Gå till innehåll

Slaskboken by Parre


parre

Recommended Posts

Parre Parre, vad ska jag säga mer än att din dagbok rockar fett.

 

Förlåt om jag tar upp plats i din dagbok med mina livsfunderingar, men men. Ska till sviten i mogon söndag och spela shorthanded turneringen och förhoppningsvis klonka in lite stålar i den. Har du vägarna förbi så vore det kul, annars får vi faaan ta den där helkvällen vid tillfälle. Har du sett att min bandyfond närmar sig 8000 kr? Rätt nöjd med det faktiskt vilket jag nog har all rätt att vara iofs.

 

Hehe. Tack för berömmet. Och uppsatser hit uppsatser dit man kan ju spela poker istället :P Din bandyfond har jag följt från start och det är bara kul att du har vänt ditt back i början - bandy är riggat, eller nått! Får se om jag orkar Sviten imorrn, jag har fan vart där varje dag sen de öppnat, är fan ett bra sätt att hålla sig ifrån spriten på.

 

Helkväll in i dimman låter ABSOLUT bra!

 

Jaha... Jag vill inte läsa att du slaskade bort mina gåvor vid DC 5-5 bordet igår när nästa uppdatering kommer. Hoppas stålarna kom till någon nytta Very Happy

 

Vilken dag igår, först ut på bubblan i Svitens turnering, nja eller 11 där 9 fick pris och sen ställa in mot SlaskParre med top 2 och han har naturligtvis hittat top-set.

 

Nejdå, cashade ut 3 lax så stejkaren fick sin lax tillbaka samt plussade en lax, jag gick plus en lax jag med. Sen backade jag iofs 400 på Kinapoker mot Rigg-Bengan och Micke E, men jag tog i alla fall tillbaka lite i en PLO-gryta (+200) som jag och Bengan delade. Allt som allt gick jag därifrån 850 rikare än jag kom dit med.

 

Klassiskt "Parre pottar alltid tom"-syndrom, Mr. Fisk. För er som inte vet hur fiskig Matteprof är kan vi nu komma med dagens första hand history:

 

Spelet är 5-korts PLO. Jag får KKQT2ds. Någon pottar tidigt (20), jag pottar om till 100 tot när det blir min tur. Ja, jag pottar om ur pos. But I'm a slasker. Jordens största snortare, för att citera Persbrandt. Err. Slaskare. Menade jag. Lovar...

 

I alla fall, floppen kommer K7x, inga möjliga drag ute. Jag pottar (500) rätt ut, sedan kommer fisken Matteprof och ställer in för typ 1200 till eller vad det var. "Ja, jag synar, jag har toppset." Han visade sig ha K7 för runner-runnerdraget, men det kom tyvärr inte och han fick lomma iväg från Sviten med svansen mellan benen, kraftigt förnedrad. Innan bordet drog igång vill jag minnas att jag faktiskt pekade på Herr Matteprof och sa "du är min måltavla" eller något sådant. Om jag säger det till er - AKTA er!

 

Men nu har jag svamlat iväg för mycket om vi ser på det hela ur ett rent kronologiskt och tidsmässigt perspektiv. Vi kan ju inleda med att ta det från början! Som ni, kära läsare, säkert har förstått har jag till mångas förvåning en vit månad!

 

Innan jag drar till Sviten så inser jag hur pass välbehövlig den där vita månaden trots allt är. Jag vet inte, jag var så SJUKT sugen på öl så att det är just... sjukt! Kunde verkligen föreställa mig en iskall pilsner med perfekt skumkrona som skjuts fram till mig. Jag greppar glaset, tar en klunk. Underbart. Njutning. Just det, sen satt jag på IRC och snackade knark och sprit. Och sedan kommer ett MSN-fönster upp. "Ska vi gå och dricka öl?" Nej tack, passar biran. Orkar inte kontakt med polare som ska supa, så - jag kliver ner till Sviten!

 

Kommer dit, snackar lite skit, barslaskar lite, dricker nån läsk. Hälsar på Slaskdanne, som när han får höra att jag har vit månad vräker ut sig "Då kanske jag stejkar dig ikväll då". Sjukt, folk vill börja stejka mig när jag är nykter? Kanske inte är så dåligt att ha vit månad trots allt. Collusiongänget dyker upp - först en dryg och riktigt otrevlig Bison som direkt börjar håna mig (B: - Gå och dö! Jag: - Var har du snaran?) och så vidare. Sedan även Emily som vaggade in mig i en falsk trygghet genom att inte vara SÅ dryg, otrevlig och hånfull (något som i och för sig ändrades när vi började spela mot varandra). Så, jag sitter i baren med två öldrickande fiskar och blir hånad konstant. Och ni undrar över mina psykiska problem??!

 

Hur som helst. Just fan. Glömde ju

 

Innan detta händer, alltså hånet i baren, så spelade jag och Derra HU-matcher. Tre stycken Texas NL, 3-0 till mig, så vi är 3-3 tot för året nu. Första matchen vann jag rätt enkelt har jag för mig, andra matchen varade en hand när jag ställer med öppet stegdrag på 86x-bordet (79) får syn av K8 och träffar min elvaoutare. Tredje matchen tog lite längre tid, men även den vann jag till slut. Sjukt att jag lyckas vinna tre matcher trots att jag bluff-ställer med AK på rivern, får syn av Fiskderra som tror att han har stegen, men visar sig bara ha par i tvåor, och det står ju såklart... Den roligaste handen jag minns var när brädan ligger typ 78TQx på rivern, jag värdebetar min sjua (500), Derra slår om (1000), jag blir förvirrad och tror att han är rätt tom, så jag ställer in för kanske 2000 till, han passar sin åtta! Woo! Klonk på trebetbluffen på rivern!

 

I alla fall. Tillbaks till Svitens bar!

 

Bison ser värdet vid slaskcashgamebordet och lämnar mig med en hånfull blick! Eller nått. Emily får inte plats vid något bord för tillfället, så hon utmanar mig på HU-grytor istället. Usch, det bär emot att skriva dessa rader, det är en sån enorm prestigeförlust att det är helt sjukt. Jag kommer ju självklart skylla på turen, dålig karma, otur, fusk och så vidare, men hon vann med 6-4 hur som helst.

 

För en gångs skull fick man möta en annan rökare i alla fall, så vi satt i bardelen och spelade, vilket innebar att man spenderade minst lika mycket tid på att bluffa och bli synad på rivern som på att kedjeröka maximalt antal cigaretter på minimal tid. Idag tror jag inte att jag har något som kallas lungor kvar... Men i alla fall.

 

För ett visa Emilys enorma fiskighet:

 

Crazy Pineappple NL. Raisat pre. Jag har TTx.

 

Flop: T77

Jag bet 500, Emily syn.

 

Turn: T77 x

Jag check, Emily check.

 

River: T77 x K

Jag bet 1000, Emily all-in, jag syn.

 

Hon hade T7 för suckerkåken, min TT står, du ser, hon stoppar in degen när hon drar dött hela vägen! HA HA HA!

 

Jag minns faktiskt inte om jag spelade dåligt eller inte, men jag utgår från att Emily hade tur, det måste ha varit så. Ja. Det måste ha varit så. Jag försöker nu alltså, som ni ser, övertala mig själv att jag är bäst och bara förlorade på oturen. Men det var kul i alla fall. Det roliga med HU är att man kan lugnt och avslappnat spela nästan varje hand och håna sin motståndare konstant (vilket förstås bara blir roligare om motståndaren kontrahånar). Dock så har jag, oavsett min kraftigt förnedrande förlust med 4-6 i matcher, fortfarande plus på hånkontot mot Emily:

 

När vi drar från Sviten strax innan sex ska Emily (som är lite "berusad") skryta för Bison (som plussat runt 7 lax) att hon vunnit mer i förhållande till vad hon köpte in för, eftersom Bison bara dubblat. Jag påpekar att jag kom till Sviten utan deg men lämnade Sviten med 850 mer än jag kom med, varpå hon hasplar ur sig: "Ja, fan, Parre, du gick ju 850% plus". Ja, Emily, 85 gånger 0 är fortfarande 0...

 

Men nu backar vi ett par roterande varv bakåt. Vad hände innan? Jo, medan jag och Emily sitter och slaskar kommer Candolim och slänger åt mig en lax och säger att han stejkar mig och att vi delar 50/50 på vinsten, kanondeal dvs! Så, efter att vi slaskat klart HU och bl.a. Micke dykt upp från Casino Komsomol så drar vi igång ett skönt 5/5 DC-bord.

 

Jag vet inte om man ska klassificiera stämningen som rolig - jag tyckte i alla fall den var det, även om det roliga mest bestod i diverse hån om varandras spel, utseende, liv, uttalanden och så vidare. Men det är bara kul tycker jag, det skapar lite liv vid bordet. Börjar bra, en av de första händerna får jag AAA8ss på knappen, Håkan (namedroppingen är gratis denna gång på grund av att jag gick + igår) pottar, jag pottar om till 70. Flop 432, han pottar,jag pottar om, han ställer. TILT! Men som tur var hade han någon skum och obskyr hand, fattar inte vad han sysslade med, men som han själv sa - "Jag kan inte det här jävla skitspelet, jag har ingen aning". Lite senare gulade jag honom för andra gången... då hade han i och för sig ett kort inköp.

 

Bluffade rätt mycket i början, fick en del bra lägen faktiskt. Och utnyttjade dessa. Och mina reads stämde... Sjukt! Just det, och folk foldade faktiskt saker som bottenpar i PLO när jag pottade tom... En gång i livet, liksom! Här kommer några händer som jag (kanske?) spelar tveksamt:

 

Floppen kommer 326 med två hjärter i Omaha8. Jag har A5 för låg+hålpipa + nutflushdrag. Jag sitter först och checkar. Emily pottar (ca 200) och får två eller tre syner. Jag pottar om till 1400 tot.

 

Jag vet inte om jag spelar rätt - tänkte faktiskt inte på den handen igår och kom fram till att om jag får syn av en A3-låg så har jag faktiskt bara tre levande scoopouts, vilket känns lite kallt. Å andra sidan så måste ju en del A3-lågar passa för mitt stora pottomslag - känns inte som om en A3 med A som högsta kort för högen kan syna? Jag vet faktiskt inte om jag spelade den rätt, antagligen borde jag passat preflop, men orka sådant i slaskiga livespel. Vad säger ni?

 

Sedan har vi en till PLO8-hand, femkorts såklart. Tror det var raisat pre, jag har nått i stil med 88762 där. Efter ytterligare en lös preflopsyn kommer i alla fall floppen:

 

983 eller liknande. Jag har alltså ett kasst lågdrag, mittenset och öppet stegdrag till lillstegen. Jag pottar (100), bara Viet synar.

 

Turn:

983 Q. Där satt alltså höga stegen, vilket jag inte är så glad för. Viet pottar rätt in i mig. WTF? Tilt? Ska han verkligen ha spelat en JT? Jag vet inte - jag kan inte passa känns det som i alla fall. Så jag synar.

 

River:

983 Q 5

Jag sätter alltså lillstegen samt min kassa låg. Viet checkar - här blev jag förvånad. Vad fan? Jag är ju jättefisk på PLO8, smått förvirrad blir man ju allt. Jag antar att han inte gillade femman och pottar (1050). Han steksynar. Jag scoopar. Happ, det gickbra i alla fall!

