Ytterligare en griskväll till ända. Anusspringet har fortsatt. Det positiva är att jag inte känner mig särskilt tiltad över resultaten. Visst, vid vissa enskilda stunder har man ju svurit till när man torskat en flipp för mycket osv, men den känslan har försvunnit ganska så snabbt. På det stora hela har jag under sessionerna spelat mitt spel och gjort det bra.
Samma sak efter och mellan sessionerna, då har jag inte känt av någon nedstämdhet eller liknande öht. Känns som att min modell fungerar rätt bra för mig, tror mitt huvud mår bra av strukturen jag lagt upp.
Känner att jag till stor del lyckats distansera mig själv från de kortsiktiga resultaten. Såklart inte helt och hållet, man är ju bara människa. Men känner verkligen att när väl frustrationen infinner sig, lika snabbt lyckas den försvinna också. Ett bra steg i rätt riktning iaf.