Vilka teoretiska kunskaper behövs för SnG?

[Doc]

Myssion: Du har säkert rätt att det är svårt att erfarenhetsmässigt sortera ut rätt agerande i många situationer.

Men det gäller nog även ofta då man baserar sitt agerande på teori. Det finns så mycket osäkerhet i det ingående variablerna vad det gäller de andras spelarnas HD, synvilja, etc etc att teorierna blir helt värdelösa. Vad hjälper det om man kan världens mesta avancerade teori om man är värdelös på att bedömma fi's hand.

Det är lite som att använda kvantmekanik för att beskriva en fotboll. De fina detaljerna är ointressanta för de är bara brus på ytan.

 

Varför är de brus på ytan ? Självklart så måste en teori ta hänsyn till hur motståndaren spelar för det är ju en mycket avgörande detalj i hur man själv skall spela.

 

En teori som inte tar hänsyn till hur motspelaren spelar är ABC-poker där man inte spelar motspelaren utan sina egna kort. Skall man nå högre nivåer så är det så att man måste anamna de teorier som beskriver hur man skall handla beroende på hur motståndaren spelar sina kort. Då blir det avancerat att spela poker.

 

Jag menar att teorin TAR HÄNSYN till hur fi spelar men att man generellt är så OSÄKER på hur fi egentligen spelar att teorin inte klarar att förutsäga ett entydigt spel. Om jag totalt felbedömer fi's HD vid tex en eventuell syn på en All-in på bubblan så kan teorin säga att All-In är +EV medan den egentligen inte är det om jag verkligen hade haft rätt bedömning av fi's HD vid denna syn.

Ungefär som om man försöker förutsäga var en missil skall träffa då osäkerheten i utgångshastighet och vinkel vida överstiger målets dimension

 

Vad jag säger är bara att om osäkerheten i de ingående variablerna är för stor blir vilken teori som helst värdelös för att förutsäga resultat eller ge råd för agerande. Man måste oftast ha en ganska stor säkerhet i de ingående variablerna för att teorier skall fungera för precisionsbeslut.

[Doc]

Det finns så mycket osäkerhet i det ingående variablerna vad det gäller de andras spelarnas HD, synvilja, etc etc att teorierna blir helt värdelösa.

 

Teori inbegriper ju naturligtvis de variablerna, ser inte hur de skulle bli värdelösa pga det.

 

Jag menar att om man inte klarar att bedömma motståndarens spelstill tilräckligt bra så kan teorin ibalnd förutsäga helt olika agerande beroende på ens bedömning.

 

 

Litar man blint på sina teorier och inte har tentaklerna ute för att läsa motståndarna missar man så mycket viktig information att man spelar helt fel.

 

Risken finns att man stirrar sig blind på teori och glömmer bort att lita på sin känsla.

Det finns en övetro till teori och det är viktigt att man hittar sin egen balans tror jag.

 

Känns som att vi kanske defininierar teori och känsla helt olika, men jag ser inte varför det skulle finnas en risk att börja stirra sig blind på teori. Dessutom, min erfarenhet är att de spelare som säger att de spelar på känsla mer menar att de spelar på infall/nycker än något annat, så ge gärna några exempel på vad du menar.

 

Med att spela på känsla menar JAG INTE spela nyckfullt och efter ingivelse i strid med logik. Det hoppas jag alla förstår.

Vad jag menar är att efter att ha spelat ett visst antal SnG börjar man känna i ryggraden när det fungerar att pusha, syna, folda med olika händer i olika situationer.

Om du ber mig studera en handanalys med givna stackar, positioner och min hand och ber jag säga hur jag skulle agera så klarar jag ofta inte att svara logiskt. Men när man väl sitter där i stridens hetta, då är det självklart hur man agerar. Det är vad jag menar med att man hittar känslan. Det gör ont i hela kroppen när man agerar fel.