 

Men som sagt, jag har ingen aning om jag ska potta rivern eller inte, eller folda turn kanske, men det löste sig. Att välja PLO8 mot mig i DC är nog +EV för de som kan spela det spelet, -EV om jag har klonken med mig dock!

 

Hmm, vad mer finns det att tillägga? När jag har 3 lax kvar efter att ha torskat en preflopskyffling med A8o (jag trodde dom var s000ted) mot 84s och AA i sökö8 så bestämmer jag mig för att kliva efter varvet och spela HU mot Micke istället. Kliver av med 3k, min stejkare får sin lax tillbaka samt en lax i rena vinstpengar - tack, Candolim!

 

HU-spelet mot Micke var väl sådär. Efter ett par matcher tröttnar jag och bara börjar skyffla pengar in i potten - jag var vid detta laget sjukligt trött. Micke tröttnar efter att jag ställer in efter att han slår om för halva stacken preflop med 42s i Texas och kliver. Han gick också 6-4 mot mig, så totalt leder micke med 16-13 i matcher. Aja, det går att hämta in utan problem.

 

Blir sedan ilurad i ett illegalt Kinapokerparti mot Micke och Bengan. Jag skulle sätta mig och slaska cashgame med Emily och två andra som jag inte kände igen som satt med lagom korta stackar för att ett inköp på 500 skulle funka, men nej nej, Kinapoker vart det. Backade såklart 40 punkter á 10 kr jävligt fort, det är fan inte så svårt när Bengan får följande hand:

 

Färgstege

Kåk

Par i ess

 

Hur riggat är inte det? Ska fan aldrig mer spela Kinapoker mot Kinabengan.

 

Kvällen avslutas med en 100kr Omahagryta. Jag, och några till somd et visade sig, vill visst få in degen fort. Det går. Omahagryta med levande övermörkar är fan guld... I alla fall, jag vinner en preflopskyffling mot tre spelare när jag träffar tvåpar med 53 på rivern - sjukt att nästbottentvå ska stå mot tre pers. Har jättechiplead som jag snabbt slaskar bort.

 

Till slut är det jag, Micke och Bengan kvar. Just det, glömde nämna att denna gryta var fan rolig, mest på grund av att alla hånade alla. Micke säger att han ska igla sig in i pengarna. Jag och Bengan försöker colluda in honom till en gulning men det går inge bra. Jag dubblar upp honom när jag pottar flop+turn och han synar, river sitter backdoornötstegen, jag check-synar med topptvå. Han hade klonkat.

 

Nu blir jag shortstack, men Blado (och weaktajt spel från Bengan och Micke) kommer och ger mig lite flyt. Sjukt i alla fall, jag hade minst stack, när mörkarna blev höga så köpte jag big+small blind för det mesta genom att bara övermörka. Till slut kom handen som avgjorde det hela, Micke, som iglat i flera varv, synar en allin med mittenparet i Omaha. Jaha, bra Micke. JAg var ju såklart totaltom, men jag, med god hjälp från Blado, jobbar in en sexa på rivern som ger mig högre par. Nästa hand åker Micke ut. Jag och bengan dealar nu, Bengan får 400 jag 300. Helt OK! Cashade i en gryta! Jag! En gång i livet...

 

Och snart smäller det. Jag mot Bengan i en serie HU-matcher. Uppbyggnaden inför detta mästarmöte har varit enorm, tyvärr kunde inte Sviten fixa liverapportering för att de ej har internet i lokalen, men enligt rykten så hade både pokerresultat.org och cardplayer.com planerat liverapportering. Synd!

 

Ikväll på Sviten, exakt tidpunkt ej bestämd, men troligtvis runt kanske 21? 22? Senare? Jag vet inte, vi får helt enkelt se. Det kommer innebära en sådan sjukligt enorm prestigeförlust för Bengan att gå back på dessa HU-matcher så det inte finns. Pengarna spelar mindre roll i sammanhanget, men det är äran det gäller. Rätten till fria hån. Ujj. Spännande!

 

Hmm. Orkar fan inte skriva något mer. Oerhört pokerrelaterat inlägg för att vara mig. Kul som fan att jag plussade i alla fall, då kanske jag kan få stejk även i framtiden eftersom jag inte har råd att lira för egna pengar... :)

 

Aja, nu ska jag äta lite och sedan vila lite och sedan ladda inför Operation Krossa Bengan!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 1,6k
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Jag påpekar att jag kom till Sviten utan deg men lämnade Sviten med 850 mer än jag kom med, varpå hon hasplar ur sig: "Ja, fan, Parre, du gick ju 850% plus". Ja, Emily, 85 gånger 0 är fortfarande 0...

Fiskparre! Plus 850% är ju 8,5ggr pengarna plus, eller totalt 9,5ggr pengarna. Vad får du 85 ifrån? Tomte.

 

Jag vet inte om man ska klassificiera stämningen som rolig - jag tyckte i alla fall den var det, även om det roliga mest bestod i diverse hån om varandras spel, utseende, liv, uttalanden och så vidare.

Jag vet inte om jag missförstod allt, men jag trodde att det gick ut på att håna Emily så mycket som möjligt. Hur kan hon lyckas säga något fel så fort hon öppnar munnen under HELA KVÄLLEN?

 

Micke säger att han ska igla sig in i pengarna. Jag och Bengan försöker colluda in honom till en gulning men det går inge bra. Jag dubblar upp honom när jag pottar flop+turn och han synar, river sitter backdoornötstegen, jag check-synar med topptvå. Han hade klonkat.

Sluta ljuga nu, det var gratis att se turn, inget pottbet på floppen alltså. Dessutom så var det rabatt på turn så jag fick odds med trissdrag, tvåparsdrag och öppet stegdrag.

 

Nu blir jag shortstack, men Blado (och weaktajt spel från Bengan och Micke) kommer och ger mig lite flyt. Sjukt i alla fall, jag hade minst stack, när mörkarna blev höga så köpte jag big+small blind för det mesta genom att bara övermörka. Till slut kom handen som avgjorde det hela, Micke, som iglat i flera varv, synar en allin med mittenparet i Omaha. Jaha, bra Micke. JAg var ju såklart totaltom, men jag, med god hjälp från Blado, jobbar in en sexa på rivern som ger mig högre par. Nästa hand åker Micke ut. Jag och bengan dealar nu, Bengan får 400 jag 300. Helt OK! Cashade i en gryta! Jag! En gång i livet...

Nu ljuger du igen, jag åkte inte alls ut nästa hand, jag floppade något av det sjukaste jag har varit med om. 4x5s6s7x har jag på handen, floppen kommer 34s7s, nötstege, topptvå och öppet färgstegedrag. Handen efter åkte jag ut däremot. Allt var ju bengans fel, han hade ju jättestack när du blev kort, det var ju hans jobb att ta ut dig men ni colludade ju så jag fick ta tag i det själv och syna med mittenparet (förmodligen den snyggaste synen på hela kvällen från min sida).

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

 

Och snart smäller det. Jag mot Bengan i en serie HU-matcher. Uppbyggnaden inför detta mästarmöte har varit enorm, tyvärr kunde inte Sviten fixa liverapportering för att de ej har internet i lokalen, men enligt rykten så hade både pokerresultat.org och cardplayer.com planerat liverapportering. Synd!

 

Ikväll på Sviten, exakt tidpunkt ej bestämd, men troligtvis runt kanske 21? 22? Senare? Jag vet inte, vi får helt enkelt se. Det kommer innebära en sådan sjukligt enorm prestigeförlust för Bengan att gå back på dessa HU-matcher så det inte finns. Pengarna spelar mindre roll i sammanhanget, men det är äran det gäller. Rätten till fria hån. Ujj. Spännande!

 

 

Bengan vinner med minst två matchers marginal, kom ihåg var ni läste det först, möjligtvis en om Parre tar på sig klonkarkavajen...om du mot förmodan skulle dra ut tillräckligt ofta Parre misstänker jag att jag får höra vilken fisk jag är en månad framöver...men det är inget mot vad Bengan kommer få hörs. Påminner lite om snacket efter att TF blev förnedrad HU av knugen QoS

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Micke:

 

Det sjuka med den handen var att jag också floppade nötstegen med kunghögt färgtillägg. Ännu sjukare är att Micke faktiskt har FLER redraws än mig: jag har 9 - 2 (mickes två spader) - 2 (de spader som ger micke färgstege) medan den fisken har fyra för kåk och två för färgstege - alltså en redrawout mer! Eftersom Micke kåkade rivern hade det kunnat bli riktigt dyrt i ett cashgame med djupa stackar, jag backar nog rätt mycket pengar med den handen, särskilt mot Micke. Fast som han sa, då hade vi nog antagligen gjort någon sorts deal.

 

Avsaknad:

 

Ja, jag kommer komma ihåg var jag läste det först. Det kom ur superfiskens trut! Hur mycket får jag spela på att Bengan inte vinner med minst två matchers marginal och till vilka odds?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Den roligaste handen jag minns var när brädan ligger typ 78TQx på rivern, jag värdebetar min sjua (500), Derra slår om (1000), jag blir förvirrad och tror att han är rätt tom, så jag ställer in för kanske 2000 till, han passar sin åtta! Woo! Klonk på trebetbluffen på rivern!

 

Om vi tänker på samma hand så var det ju så att jag var lika tom som dig, men du bettar 500 på river och har typ 1500 kvar. Jag vet att du är lika tom som mig och miniraisar till 1000 eftersom du måste lägga dig då med tanke på att jag bör syna dina sista 1500 oavsett vad jag har, framförallt eftersom jag indikerar träff med min fiskiga minibet. Dock väljer du att stoppa in såsen (stort spel) och jag måste lägga.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Candolim: Säg bara till när/om du har lust att stejka mig så kliver jag förbi och gör slarvsylta av närmaste DC-bord.

 

Derra: Ok,jag minns alltså fel att jag hade bottenparet och du hade näst lägsta paret? Låg typ jättemånga överkort och flera stegar ute i alla fall. Om du vill ha lite tips så måste du öka på din postflop-aggressivitet lite, tycker att du fortfarande bluffar/re-raisar för sällan och låter mig köpa för många potter - du har för låg bluffrekvens känns det som. Men vi kan ju spela lite fler matcher i helgen så får vi se :)

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Bengan.

 

Vad ska man säga?

 

Här finner vi en jätterolig intervju med Shahin, som av Lina på poker.se blev utsedd till årets sämsta pokerspelare 2005: http://www.poker.se/artikel.php?artid=304

 

Jag tror dock inte att vi måste ens spekulera i vem som borde få utmärkelsen Sveriges sämsta pokerspelare 2006 – efter den totala förnedringen i våra HU-matcher så finns det ingen annan än Bengan som ens kan konkurrera om denna titel.

 

Krossen och förnedringen var total. I sammanhanget bör väl nämnas att Avsaknad såklart backade från vadslagningen kring matchen som han erbjöd i denna dagbok förut. Übernolla, loser, tomte, vad mer ska man säga?

 

Bengan vann i PLO8 och i Texas NL (andra matchen). Jag vann i Crazy Pineapple NL, Texas NL (första matchen), Femkorts PLO, FL 7CS (som Bengan valde – det tråkigaste jag någonsin spelat, vilket skitspel) och i… vad fan var det? Tror det var PLO också – vanlig fyrakorts. Tog snabbt en ledning med 3-0 i matcher, varpå Bengan vänder och vinner PLO8. I nästa match, som är femkorts omaha, hamnar vi rätt tidigt all-in preflop, jag har AAJJxds mot Bengans KQJJ9ds om jag minns rätt, Bengan vinner. Lyckas dock klonka upp mig och till slut vända matchen för en säker vinst och 4-1 i matcher och skryträttigheterna säkrade.

