padrinosftw

Overall imponerande vart du verkar ha lyckats åstadkommit mentalt och att du fortsätter jobba på det varje dag. Viktigt.

Älskar lördagarna de senaste månaderna. Varit många nästan på dygnslånga fester som varit hur roliga som helst, igår där vi ena timmen stod på ett berg högst upp på Långholmen i solnedgången med 20 härliga vänner dansandes till bra musik till att nästa stå och stampa i vad som kändes ett decimeterdjupt dränkt dansgolv av svett i 80+ grader. Otroligt skönt sällskap och stämning överlag, grym musik och massa fina minnen. Avslutar kvällen genom att träffa på tjejen på vägen ut, hon extremt onykter och klämde sönder min arm med att vi måste prata, "ledsen att jag inte svarat". Inte mycket för den typen av ord utan uppbackning, vore dock skönt att få det avklarat asap. Garanterat skulle det vara tungt för stunden att få ord på vad som vart fel men så länge jag kan lyckas hantera det rätt så blir det nyttigt. Just då kunde jag inte mäkta med något annat än en väldigt avfärdande axelryckning och känsla av upp till bevis. Väldigt störigt att vi ofrånkomligt träffar på varandra konstant i festsammanhang men var för glad igår för att bli fazed by it iaf, värre idag. Väldigt störigt att vara så swingig känslomässigt, speciellt en söndag som denna. Väldigt störigt att ens humör ska avgöras i så stor mån av en faktor jag inte styr något över. Just känslan av maktlöshet känns som att det trissar upp alla negativa reaktioner extremt mycket, men samtidigt är det väl också det som öppnar upp för att man får så bra effekt av att ta positiva beslut nu så it aint all bad. Vet inte, så spretiga tankar hela tiden. More to come, rest assured

Stämmer, Ponyo. Såg den för första gången för ett år sedan, en höstkväll med öppen balkongdörr medan det regnade ute. Sällan haft en bättre feeling när jag sett en film faktiskt.

Innan powernapen hade jag bestämt med tre olika extremt roliga festväninnor att dra till slakthuset. När jag sedan vaknar så har samtliga dragit ur sig av olika anledningar så blev lite onyttigheter och grind istället. Synd då jag var väldigt danssugen, bra eftersom det ser ut att bli så otroligt kul imorgon och energi kan behövas. Spelat fem händer under grinden, brag: €100 per hand beat: missade €550 i solklart värde pga usel linje variance: skrev det här inlägget mest för att show off min nya glänsande avatar. Kanske dags att bli lite aktiv här igen. Well ofc, men förklarar gärna mitt beteende. Har ändå en titel att leva upp till här vet du! älskade avsnittet (=

PS anledningen att jag rantar om detta är främst för att trots allt mitt förmätna tjat om utveckling genom motgångar så mår jag sagolikt sällan dåligt och just sorgsenhet är helt bortom mig. Så det känns viktigt att uttrycka mig på något vis och faktiskt anstränga mig för att leva upp till mina egna ord. Förstår att det dels inte är kul läsning samt kanske en aning förolämpande hur jag kan göra en så stor grej av en till synes helt normal händelse men ja, jag gör det för min egen skull helt enkelt.

Tänker att jag fortsätter ranta lite om ämnet då det kan vara intressant att se i efterhand hur man resonerade kring allt, fas för fas. Så dom första dagarna var jag uppriktigt ledsen, närmare 100%. Känt mig så otroligt lite värd när människan jag verkligen värderat högst under en (relativt, kom ihåg att det är mitt tidsperspektiv som gäller här) lång period först är extremt kall och avståndstagande från ingenstans i en vecka för att sen ge mig ett meddelande som förklaring sen inget svar på min respons. Att jag inte ens kunde få det. Men idag när jag vaknade så går tankarna mer åt att hur nedvärderande och hemskt det än känns så ger det mig en mental väg ut, hur jag omöjligt kan gräva ner mig i en människa som behandlar mig så kallt helt utan anledning samt med total förståelse för hur jag fungerar och mår av just silencio stampa-metoden. Även om jag vet att det inte är utstuderat så är det så det känns då vi pratat om just det här innan tack vare tidigare situation. Så, välkommen in i ilska/frustrationsfasen Mikael. Innan har jag tänkt mycket på hur jag skulle bemöta ett eventuellt svar, men just exakt nu vill jag verkligen inte ens höra ifrån henne öht. (Mina aningar är att hon faktiskt värderar mig högt men att hennes konfrontationsrädsla är för övermäktig och just pga tycket för mig så kan hon inte ta en dialog ens men imho så är det just as bad på flera nivåer. Även om det innebär att det grundar sig i en mindre elak, kalkylerande sida så blir det ändå egoistiskt och ej godtagbart extrem nivå av en så negativ och avgörande egenskap överlag) Var ute en sväng igår på Berns terass med lite gamla vänner som man inte träffar ofta. Fick socialisera, dansa och en mysa med en lagom alkoholbuzz vilket var extremt trevligt - mådde pärla hela kvällen. Vaknar upp och kör tvättdag och förklarar mitt mode för en vän som blixtinvitar mig till lunch på Barrels. Tränar innan jag drar dit och istället för att fortsätta veckans Lana del Rey-spår så blir det min glada, dansanta lista varpå jag småstudsar fram och ler mot främlingar på gatan. Ett fine, väldigt svettigt träningspass och lite uppmärksamhet från den vanliga tjejen i receptionen senare mår jag riktigt bra t o m. Efter den trevliga lunchen följt av besök i en trevlig fantasybutik och ståfika så mår jag ännu bättre, vilket måste se bisarrt ut efter att jag tidigare whinat hela morgonen till honom om hur man mår etc. Förväntar mig inte direkt en dippfri period nu men tänkte ta tillvara på det här och röra mig ut på stan ikväll igen då det dykt upp lite roliga events samt festa på ordentligt imorgon som har riktigt hög potential sen får det bli som det blir. Äsch, image är överskattat här. Så länge det du skriver är genuint så behöver du inte måla upp en rättvist heltäckande bild av hur du är som person direkt. Vi har alla våra quirks, men tycker inte det framgår fwiw (=