Jag jagar alltså INTE runner-runner för att jag tror det är min turdag idag

[Myssion]

Men då är det ju knappast teorin som är den felande länken... Och eftersom teorin tar hänsyn till fi's HD så finns det ju knappast så mycket att stirra sig blind på.

 

Jag kan inte komma på något exempel där teorin skulle vara en nackdel att kunna, hur lite man än vet om motståndarna.

[Myssion]

Jag menar att om man inte klarar att bedömma motståndarens spelstill tilräckligt bra så kan teorin ibalnd förutsäga helt olika agerande beroende på ens bedömning.

 

Ja, det är ju jättegivet men innebär ju knappast att teorin skulle vara till någon nackdel, tvärtom, då har du ju åtminstone ett underlag för hur du bör agera mot olika fi. Om du däremot inte har koll på teorin så riskerar du ju att göra fel oavsett hur fi spelar.

 

 

Med att spela på känsla menar JAG INTE spela nyckfullt och efter ingivelse i strid med logik. Det hoppas jag alla förstår.

Vad jag menar är att efter att ha spelat ett visst antal SnG börjar man känna i ryggraden när det fungerar att pusha, syna, folda med olika händer i olika situationer.

 

Men den ryggradskänslan kan ju vara fel utan att man vet om det. Särskilt i SnG där vissa korrekta ageranden går tvärtemot det som de flesta intuitivt skulle säga är rätt. Om du verifierar vad som är rätt/fel i olika situationer först, så kan du nöta sen och dessutom veta att du nöter in rätt. Jag ser absolut ingen situation där teorin är till nackdel här.

 

Jag jagar alltså INTE runner-runner för att jag tror det är min turdag idag

 

Nä, det var inte riktigt så jag menade heller... Tomt i exempeltunnan just nu, återkommer.

[Doc]

Men då är det ju knappast teorin som är den felande länken... Och eftersom teorin tar hänsyn till fi's HD så finns det ju knappast så mycket att stirra sig blind på.

 

Jag kan inte komma på något exempel där teorin skulle vara en nackdel att kunna, hur lite man än vet om motståndarna.

 

Inte ATT KUNNA, utan ATT FÖRLITA SIG FÖR MYCKET PÅ.

 

Jag har en bra liknelse som jag är mycket nöjd med om som belyser detta mycket bra:

 

USA har upptäckt en inkommande missil från CCCP. Man bestämmer sig för att skjuta ner den. Man kan tyvärr inte bedöma missilens hastighet och läge speciellt bra och trots att man har en mycket bra teori för att beräkna hur man skall skjuta för att sänka missilen så är det stor risk att man helt missar och man har bara ett par försök på sig.

Istället skickar man upp ett erfaret flygaress som skjutit ner 1000-tals missiler. Han får ögonkontakt med missilen och skjuter på känsla.

 

Här är typexempel på att teorin är bra och exakt, men ingående data är för dåligt för att teorin skall kunna användas. En erfaren person med känsla kan däremot snabbt lösa problemet.

 

I poker är det nästan alltid så att den ingående osäkerheten i bedömning av fi är väldigt stor och därför fungerar teorier generellt dåligt. Det är så svårt att sätta siffror på fi's agerande men en erfaren pokerspelare känner ändå på sig hur han kommer att agera i olika situationer och känsla slår teori.

 

Att stirra sig blind på teori hade för USA varit ödesdigert då de troligtvis hade missat. Pss kan en pokerteoretiker fixera för mycket på sina teorier och glömma bort känslan och därmed få ett sämre spel.

 

Jag har läst mycket pokerlitteratur, men slogs av detta redan i de första Sklansky böckerna jag läste. Han hade långa uträkningar om vad som var mest +EV där han redan i ingående variabler hade saker som 20% synvilja, 45% foldchans. Ändra dessa till 80% synvilja och 10% foldchans och resultatet blir totalt annorlunda!

