Fudge Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 Har senaste tiden börjat umgås lite med folk som studerar och samtidigt tränar ganska mycket, hört mycket prat om just kessela från lite olika håll på universitetet, men aldrig hört ngt om det innan. Vad är det med just kessela som gör det bra, och hur mycket/när ska man äta det i samband med halvhård styrketräning? Citera
Pedroboy Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 Har senaste tiden börjat umgås lite med folk som studerar och samtidigt tränar ganska mycket, hört mycket prat om just kessela från lite olika håll på universitetet, men aldrig hört ngt om det innan. Vad är det med just kessela som gör det bra, och hur mycket/när ska man äta det i samband med halvhård styrketräning? Det de skulle mena var bra med kesselan(lättkessella) är att den är proteinrik 13% protein 1% fett 0% kolhydrater. Det har gått en konstig våg av kessella fantaster som är glada över att ha hittat en billig proteinkälla. MEN Det är absolut inte på något sätt bättre än någon annan proteinkälla som kött fisk eller fågel. Gillar du inte kessella finns det inga som helst speciella fördelar med just den. Många reagerar heller inte så bra i magen på den sura kessellan. En komplett måltid består heller inte bara av protein utan det är väldigt viktigt att få en bra ballans mellan kolhydrater protein fetter fibrer och mikronuttrienter. Det får du genom tex tallriksmodellen med en tredjedel kött/fisk/fågel en tredjedel potatis/pasta/ris/bröd och en tredjedel frukt/grönt. Citera
pellepackad Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 gör som J. Alba & ät omellett till frukost, kanske med en nypa kessela. Men rör aldrig det vita brödet! Ska du se att du blir slank & fin Citera
Pedroboy Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 gör som J. Alba & ät omellett till frukost, kanske med en nypa kessela. Men rör aldrig det vita brödet! Ska du se att du blir slank & fin Det vita brödet må vara något mindre näringsrikt än fullkornsbröd men det är knappast en stor fara jämfört med det vita sockret. Citera
Waggho Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 Det vita brödet må vara något mindre näringsrikt än fullkornsbröd men det är knappast en stor fara jämfört med det vita sockret. På vilken punkt är det en stor skillnad mellan vitt bröd och socker menar du? Citera
BOGiS Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 På vilken punkt är det en stor skillnad mellan vitt bröd och socker menar du? Bra fråga. Att äta långfranska (100 GI) är samma sak som att trycka i sig druvsocker (100 GI) – här snackar vi toksnabba kolhydrater att jämföra med rågbröd (71 GI – långsamma kolhydrater). Det är finns dock skillnad på vittbröd och vittbröd. Citera
Pedroboy Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 På vilken punkt är det en stor skillnad mellan vitt bröd och socker menar du? Bra fråga. Att äta långfranska (100 GI) är samma sak som att trycka i sig druvsocker (100 GI) – här snackar vi toksnabba kolhydrater att jämföra med rågbröd (71 GI – långsamma kolhydrater). Det är finns dock skillnad på vittbröd och vittbröd. GI har ingen påverkan på viktuppgång eller viktnedgång ej heller påverkar det hjärt-kärlsjukdommar eller bidrar på något sätt till det metabola syndromet. Det visades redan 2005 och har visats om och om igen sedan dess och det är otroligt at GI-konceptet lever kvar så här långt. Det verkar vara lättare att lura människor att tro något än att få dem att sluta tro på nått de en gång låtit sig luras av. Det som däremot är viktigt är näringstätheten det vill säga hur mycket fibrer vitaminer och mineraler samt andra spårämnen som finns i den tänkta matvaran och där har sockret exakt noll i alla kategorier medans det vita vetebrödet innehåller näringsämnen! Diabetes Care 28:2832-2838, 2005, Dietary Glycemic Index and Glycemic Load, Carbohydrate and Fiber Intake, and Measures of Insulin Sensitivity, Secretion, and Adiposity in the Insulin Resistance Atherosclerosis Study J Nutr. 2005 Oct;135(10):2387-91. Reduced glycemic index and glycemic load diets do not increase the effects of energy restriction on weight loss and insulin sensitivity in obese men and women. Diabetes Care. 2005 Sep;28(9):2123-9. Influence of glycemic index/load on glycemic response, appetite, and food intake in healthy humans. GI har ingen påverkan på viktnedgång, insulinkänslighet, övervikt, insulinsvar, kroniska insulinnivåer, hunger eller matintag. Det är energiintaget som avgör. Det går inte att använda GI-siffrorna som framtagits i isolerade studier och som finns i GI-tabeller i praktiken, vid en normal kosthållning. Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant. Citera
owster Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 GI har ingen påverkan på viktuppgång eller viktnedgång ej heller påverkar det hjärt-kärlsjukdommar eller bidrar på något sätt till det metabola syndromet. Det visades redan 2005 och har visats om och om igen sedan dess och det är otroligt at GI-konceptet lever kvar så här långt. Det verkar vara lättare att lura människor att tro något än att få dem att sluta tro på nått de en gång låtit sig luras av. Det som däremot är viktigt är näringstätheten det vill säga hur mycket fibrer vitaminer och mineraler samt andra spårämnen som finns i den tänkta matvaran och där har sockret exakt noll i alla kategorier medans det vita vetebrödet innehåller näringsämnen! Diabetes Care 28:2832-2838, 2005, Dietary Glycemic Index and Glycemic Load, Carbohydrate and Fiber Intake, and Measures of Insulin Sensitivity, Secretion, and Adiposity in the Insulin Resistance Atherosclerosis Study J Nutr. 2005 Oct;135(10):2387-91. Reduced glycemic index and glycemic load diets do not increase the effects of energy restriction on weight loss and insulin sensitivity in obese men and women. Diabetes Care. 2005 Sep;28(9):2123-9. Influence of glycemic index/load on glycemic response, appetite, and food intake in healthy humans. GI har ingen påverkan på viktnedgång, insulinkänslighet, övervikt, insulinsvar, kroniska insulinnivåer, hunger eller matintag. Det är energiintaget som avgör. Det går inte att använda GI-siffrorna som framtagits i isolerade studier och som finns i GI-tabeller i praktiken, vid en normal kosthållning. Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant. Du trummar kolozzeum Pedroboy, eller? Citera
BOGiS Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 Visst är det bra med en varierad kost. Med lite koll på GI är det inte svårt att hålla en bra varierad kost. Att äta en kost som innehåller sabba kolhydrater kan inte vara bra – så vida man inte gör det efter träning.. Du måste hålla med om att konsumtionen av socker är allt för hög i sammhället i stort. Att hålla en jämn blodsockerkurva är way to go. Det är inte så att man trycker i sig en gainer eller två utan att man har tränat. Citera
Pedroboy Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 Visst är det bra med en varierad kost. Med lite koll på GI är det inte svårt att hålla en bra varierad kost. Att äta en kost som innehåller sabba kolhydrater kan inte vara bra – så vida man inte gör det efter träning.. Du måste hålla med om att konsumtionen av socker är allt för hög i sammhället i stort. Att hålla en jämn blodsockerkurva är way to go. Det är inte så att man trycker i sig en gainer eller två utan att man har tränat. Läste du mitt inlägg? Socker är jättedåligt men det har inget att göra med sockrets GI att göra utan på grund av att det inte innehåller någon näring. Lite koll på GI eller ingen koll på GI eller jättekoll på GI är som sagt samma sak då det är ovesäntligt i alla kategorier vad gäller hälsan. Blodsockerkurvan påverkas heller inte av ett enskilt livsmedels GI på det sätt som det är tänkt från början eftersom en samansatts måltids GI inte har något att göra med ett enskillt livsmedel, vilket redan där gör GI otillämpart i alla sammanhang. Kroppen utsöndrar precis så mycket blodsocker som den behöver och det är normalt att den svänger upp och ner mellan måltider, och det svänger upp betydligt mer beroende på energiintaget än GI intaget.... tex ger ett livsmedel på GI 50 mycket högre blodsockerutsöndring än ett livsmedel med GI 150 om du äter dubbelt så mycket av det förra livsmedelt. Lider du inte av någon sjukdom som diabetes så är blodsockret perfekt avpassat till den kost du äter. Citera
