Gå till innehåll

Illvillja - numera en gift tvåbarnspappa!


Illvillja

Recommended Posts

  • Svars 419
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Fantastisk trip report. Fan, nu fick jag tårar i ögonen. Jag har varit med om tre förlossningar och känslan, eller rättare sagt oceanen av känslor som överväldigar en är oslagbar.

 

Ser framför mig hur alla runt er springer som yra höns, din kvinna föder men ingen märker det. -"Ok, för i helvete, kan någon ta upp ungen, den är ute nu och ligger mellan mina ben" Hilarious! :lol:

 

Stort grattis!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Stort Grattis!! :-D

 

Jag vill inte tänka hur den där bilfärden kändes. Jag själv var tillräckligt uppstressad vid vår andra förlossning, men vi hade ändå 37 min tillgodo efter bara en mils körning. Starkt jobbat av dig att kunna tänka klart i den situationen, och otroligt tufft agerat av din sambo.

 

Återigen Grattis!

 

/Snickarn

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kul fenomen det här med forum föresten. Så fort något stort händer i livet(typ man får sin andra son) så vill man dela med sig till alla på forum osv. Likadant på flashback. Läser man i drogakuten är det ju sjukt vanligt att någon drar en överddos. Det första man gör då är inte att ringa ambulans så vederbörande kan få vård? Nej, då ska mn ut och fråga folk på forum om lov osv.

 

I framtiden kanske folk inte längre har vänner dem träffar IRL, utan man umugås bara över dessa forum =)

 

Svammel, jag vet :shock:

 

Grattis än en gång!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Tack för alla gratulationer. Det var svårt att komma till ro igår. Dels för att folk ringde och grattade hela tiden, men även för att jag fortfarande hade så mycket adrenalin i kroppen att den inte vill sova. Jag fick 2 timmars sömn på eftermiddagen och åkte och hämtade Jamie sedan. Han hade haft en jättebra dag tydligen, lekt och haft roligt utan att gnälla alls. Vi har tur som har så bra vänner som kan komma över klockan fyra på natten och lösa allt till det bästa. Vi var där i fredags och hade med oss fikabröd och så.

 

Störde nog egentligen då, för de satt och åt oxfilé och verkade ha en romantisk middag. Dock hade Jamie det roligt där, kände sig hemma på en gång, och det gjorde att det kändes mycket lugnare.

 

Efter att ha hämtat Jamie igår så satte vi oss och såg på TV. Vi har till slut fått vår digitalbox att fungera igen efter att ha fått ett nytt kort. Eftersom man har ett nytt kort så har man alla kanaler upplåsta ett tag, så vi satt och tittade lite på filmkanalerna. Han vaknade nästan direkt i sin säng så vi kollade på lite mer film innan vi gick och lade oss tillsammans i min och Nathalies säng runt klockan 21.

 

Jamie såg oroligt i natt, han känner väl på sig att något har ändrats. Han vaknade och gallskrek några gånger. VI gick till slut upp runt 7:45, då hade han sovit på min arm i en halvtimme. Vi hade de vanliga morgonrutinerna och gick upp till dagis. Kändes underbart att kunna säga att han var storebror. Vi mötte även Oliver, en dagiskompis som blev storebror förra tisdagen. Sen mötte vi Camilla med sin dotter Emilia som jag nog berättat om tidigare. Jag fick nästan dåligt samvete över att vara så glad som jag är, för hon förlorade sin pappa (mamman alltså) alldeles för tidigt förra måndagen. Hon var dock väldigt glad för vår skull.

 

Vanligtvis när man återberättar historier så brukar de ju bli "bättre och bättre" allt eftersom tiden går, men faktum är att det känns som inget har hänt ännu med denna födselstory. Kanske är för att det är svårt att göra den mer dramatisk än den är...annars hade det kanske låtit så här vid detta laget nu.

 

"Vattnet gick samtidigt som Nathalie satte sig i bilen och vi skulle åka in. Jag ställde mig på gasen och gjorde en 180graders kurva med handbromsen (detta vore för övrigt väldigt imponerande med tanke på hur dåligt den fungerar). I med D och sen körde jag på rykande hjul genom Lysekil. Vi hade så klart inte tid att vänta på färjan så jag tog sats och brände ALLT som våran bil klarade ner för backen och hoppade över Gullmarsfjorden (det brukar ta tio minuter med färjan bör kanske klargöras). Vi klarade det precis och brände vidare i 300 km/h. Alla fartkameror var på, men de var för långsamma i utlösningen för att hinna fånga oss.