 

Jag kan erkänna mig skyldig till två större utköp:

 

1) Texas NL.

 

Bengan raisar preflop, jag slår om med J7o, han synar. Flop: T7x. Jag betar ut, Bengan slår om, jag stek-ställer. Bengan hittar blixtsynen med KK, men en J på turn fick mig att må bättre. Dock så besannades Bengans rop (”PARA BORDET”) genom en sjua på rivern! Kåk, in your face!

 

2) FL 7CS

 

Kan man ens tala om utköp i FL-spel? Den största potten vann jag i alla fall när jag värdetrebetar QQ-tvåpar på sjättegatan, han synar, jag betar ut mörkt på sista, han synar. Han hade visst esstvåparet som dock köptes ut av min fina riverkåk. FL 7CS var dock det tråkigaste spelet jag lirat i HU-form, fy fan.

 

Dagens två sjukaste händer:

 

1) No Limit Crazy Pineapple bejbiiiiii

 

I en preflophöjd pott kommer 998. Jag betar ut (K9) och bengan synar.

Turn: 9

 

Jag har alltså fyrtalet, de odödliga nötterna. Check-check.

 

River: 8

 

Det ligger alltså 99898 på bordet. Jag ställer in rakt av. Bengan blixtsynar. Jag hade som sagt K9 för fyrtalet, han hade… ja, 88 för lägre fyrtal. Oddsen för en sådan riggflop HU borde vara praktiskt taget obefintliga.

 

2) PLO

 

Jag har QQTT och har raisat pre. Floppen kommer typ 884 med två spader, check-check, turn blank, check-check, river spader Q. Bengan betar rätt in i mig, jag tiltsynar och säger ”fan vad tur du har, enda spadret som jag betalar av kommer”. Han visar upp nötfärg. Jag säger nått i stil med ”ja, jag synar ju inte om inte damen kommer” och visar upp QQ. Han blir jätteförvånad. Jag hade alltså helt missat att bordet låg parat redan på flop. Särskilt tiltat är det ju när han påstår (och jag är säker på att han inte ljuger) att han hade synat ett pottomslag på rivern. Megatilt!

 

Som vanligt är jag rätt kass på att minnas händer. Det är väl dessa jag minns mest. Just det, Axx flop, check-check, turn 4 som ger spaderdrag + många stegdrag, samt mig topp+bottentvå… jag pottar, Bengan pottar om, jag stekställer, Bengan synar och missar dragen. Men det var ju rätt standard HU.

 

Äsch, jag vet inte. Det var skitkul att lira lite HU-matcher mot Bengan, som dock in i det längsta försökte undvika att mötet skulle bli av – han hittade undanflykter hela tiden (Kinapoker, turneringsspel, allmänt skitsnack) för att slippa dra igång matchen. Feg – ja! Men, han förstod väl vad resultatet skulle bli. Skulle jag inte vara så fattig skulle jag fan trycka upp en tröja åt honom – typ ”Jag är sämre än Parre på poker. Döda mig”. Under hela matchen försegick diverse hån fram och tillbaka – kanske inte ens behöver tilläggas. Sedan försökte ju collusiongänget som spec:ade tilta mig. Vad har man för vänner egentligen? De sätter sig ner för att slötitta lite, varpå jag påpekar att mina fans anlänt. Som svar får man en sur blick och ett cyniskt ”Dina?”…

 

Bengan ville i alla fall ha revansch någon gång, sjukt att han aldrig lär sig. Hörde ryktesvägen att Slaskdanne erbjudit Legato lektioner i cashgamepoker under fredagens slask, han ville väl ha 100k eller något sådant. Bengan – jag kan ge dig lektioner i HU-spel för endast 5000 i timmen. Kanske mindre, typ en öl i halvtimman, när min vita månad är slut och jag återfaller i min grava alkoholism och allmänna misär.

 

Hmm, just det. Innan plussade jag 300 på barslask. Var sjukt het, förutom när Joanna kommer ner till Sviten och säger hej, då torskade jag typ 5-6 givar i rad. Hon har fan en förmåga att alltid jinxa mig, tror aldrig jag plussat när jag spelat på något bord som hon dealat. Kan väl bero på att jag aldrig plussat överhuvudtaget i och för sig, nu när jag tänker efter, men det är lättare att skylla på jinx än på att man är ”en erkänt dålig pokerspelare” (eller var det ”en av Stockholms sämsta pokerspelare”?), för att citera en anonym Norrköpingsbo efter lagpokern. Plus på HU och barslask – hur tror ni cashgamet gick då?

 

Haha. Det var ett jävla riggat skämt. Ett riktigt skönt bord dras igång, bestående av bl.a. collusiongänget, blado, PHID, Bengan. Jag kan ju såklart inte passa trots att jag inte har råd nånstans, men jag plussade ju på stejken i fredags och jag är plus på barslask så jag tänker att 650 kan jag väl slaska bord – då är jag fortfarande +500 för veckan. Ja, det gick ju jättebra, Parre köper in sig kort. Skitsmart idé. Missar ett par drag eller liknande och har 200 kvar, gör ett tomtespel, gul. Bordet är dock så sjukt roligt och består av så sjukt skönt folk så jag köper in 500 till. Dessa gulas omgående när jag får odds att syna på ett trettonkortsdrag på fjärdegatan i sökö8 – det är därför man inte ska spela short, jag KAN inte passa mitt trettonkortsdrag mot uppenbara par i nior om jag får rätt pottodds. Vilket jag fick. Tror ni det kom? Nej!

 

Just det, första handen efter att jag gjort rebuy var ju bara bisarr. Jag får låg + fyrfärgdrag på fjärde, Blado med en massa höga kort checkar, jag pottar, han slår om pott? Jag är ju glad och ställer. Han tar sig för huvudet, skriker (så liten som han är lät det i och för sig mer som ett flickstön) ”ååååh vad dum jag ääääär” när han fattar hur idiotiskt hans omslag var. Jag frirullar honom på 12 outs minus döda kort, men tror ni det kommer en gång i livet? Nej! Fjortisblado duckar spader och ess och vi delar.

 

Efter att jag gular så sätter jag mig och ger på DC-bordet istället, mest för att jag inte hade något att göra, men ej var trött nog för att gå hem. Är det bara folk man känner och de bitska kommentarerna flödar, då spelar det nästan ingen roll om man dealar eller spelar. Jag är skitkass som dealer, dock är jag vass på att räkna potterna – tror inte jag hade fel på någon pott under de två timmar jag gav. Däremot gjorde jag andra roliga saker, som att tilta Bengan. Jag råkade ge till honom först när han skulle ha sist i sökö8, tror det hände två gånger. Bägge gångerna fick han perfekta uppkort… som dock gick till någon annan varpå han megatiltar. Ibland fick vissa ett kort för lite eller för mycket, men annars gick det rätt stabilt.

 

Jag vet inte, men jag skulle aldrig klara av att deala på ett vanligt bord, men på ett DC-bord med skön stämning och skönt folk är det ju skitkul. Om jag som dealer får dricks för att kalla folk för fiskar, skrika ut ”det där är den sämsta folden jag någonsin sett, din jävla fisk” och ”ja, det är väl klart att du får kalla kort, du är dryg och otrevlig mot mig, dessutom så dricksar du dåligt” så är jag i alla fall nöjd. Däremot så är det lite sjukt att jag lyckas få 300 i dricks på ca två timmar. När folk lämnar bordet dricksar de mig för att jag varit ”en trevlig dealer”. Micke fällde några dräpande kommentarer om dricksandet: ”Vad är det för tomtar som dricksar 300kr på 2h till en flottig balt?” samt (efter att jag påpekade att jag satt och hånade spelarena) ”OK; en flottig balt som dessutom hånar dem hela tiden”. Micke är bara avundsjuk för att han inte har mina baltiska people skills som gör att jag kommer undan med det! Måste svida i hans nazisthjärta!

 

Men stämningen var riktigt skön och det var roligt (och stort) spel på det bordet. Fan, det är ju därför man spelar poker – för att slaska lite med kul folk på ett bord med skön stämning. Det var mycket skratt och gap från vårt bord jämförd med texasborden som var tysta som graven… Måste propsa PHID för mycket stort spel också: han får knappen, ska välja spel för nästa varv. Jag frågar vilket det blir. Han sitter tyst. Svarar ”jag tänker”. Efter ca 20 sek frågar jag igen. ”Jag tänker”. Varpå han säger ”Jag går hem”. Snyggt valt! Mycket stor sorti från bordet, måste jag säga!

 

Ahh, dricksen spelade jag såklart bort också. Tomtade mig i PL Irish och sparade totalfel kort och fick mitt straff. Kanske lika bra. Jag spelade väl OK på DC-bordet, men de sista 300 tomtade jag bort, jag var så sjukt trött.

 

Får se vad som händer nästa vecka. Har ju inte några egna pengar att lira för, så jag får lita på eventuella stejkares generositet om det ska bli något pokerspelande. Borde väl vara rätt okej värde för de som stejkar mig, i alla fall om jag inte är kall. Min vita månad fortsätter till början på februari. Hint, hint! Nu har jag även fått med ett tiggeribrev i denna dagbok! Fan vad jag är grym.

 

Rent allmänt så orkar jag tyvärr inte skriva någon livsfilosofi eller djupare text, är så sjukt seg. Pallar fan inte. Kanske kommer något imorgon.

 

Vänliga hälsningar från Parre – nykter en vecka i rad för första gången på flera år, and feeling…okay about it!?! (dock ska väl tilläggas att när jag sov någon timme på eftermiddagen idag så drömde jag att jag var på krogen och söp, men jag vaknade i alla fall utan alkoholsug).

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Krossen och förnedringen var total. I sammanhanget bör väl nämnas att Avsaknad såklart backade från vadslagningen kring matchen som han erbjöd i denna dagbok förut. Übernolla, loser, tomte, vad mer ska man säga?

 

Till mitt försvar måste jag dock påpeka att jag inte backade, hade som sagt kaxigt gått ut o tippat Bengan som segrare med 2 matchers marginal, Parre tiltar mig genom att påpeka att det bara blir 7 matcher, då jag inte orkar hitta Bengans seger med 5-2 erbjuder jag Parre 2 ggr pengarna på att vinna varpå han lyckas backa ur med motvieringen

 

"Såklart jag inte kommer vinna"

 

Tomte

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Avsaknad:

 

Jag har flera gånger på olika ställen skrivit att det gällde sju HU-matcher, Dealer's Choice, så du kan knappast skylla på ofullständig info. Att jag sa att jag skulle förlora var bara för att få ett psykologiskt övertag mot Bengan, som tiltade på mitt uttalande och sa att "du kan fan inte sejfa upp genom att säga att du ska torska", så det fick ju önskvärd effekt. Att du backar ur är i och för sig inte konstigt, det är ungefär som när du spelar poker - synar en shortstack men lägger dig mot Parres isolationsomslag all-in. Så såg det i alla fall ut sist vi spelade turre på samma bord. Kaxig från start, men när det kommer till kritan så backar du undan.