Pedroboy Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 Du trummar kolozzeum Pedroboy, eller? Ja, läs det forumet och läs King Grubs 40000+ inlägg så får man många aha upplevelser vad gäller myter om kost. Sen är det bättre att TILTA på männsikor man inte känner på ett forum än på vänner som får för sig att fruktsallad med grädde är bättre än fruktsallad utan grädde då det får lägre GI med grädden, då har man inga vänner kvar till slut. Citera
urmy Postad 27 Februari , 2008 Rapport Postad 27 Februari , 2008 Har senaste tiden börjat umgås lite med folk som studerar och samtidigt tränar ganska mycket, hört mycket prat om just kessela från lite olika håll på universitetet, men aldrig hört ngt om det innan. Vad är det med just kessela som gör det bra, och hur mycket/när ska man äta det i samband med halvhård styrketräning? Känns som att kesellan som många sagt tidigare i tråden kan byta ut mot många andra proteinkällor, just att kesella fått liten highlight är ävl att den kan kännas rätt matig och mättande vilket kan vara bra vid deffning. Skulle själv köpa hem lite proteinpulver, blir billigare i längden och du slipper låna kylen på gymmet varje gång du ska träna. Kort och gott, kesella funkar bra vid deff pga bra näringsvärden och mättande känsla och variation i kosten vilket kan behövas under en deff. Fungerar säkert också bra vid träning, men ett vassleprotein i form av protienshake tas upp snabbare av kroppen och ger väl bättre resultat också, samt att du sparar både pengar och besvär på köpet. Äter du kesella kan jag rekomendera att blanda i 2-3 teskedar fun light lime i en 2,5 dl burk, smaskens Citera
Waggho Postad 28 Februari , 2008 Rapport Postad 28 Februari , 2008 Kroppen utsöndrar precis så mycket blodsocker som den behöver och det är normalt att den svänger upp och ner mellan måltider, och det svänger upp betydligt mer beroende på energiintaget än GI intaget.... tex ger ett livsmedel på GI 50 mycket högre blodsockerutsöndring än ett livsmedel med GI 150 om du äter dubbelt så mycket av det förra livsmedelt. Lider du inte av någon sjukdom som diabetes så är blodsockret perfekt avpassat till den kost du äter. Låt oss lägga begreppet GI åt sidan för en stund. Förnekar du att det finns s.k. långsamma respektive snabba kolhydrater? Det dåliga med snabba kolhydrater är ju inte den effekt de har på blodsockerkurvan i sig (förutom om man är diabetiker då det försvårar kontrollen över blodsockret) utan att de är energitäta på så sätt att man kan äta mycket av dem utan att bli särskilt mätt, och man blir snabbt hungrig igen vilket leder till ett ökat energiintag. Du tog upp fibrer i någon post. Det är ju extremt långsamma kolhydrater, eller snarare oändligt långsamma eftersom vårt tarmsystem inte är uppbyggt för att bryta ner dem (om jag minns rätt är faktiskt definitionen av fibrer ungefär "allt som vi stoppar i oss som vi inte kan bryta ner", så en legobit som man käkar upp kan ses som fibrer). Hur som helst, de ger en mättnadskänsla bland annat genom att de binder upp vatten och fyller ut magsäcken vilket leder till större utsläpp av mättnadshormoner (och/eller hämmat utsläpp av hungerhormoner, minns ej riktigt). Sen har de eventuellt lite andra effekter i tarmen vad gäller förstoppning osv men dessa har inte så mycket med den metaboliska nyttigheten att göra så att säga. Då frågar man sig vad det är du anser är så bra med fibrer om kolhydraternas snabbhet är helt ovidkommande? Fibrer ger ju ingen energi, inga vitaminer och inga mineraler. Som jag ser det är energitätheten det mest avgörande för vad som avgör vad som är bra kost i vårt samhälle. Med "bra kost i vårt samhälle" menar jag att våra största problem för tillfället är övervikt och fetma. Du lyfter fram vitaminer och mineraler, men det är väldigt ovanligt att man i Sverige lider brist på något av dessa i sådan utsträckning att man får symtom. Det finns med andra ord extremt mycket mer att vinna på att folk håller sig från att bli tjocka än på att de stoppar i sig en massa mer vitaminer och mineraler, och för fetman spelar det i princip ingen roll hur mycket vitaminer man proppar i sig - det är energi in, energi ut-principen som gäller. Citera
