Känslor kring resultat

[lumor_]

Jag kan inte hjälpa det men jag känner mig nästan alltid missnöjd när jag avslutar en session. Ibland beror det naturligtvis på att jag förlorat pengar på grund av dåligt spel och/eller otur men lika ofta har jag den där jobbiga känslan av ofullständighet när jag plussat.

 

Jag går oftare plus än jag förlorar. En plussesion känns nästan alltid som att den kunde ha gett ännu mer plus om jag bara gjort si eller så eller om jag sluppit bli rivrad av någon knasboll.

 

De enda gånger jag känner mig helt tillfreds är de tillfällen då jag spelat rätt och dessutom haft turen att inte åka på mer än någon enstaka utdragning (spelar FL så utdragningar är väldigt vanliga) satt mina drag och lyckats med några bluffar mer än vanligt. Sådana sessioner växer sannerligen inte på träd och mina möjligheter att göra dem vanligare är tämligen begränsade.

 

På sätt och vis är det ju bra att vara lite missnöjd ibland eftersom man vid sådana tillfällen kan lära sig något. Om man tänker tillbaka på sina misstag och är självkritisk.

 

Det är inte några väldigt starka känslor som håller mig vaken eller så (förutom något unikt tillfälle) men det känns ju inte helt bra. Det är väl som någon pokerlegend uttryckte det så att man minns inte hur man spelat ihop sin bankrulle men man minns varenda bad beat.

 

Jag vet inte riktigt var jag vill komma med den här beskrivningen. Kändes i alla fall bra att formulera sig kring det. Någon annan som vill dela med sig av sina känslor kring sina resultat?

[majorj]

Det låter kanske j-ligt snusförnuftigt, men jag tror att det är viktigt att lära sig bekämpa det där missnöjet. För det allmänna välbefinnandet, typ.

[FeelingThis]

Så länge man vet att man spelade så bra man kan så ska man vara nöjd.

[lumor_]

Inte för snusförnuftigt alls. Det är inget som påverkar det allmänna välbefinnadet i någon större utsträckning. Jag är lite butter och missnöjd direkt efter sessionen men är, efter att jag fått lite distans, förstås nöjd över mina långsiktiga resultat och kan glädjas åt andra saker i livet också.

 

Så länge man vet att man spelade så bra man kan så ska man vara nöjd.

Till viss del kanske det beror på att jag inte spelar helt optimalt. Finns väl extremt få som kommer i närheten av det. Jag vill dock spela lite bättre än bara halvbra.

 

Angående utdragningar är det ju en del av spelet. I mitt fall kanske en större del av spelet än nödvändigt eftersom jag aktivt söker upp mycket lösa bord. Jag får skylla mig själv. Det är väl ingen som är nöjd efter att ha blivit utdragen hur väl man än spelat handen? Visst kan jag tänka att mitt spel var korrekt och att jag vinner på dylika situationer i längden men en förlorad pott kan jag aldrig känna någon glädje av vid det enskilda tillfället.

[Jensation]

Jag kan inte hjälpa det men jag känner mig nästan alltid missnöjd när jag avslutar en session. Ibland beror det naturligtvis på att jag förlorat pengar på grund av dåligt spel och/eller otur men lika ofta har jag den där jobbiga känslan av ofullständighet när jag plussat.

 

Jag går oftare plus än jag förlorar. En plussesion känns nästan alltid som att den kunde ha gett ännu mer plus om jag bara gjort si eller så eller om jag sluppit bli rivrad av någon knasboll.

 

De enda gånger jag känner mig helt tillfreds är de tillfällen då jag spelat rätt och dessutom haft turen att inte åka på mer än någon enstaka utdragning (spelar FL så utdragningar är väldigt vanliga) satt mina drag och lyckats med några bluffar mer än vanligt. Sådana sessioner växer sannerligen inte på träd och mina möjligheter att göra dem vanligare är tämligen begränsade.

