella" bara för att deras sponsor säljer dessa och säger att de ser ut som de i WSoP. De jag syftar på är marker nästan helt till utseendet samma som de som spelas med i WSoP som är grymt snygga enligt mig. Det närmsta jag kommit är en site som säljer Chipco-kopior av dessa marker (eftersom jag gillar Chipco och mest är ute efter utseendet spelar detta ingen roll), men dessa sänder ingenting till Sverige tyvärr 2. Chipco-marker! Antingen Rounders-typen på http://www.apachepokerchips.com, alternativt Archetype på http://www.buypokerchips.com. Jag älskar känslan som Chipco-marker har. De är visserligen glatta och kanten har ingen riktigt snygg suit som jag gillar, men de är grymt snygga i övrigt. Rounders är snygga sådana, men suit-markörerna på kanten är ljusa, vilket jag inte gillar. Tittar man på Archetype på en av bilderna där de stackat upp hundratals marker ser det grymt snyggt ut! En ljus kant-suit skulle definitivt förstöra den bilden. Archetype är dock inte lika snygga i övrigt och dessutom dyrare. 3. Markerna från http://www.rounders.se håller hög kvalité! Ingen metallkärna och ljudet från dessa är enligt mig härligare än någonting annat (både Chipco och riktiga clay-chips). Fick hem fyra marker från affären och tyvärr färgar de av sig något fruktansvärt! Tvättar man av dem ser de fräscha och prydliga ut, men efter lite användning i några minuter ser de ut som defekta marker med färg utsmetat på de vita fälten! Jag vill ha marker som håller sig snygga! 4. 13-grams casino-marker med metallkärna. Detta är det enda alternativet jag kan tänka mig som har metallkärna. De ser rätt snygga ut och jag har beställt provmarker av dessa. Både ljud och känsla måste dock stämma om detta ska vara ett alternativ och det är mycket tveksamt. Jag vet mer när jag fått mina provmarker. Något av dessa fyra alternativen blir det nog garanterat. Kommentarer, förslag eller erfarenheter om ovanstående alternativ?

Ja, jag tycker själv detta var en riktigt snygg gest! Inte mer än rätt och riktigt gentlemanna-beteende. Saxat från Pokerwire.com:

Tycker det är jäkligt kassa odds, några snudd på löjliga. Tänker ändå sätta en tia på John Juanda bara för att han är så skön. Hade gärna spelat på Ivey, Raymer eller Lederer, men med de oddsen är det inte värt det.

Var mer menat som en retsam pik; ditt svar låter väldigt aggresivt. AIK är en av Sveriges mest anrika klubbar, men att jag som Öisare finner Sällskapet mer anrikt får väl stå för mig. Belägg för mitt påstående har jag dock. Här kommer ett axplock: - Sveriges äldsta fotbollsförening. - Var med och spelade (och vann) Sveriges första officiella fotbollsmatch. - Regerade länge svensk fotboll och var så överlägset att man t o m spelat final mot det egna B-laget i SM-finalet. I början av 1900-talet var de så överlägsna att motståndarlaget fick handikapp, d v s börja med flera mål än motståndarlaget. Detta till trots vann man många SM-guld under denna period. - Var först med att få en alldeles egen supporterklubb, numera Balders Hage, som förresten var namnet på ÖIS första arena, där Liseberg nu är placerat. - Sex bragdguldsmedaljörer. Detta är rekord och vad jag vet finns det ingen annan idrottsförening som ens är i närheten av detta. - Framgångar i friidrott, till exempel Sveriges största friidrottare genom tiderna (enligt många), Patrik Sjöberg, samt Christian Olsson som nyligen tog OS-guld. - Otal framgångar i brottning, flera OS-guldmedaljörer, t ex Mikael Ljungberg (må han vila i frid). - Många många idrottspersonligheter vars namn alltid kommer att bli ihågkomna. Enligt mig vore det helt fel att påstå att ÖIS inte är en anrik klubb. Vill du påstå att AIK är en än mer anrik klubb får det stå för dig, självklart färgas åsikterna av platsen där hjärtat hör hemma. För mig är det ÖIS. Väl mött nästa säsong, lycka till i Superettan!