 

Appropå lurkers så verkar fler och fler sådana ge sig till känna, nu vet jag iofs inte om Legato brukar läsa om mitt vilda slaskande och fylleorgier eller om det bara var ett undantagsfall, men kul är det ändå. Att Slaskdanne är en trogen läsare vet jag ju redan, dock var det chockerande hur nykter och välstädad han verkade i fredags. "Jag ska spela bra poker och tjäna pengar", sade han när jag påpekade detta faktum. Sick, sick, sick! Han fällde f.ö. en rätt skön kommentar när jag passerade bordet - var rätt sen, en trevägsallin. Tror han slagit upp till 2400 tot, en all-in på ca 3 lax tot. "Fan vad snålt, ska jag bara tjäna så lite" frågar han sig, varpå han synar med sina AA som står mot 55 och A9s. Han verkade ju till och med vara hyfsat nykter strax innan jag gick hem runt 06 då han stod i kö till det enda öppna cashbordet. Vad fan har hänt? Jag har vit månad och Slaskdanne är hyfsat nykter vid 06? Vad kommer sen? Fred på jorden? Hur som helst - sick!

 

Måndagar suger fortfarande förresten, trots vit månad. Har haft en skitrolig helg bakom mig, även utan alkohol. Verkar faktiskt gå att ha kul utan att man är totalt bedövad och helt borta. Fick höra att jag i torsdags "i alla fall inte såg ut att välta" när jag satt i baren. Enligt rykten, som jag förnekar trots att 3-4 pers sa att de stämde, har jag visst någon gång på fyllan trillat av Svitens barstol, dock var liggat bakom mig och räddade mig från eventuella skador genom att ta emot mig. Hmm. Det här med vit månad kanske är en bra idé trots allt - jag hade i alla fall inget minne av en sådan pinsam episod.

 

Det är väl lika bra att jag håller koll på mina pokerresultat från start så att jag vet om jag plussar eller backar på mitt spel. Så vi tar årets resultat hittills:

 

Cashgame - spel för stejkade pengar: +100, två sessioner. Back 1900 första på ett varv, upp 2000 andra.

Cashgame - spel för egna pengar: -1450, att jag aldrig lär mig att skippa de korta inköpen. Känner mig som en megafisk.

Cashgame - totalt: -1050, inte spec. farligt - enkelt att torska mer än så på ett par händer ifall man har oflyt.

 

HU-matcher:

 

Mot Micke E: 16-13 totalt till Micke.

Mot Emily: 6-4 totalt till Emily.

Mot Derra: 3-3.

Mot Bengan: 5-2 till mig.

 

Totalt: 27-25 till motståndarna.

 

Skärpning på denna front - särskilt mot Micke. Spelade så uselt mot honom i fredags, maskinerade av mig efter stabilt cashgamespel. Det är för mycket prestige för att det ska få hålla i längden. Ifall någon (läs: kaxiga fisken Avsaknad) har lust att spela lite HU för låga/inga pengar (då jag för nuvarande är totalt pank) så är det bara att hojta. Vi kan spela antingen bara Texas eller Dealer's Choice, spel kan vi bestämma hur vi vill. Mitt enda krav är att vi kör med 5000 i startstack och 25/50 i mörkar utan ökningar, IMHO är det inget spel om man inte har hyfsat djup stack.

 

Sedan vill jag gärna att vi kör fler matcher än en - gärna så många vi hinner, eftersom variansen i HU-spel är enorm så säger en match ungefär lika mycket som att en mås skiter på just DIG av alla i folkvimlet. Du är inte utvald, du hade bara oflyt (eller flyt, beroende på hur kinky du är).

 

Turneringar: inga spelade. Lär inte bli så mycket turneringsspel framöver, men jag ska försöka lira några av Svitens dyrare (1000SEK) turneringar när jag har mer pengar, mest för att jag inte orkar sitta och spela 400-turrarna med 100 startande, samt att det ofta är djup startstack, rätt få deltagare och roligt spel i de dyrare.

 

Grytor:

En spelad, +200 SEK.

 

Än så länge är resultaten ganska så intetsägande, har inte spelat i närheten av tillräckligt mycket för att de ska säga något. Däremot är det en oroväckande trend att jag ligger så pass mycket efter mot Micke redan nu, mot honom måste det vända. Förnedringen lär bli för stor för att bära annars!

 

Positivt är väl att jag nykter verkar spela mycket bättre poker (surprise surprise) än när jag är full. Samt att det verkar faktiskt roligare att slaska nykter! Riktigt nöjd med mitt cashgamespel i fredags, fattade rätt beslut för det mesta, förutom en (i efterhand) tveksam re-raise i PLO8 - får jag syn av A3 har jag bara ca 10% scoopchans. Här har vi något som gör att livespel är så mycket roligare än nätspel. Lovade att håna personen i fråga för hennes spel i denna hand, men jag ska inte avslöja något namn. Inget mer förutom att hon är med i HeyHoes, att hennes namn börjar på E och slutar på Y samt att hon figurerat i denna dagbok ganska så frekvent på sistone. Och att hon har plusstatistik mot mig i HU-matcher.

 

Hur som helst; vi sitter och slaskar 5/5 DC. Spelet är PLO, antagligen femkorts.

 

Floppen kommer tre låga kort, jag sitter hyfsat sent, hon precis efter mig. SB steker lite och hon verkar tro att det är hennes tur, så hon försöker checka out of turn. Read? Svaghet! Det checkas till mig och jag pottar. Hon fryser till lite, sneglar på mig och gör en klassisk "Parre, jag vet att du är tom, din jävla fisk"-raise, får alltså ett pottomslag mot mig. Alla foldar till mig, och vi kan väl säga som så att jag aldrig varit säkrare på att få en fold mot mig när jag slog om pott igen. Mycket riktigt: "Faaan, jag är ju helt tom".

 

Sådana reads får man inte på nätet. Istället för att slaska bort 50 på ett dumt pottbet tom så vann jag 200 på ett klassiskt parre-är-tom-så-jag-pottar-om-omslag. Vanligtvis så muckar jag bara handen, men just i denna hand så kunde jag inte tro på några nötter någonjävlastans så jag slog om igen.

 

Var i kontakt med banken idag, lånelöfte är på G, så sen är det bara att åka ut och kolla på skabbiga ettor i förorten. Ska bli kul att flytta hemifrån, även om det lär bli mycket mindre poker då. Ska försöka spela på nätet igen då, börja med typ 100 dollar och hoppas att inte råka ut för för mycket kortsiktig varians. Eventuellt bygga rulle med en lyckad rush á la Operation Dreamclown. Live lär jag endast ha råd att spela om jag blir stejkad, men vi får väl se. Sedan ska jag sakta men säkert börja betala av mina pokerskulder också. Stora planer, javisst.

 

Dock kommer tiderna av att jag kan fylleslaska bort 3 lax på väg hem från krogen och tänka "shit happens" vara förbi, om jag inte fixar en sidoinkomst eller plussar på poker så kommer 3 lax bli jättemycket pengar i min värld. Bra eller dåligt? Vi får väl se. Men det känns inte som spec. +EV att inte betala sitt bostadslån för att man vill spela poker istället. Kul att bli vräkt och hamna hos Herr Kronofogde liksom.

 

Är lite smått nedstämd ändå, även om dagen börjat fint. Varför, det vet varken ni eller jag. Får se om jag orkar drämma till med ett patenterat mörkt inlägg om livets djävulskaper ikväll eller inte. Dock känns det skönt att vara spritfri, mår fan mycket bättre denna måndag, spec. fysiskt, än jag gjort på jääävligt länge. Börjar nästan förstå folk som dricker med måtta. Men bara nästan.

 

Nej, nu börjar tiden rinna ut för mig - måste tyvärr arbeta också. Smått tiltat, men min karriär som pokerproffs har ju hittills gått käpprätt åt helvete. Skulle nog ha gått mycket bättre om jag inte samtidigt satsat på en karriär som alkis. Men fan, gjort är gjort. Pengar man stoppat i potten är inte längre ens egna pengar. Och orka må dåligt över saker man inte kan ändra längre.

 

Jaja, ha en trevlig måndag, era tilttomtar!

 

PS. Nicklas, ditt fylleinlägg från 17-tiden i lördags är fan stort. Först skrattade jag, sen blev jag glad över min vita månad, sen skrattade jag igen. :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Den som söker skall finna, brukar det ju heta. Men nu har jag letat och inte funnit; vad betyder "gryta"? För jag antar att du inte menar den du lagar maten i?

 

Ledsen om jag skräpar ner i dagboken, men om man inte frågar så...

 

Sit'n'Go-turnering - så enkelt är det! :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Urk. Dags för ett måndagsinlägg á la Parre. Utan att riktigt förstå varför så mår jag som vanligt på måndagar. Allmänt nedstämd, trött och bitter. Vad fan behöver man när man kommer hem trött från en stressig dag från jobbet?

 

Jo, visst fan är det frågor om morsan om ens ekonomi. Hur ska du betala ditt lån om du blir arbetslös? Kan ju inte svara ”inte fan vet jag, jag tar väl ett lån till och skottar på 5/10 NL, all or nothing baby”. Svaret ”får väl fixa ett jobb på McDonalds i ett par månader” lät heller inte övertygande, sen drog jag till med att jag alltid kan läsa någon plojkurs på universitetet och dra in CSN. Happ, so far so good.

 

Efter att ha blivit bombarderad med en massa sådana frågor av diverse karaktär kommer liksom konstaterandet ”det känns som om du aldrig kommer slutföra dina studier”. Jaha? Vad fan? Vad in i helvete ska jag svara på det? ”Alltså, allt du gör, det är ju jobba och festa” följs det hela upp med. Följt av ”du verkade hamna i någon sorts depression senaste månaderna, sen så försökte du supa bort den och var för bakfull varje lediga dag för att skriva något”. Men sluta, snälla. Tilta mig inte.

 

Inte för att det på något sätt är fel. Tror jag, i alla fall. Men måste jag höra det? Jag fattar det själv, tack så mycket, jag vet om det själv, tack så mycket. Vad säger man? Nice hand, well played, nu mår jag ju jättemycket bättre. Var för övrigt rätt roligt i söndags, fick höra ”fan, du har ju två jobb, ett vanligt och ett på krogen”. Trots att jag haft vit helg. Orkade inte ens säga att jag var nykter, så jag sa ingenting. Vad fan ska de bry sig om vad fan jag gör på helgerna?

 

Alltså, vad fan vill de ha för svar egentligen? ”Om jag blir arbetslös får jag väl sälja lyan och bli uteliggare, jag kan i alla fall hänga på en svartklubb minst fem dagar i veckan och sedan sova på dagarna, det är lugnt morsan”. Vad vill de höra? ”Ja, jag skiter i mina studier, jag ska bli en spelmissbrukande heltidsalkoholist som förstör mitt liv helt och hållet, det går redan utför, men vänta bara ett år så ska du få se på ett riktigt bortkastat liv”.

 

Ehh. Vad fan ska jag egentligen säga?

 

Men visst, de får tro vad fan de vill. Jag är för trött för att orka bry mig. För apatisk. Jag vet inte, tänkte på det idag. Såsom jag levt sedan hösten 2005 är väl ungefär likadant som jag levde precis när jag gick ut gymnasiet. Levde över mina tillgångar (dock till en mindre utsträckning än nu, helt enkelt för att jag omsatte mindre), satt uppe till sent på natten och spelade diverse dataspel eller chattade, sov hela dagarna, orkade inte göra ett skit, var allmänt apatisk. Fast då knarkade jag mycket mer.