Ofta vet ju inte ens motståndaren själv hur han agerar i olika situationer, så hur fan skall jag kunna bedömma det? (Jag talar om låga nivåer på bord o spelare)

 

P.S Innan någon påpekar det vill jag säga att poker är mycket svårare att spela på känsla än att skjuta missiler då återkopplingen inte är omedelbar men liknelsen är mer klargörande med ett fall där återkoppling är omedelbar.

 

Edit: P.S

[Pokemonn]

USA har upptäckt en inkommande missil från CCCP. Man bestämmer sig för att skjuta ner den. Man kan tyvärr inte bedöma missilens hastighet och läge speciellt bra och trots att man har en mycket bra teori för att beräkna hur man skall skjuta för att sänka missilen så är det stor risk att man helt missar och man har bara ett par försök på sig.

Istället skickar man upp ett erfaret flygaress som skjutit ner 1000-tals missiler. Han får ögonkontakt med missilen och skjuter på känsla.

 

Man får ju givetvis kombinera teori med erfarenhet och ögonkontakt.

Utan de teoretiska beräkningarna hade piloten inte kunnat hitta missilen överhuvudtaget och han hade missat sitt mål.

 

Men genom att kombinera teorin (beräkningar om var missilen är) ihop med praktik (att åka ut och sjuta ner missilen) så levde alla lyckliga i alla sina dar.

[Doc]

USA har upptäckt en inkommande missil från CCCP. Man bestämmer sig för att skjuta ner den. Man kan tyvärr inte bedöma missilens hastighet och läge speciellt bra och trots att man har en mycket bra teori för att beräkna hur man skall skjuta för att sänka missilen så är det stor risk att man helt missar och man har bara ett par försök på sig.

Istället skickar man upp ett erfaret flygaress som skjutit ner 1000-tals missiler. Han får ögonkontakt med missilen och skjuter på känsla.

 

Man får ju givetvis kombinera teori med erfarenhet och ögonkontakt.

Utan de teoretiska beräkningarna hade piloten inte kunnat hitta missilen överhuvudtaget och han hade missat sitt mål.

 

Men genom att kombinera teorin (beräkningar om var missilen är) ihop med praktik (att åka ut och sjuta ner missilen) så levde alla lyckliga i alla sina dar.

 

Exakt min poäng. Man använder teori till den stora bilden och överlämnar detaljprecisionen till känslan.

[Myssion]

Jag har läst mycket pokerlitteratur, men slogs av detta redan i de första Sklansky böckerna jag läste. Han hade långa uträkningar om vad som var mest +EV där han redan i ingående variabler hade saker som 20% synvilja, 45% foldchans. Ändra dessa till 80% synvilja och 10% foldchans och resultatet blir totalt annorlunda!

 

Men poängen är inte att du ska veta exakt hur fi agerar, utan att du med sådan och liknande teori i bagaget bildar dig en förståelse (=förbättrad känsla ) för hur olika variabler påverkar ditt beslut. Jag sitter aldrig och räknar särskilt mycket vid pokerbordet, men efter att ha gjort det vid sidan av så behöver jag inte ens det när jag väl sitter där, då vet man redan om det på ett ungefär är bra eller dåligt att göra A eller B, beroende på hur fi är, vilket man troligen inte hade haft något hum om om man inte hade räknat först, och resultatet hade blivit att man var tvungen att höfta till med något och hålla tummarna.

 

Jag förstår din liknelse och din poäng, men jag kan fortfarande inte komma på en konkret situation vid bordet där man skulle bli "förblindad" av teorin...?

 

Dessutom har nog din erfarna pilot en heeeeeeeeeeel del teori med sig i bagaget som hans "känsla" har vuxit fram ur. Han hade aldrig klarat av att styra planet ens om han inte hade känt till avancerad fysik etc från början, även om de bitarna inte är något han reflekterar över när han trycker på avtryckaren.