chepplin Postad 28 Februari , 2008 Rapport Postad 28 Februari , 2008 GI har ingen påverkan på viktuppgång eller viktnedgång ej heller påverkar det hjärt-kärlsjukdommar eller bidrar på något sätt till det metabola syndromet. Det visades redan 2005 och har visats om och om igen sedan dess och det är otroligt at GI-konceptet lever kvar så här långt. Det verkar vara lättare att lura människor att tro något än att få dem att sluta tro på nått de en gång låtit sig luras av. Det som däremot är viktigt är näringstätheten det vill säga hur mycket fibrer vitaminer och mineraler samt andra spårämnen som finns i den tänkta matvaran och där har sockret exakt noll i alla kategorier medans det vita vetebrödet innehåller näringsämnen! Diabetes Care 28:2832-2838, 2005, Dietary Glycemic Index and Glycemic Load, Carbohydrate and Fiber Intake, and Measures of Insulin Sensitivity, Secretion, and Adiposity in the Insulin Resistance Atherosclerosis Study J Nutr. 2005 Oct;135(10):2387-91. Reduced glycemic index and glycemic load diets do not increase the effects of energy restriction on weight loss and insulin sensitivity in obese men and women. Diabetes Care. 2005 Sep;28(9):2123-9. Influence of glycemic index/load on glycemic response, appetite, and food intake in healthy humans. GI har ingen påverkan på viktnedgång, insulinkänslighet, övervikt, insulinsvar, kroniska insulinnivåer, hunger eller matintag. Det är energiintaget som avgör. Det går inte att använda GI-siffrorna som framtagits i isolerade studier och som finns i GI-tabeller i praktiken, vid en normal kosthållning. Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant. Men oraffinerat innebär ju ofta lågt GI...eller hur? Sen att GI inte skulle påverka insulinkänsligheten är ju absolut inte fullständigt bevisat utan där tvistar de lärda än. Finns ju forskning som visar på båda sakerna! Hur kan det då komma sig att Socialstyrelsen nu har godkänt ett paradigmskifte med synen på lämplig kost till diabetiker som innebär att läkare får rekommendera lågkolhydrat/GI-kost till diabetiker Själv tror jag att "det vita giftet" dvs socker och raffinerat mjöl är orsaken till nutidens eskalerande fetma-trend. Sen om det beror på högt GI eller lågt näringsvärde vet jag inte. Rent socker är inget som kroppen behöver i allafall Citera
striker Postad 28 Februari , 2008 Rapport Postad 28 Februari , 2008 Det stavas "Kesella", inte "Kessela". Hej då. Citera
chepplin Postad 28 Februari , 2008 Rapport Postad 28 Februari , 2008 Låt oss lägga begreppet GI åt sidan för en stund. Förnekar du att det finns s.k. långsamma respektive snabba kolhydrater? Det dåliga med snabba kolhydrater är ju inte den effekt de har på blodsockerkurvan i sig (förutom om man är diabetiker då det försvårar kontrollen över blodsockret) utan att de är energitäta på så sätt att man kan äta mycket av dem utan att bli särskilt mätt, och man blir snabbt hungrig igen vilket leder till ett ökat energiintag. Du tog upp fibrer i någon post. Det är ju extremt långsamma kolhydrater, eller snarare oändligt långsamma eftersom vårt tarmsystem inte är uppbyggt för att bryta ner dem (om jag minns rätt är faktiskt definitionen av fibrer ungefär "allt som vi stoppar i oss som vi inte kan bryta ner", så en legobit som man käkar upp kan ses som fibrer). Hur som helst, de ger en mättnadskänsla bland annat genom att de binder upp vatten och fyller ut magsäcken vilket leder till större utsläpp av mättnadshormoner (och/eller hämmat utsläpp av hungerhormoner, minns ej riktigt). Sen har de eventuellt lite andra effekter i tarmen vad gäller förstoppning osv men dessa har inte så mycket med den metaboliska nyttigheten att göra så att säga. Då frågar man sig vad det är du anser är så bra med fibrer om kolhydraternas snabbhet är helt ovidkommande? Fibrer