 

Det var väl det enda. Att bli hippifierad av LSD. Guld. Se världens potential, inse människans inre storhet. Att allt är skapat av hjärnan. Att få besöka andra världar, se livet i vitögat och komma därifrån levande. Röka 5-MeO-DMT. Dö. Och födas på nytt. Även om jag inte knarkade särskilt mycket så blev jag rätt påverkad av drogerna, jag såg en ny, en annan, en bättre värld. Snackade om det idag och fick frågan: ”när blev du dräggifierad då”? Jag tror att det sammanföll ungefär med tidpunkten när jag insåg att det trots allt bara var drogerna som fick mig att se en ljusare värld och framtid, att det var drogerna som förhindrade mig från att se klart, att världen trots allt är ett ruttet och miserabelt skithål och att människan som varelse är en egoistisk parasit.

 

Jag vet inte. Vad fan ska jag egentligen säga? Jag är bara glad att jag inte mår såhär hela tiden. Det kommer att bli bättre, det kommer bli bättre efter att jag skrivit, det kommer att bli bättre när jag vaknar imorgon, det kommer bli bättre när våren kommer, det kommer bli bättre. Någon gång i framtiden ska ljuset illuminera även mig. Men fan, när dessa jävla ångestattacker kommer så är det tungt. Och de blir ju inte bättre av en massa jävla frågor. Kan folk bara låta mig vara i fred? Kan jag bara få leva i mitt lilla apatiska helvete när det väl infinner sig? Kan jag få sitta med fördragna gardiner och gnälla om allt? Kan jag få?

 

Vad fan. Jag har inte ens supit och jag har måndagsångest igen. Usch. Skönt att man har en massa deprimerande musik att lyssna på, så man slipper att tänka positiva och ljusa tankar. Allt kommer gå åt helvete ändå. Hur ska det inte kunna gå åt helvete?

 

Visst, jag förtjänar att må bra och bla bla positivt bullshit. Men vafan, när får man något man förtjänar egentligen? Eller, vad förtjänar jag egentligen? Det kanske är en viktigare fråga att svara på, men det är mycket enklare att bara sjunka ner i ett svart hål och gnälla.

 

Fan.

 

Jag skulle ju ta en promenad efter jobbet. Dock ekade det dova mörkret inom mig, jag orkade fan knappt ta mig till busshållplatsen. Missade till och med två bussar innan jag orkade resa mig upp ur stolen. Och så kommer man hem. Och så får man höra allt skitsnack. När det enda jag vill är att sitta på mitt rum ensam och nedstämd. När det enda jag vill är att samtala, gråta ut inför, min egna inre klagomur.

 

Dammarna har brustit idag. Jag vet inte, det är det sjuka, att under sådana här episoder så ser jag fan allt så jävla mörkt. Jag ser ingen framtid, allting är bara ren och skär jävla apati. Apati pur, så att säga. Å ena sidan är det rätt skönt, men å andra sidan har jag inte passerat den där osynliga linjen av acceptans. Att acceptera sitt eget öde. Att sätta sig ner. Blunda. Fokusera på den där osynliga punkten i ens inre. Andas in djupt. Ta en intrycken i mörkret. Leta, söka. Och acceptera. Acceptera mig själv. Acceptera andra. Acceptera världen. Och må bra.

 

Men fan.

 

Det kommer ju gå över, det gör det alltid.

 

”Smoking can cause a slow and painful death”.

 

Hur vore det om de bytte ut ordet smoking mot ordet life?

 

Livet kan leda till en långsam och plågsam död. Eller, rättare sagt, livet ÄR en långsam och plågsam död. Fan. För jag menar, vad fan händer med oss egentligen? Vi föds. Vi spenderar livet ständigt jagandes, sökandes. Ibland finner vi det vi tror oss söka, blir nöjda, rent av lyckliga under kortare eller längre perioder. Men sedan? Nytt sökande. Nytt jagande. Vargen springer mot sitt avlägsna byte. Men denna gång är lammet snabbare och listigare. Vargen kommer inte i kapp. Vargen vänder. Känner vittring någon annanstans. Springer, sökandes. Ser bytet. Springer, jagandes. Fram och tillbaka.

 

Flipperkuleeffekten.

 

Fan.

 

Jag är så sjukt sugen på fylla. Att bara få glida in i dimman. Glömma. Försvinna. Gå från människa till apa. Jag behöver fan inget mer än en fylla.

 

Fan.

 

Tänk om min ångest beror på att jag inte supit på en vecka? Tänk om jag mår såhär bara för att jag inte druckit alkohol? Det kan väl kanske vara så. Jag får någon sorts överskott av någon sorts signalsubstanser i hjärnan som sätter fart på tankarna, de negativa tankarna. Någon sorts jävla obalans som skapats av att jag inte förgiftat mig själv med annat än Coca-Cola och Ramlösa. Är jag verkligen så banal att jag måste dricka för att må bra? Är jag verkligen så gravt alkoholiserad?

 

Eller är det bara standardångesten som då och då återkommer?

 

Fan.

 

Är inte detta dagboksinlägg skrämmande likt de flesta? Jag skriver ju för det mesta när jag är nere. Och detta är ju inte ett speciellt originellt inlägg. Mitt förra halvdeppiga inlägg var i alla fall lite originellt, det kändes i alla fall så. Jag hade i alla fall en poäng, jag hade bra metaforer. Nu har jag ingenting. Bara gnäll, gnäll, gnäll.

 

Fan.

 

Jag som brukar klaga över folk som postar bad-beathistorier. Men vad fan gör jag? Är jag verkligen bättre bara för att jag inte skriver om hur ”min ÄSS ÄSS blev UTsköppT av 94 OffSyt”? Jag skriver ju i grund och botten för det mesta bad-beathistorier om mitt liv; hur jag reser mig upp, ser ljuset någonstans långt borta, känner att allt ska lösa sig, att jag är på väg rätt. Slam. Badbeat. Baaadbeat. Och så är man tillbaka på ruta ett.

 

Fan.

 

Jag trodde ju att jag skulle må bra av min vita månad. Nu känner jag fan inget mer än bara supa ner mig totalt. Gå till barskåpet. Greppa en flaska whiskey och lite vatten att skölja ner med när man dricker för snabbt. Skruva upp volymen på stereon, låsa dörren till rummet. Hälla upp ett glas. Svepa det. Repetera. Bli full, få minnesluckor, glömma. Försvinna. In i dimman. Bort.

 

Fan.

 

Men så patetisk ska jag inte vara. Jag ska fan klara av att gå en månad utan sprit, trots allt är ju 25% av månaden avklarad. Och rent fysiskt mår jag ju bättre, jag känner det redan nu. Om inte annat så luktar inte mina skitar atombomb, som de ofta gör på bakfyllan. Men annars. Hur fan orkar jag med allting egentligen?

 

Fan.

 

Är svaret verkligen så pass enkelt? Är det verkligen så att jag bara mår dåligt för att jag har tillvant mig själv så pass mycket till alkoholen att det nu är jobbigt att vara utan den? Fy fan vad illa i så fall. Då är jag verkligen i behov av en vit månad. Visst, mitt sociala liv lär bli lidande, jag lär ju inte våga hänga på polare ut på krogen, eftersom det risken för att jag ska tänka ”äh, bara en öl” är så enorm att… att jag helt enkelt inte vågar chansa.

 

Den ryska rouletten.

 

Om man inte ska spela? Fan. Det måste ju vara en gamblers ultimata kick. Det jag mest undrar över är inte bara över hur kicken är när man hör klicket av att man bommat. Utan mest vad man känner, tänker, hör, gör, under den korta milisekunden som det tar för skottet att genomborra ens hjärna och göra slut på ens liv. Hinner man ens tänka? Vad händer sedan? Hinner man ens reagera? Passerar ens liv revy framför ens ögon? Nu kanske ni säger att man inte har tid till det, att det tar 0.0000001 sekunder innan man är död, men jag vet inte. När man tar psykedeliska droger finns det ingen tid. Tiden är upplöst, och det är enbart hjärnan som styr det. Tiden. Varför skulle man inte kunna hamna i ett kort ögonblick av tidlöshet även vid förlust i rysk roulette? En milisekund; en evighet. Skillnaden är egentligen inte stor. Det är bara vi själva som skapar den.

 

Tiden och makten över den.

 

Vi har getts så lite tid på denna jord. Det är rätt sjukt att jag levt mer en fjärdedel av mitt liv redan. Vad fan kommer hända om 22 år till? Då är jag fan 44. Det är fan skrämmande. Att åldras, att utvecklas. Att göra något av mitt liv. Det skrämmer fan livet ur mig. Vad gör jag om två år? Om åtta? Har jag förstört mitt liv? Har jag förstört någon annans liv? Har livet förstört mig? Eller är jag måntro lycklig? Lever jag ett ordnat liv? Är jag en highstakesspelande kolatorsk? Eller är jag utomlands? Lever jag lycklig? Gömmer jag mig undan polisen? Flyr jag fortfarande från mig själv? Har jag lärt mig acceptera?

 

Hur fan ska jag veta? Och hur jävla mycket vet vi egentligen? Allt verkar ju så självklart, så enkelt, allt verkar ju verkligen vara precis som det är. Glaset framför mig är ett glas, punkt slut. Men tänk om det inte är ett glas? Hur fan vet vi egentligen? Säkert? Hur fan vet vi att det vi kallar för verklighet, för livet, egentligen inte bara är en fasad som vi bygger upp för att överleva, en psykologisk skyddsmekanism? Hur vet vi att vi inte lever i en jävla Matrix? Vi vet så jävla lite om oss själva och vår hjärnas egentliga kapacitet. Vi tror oss vara så jävla smarta, så jävla intelligenta, men egentligen är våra kunskaper så hiskeligt begränsade.

 

Det är så enkelt att ha allting klart för en, att veta, att vara övertygad. Men vad gör man dagen då fasaden rämnar? Då man kommer till insikt? Och när kommer den dagen? Är det en insikt, eller är det bara en vanföreställning inducerad av antingen en själv, en drog, en händelse? Hur fan ska man någonsin kunna veta säkert, ta någonting alls för givet? Är allt verkligen så självklart?

 

Det är enklare att acceptera. Glaset är ett glas. Livet är livet är livet och ingenting annat. När vi dör kommer vi till Gud eller så upphör vi att existera. Acceptera. Foga dig. Inse din plats, ditt ställe, din roll här i livet. Som arbetsmyra i storkapitalets väv. Som spindel i densamma väven. Eller bara ta allt för givet. Här är jag. Jag lever för dagen. Just idag är min dag. Dagen tillhör bara mig. Natten likaså. Jag är jag. Jag är här. Jag är lycklig.

 

Jag accepterar.

 

Att bara få säga de magiska orden. Utan att ljuga. Varken för sig själv eller för någon annan.

 

Jag accepterar.

 

Just acceptansen. Essensen, kärnan. Att äntligen tröttna på ifrågasättandet, motsättningarna. Stämmer det inte? Ska det inte vara så? Skit samma. Jag accepterar. Jag tar emot. Tackar och tar emot.

 

Men är man då fortfarande människa?