 

EDIT: Så min poäng i kort är: Teorin är grunden till en bra känsla, och det råder alltså inget motsatsförhållande mellan dem.

[Baloos]

oexploaterbar knappstrategi ITM.

 

Stackdjup? Länk?

[Myssion]

oexploaterbar knappstrategi ITM.

 

Stackdjup? Länk?

 

I dagsläget opublicerad.

[Doc]

 

EDIT: Så min poäng i kort är: Teorin är grunden till en bra känsla, och det råder alltså inget motsatsförhållande mellan dem.

 

Ok, då är vi nog ganska överrens. Även om jag personligen tycker att det räcker med ganska lite teori för att få rätt känsla i poker.

 

Om du däremot talar om kvantmekanik eller allmän rel-teori så behövs det massor av teori för att just få rätt känsla, men där är det svårare att praktisera

[Klyka]

USA har upptäckt en inkommande missil från CCCP. Man bestämmer sig för att skjuta ner den. Man kan tyvärr inte bedöma missilens hastighet och läge speciellt bra och trots att man har en mycket bra teori för att beräkna hur man skall skjuta för att sänka missilen så är det stor risk att man helt missar och man har bara ett par försök på sig.

Istället skickar man upp ett erfaret flygaress som skjutit ner 1000-tals missiler. Han får ögonkontakt med missilen och skjuter på känsla.

Men här är ju flygaresset ingenting annat än en bättre teori...

[Klyka]

Doc: Man kör ju ALLTID på känsla, oavsett om man sätter det i sammanhang med en teori eller ej. Har du ingen teori bakom dina beslut så gör du bedömningar utifrån din känsla, vilket innebär att du får en väldigt stor osäkerhet. En teori är bara något att hänga upp din känsla på..

 

Ta tex teorin om shortstackspel på bubblan, som i stort handlar om när du ska trycka pre flop och när du ska syna en all in före floppen. säg att teorin menar att du ska trycka om det är 50% chans att fi synar men folda om han synar med fler händer än så och att ditt EV (räknat i marker) skulle vara positivt om fi synar med 75% av sina händer. Utan teorin så skulle du tro att det är korrekt att pusha trots att du lite löst uppskattar hans syn-HD till 60%. Dvs att din känsla leder dig till ett felaktigt beslut. Med samma känsla kombinerat med teorin så skulle du lägga dig. Då din känsla är väldigt vag och osäker så är det inte alls säkert att du gör rätt i att folda, men sannolikheten är större.

 

Kontentan av det hela är att känslan inte ger mkt i ett vaakum. Känslan använder du för att bedöma fi's HD, syn-HD, din FE, etc. Teorin använder du till att utvärdera om de antagna variablerna är bra eller ej. Vad ska du med en känsla för variablerna till, om du inte kan använda dem till en utvärdering av situationen?

[Doc]

Doc: Man kör ju ALLTID på känsla, oavsett om man sätter det i sammanhang med en teori eller ej. Har du ingen teori bakom dina beslut så gör du bedömningar utifrån din känsla, vilket innebär att du får en väldigt stor osäkerhet. En teori är bara något att hänga upp din känsla på..

 

Ta tex teorin om shortstackspel på bubblan, som i stort handlar om när du ska trycka pre flop och när du ska syna en all in före floppen. säg att teorin menar att du ska trycka om det är 50% chans att fi synar men folda om han synar med fler händer än så och att ditt EV (räknat i marker) skulle vara positivt om fi synar med 75% av sina händer. Utan teorin så skulle du tro att det är korrekt att pusha trots att du lite löst uppskattar hans syn-HD till 60%. Dvs att din känsla leder dig till ett felaktigt beslut. Med samma känsla kombinerat med teorin så skulle du lägga dig. Då din känsla är väldigt vag och osäker så är det inte alls säkert att du gör rätt i att folda, men sannolikheten är större.