ger ju ingen energi, inga vitaminer och inga mineraler. Som jag ser det är energitätheten det mest avgörande för vad som avgör vad som är bra kost i vårt samhälle. Med "bra kost i vårt samhälle" menar jag att våra största problem för tillfället är övervikt och fetma. Du lyfter fram vitaminer och mineraler, men det är väldigt ovanligt att man i Sverige lider brist på något av dessa i sådan utsträckning att man får symtom. Det finns med andra ord extremt mycket mer att vinna på att folk håller sig från att bli tjocka än på att de stoppar i sig en massa mer vitaminer och mineraler, och för fetman spelar det i princip ingen roll hur mycket vitaminer man proppar i sig - det är energi in, energi ut-principen som gäller. Ja...dom fiber du sätter i dig skiter du sedan ut. Fiber kan ses som katalysator som håller tarmen i form. Att benämna fiber som nyttigt är därför lite missvisande. Äter man för mycket fiber (vilka vissa människor säkert gör i dessa "svart eller vit-tänkande" dagar ang nyttig/onyttig kost) så blir man förstoppat. Kanske inte så nyttigt... Citera
Waggho Postad 28 Februari , 2008 Rapport Postad 28 Februari , 2008 Hur kan det då komma sig att Socialstyrelsen nu har godkänt ett paradigmskifte med synen på lämplig kost till diabetiker som innebär att läkare får rekommendera lågkolhydrat/GI-kost till diabetiker Det är för att diabetessjukdomen innebär att man inte kan svara adekvat på ett förhöjt blodsocker, antingen för att man inte producerar något insulin (typ 1) eller för att man har en nedsatt insulinkänslighet (typ 2). Eftersom det är farligt med ett ett ständigt förhöjt blodsocker (det skadar blodkärlen och ger en mångfaldigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar bl a) är det viktigt att försöka reglera blodsockret så bra som möjligt hos diabetikerna. Hos dig och mig är det som någon sa ovan perfekt reglerat med en lagom dos insulin i rätt tid för att sänka det till en lagom nivå. När man ska ge insulin till diabetikerna är det självklart inte möjligt att vara lika exakt, utan det vanliga är (när det gäller typ 1) att man tar en långverkande insulinspruta på morgonen och en kortverkande efter varje större måltid. Med andra ord: för en diabetiker är det av stor vikt att undvika stora svängningar i blodsockret eftersom ens insulindosering inte är särskilt flexibel. Vi andra behöver inte oroa oss över att gå runt med för höga blodsockervärden eftersom det är så välreglerat när allt fungerar som det ska. Därför är det inte självklart att kost som är lämpligt för diabetiker även är lämpligt för andra. Det kan vara det, men då av andra skäl som att man håller sig mätt längre, eller att det förebygger en nedsatt insulinkänslighet (om det nu gör det). Citera
airzor Postad 28 Februari , 2008 Rapport Postad 28 Februari , 2008 tonfiskburk, willyz 5:- nuf said Citera
Fudge Postad 28 Februari , 2008 Författare Rapport Postad 28 Februari , 2008 En burk med bajs, willyz 5:- nuf said Ska gå att äta också.. Citera
Pedroboy Postad 28 Februari , 2008 Rapport Postad 28 Februari , 2008 Potatis har jättehögt GI är snabba kolhydrater men extremt mättande. Chokladkaka har lågt GI och mättar väldigt dåligt. Vad som är nyttigt och inte nyttigt blir alltid relativt den övriga kosthållningen. För någon som inte får i sig fibrer alls blir fibrer nyttigt, för någon som äter för mycket fibrer blir fibrer onyttigt. Äter du för lite fett så blir fett nyttigt. För lite vitaminer=vitaminrikare livsmedel nyttigt. För mycket vitamin=onödigt med mer vitaminer eller tom skadligt med mer vitaminer. Vitamintillskott är som sagt för de flesta i sverige helt onödigt. Ordet nyttigt är relativt. Och mer av nått som skulle anses "nyttigt" är inte alltid bättre och ibland skadligt. Det ärr extremt vanligt att människan hör något och automatiskt tror att det är så, tex om någon säger att tonfisk är nyttigt för det innehåller mycket protein. Att många fullkornsprodukter har lägre GI är sina motparter innebär inte att det är pga att de har lägre GI som gör de nyttigare utan på grund av högre näringstäthet. Vädligt feta produkter får automatiskt lågt GI tex. Att associera GI med nyttigt rakt av blir lika konstikt som att säga att broccoli är grön och brysselkol är grön därför är allt som har grön färg nyttigt. Citera