 

Nathalie sitter med korsade ben och håller emot så ungen inte ska komma emot, när vi tillslut svänger in på akuten så skriker hon "ta emot, för här kommer barnet", varpå hon släpper greppet och den lilla sonen "ploppar" ut i famnen på de chockade sköterskorna."

 

Nej, nu ska jag gå och fräscha upp mig med en dusch innan jag ska lyckas lista ut hur fan jag ska montera babyskyddet i bilen (för er som inte har barn är det den minsta modellen av barnstol som man kan ha tills dess att barnet väger ungefär 10 kilo). Kl 13 är det besiktning och jag tänkte passa på att tanka samtidigt. Av någon anledning började bensinlampan lysa redan efter 51 körda mil (har 70-liters tank) så antar att gårdagens hastigheter skapade en fin virvel i tanken.

 

Efter det hämtar jag upp Jamie och ska in och hämta resten av min familj...

 

BTW: angående speltorsks kommentar: När du har fått barn vill du inget hellre än att skrika ut det till hela världen. Du är seriöst oförstående till varför det inte toppar alla nyheter på alla kanaler i världen och de har expertpaneler i morgonsoffan på SVT. SÅ stort känns det att få barn, även om det "bara" är det andra.

 

Folk som inte ringer 112 när någon tar en överdos utan istället vänder sig till ett forum riskerar troligen att bli intagen av folk i vita dräkter i ett sådant tillfälle.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det är stort när "barnälskaren" Jennez grattar till att ännu en snorunge som kan ställa till bekymmer för honom är född :D

 

Jag besiktigade bilen igår. Fick förklaringen till varför jag tyckte bilen vibrerade så mycket i högre farter. Bakaxeln satt tydligen inte fast. Jag som inte kan så mycket tyckte det lät typiskt ohälsosamt, men tydligen ska det mest tugga däck.

 

Det var spännande att se Jamies reaktion på sin lillebror. Man såg verkligen hur han fick kämpa för att försöka förstå. Han verkar ha förstått att den lille kommer bli kvar och att det är viktigt att han är snäll mot denne. Han var också en fantastisk storebror igår. Han kom flera ggr och klappade på Alexander och när han skulle gå upp och sova kom han och gick och gav honom puss på munnen. Han var dessutom snäll nog att ge honom sin bästa snuttefilt, även om han i den stunden blev lite ambivalent och flera ggr tog tillbaka den och gav den åter.

 

Samtidigt märkte vi snabbt hur avundsjuk han blev. Han gör verkligen allt för att få uppmärksamhet. Vi försökte verkligen ge honom minst lika mycket som vanligt, jag försökte ta Alexander medan Nathalie lade Jamie, men det sket sig efter att Alex skitit två ggr och sen insett att han var hungrig. Då uppstod nästa dilemma. Jamie kan inte sova med lampan tänd längre, Alexander vägrar ta tutten om det är mörkt.

 

Det var mysigt att få hem hela familjen, även om Nathalie fick tjata rejält för att de skulle släppa hem henne. De verkar allmänt griniga för att de inte fick förlösa henne. Som om vi hade något val. Vi ska in dit i morgon igen för att ta lite prover.

 

Inatt fick jag sova rätt mycket. Sov som planerat i gästsängen. Vaknade bara ett par gånger av att Alexander inte var på humör, men enligt Nathalie har även hon sovit gott så det var ett fall framåt. Det ösregnade hela natten, ganska mysigt att ligga under takfönstret då i gästrummet. Nu på morgonen och förmiddagen har Alexander snällt legat och sovit och vilat i liggvagnen som vi tagit upp. Det gjorde aldrig Jamie, han vägrade sova om han inte låg i famnen. Vore underbart om det kan hålla i sig.

 

Nu tänkte vi försöka inviga dubbelvagnen och ta en promenad till dagis med Alexander. Vädret visar sig dock inte från sin bästa sida så får se hur det blir med de planerna.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Det är stort när "barnälskaren" Jennez grattar till att ännu en snorunge som kan ställa till bekymmer för honom är född :D

 

Äh, ni bor så långt bort att jag inte tror att det blir problem för min del. Om alla småbarnsfamiljer håller sig i De Swenska Landskapen så är jag nöjd.

 

Och grattis säger jag för att DU är glad. Jag är ganska likgiltig. ;-)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Äh, ni bor så långt bort att jag inte tror att det blir problem för min del. Om alla småbarnsfamiljer håller sig i De Swenska Landskapen så är jag nöjd.

 

Och grattis säger jag för att DU är glad. Jag är ganska likgiltig. ;-)

 

För min del är ett "grattis" för min glädje mer än nog. Tackar å det hjärtligaste... jag har ju släkt i Malmö dock... så risken finns ju att jag ngn gång per år åker ner till dina trakter...

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa nytt...