 

Kontentan av det hela är att känslan inte ger mkt i ett vaakum. Känslan använder du för att bedöma fi's HD, syn-HD, din FE, etc. Teorin använder du till att utvärdera om de antagna variablerna är bra eller ej. Vad ska du med en känsla för variablerna till, om du inte kan använda dem till en utvärdering av situationen?

 

Njäe, min poäng är inte att du använder känslan för att uppskatta en massa saker som du ändå har svårt att sätta siffror på. Du använder känslan direkt för att agera.

 

Om du jämför med flygaresset så använder han INET sim känsla för att uppskatta missilens hastighet och riktning (och sen stoppar in värdena i teorin). Han använder känslan direkt för att uppskatta hur han skall agera (sikta och avfyra).

 

Man skippar hela teoridelen. Givetvis använder hjärnan ändå en sorts effektiv teori baserat på alla gamla erfarenheter. Jag menar att teorierna oftast är för dåliga då de fokuserar på en handfull egenskaper hos fi som du förväntas kunna sätta siffror på, medan verkligheten är mer komplicerad än så och din hjärna redan kan göra en bättre avvägning baserat på dina gamla erfarenheter (om du är erfaren och "feels the force" vill säga)

[Doc]

Men här är ju flygaresset ingenting annat än en bättre teori...

 

Hmm, det vore väl ända att devalvera begreppet teori.

[Myssion]

Jag förstår inte varför känslan skulle vara bättre??

[Doc]

Jag förstår inte varför känslan skulle vara bättre??

 

De analogier jag har är inte perfekta men lätta att förstå:

 

* Flygaresset träffar bäst på känsla jämfört med att först uppskatta ingångsdata och sen stoppa in i Newtons ekvationer. Känsla slår teori.

 

* Om du skall cykla gör du det bara baserat på dina erfarenheter. Försöker du räkna ut hur du skall agera ramlar du.

 

Som sagt, poker är mycket svårare och återkoppling til ett felaktigt agerande kommer ibalnd först efter 500 händer eller mer och man kan inte jämföra direkt, men visst finns det många situationer där man klarar sig bäst då man litar på sin "gut-feeling" jämfört med att baserar det på något ofullständig teori.

[Myssion]

Försöker du räkna ut hur du skall agera ramlar du.

 

 

 

Som sagt, poker är mycket svårare och återkoppling til ett felaktigt agerande kommer ibalnd först efter 500 händer eller mer och man kan inte jämföra direkt, men visst finns det många situationer där man klarar sig bäst då man litar på sin "gut-feeling" jämfört med att baserar det på något ofullständig teori.

 

Visst kan man i många situationer klara sig bra på sin gut-feeling, men jag kan inte för mitt liv komma på en situation där du skulle ha en nackdel/bli förblindad/whatever bara för att du t.ex. råkar veta att om fi, i situation X, synar med 52% av sina händer så är det värt +$2.01 för dig i längden att pusha med KTo.

 

För att klara av att spela så nära optimalt man nu kan komma med ofullständig information så måste man ha koll på teorin. Sedan att den teorin är så väl inövad att man inte reflekterar särskilt mycket över den vid bordet är en helt annan femma, men den måste finnas där.

 

Och angående återkopplingen så spelar det ingen roll om den kommer redan/först efter 500 händer, för du kan inte sortera ut om det negativa resultatet kommer från hur ofta du pushar J8s med 9xbb HU eller om det kommer från att du limpar med 44 först in i mellanposition med låga blinds.

 

Och nej, jag tycker inte att cykel-/pilot-liknelserna är särskilt bra. Piloten hade aldrig fått den känslan han har om han inte haft teorin med sig i ryggsäcken, och att cykla är helt enkelt alldeles för oteoretiskt i sig.