chepplin Postad 28 Februari , 2008 Rapport Postad 28 Februari , 2008 Potatis har jättehögt GI är snabba kolhydrater men extremt mättande. Chokladkaka har lågt GI och mättar väldigt dåligt. Vad som är nyttigt och inte nyttigt blir alltid relativt den övriga kosthållningen. För någon som inte får i sig fibrer alls blir fibrer nyttigt, för någon som äter för mycket fibrer blir fibrer onyttigt. Äter du för lite fett så blir fett nyttigt. För lite vitaminer=vitaminrikare livsmedel nyttigt. För mycket vitamin=onödigt med mer vitaminer eller tom skadligt med mer vitaminer. Vitamintillskott är som sagt för de flesta i sverige helt onödigt. Ordet nyttigt är relativt. Och mer av nått som skulle anses "nyttigt" är inte alltid bättre och ibland skadligt. Det ärr extremt vanligt att människan hör något och automatiskt tror att det är så, tex om någon säger att tonfisk är nyttigt för det innehåller mycket protein. Att många fullkornsprodukter har lägre GI är sina motparter innebär inte att det är pga att de har lägre GI som gör de nyttigare utan på grund av högre näringstäthet. Vädligt feta produkter får automatiskt lågt GI tex. Att associera GI med nyttigt rakt av blir lika konstikt som att säga att broccoli är grön och brysselkol är grön därför är allt som har grön färg nyttigt. Visst är inte "nyttig" lika med GI-kost. Men det är ju det som folk tror nu för tiden där allt är svart eller vit i nyttighets-debatten! För 15 år sen var fettet den stora skräcken och beskylldes för sjukdomar och fetma..då tog man väck det överallt men folk blev fetare ändå! Nu är sockret det farliga och beskylls för allt ont! Vilket resulterar till att naiva ungdomar slutar ALLA kolhydrater och dör till sist av hjärtstopp pga rubbningar i mineral-balansen! Nu har vi fettfri majonnäs och lågkolhydrat-pasta!?!? När kommer t ex lågprotein-hamburgaren!! Låt livsmedel får vara den näringskälla den är! Att göra en fettfri majonnäs faller ju på sin egen rimlighet eftersom den består av olja och äggula! Ja vad beror egentligen typ 2-diabetes på? Trots allt spelar arv väldigt mycket in..det beror inte bara på att folk dricker läsk dagligen i 25 års tid! Jobbar på en kardiolog-avdelning och har sett en å annan person med typ 2-diabetes...och en majoritet är ju i grund och botten överviktiga. Sen vad den beror är ju frågan. Arv är ju också att ärva ett beteende..inte bara genetik. Jag tror..(obs tror..för det det finns forskning i båda riktningar)..att en kost under en längre tid som består uteslutande av kost med högt GI kan orsaka typ2-diabetes. Klart är ju att övervikt och typ2 diabetes går hand i hand. Trots allt är ju bukspottskörteln en organ som alla andra i kroppen och tar ju till sist skada vid för stor belastning, som t ex alkholol vs lever eller högt blodtryck vs hjärtat Citera
Pedroboy Postad 28 Februari , 2008 Rapport Postad 28 Februari , 2008 Jag tror..(obs tror..för det det finns forskning i båda riktningar)..att en kost under en längre tid som består uteslutande av kost med högt GI kan orsaka typ2-diabetes. Klart är ju att övervikt och typ2 diabetes går hand i hand. Trots allt är ju bukspottskörteln en organ som alla andra i kroppen och tar ju till sist skada vid för stor belastning, som t ex alkholol vs lever eller högt blodtryck vs hjärtat Men hur ska man veta om man ätit en måltid med högt GI? GI gäller endast och enbart för intag av 50 g tillgängligt kolhydrat från ett testlivsmedel. De allra flesta äter för det första betydligt mer och för det andra tillsammans med annat. GI-siffror för enskilda livsmedel har ingenting att göra med en sammansatt måltids GI. Man kan lätt tro att det bara är att ta siffran från tex potatis eller pasta och sen så gäller den trots att man ätit köttbullare och nån sås eller en biff med sallad till. Man kan heller inte räkna ut den genom att kombinera GI siffrorna från de olika livsmedlena och räkna ut något snitt för sin måltid. Och vidare så ger också en större måltid betydligt mer blodsockerutsöndring en en mindre måltid även om den mindre har högre GI. Lägger man samman dessa saker så blir det överflödigt att fundera i banorna kring snabba och långsamma kolhydrater och man kommer mycket mer direkt på sak om man funderar över vilka produkter som är så näringsrika och oraffinerade som möjligt. Jag tror(obs tror) att de flestas övervikt i grund och botten är orsakade av för mycket godis/chips/läsk/glass/bakelser/fet och näringsfattig mat, inte på grund för mycket snabba kolhydrater. Citera