 

Är man inte degraderad till någon sorts hora då? Att böja sig fram, sära på skinkorna, ta emot och därefter lismande le mot förövaren. Är det inte det som acceptans innebär i realiteten? Att man förändras till en liten hora, någon som accepterar, någon som inte ifrågasätter? Är man ens en människa? Kan man verkligen bli tagen på allvar då?

 

Lycka. Eller ideal. Ideal eller lycka.

 

Eller är det egentligen samma sak? Mål och medel. Är idealet lycka? Är lyckan ett ideal? Går den att uppnå? Är lyckan ett medel för att uppnå ett mål eller är lyckan ett mål och idealet medlet att uppnå lyckan? Eller stämmer verkligen den uråldriga devisen att för att må riktigt bra så måste man även veta hur det är att må dåligt? Trots allt, om jag konstant levde i något sorts euforirus; hur skulle jag veta att det är lycka? Hur skulle jag känna att det var lycka? Det skulle bara övergå i apati.

 

Det skulle fan inte vara bättre.

 

Det är väl därför jag och amfetamin som tur var aldrig passat bra ihop. Ju högre toppar, desto djupare dalar, och dalarna efter tjacket var fan så hemska. För att avsluta detta dagboksinlägg mindre filosofiskt och mer humoristiskt, och för att jag börjar må lite bättre efter att ha skrivit dessa rader, men bara lite, så följer här en kort drogstory:

 

Det var en vanlig jävla fredag. Vi satt hos en polare i en lägenhet vid Zinkensdamm och förfestade. Vi var rätt många, typ sex-sju pers, som satt i hans rum, medan hans föräldrar satt i vardagsrummet. Nån av oss, som knarkade rätt mycket då, hade en påse vitt med sig. Några av oss hade aldrig tagit förut, jag hade väl tagit en eller två gånger max om jag minns rätt. Vi snackar om vi ska ta eller inte. Polaren som vi är hos är lite tveksam, han är lite rädd för att föräldrarna ska märka.

 

Några groggar senare.

 

En påses innehåll töms över en bok. Boken är svart. Natten ute är svart. Men pulvret är vitt. Detta magiska pulver. En snabb inhalering. Pulvret dras in i näsan. Rinner ner i halsen. Hjärtat bankar snabbare. Rysningarna kommer. Ahh, de underbara tjackrysningarna, kan minnas dessa än idag. Världen blir… på något sätt… bättre… allt… går… fort… men… bra… jag… mår… så… jävla… bra… allt… är… bra… fan… vad… ska… vi… göra…

 

Fragmentiserat. Typ. Tankarna rusar; de positiva tankarna. Fan vad allt är bra. Man blir laddad. På gång. Ikväll ska något stort hända. Allting är bara så… ljust… Lamporna lyser klarare. Fan. Man ryser i hela kroppen. Mys.

 

Vi drar till krogen. Vid den tiden, när vi var typ 18, var vårt stammishak Mowitz i Gamla stan, ett riktigt skabbigt ställe, men det var rätt skönt att bara supa bort tristessen på, dessutom hade vi varit där så ofta så vi kände ägaren och de flesta som jobbade där, så vi kom in hur fulla vi än var. Minns bland annat än kväll när vi verkligen var dräggfulla, kvällen hade inletts hemma hos mig.

 

Vi hade druckit lite öl, sen fick jag den goda idén att mixa 25:or White Russian i ölglas. Ja, alltså, 18 cl vodka, 7 cl kahlua, eller Baileys om vi ej hade Kahlua. Efter två sådana drar vi ut. Hamnar på en krog. Fan. Glömde plånboken. Vi tar taxi hem till mig och sen vidare till Mowitz. De har bytt vakt, han vägrar släppa in oss. Till slut övertalar vi honom att kalla på ägaren (eller han som i alla fall bossade stället på kvällar/nätter). Han kommer ut. Frågar om vi kommer vara lugna. Vi svarar ja. Vi kommer in.

 

Fan, har ju riktigt sköna fyllestories från den tiden också, då när man fortfarande ung och oförstörd kunde supa ett helt dygn. Otaliga shots av vodka, blandade med minimalt Bailey’s för att döda smaken. Funkade fint.

 

Men i alla fall. Tillbaka till Mowitz.

 

Vi glider in dit, vi är kungar, vi är gudar. Vi är så jävla bäst. Vi är the fucking centre of attention, inget kan fan gå fel. Vi måste boosta, mer tjack, vi mår så bra, vi är bara så jävla bäst. En fet toakö på sju killar bildas. En snubbe kollar lite skumt på oss när han står sist i kön men ser att tjejtoan är ledig och får ett unisont ”äh, gå du dit, vi vill pissa på killtoan” som svar (toaletterna var identiska både till utseende och skabbighet). Till slut har vi snortat varsin lina och partyt fortsätter. Så mycket snack, så mycket prat, vi var så bra.

 

Stället stänger. Vi får med oss lite brudar på efterfest, så vi drar hem till mig. Tjackets effekter börjar dock avta. Fan. Vi super istället, vi kan supa som vikingar. Alkoholens vanliga bedövande effekt fungerar inte som den ska när man är tjackad. Fast sedan spårar det. Morsan vaknar (ja, jag bodde fortfarande hemma då). Lackar på oss. Någon som varit på toa hade väckt henne. Fan. Han kände jag inte.

 

Fan vad lack jag blev. Jag skulle slå han. Han drar. Fan. Jag följer efter. Ut i vinter. I strumpor och t-shirt. Mitt i vintern. Vi står på gatan och tjafsar. Jag tror jag puttar in han i en väg. Någon annan jag inte känner får höra vad han gjort, han går fram och ger snubben en fet smäll. Snubben springer. Jag springer efter och skriker efter honom att han ska dö.

 

Därefter märker jag att jag står ute i strumpor. Och T-shirt. Och skriker ”jag ska döda dig din jävla fitta” efter nån jag inte känner. För någon total skitgrej. Fan. Springer hem, vi ska vidare och festa. Nånstans. Det är kallt. Fan. Dörren är låst. Börjar banka. Farsan öppnar. Skäller ut mig. Jag lyssnar inte. Tar bara skorna. Och jackan. Och nycklarna. Säger att jag ska ut och festa, eller nått. Fan.

 

Drar till Zinkensdamms tunnelbana. Munnen har aldrig varit så torr som nu. Hänger, snackar skit. Börjar må dåligt. Runt 08 på morgonen – vi är hemma hos en polare. Dricker kaffe, käkar mackor. Tillbaka där kvällen startade. Fan. Avtändningen börjar komma. Och med den flodvågen av ångest.

 

Om ni någonsin tror att jag mått dåligt när jag skrivit något dagboksinlägg så ska ni veta att det inte ens var i närheten av hur jag mådde när jag tog amfetamin och hade AT på skiten. Förutom att få höra en massa skit av föräldrarna (helt berättigat såklart, till skillnad från deras påhopp idag) så var jag praktiskt taget nära att brista ut i gråt hela tiden. Sedan märkte jag hur fort jag tyckte mitt hjärta slog. Och vad jag tänkte för tankar.

 

Lägger mig ner. Spenderar de nästa 6-8 timmarna i ett sorts halvvaket, halvsovande, halvpsykotiskt tillstånd där jag gång på gång får lugna ner mig själv för att inte ringa 112 (”Jag kommer dö av hjärtattack”) eller psykakuten (”Jag har fått psykos, jag är paranoid och schizofren, hämta mig”). Däribland kraftiga ångestattacker. Vad fan gjorde jag? Hur kunde jag bete mig så illa? Vad fan sysslar jag med? Usch. Sedan. Fan. Drömmer jag? Vart är jag? Är det hela en dröm? Vad fan? Dör jag? Är jag död? Håller jag på att dö? Fan. Ring 112. Nej. Fan. Tankarna går så snabbt. Och är så sjuka.

 

Jag är en sjuk människa. Och sjukt trött. Efter kanske 6-8 timmar lyckas jag somna. Sover kanske 3-4. Vaknar. Fan. Det kommer lösa sig. Jag lever, jag är inte galen. Fan. Allt kommer lösa sig.

 

Allt kommer bli bra igen.

 

Det var bara ett drogrus.

 

:club::diamond::heart::spade:

 

... och under de dryga två timmarna som jag skrev detta inlägg på så har min ångest försvunnit ...

 

... och jag mår helt okej igen ...

 

... allt kommer bli bra igen!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

det känns som om du aldrig kommer slutföra dina studier”. Jaha? Vad fan? Vad in i helvete ska jag svara på det? ”Alltså, allt du gör, det är ju jobba och festa” följs det hela upp med. Följt av ”du verkade hamna i någon sorts depression senaste månaderna, sen så försökte du supa bort den och var för bakfull varje lediga dag för att skriva något”.

 

Förutom att få höra en massa skit av föräldrarna (helt berättigat såklart, till skillnad från deras påhopp idag) så var jag praktiskt taget nära att brista ut i gråt hela tiden

 

Klart du får höra "skit" av föräldrarna. Ur en förälders synvinkel som ser sin son, som de med kärlek (förhoppningsvis) uppfostrat under en lång tid, kasta bort sitt liv kan jag lova dig gör mer ont för dem än vad det gör för dig. Vad de gör ur deras synvinkel är inte en massa påhopp och kasta skit på dig. De vill ju ditt bästa och vill hjälpa dig, inte tilta dig...

 

Jag tror du vet det om du tänker efter...

 

Du behöver en kram Parre, du får be Emily ge dig en nästa gång ni spela HU ;)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

det känns som om du aldrig kommer slutföra dina studier”. Jaha? Vad fan? Vad in i helvete ska jag svara på det? ”Alltså, allt du gör, det är ju jobba och festa” följs det hela upp med. Följt av ”du verkade hamna i någon sorts depression senaste månaderna, sen så försökte du supa bort den och var för bakfull varje lediga dag för att skriva något”.

 

Förutom att få höra en massa skit av föräldrarna (helt berättigat såklart, till skillnad från deras påhopp idag) så var jag praktiskt taget nära att brista ut i gråt hela tiden

 

Klart du får höra "skit" av föräldrarna. Ur en förälders synvinkel som ser sin son, som de med kärlek (förhoppningsvis) uppfostrat under en lång tid, kasta bort sitt liv kan jag lova dig gör mer ont för dem än vad det gör för dig. Vad de gör ur deras synvinkel är inte en massa påhopp och kasta skit på dig. De vill ju ditt bästa och vill hjälpa dig, inte tilta dig...

 

Jag tror du vet det om du tänker efter...

 

Du behöver en kram Parre, du får be Emily ge dig en nästa gång ni spela HU ;)

 

Deras reaktion på kvällen jag beskrev när jag tjackade är ju mer än naturlig...

 

Jo, och frågorna de ställer är ju ytterst relevanta. Skulle jag gå i borgen för någons banklån skulle jag ju också gärna vilja veta vad personen skulle göra om det sket sig och den blev arbetslös - det är ju inte mer än rätt. Det är mest morsan som oroar sig för mig, farsan är, vad jag har fått höra av diverse barndomskamrater till honom, mer lik mig; honom löste det sig för. Han oroar sig heller inte speciellt mycket.