[Doc]

Visst kan man i många situationer klara sig bra på sin gut-feeling, men jag kan inte för mitt liv komma på en situation där du skulle ha en nackdel/bli förblindad/whatever bara för att du t.ex. råkar veta att om fi, i situation X, synar med 52% av sina händer så är det värt +$2.01 för dig i längden att pusha med KTo.

 

För att klara av att spela så nära optimalt man nu kan komma med ofullständig information så måste man ha koll på teorin. Sedan att den teorin är så väl inövad att man inte reflekterar särskilt mycket över den vid bordet är en helt annan femma, men den måste finnas där.

 

Och angående återkopplingen så spelar det ingen roll om den kommer redan/först efter 500 händer, för du kan inte sortera ut om det negativa resultatet kommer från hur ofta du pushar J8s med 9xbb HU eller om det kommer från att du limpar med 44 först in i mellanposition med låga blinds.

 

Och nej, jag tycker inte att cykel-/pilot-liknelserna är särskilt bra. Piloten hade aldrig fått den känslan han har om han inte haft teorin med sig i ryggsäcken, och att cykla är helt enkelt alldeles för oteoretiskt i sig.

 

Diskussionen börjar gå i cirklar och jag har inget nytt att tillföra så jag avslutar med en slutkommentar.

 

Först några missförstånd: Jag har ALDRIG sagt att det ÄR SKADLIGT att kunna teorin. Jag sa att jag tror mycket av den är ONÖDIG, och att den KAN vara skadlig om man förlitar sig på den för mycket.

Och med TEORI menar jag någon sorts logiska regler som talar om hur saker fungerar, vilket resultat ett visst "experiment" får beroende på hur man agerar. Jag menar INTE att teori är det som hjärnan automatiskt gör pga erfarenhet (vilket vissa inlägg ovan verkar antyda)

 

Det är egentligen något väldigt allmängiltigt och vanligt att folk som är osäkra på sin egen känsla och förmåga förlitar sig FÖR mycket på teori och glömmer det sunda förnuftet. Det förekommer i alla branscher. Man känner igen dessa på att de sitter och producerar enormt långa uträkningar ner till 5'e decimalen på resultat som ibland är helt uppenbart fel bara man tänker efter. För dessa personer ÄR det definitivt skadligt med för mycket teori. De måste ta ett steg tillbaka och begrunda helheten, få förståelse och lita på sin känsla.

 

Vad gäller analogier är det svårt att hitta bra fall där det dels finns ett så stort inslag av slump och (delvis pga det) återkopplingen är så långsam. Hjärnan har mycket lätt att lära sig av erfarenheter där återkopplingen är snabb. Får hunden en stöt varje gång den skäller slutar den snabbt att skälla.

Pss noterar de flesta att de spelar sämre då de är tiltade (Snabb återkoppling)

Överspelar man däremot sin pp tidigt i SnG så tar det mycket längre tid att inse att det är en läcka. Kanske klarar man inte alls att inse det utan PT eller likande.

 

Trots det så finns det massor med fenomen i livet där hjärnan lärt sig rätt beteende och det tom är skadligt att förlita sig på en ofullständig teori.

 

Jag tycker ändå att mina analogier har viss relevans då de poängterar vissa mer universella fenomen.

1. Missilskjutaren. Blanda inte in hans utbildning. Den har inget med hans förmåga att skjuta att göra. Teorin är NEWTONSK MEKANIK och den stör mer än tillför eftersom han lärt sig känna på sig hur han skall skjuta för att träffa ett rörligt mål. Byt ut honom mot en outbildad afgansk bonde om det underlättar (markbaserad).

Teorinörden hade här istället uppskattat den inkommande missilens hastighet och riktning och gjort en kalkyl ner till 7'e decimalen på när o hur man skulle skjuta och misslyckats.

 

2. Cykling är komplicerat och hjärnan har lärt sig behärska detta utan reflektion. Börjar man sen studera avancerad cykelteori med gyroeffekter och motstyrning så sitter man snart där och kör av vägen i en kurva (mer applicerbart på MC-åkning kanske).