chepplin Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Men hur ska man veta om man ätit en måltid med högt GI? GI gäller endast och enbart för intag av 50 g tillgängligt kolhydrat från ett testlivsmedel.De allra flesta äter för det första betydligt mer och för det andra tillsammans med annat. GI-siffror för enskilda livsmedel har ingenting att göra med en sammansatt måltids GI. Man kan lätt tro att det bara är att ta siffran från tex potatis eller pasta och sen så gäller den trots att man ätit köttbullare och nån sås eller en biff med sallad till. Man kan heller inte räkna ut den genom att kombinera GI siffrorna från de olika livsmedlena och räkna ut något snitt för sin måltid. Och vidare så ger också en större måltid betydligt mer blodsockerutsöndring en en mindre måltid även om den mindre har högre GI. Lägger man samman dessa saker så blir det överflödigt att fundera i banorna kring snabba och långsamma kolhydrater och man kommer mycket mer direkt på sak om man funderar över vilka produkter som är så näringsrika och oraffinerade som möjligt. Jag tror(obs tror) att de flestas övervikt i grund och botten är orsakade av för mycket godis/chips/läsk/glass/bakelser/fet och näringsfattig mat, inte på grund för mycket snabba kolhydrater. godis/chips/läsk = snabba kolhydrater! Många anser ju att läsken är en bidragande orsak till dagens fetma. Inte för att det är snabba kolhydrater utan för att man med läsk tillför extra energi utan mättnadskänsla. Jag tror också att fetma ofta är orsakad av det du beskriver ovan...samt en liv utan träning/motion. När jag menar en kost bestående av högt GI så menar jag t ex: alltid läsk/saft som måltidsdrick, alltid vitt bröd, alltid raffinerade kolhydratkällor som t ex vitt ris, pommes och snabbmakaroner, ofta måltid bestående av godis etc (och att jag trodde en sådan kost kan orsaka diabetes typ2, inte att mat med högt GI ger fetma. Det tror jag att det ökade energitillförseln ger..som man ju verkligen får av just t ex godis/chips/läsk/glass/bakelser) Man hör ibland folk som säger att man blir tjock av brödet och vice versa man blir tjock av smöret. Kanske är det så att man blir tjock av den extra energin som man stoppar i sig när man tar en macka med smör. Ja...för till sist handlar det ju om inkomster och utgifter. Det du stoppar i dig måste du göra av med! Det verkar ju folk ha glömt bort idag... (dock finns det faktiskt rapporter som visar att förbränningen på något sätt ökar om man äter en extrem lågkolhydrat-kost..) Citera
airzor Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Ska gå att äta också.. ska du bygga är smak på mat och välbefinnande bara att ta som en bonus om man skulle stota pa det Citera
dlinder Postad 29 Februari , 2008 Rapport Postad 29 Februari , 2008 Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant. Hur kommer du ifrån det där fram till att GI är irrelevant? En plattare blodsockerkurva bör väl rimligen leda till både ökat välbefinnande och till att du "står dig" längre på maten och därmed teoretiskt äter mindre. Detta givetvis förutsatt att allt annat är lika, självklart innehåller även vitt formbröd mer näring än socker. Vad jag vill säga är alltså att medan jag också tiltar på alla AB-artiklar om den sk "GI-metoden" så tror jag ändå GI som koncept kan vara användbart för att t ex ge förståelse om varför man är mätt mycket kortare tid på t ex pulvermos än pasta. I övrigt håller jag med dig om det du skriver. Citera
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.