 

Ang. studierna så är det väl så att jag för nuvarande inte orkar/pallar styra upp studierna, ta tag i mitt liv etc. Men jag lär göra det såsmåningom. Jag gick trots allt ut gymnasiet med ofullständiga betyg, men när jag behövde betygen så fixade jag det på några månader på Komvux - klonkade MVG i två psykologikurser utan minsta ansträngning och VG på någon sjuk barn-och-fritidsprogramskurs som var menad för dagisfröknar. Var faktiskt ganska roligt, jag skulle göra någon sorts observation av barns lek. SÅ jag och en polare drar ut i Skinnarviksparken och sätter oss på en klippa med insyn i ett dagis och spanar på småbarn, röker och snackar skit. Sedan hjälpte väl kanske min fantasi (nej, jag menar inte på det sättet ni perversa jävlar tror) och mitt skrivande till att få rapporten att verka både trovärdig och läsbar :)

 

Äsch, alltså, jag var ju bara inte spec. glad över att behöva ta diskussionerna om mina finanser, min framtid och så vidare just igår, när jag var trött, nedstämd och mådde allmänt kasst. Får väl se hur det kommer gå ikväll, som vanligt är jag skittrött runt 17-19, sen piggnar jag till och sitter uppe till 0130 utan att kunna sova. Tur att man är ung och klarar att sova 6h/natt i snitt. Eller nått. Rent fysiskt mår jag i alla fall bättre av att inte supa, fan, jag känner mig redan fräschare.

 

Fast mina ångestattacker försvinner inte ändå, lite coolt. Men jag har hört att man efter en vit månad tänker mycket klarare, särskilt på slutet!

 

Hmm.

 

Nästa gång föräldrarna frågar om mina finanser ska jag fan svara "jag ska bara se till att hitta toppset i PLO mot Matteprofs topptvå så löser det sig". :)

 

Omahaturnering på torsdag på Sviten - kommer du? Jag är stejkad och ska vinna :)

 

EDIT: Matteprof, GG till att ha orkat läsa allt mitt svammel. Måste försöka att hålla ner textmängden lite i alla fall. Sju sidor i Word är fan, vad ska man säga, lite långt...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Omahaturnering på torsdag på Sviten - kommer du? Jag är stejkad och ska vinna :)

 

Har kundmöten i Göteborg på torsdag så kan inte. Hade varit grymt skoj.

 

Jag vet att jag är lite för passiv när jag spelar live. På nätet är det mycket lättare vara aggressiv eftersom man oftast då är enda aggressiva spelaren vid bordet när man spelar PLO. Spelar man med dig, Micke, Viet mfl är det en helt annan femma. Då måste jag spela lite tightare och vänta ut händerna. Normalt ska ju top 2 vara nuts mot dig och när jag slår om ska du lägga dig eller hitta synen och säga

 

"Jag har ju dubbla runner, runner färgdrag och ett öppet stegdrag" ;)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Omahaturnering på torsdag på Sviten - kommer du? Jag är stejkad och ska vinna :)

 

Har kundmöten i Göteborg på torsdag så kan inte. Hade varit grymt skoj.

 

Jag vet att jag är lite för passiv när jag spelar live. På nätet är det mycket lättare vara aggressiv eftersom man oftast då är enda aggressiva spelaren vid bordet när man spelar PLO. Spelar man med dig, Micke, Viet mfl är det en helt annan femma. Då måste jag spela lite tightare och vänta ut händerna. Normalt ska ju top 2 vara nuts mot dig och när jag slår om ska du lägga dig eller hitta synen och säga

 

"Jag har ju dubbla runner, runner färgdrag och ett öppet stegdrag" ;)

 

Ahh, vad trist, hade varit kul att slaska bort dig.

 

Jag tror du måste börja slå om med drag oftare mot lösaggrotomtar som mig själv, jag minns någon hand när jag pottar floppen och du bara synar. Jag misstänker att du har drag. Jag pottar ut igen på turn för att den blankade (ev. gav den något ytterligare drag) och för att jag tror att du har drag. Jag var själv oerhört tom, hade kanske mittenpar med någon hålstege eller något, men jag betade turn enbart för att bluffa rivern ifall den blankar, då du i ca 70% av fallen tvingas passa rivern när jag betar 2/3-pott. Du synar inte ner tre gator med bara toppar även mot mig... :)

 

Rivern blankade och du foldade som planerat. Du måste nog börja slå om med bara drag på floppen oftare, i alla fall mot spelare som mig som är benägna att potta tom och göra det på flera gator - misstänker jag att du är på drag kommer jag potta turn oavsett mina kort för det mesta, jag har mina anledningar till det och jag vidhåller vid att det är +EV (om du/någon annan vill ha en djupare förklaring bakom mitt tankesätt så kan jag dra det ikväll eller något). Jag har helt enkelt för lite respekt för ditt spel (jag säger inte att du är dålig nu, missförstå mig inte) för att jag inte ska göra det. Mot t.ex. Viet eller Micke skulle jag sällan potta tom två gator, eller med ett dåligt drag. Som sagt - din aggressionsfaktor postflop är för låg, vilket gör att man kan hitta en del exploaterbara tendenser i ditt postflopspel.

 

Jag vet i och för sig inte hur mycket du tjänar på att uppfattas som tajt i det gänget, det är möjligt att du vet mycket mer själv. Men jag vet själv hur trist det är när man blir betad rätt in i tre gator i sträck och sitter med en ytterst marginell skithand som man blir tvungen att lägga, dyrt och tråkigt. Nu så kanske jag är helt ute och cyklar, kan väl bara vara så att jag har lättare att spela mot folk som jag uppfattar som tajta och lite passiva än mot folk som pottar om med skit bara för att de "vet" att jag är tom.

 

Just a little bit of friendly advice!

 

(Eller så säger jag det bara för att jag är ond och beräknande och vill få dig att potta om med skit mot mig och followupbluffa på blanka turns så att jag kan rycka hela din stack oftare) ;)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

På nätet är det mycket lättare vara aggressiv eftersom man oftast då är enda aggressiva spelaren vid bordet när man spelar PLO. Spelar man med dig, Micke, Viet mfl är det en helt annan femma.

Jo, det är ju därför det blir så sjuka potter på det där bordet. Alla är rätt aggressiva och ingen är rädd för att stoppa in pengarna. Jag tyckte iofs att det var rätt lungt spel i helgen, innan viet satte sig så fick jag knappt ett enda omslag och kunde stjäla massor med potter. Det händer väldigt sällan på det där bordet, pottar man preflop ur position och sen pottar igen på floppen så får man minst ett eller ofta två omslag.

 

Mot t.ex. Viet eller Micke skulle jag sällan potta tom två gator, eller med ett dåligt drag.

Lol, för det har ju aldrig hänt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

På nätet är det mycket lättare vara aggressiv eftersom man oftast då är enda aggressiva spelaren vid bordet när man spelar PLO. Spelar man med dig, Micke, Viet mfl är det en helt annan femma.

Jo, det är ju därför det blir så sjuka potter på det där bordet. Alla är rätt aggressiva och ingen är rädd för att stoppa in pengarna. Jag tyckte iofs att det var rätt lungt spel i helgen, innan viet satte sig så fick jag knappt ett enda omslag och kunde stjäla massor med potter. Det händer väldigt sällan på det där bordet, pottar man preflop ur position och sen pottar igen på floppen så får man minst ett eller ofta två omslag.

 

Mot t.ex. Viet eller Micke skulle jag sällan potta tom två gator, eller med ett dåligt drag.

Lol, för det har ju aldrig hänt.

 

Nej, för ni rävar brukar oftast slå om redan på flop eller turn och tvinga mig att göra dåliga syner för alldeles för mycket pengar, sen gular ni mig när jag i ren desperation bluffställer på turn.

 

Har spenderat lite tid med att kolla på möjliga lägenheter. Ska försöka hinna iväg till en eller två ute i Fruängenghetto på söndag, samt en i Hammarbyhöjden - Söder om Söder är väl det näst bästa alternativet till Söder som jag eventuellt kan ha råd med. Jag vill inte committa mig själv för mycket heller, skulle jag våga gambla skulle jag kunna satsa på något större och i ett bättre område, men problemet är att jag försöker beräkna så att jag har råd att klara en räntehöjning på 2-3% utan att ha större inkomster än nu och fortfarande ha råd att överleva. Det mest tiltade skulle ju vara att tvingas flytta (och antagligen göra en förlustaffär) bara för att räntan stiger, och jag vågar inte räkna med att mina inkomster kommer gå upp inom snar framtid.

 

Förhoppningsvis så gör de väl det, fixar jag min examen kan jag väl söka mer välbetalda jobb, men orka chansa liksom. Köper jag någon av de lägenheterna jag ämnar att titta på utan att dras iväg i alltför stor budgivningshets så borde min månadskostnad hamna på ca 3k/månad så jag har rätt gott om marginaler för en eventuell räntehöjning. Sedan är det bara hoppas att man har något finansproffs i närheten som tipsar en att binda räntan ifall det är en ny IT-bubbla á la 90-tal på G, skulle nog inte ha råd att pynta en ränta på 20-30%... eller 10, för den delen. Riktigt fattigt börjar jag nog leva om räntan överstiger 5-6% och mina inkomster inte har ökat.

 

Sjukt mycket man måste tänka på, hade ingen aning om att det var så jobbigt innan jag hade börjat sätta mig in i saken. Småtilten on bostadsrättsföreningen går i konkurs, man behåller visst alla härliga lån och utgifter, men ens bostadsrätt blir plötsligt en hyresrätt. Banken sa i alla fall att de kollar alla bostadsrättsföreningar innan de godkänner köpet, får väl hoppas att de är tillräckligt intresserade av att få mina räntepengar istället för att hustla mig på allt jag äger.

 

Jag vet inte, jag börjar så smått ge upp på tanken om att klonka hem någon storturre på Stars eller vinna WSOP. Jag är för fisk i turneringar för att vinna nått stort, känns det som. Eller, jag är väl fisk rent allmänt, men i alla fall en rolig sådan. Men det dröjer nog inte länge innan jag återfår min enorma övertro för mina pokerkunskaper, så det är nog lugnt. Sjuka bostadsrättspriserna i Stockholms närområde. Innerstan är det ju bara att glömma, det har jag aldrig råd att casha, men skillnaden är minst sagt enorm mellan ex. Fruängen och Spånga/Tensta. Rent avståndsmässigt så är det kanske t.o.m. närmare med tunnelbana till stan från Spånga/Tensta och där kan man hitta lägenheter från ca 250-300k, de flesta i Fruängen/Västerort börjar på som lägst 500-600k.

 

Sedan vill jag av diverse skäl, såsom fördomar och min personliga säkerhet, helst inte bo i Spånga/Tensta. Annars finns ju fantastiska alternativ för långpendlaren - i Södertälje/Nynäshamn/Hallstavik finns lägenheter för så lite som 100k! Klonk, eller vad? Just det, pendellinjen söderut var i överlag billig. Järfälla, Haninge, Brandbergen. Men fan. Orka! Ska jag köpa något så vill jag fan i mig bo på ett hyfsat nice ställe, kan jag inte bo granne med Sviten kan jag inte, men jag vill helst inte vara mer än 200-250SEK med taxi ifrån stan. Sedan vill jag absolut inte ha mer än 25-30 min resväg in till stan, helst utan byten också. Hammarbyhöjden är ju helt OK - några stationer så är man i Medis/Slussen. Fruängen perfa, direkttåg raka vägen till Söders. Järfälla? Nynäshamn? 30-60min med pendeltåg till Söder känns ju sådär måttligt hett.