Försöker man anstränga sig för att låta logik styra så låser man sig och känslan uteblir. Det gäller cykling, MC-åkning och poker.

 

Detta är min inställning, och den gäller mycket i livet. Den kan vara helt fel i vissa sammanhang men det är min övertygelse att många skulle klara sig mycket bättre med mindre teori och mer praktik.

[Pokemonn]

2. Cykling är komplicerat och hjärnan har lärt sig behärska detta utan reflektion. Börjar man sen studera avancerad cykelteori med gyroeffekter och motstyrning så sitter man snart där och kör av vägen i en kurva (mer applicerbart på MC-åkning kanske).

Försöker man anstränga sig för att låta logik styra så låser man sig och känslan uteblir.

 

Mmmm... Men om cyklisten vet lite teori, aerodynamik osv så kan han trimma upp cykeln, klä sig med rätt klädsel och därmed öka sin maxhastighet och uthållighet.

 

Då kan han både cykla snabbare och längre än en som bara sitter och trampar.

 

Jag tror att alla är överrens om att man bör kombinera teori med erfarenhet och "känsla" för att bli riktigt riktigt bra. Om man sedan pluggar in teorin genom böcker och olika uttryck á la diverse chip$estimates/kvadratentill£€½= jag vinner eller om man bara spelar tills man har erfarenheten att "hitta rätt" utan att veta att det man har knåpat fram i skallen av andra kallas för chip$estimates/kvadratentill£€½ eftersom man själv bara kallar det för "känsla".

 

Om vi kikar tillbaka på den där cyklisten igen, efter X antal års cykling har han själv kommit fram till de flesta av detaljerna som gör att han kan cykla snabbare och längre, då kallar han det för "känsla". Men han skulle lika gärna ha kunnat läsa om det i en bok två år tidigare, då hade han kallat det för teori.

 

Att själv komma fram till "alla" bra teoretiska uträkningar och grejer tror jag blir svårt. Det går snabbare och är lättare att läsa.

[Macallan]

Jag tycker ändå att mina analogier har viss relevans då de poängterar vissa mer universella fenomen.

1. Missilskjutaren. Blanda inte in hans utbildning. Den har inget med hans förmåga att skjuta att göra. Teorin är NEWTONSK MEKANIK och den stör mer än tillför eftersom han lärt sig känna på sig hur han skall skjuta för att träffa ett rörligt mål. Byt ut honom mot en outbildad afgansk bonde om det underlättar (markbaserad).

Teorinörden hade här istället uppskattat den inkommande missilens hastighet och riktning och gjort en kalkyl ner till 7'e decimalen på när o hur man skulle skjuta och misslyckats.

 

Fast att missilskjutaren lyckas bättre här beror ju på att han har bättre redskap. (Sen skulle ju jag tro att den otränade har 0% chans att lyckas ta ned missilen oavsett metod - bara känsla räcker alltså ingenstans.) Det är ju lite som att teorinörden får två hålkort medan känslomästaren får tre - självklart kommer känslomästaren att vinna i längden då.

[Max Cady]

Som trådskapare så anser jag mig ha rätt att stoppa dikussionen om "missil-skjutaren" här. Diskussionen kommer ingenstans. Det är helt okej att ha olika uppfattning. Jag anser att teori+erfarenhet=kunskap/framgång. Sen HUR man skaffar sig detta är en annan femma...

[Klyka]

Bra grejer

Precis. Teori är ett sätt att lära sig och få "känsla" för olika situationer.

 

Pilotjäveln (börjar bli trött på honom) tänker inte på newtons lagar, men jag ger mig fan på att han har studerat dem. Han har även läst aerodynamik och liknande. Detta för att slippa störta på sin första flygning. Nu har han känsla för det, men detta tack vare att han studerat teorierna och sedan praktiserat och fått känsla för flygning.