 

På sätt och vis är det ju bra att vara lite missnöjd ibland eftersom man vid sådana tillfällen kan lära sig något. Om man tänker tillbaka på sina misstag och är självkritisk.

 

Det är inte några väldigt starka känslor som håller mig vaken eller så (förutom något unikt tillfälle) men det känns ju inte helt bra. Det är väl som någon pokerlegend uttryckte det så att man minns inte hur man spelat ihop sin bankrulle men man minns varenda bad beat.

 

Jag vet inte riktigt var jag vill komma med den här beskrivningen. Kändes i alla fall bra att formulera sig kring det. Någon annan som vill dela med sig av sina känslor kring sina resultat?

 

Jag känner precis likadant! Även om jag plussat ca 10-15bb/100 så är jag missnöjd. Tyvärr så tror jag lite att det har att göra med mig som person. Jag blir sällan nöjd över något jag presterat. Kommer jag på andra plats i en tävling så är jag missnöjd, trots att jag slog 1000 personer så var det en som slog mig. Jag tror inte att det är bra att aldrig känna sig specielt nöjd över något man gjort. Att kunna ge sig själv en klapp på axeln och säga att det där gjorde jag bra är nog en värdefull kunskap. Det är något jag måste jobba på! Du lider kanske av något liknande? =)

[majorj]

Jag tror inte att det är bra att aldrig känna sig specielt nöjd över något man gjort. Att kunna ge sig själv en klapp på axeln och säga att det där gjorde jag bra är nog en värdefull kunskap. Det är något jag måste jobba på!

 

Har du insett det har du kommit långt.

[FeelingThis]

Jag menar inte att man ska spela helt optimalt, men man ska veta att man spelade bra utifrån sin egen förmåga och förutsättningarna.

 

Själv grämer jag mig djupt när jag vet att jag spelade en pott fel. Men det är bara att dra lärdom av det och gå vidare.

 

Det bästa man kan uppnå är ju när man är nöjd så länge man är nöjd med sitt spel under sessionen, när utdragningar och dylikt inte spelar nån roll.

Det är nog inte så lätt att nå dit dock. Oftast är det ju svårt att släppa tomten som synade din all-in och satte 2 outaren och såna saker.

[jacobmal]

wow, hur orkar ni bry er om dagsresultat

 

varför inte bara singla en slant varje morgon? om det blir klave blir du glad, krona arg?

[mikj]

Det är väl som någon pokerlegend uttryckte det så att man minns inte hur man spelat ihop sin bankrulle men man minns varenda bad beat.

 

Håller med. Efter ha spelat poker i 1 år märker jag att att man inte blir lyckligare ju störra rullen växer. Däremot mer osocial och girig.

 

Från och med nu kommer jag:

 

1 Endast spela då jag har lust.

 

2 Casha ut då och då och göra nått kul för pengarna.

 

3 Ha stabila gröna siffror i PT på lägre nivå innan jag går upp.

 

3an blir svårast.

[Pokemonn]

Jag försöker vara glad över att jag fick med mig en snubbe all-in när jag floppade nötstegen med QJ när jag satt på BB idag.

Han hade A8 offsuit.

 

(men han fick såklart runner runner flush med sin 8 och spöade mig eftersom jag inte satt på ett enda klöver...).

 

Men man får vara glad över att man spelade rätt och lyckades i teorin i alla fall.

Eller i alla fall försöka vara glad. Sån´t händer och nästa gång är det jag som drar ut någon.

[dlinder]

Jag är typ tvärtom. Vinner jag en dag så tänker jag vad pengarna motsvarar i prylar/upplevelser, förlorar jag ser jag det som varians och ett tillfälligt hack i kurvan

[eeekan]

Okar inte läsa hela tråden.. Men jag tror det är bra att man är självkritisk efter varje session oavsett om man går plus eller minus. Kan man efter en session komma ihåg alla missar och dåliga spel borde det gynna ens utveckling med.

[TheMenace]

wow, hur orkar ni bry er om dagsresultat

 

varför inte bara singla en slant varje morgon? om det blir klave blir du glad, krona arg?