 

Jag har typ varit på 1-2 visningar i mitt liv och aldrig seriöst budat på någon lägenhet, så vi får väl se hur det går. Cynikern inom mig mal att det kommer gå åt helvete hur jag än gör, Positiv-Parre däremot säger att det löser sig och att jag kommer klonka - EN gång i livet!

 

Hur det kommer gå har jag inte en jävla aning om. Lär väl i alla fall spendera en betydande del av kommande helger på diverse tunnelbanor på väg till diverse obskyra (obSKyra, inte obSCHyra, OK?) förorter. Annars då?

 

Jag har väl en miljon ogjorda saker som jag borde ta itu med nu på jobbet, men jag orkar inte, räknar kallt med att fixa allt i sista minuten. Brukar ge bäst resultat när man jagar deadline! Så vi svamlar på lite.

 

Om fjortisar. Fan.

 

Att vara en fjortis, bara det är ett GODDAMN FUCKING ÅSYFTNINGSFEL. Alltså, de är bara så... fel. Så malplacerade. Hur kan en så vanlig beståndsdel av samhället vara så oerhört malplacerad? Jag försöker sova på bussen hem igår, jag är trött och deppig och vill bara hem och vila och lyssna på deppig musik. Ligger och halvsover lutad mot fönstret längst bak i bussen, känner att någon sätter sig bredvid mig.

 

Vet ni hur jävla svårt det är när folk ska prata om smink, sin dejt på fredag och fippla med mobilen (FFS- ha den på ljudlös/vibrator) medan man ska sova? Vet ni hur jävla mycket svårare det blir när ovanstående sker med gälla och pipiga röster följda av det eviga "FNIISFIINNIISSSFNISSS"? Jag vaknar till, sur som aldrig för. Sneglar över på personerna bredvid mig. Japp, jag hade rätt - bra read. Tre centimeter smink och en allmänt korkad uppsyn.

 

Kan väl bero på att jag inte var full och kåt på grund av min vita månad, så istället för att sitta och dreggla satt jag mest och tänkte "mord". Nykterheten, ja.

 

Skrev på något annat forum igår, ganska träffande:

 

I'm taking a month's break from drinking, so I'm high on life. Okay, life without beer sucks more than a hippy who hasn't showered in three weeks and thinks that he can get high on life not realising it's the LSD pumping in his brain making him high, but anyway.

 

Parre - positivismen personifierad. Men jag vill fortfarande tro att jag gör positiva saker och framstår som hyfsat positiv och inte alltför bitter, i alla fall IRL.

 

Fan, jag hade något bra på G, men jag växlade fönster i webbläsaren och glömde bort det. Jävla senilitet. 22 bast och redan senil. Misär.

 

Fan. Det var inget som rika bönder som stjäl lägenheter i innerstan efter att ha kalhuggit lite skog. Det var inget om fjortisar. Eller barn eller tanter. Eller poker. Jo, kanske poker, men fan. Det var något smart, viktigt, roligt och intelligent. Nej, inte om droger. Ehm. Happ.

 

Äsch, jag vet inte. Kanske lika bra att jag glömde. Kanske var något onödigt skitsnack i alla fall. På torsdag ska jag som sagt lira PLO-turre, så det är bra värde i den turneringen. Fast jag kanske ska ha klonkarkavajen på mig, då lär utköpen hagla in i ultrarapid.

 

Jag vet inte. Sen jag slutat supa har jag känt mig onödigt filosofisk onödigt ofta. Vilket leder till längre och svamligare inlägg än brukligt, längre inlägg än vad jag antar de flesta orkar läsa. Jag lär återkomma med något sådant ikväll igen, men fan, nu orkar jag inte försöka tänka på vad jag glömt längre.

 

Tills nästa gång, blubblubb navelludd.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Sedan vill jag av diverse skäl, såsom fördomar och min personliga säkerhet, helst inte bo i Spånga/Tensta. Annars finns ju fantastiska alternativ för långpendlaren - i Södertälje/Nynäshamn/Hallstavik finns lägenheter för så lite som 100k! Klonk, eller vad? Just det, pendellinjen söderut var i överlag billig. Järfälla, Haninge, Brandbergen. Men fan. Orka! Ska jag köpa något så vill jag fan i mig bo på ett hyfsat nice ställe, kan jag inte bo granne med Sviten kan jag inte, men jag vill helst inte vara mer än 200-250SEK med taxi ifrån stan. Sedan vill jag absolut inte ha mer än 25-30 min resväg in till stan, helst utan byten också. Hammarbyhöjden är ju helt OK - några stationer så är man i Medis/Slussen. Fruängen perfa, direkttåg raka vägen till Söders. Järfälla? Nynäshamn? 30-60min med pendeltåg till Söder känns ju sådär måttligt hett.

 

Jag bor i Järfälla (som för övrigt ligger norr om stan) och det tar mig 15 minuter in till centralen och 20 till Söder. Så där var du lite fel ute.

 

Att man sen tiltar än mer på att åka pendel med dragspelsspelande romer och rohypnolkids ifrån Jakan än på fjortisar på bussen är en annan femma.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Lol. Så bra var jag på Stockholms geografi. Och jag spelar annrolunda nykter, ja. Lite mindre aggro. Lite mer selektivt aggro. Lite mindre "öasduh, allin". Liksom.

 

Snackade med en polare idag över MSN om lite böcker och om världens framtid, han hade nyss läst Brave New World av Aldous Huxley, en bok som jag tyvärr missat - men om jag förstått det rätt handlar det ungefär om att människan lever i någon typ av paradis utan att förstå att den egentligen är förslavad. Sedan pratade vi lite 1984 också, samt EU:s nya lagar om datalagstifning. En fråga som lämnades obesvarad är om man kommer kunna, med hänvisning till offentlighetsprincipen, begära ut t.ex. Thomas Bodströms Google-sökningar ("barn porr", "+barn +pornograffi") och liknande.

 

Och då var vi således framme vid kvällens tema - dagens kapitalistiska konsumptionssamhälle. Essensen i samhället är ungefär att människan ska drogas för att slippa tänka, för att inte ifrågasätta, för att bli lättstyrd. Drogen är konsumptionen, köpet av varor och tjänster, samt spridandet av en bild av en ljusare framtid.

 

Folk ska konsumera för att slippa tänka.

Folk ska alltså skita i annat, som oviktiga lagar som inskränker den personliga friheten och integriteter, utan bara konsumera.

 

Detta i sin tur leder till att människan hamnar i ett sorts drogat tillstånd av apati där hon blir dels oförmögon, dels ovillig att ifrågasätta saker och oförätter. Det viktiga är och förblir konsumtionen, något som de styrande tjänar på - trots allt är ett lydigt folk mer lättstyrt än ett revolutionärt. Hela Västvärlden baseras på denna ideologi, som mer och mer framgångsrikt sprids även till andra delar av världen. Samtidigt minskar människans makt, inflytande och vilja att påverka sitt eget liv.

 

För bakom hörnet lurar drömmen. Plötsligt så händer det. Lottomiljonen. Det nya jobbet.

 

Bakom hörnet lurar mer konsumtion. Människan strävar efter att konsumera mer. Mer varor, fler tjänster. Konsumera kickar. Allt går att konsumera, ju mer vi konsumerar desto mindre tänker vi, ifrågasätter vi. Desto mindre orkar vi ifrågasätta. Desto mindre orkar vi tänka. Desto lydigare och fogligare blir vi.

 

Jag tror inte på något socialistiskt paradis eller någon revolution som ska lyfta oss ur livets vardagliga misär, för att något sådant existerar inte. I konsumtionssamhällets spår blir vår existens snarare ett sorts strävande efter acceptans, inre ro, själsfrid. Efter att känna lycka.

 

För det mesta hittar vi denna i konsumtionen. Det är bara vid ett fåtal gyllene tillfällen som vi sliter oss ur denna ständiga jakt på Lycka -produkter. Och dessa är tyvärr alldeles för ofta kortvariga. Övergående. Efter dessa perioder fasas vi vidare, tillbaka till ännu en cykel av jakt.

 

Men trots allt så är vi ju bara jägare och samlare - nu när vi inte behöver jaga, samla och slita för att tillgodose våra mest grundläggande behov för överlevnad så jagar vi istället kickar genom att konsumera. Vi bedövar våra sinnen, även om detta sker utan vår vetskap och/eller ofrivilligt, genom att konsumera. Vi kan heller inte undvika konsumtionen - den är en förutsättning för överlevnad.

 

Vi har hamnat i konsumtionssamhällets ekorrhjul. Och vi kan inte ta oss ur det.

 

Det finns inga lösningar - vi kommer att fortsätta konsumera, att jaga kickar, att söka lycka. Vi kommer att fortsätta agera efter principer fastslagna i ekonomiska modeller, efterfrågan och tillgång. Vi kommer fortsätta att vara jägare och samlare. Även om samhället i framtiden utvecklar sig till ett dystopiskt 1984-liknande samhälle så kommer vi fortsätta jaga, samla, leta. Konsumera.

 

För trots allt - inte ens i 1984 så var majoriteten olycklig - tvärtom. De accepterade.

 

Vissa av oss kommer att futilt kämpa emot, de personliga konsekvenserna för de som gör det kommer bli hårda, brutala och i de allra flesta fallen innebära ett bortkastat och meningslöst liv. Vissa av oss kommer offra sig för idealen, för något sorts högre mål, men den absoluta majoriteten av detta fåtal kommer att göra det i onödan.

 

Den reella påverkan finns inte. Jag vet inte om den någonsin funnits - jag tvivlar, men eftersom jag är relativt inapt inom kvantfysikens område så har jag tyvärr ej haft möjligheten att göra en tidsresa och rapportera resultaten från mina observationer.

 

De allra flesta av oss kommer bara att fortsätta konsumera. Att vara nöjda. Att leta, att jaga, att samla.

 

Och om vi tänker på det ur ett cyniskt, eller ska jag våga vara så cynisk och säga realistiskt, perspektiv - varför skulle vi inte göra det? Trots allt så måste vi själva sköta om våran egen trädgård. Vi måste själva göra saker vi uppfattar oss må bra av. Vi måste själva söka, jaga, samla våran egna lycka. Varför ska vi slåss mot en övermakt som är lika svårdefinierad som den är inkonkret? Varför ska vi slåss mot något vi inte kan besegra?

 

Drömmaren i mig vill svara "För att vi är hjältar, för att vi vill bli hjältar".

 

Men även när jag skriver dessa rader så konsumerar jag. Jag konsumerar detta forum, jag konsumerar ett ordbehandlingsprogram, jag konsumerar internet, jag konsumerar datorteknik. Samtidigt som jag skriver detta så dricker jag vatten ur ett glas. Jag har konsumerat för att kunna konsumera mer. Det skulle vara oerhört svårt att räkna ihop allt jag konsumerat bara under den korta tiden som jag plitar ner dessa rader. Jag är ingen lösning, jag är en del av problemet.

 

En ekorre i hjulet.

 

Men det är å andra sidan vi alla.

 

Vad har du konsumerat idag? Produkter från Happiness Incorporated eller Frustrated Incorporated?

 

Jag. Du. Vi.

 

I konsumtionssamhällets ekorrhjul. Oförmögna att ta oss ut.

 

Jag. Du. Vi.

 

Jägare. Samlare.

 

Jag. Du. Vi.

 

Lyckliga?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser


×
×
  • Skapa nytt...