 

Vad menar du med det egentligen? Det handlar väl om att reflektera och vara kritiskt över sitt eget spel, gör du inte det, eller är du fullärd kanske? Även om dagsresultatet i sej inte har stor inverkan på resultatet på sikt så funderar man väl ändå över hur man spelat i den enskilda sessionen. Är ju en nödvändighet för att man ska kunna utvecklas.

[Baloos]

..Även om dagsresultatet i sej inte....

 

Fisk är min enda kommentar.

[dlinder]

Vad menar du med det egentligen? Det handlar väl om att reflektera och vara kritiskt över sitt eget spel, gör du inte det, eller är du fullärd kanske? Även om dagsresultatet i sej inte har stor inverkan på resultatet på sikt så funderar man väl ändå över hur man spelat i den enskilda sessionen. Är ju en nödvändighet för att man ska kunna utvecklas.

 

Dagsresultatet och hur väl man spelade samvarierar ju iofs inte alltid. Så mycket slump i en enda dags siffror att det inte är nåt att hänga upp sig på, tror jag jacobmal menade.

[TheMenace]

..Även om dagsresultatet i sej inte....

 

Fisk är min enda kommentar.

 

Utveckla gärna.

[TheMenace]

 

Dagsresultatet och hur väl man spelade samvarierar ju iofs inte alltid. Så mycket slump i en enda dags siffror att det inte är nåt att hänga upp sig på, tror jag jacobmal menade.

 

Ja, håller med helt och hållet. Men det är ju inte samma sak som att reflektera över sitt spel.

[Baloos]

Utveckla gärna.

 

Förlåt, det var bara ett litet skämt. Du har självklart rätt i det du skriver nu när jag läser det igen. Tror dock inte jacobmal motsäger dig på den punkten att man inte ska analysera sitt spel, utan det är väl mest resultatfixering som är av ondo.

[Pokemonn]

..Även om dagsresultatet i sej inte....

 

Fisk är min enda kommentar.

 

Utveckla gärna.

 

Hmmm, ehrrmm... Sej är en fisksort...

[TheMenace]

..Även om dagsresultatet i sej inte....

 

Fisk är min enda kommentar.

 

Utveckla gärna.

 

Hmmm, ehrrmm... Sej är en fisksort...

 

Hehe, för trött för att orka fatta såna skämt nu

[lumor_]

Gös.

 

Efter lite mer funderande kom jag på att jag egentligen inte alls varit involverad i särskilt mycket tävlande tidigare i mitt liv. Jag har sportat lite men aldrig varit så där jätteengagerad. Kanske är det just det att en slummrande tävlingsmänniska har vaknat till liv inom mig sedan jag började med poker.

 

Jenstation skrev tidigare i tråden om att han sällan blir särskilt nöjd över något som han gjort över huvud taget. Jag kan visserligen vara perfektionist inom andra områden (väldigt får områden i o f s, och bara om jag har ett mycket starkt engagemang) men oftast är det möjligt att rätta till och finslipa i efterhand. När jag finputsat färdigt är jag nöjd. Det handlar ofta om en bild jag skapat eller en text som jag formulerat och tycker är viktig. När det gäller tävlingar däremot har handlingarna utförts och kan bara förbättras i nästa försök.

 

En annan sak som utmärker tävlingar (där jag inkluderar poker) är att man har motståndare (surprise!) som också strävar efter att förbättra sitt spel. Många har redan kommit mycket längre än jag och det blir väldigt svårt att komma ikapp och därmed bli nöjd med sin egen finslipning. Sånt är ju självklarheter för er som tävlat i andra sammanhang. Jag är noob på det området och tycker att det är intressant att se mina egna reaktioner.

 

För övrigt är väl rubriken lite missvisande eftersom det kanske inte är resultatet som gör mig missbelåten i första hand.

 

EDIT: Kanske verkar lite väl pretto den här tråden men den funkade skapligt som terapi...