Hahaha, plz go on. Ren briljans. Yeeeess, 10p för accuracy.

cliffhanger award achieved

Efter förra motgången stängde jag ute den nivån i en evighet vilket bara gjorde det svårare för mig nu. Blir mer att försöka uppnå någon mer rimlig balans men samtidigt känns det så tråkigt att jobba bort instinkter som byggs på hur jag vill att det ska fungera men gäller att vara realist och smart förstås. Vackert, appreciate the effort verkligen (= Stryk vad du vill men jag är all ears annars, tycker det är väldigt nyttigt med kritik och anser mig själv vara människa nog att kunna välja vad jag ska ta åt mig av och försöka använda så lay it on me även om det är bittert! (Dock inte om det är för jobbigt personligt för dig såklart) Kollade faktiskt avsnittet, hade glömt vilket det var. Fair point verkligen. Ja som sagt, det handlar om att vara smart och ge relationen den chans den förtjänar. Tenderar till att vara lite väl naiv och godtycklig i hur saker ska fungera tyvärr. Se tex hur jag förutsätter undermedvetet att hon ska fungera och agera på ett visst sätt bara för att det är så jag fungerar. Tack du, är dock intränat. Var i grund och botten en pizza & glass kille i en instängd källare vid minsta motgång så gäller att inte riktigt slappna av och tappa fokus. Är ju ändå en nyttig erfarenhet om än direkt tråkig kortsiktigt... Nu är du så hård mot dig själv igen, uppskattar ditt stöd och håller helt med om ditt andra stycke. Uttrycker mig lite väl carpe diem/hakuna matata men är mycket inne på ditt spår att det är waste of energy att ångra saker som hänt eftersom det uppenbarligen har format dig. Så länge man håller sig medvetande, även om du ogillar mångt och mycket av dig själv, så kan du fortfarande justera bara du vet vad det är som pågår internt. Tack kompis. I mitt POV så är det en lång relation som jag kommer sakna mycket då vi talat intensivt varje dag över ett år, absolut en av de människor som givit och påverkat mig mest senaste året vilket ändå säger en del då jag uppskattar min sociala tillvaro enormt. Sen relativt till tidigare relationer etc, jag har ju inte mycket att gå på så för mig blir det mycket. Om man sen reflekterar lite mer med normala ögon är det såklart tidsmässigt ingen big deal, men vad är tid egentligen (((((((= Vad som är helt klart är att det är dags att bygga lite volym igen likt höst-vår halvåret som var extremt givande, sen undvika de stora fallen i bästa möjliga mån.

Lite genant grej, men känner för att skriva av mig då det hjälpt förut. Flickan, som jag nämnde att jag träffar innan, och jag har brutit upp nu. Det hela byggdes på väldigt shaky grounds ändå i och med att vi började prata på tinder för lite mer än ett år sedan men vi sågs inte förrän vi råkade hamna på Berns 2:35.1 på juldagen och anledningen till att vi inte setts innan det var för att hon kändes så skör och fin kombinerad med en föreställning av mitt intryck av att hon tyckte om mig för mycket. Men vi fortsatte prata och vi är väldigt lika sett till intressen och ramlade ofta in i varandra, men jag var hela tiden noggrann med att inte låta det gå för långt. Sov med varandra ett par gånger och var allmänt kärleksfulla men inget sex samt en öppen dialog där jag förklarade min avhållsamhet och att den var grundad i att jag värderade henne så pass högt. Extremt egoistisk handling av mig såklart, men det lyckades jag förtränga ganska lätt. Sen i slutet på våren hade vi en magisk kväll tillsammans och jag började förstå hur mycket jag faktiskt tyckte om henne, mer än som vän. Olyckligt nog överlappade det precis med att hon började jobba dubbelt och precis då började tröttna på att jaga något som inte verkade kunna ske. Jag vart frustrerad utan att riktigt kunna se hela bilden och en månad senare, när en tjej jag dejtade intensivt runt nyår kom hem från sin resa så mötte jag henne på en fest där första tjejen var och i mitt onyktra tillstånd var hämningslöst kärleksfull helt öppet mitt framför den första flickan och åkte även hem med henne. Någon veckas tystnad följde varpå min ångest växte för varje dag som gick och när jag försökte prata med henne på nästa fest var hon kall och hennes vän släpade bort henne hela tiden och ångesten var total. Självklart försökte jag utforska om det bara var gräset är grönare på sidan man aldrig kan få-effekten men kunde inte tänka klart. Skrev till henne och fick tillslut någon sorts kontakt varpå vi sågs en fredag i en park, pratade ut om allt men hon klargjorde att det fanns nu en man av intresse i hennes liv som skulle vara bortrest ett par månader så vad som än hände mellan oss var tvunget att vara casual. Problem is... När det kommer till relationer är jag extremt icke stoisk (vill inte säga manodepressiv då det känns smaklöst utan professionella grunder). Jag har inte låtit mig själv verkligen fatta tycke för någon på runt fem år och den gången var det en 4-års period on and off again där vi båda sårade varandra och konstant var i obalans känslomässigt, sista försöket ville jag försöka för hennes skull och överkompenserade genom att vara totalt hängiven och transparent vilket i mix med det dåliga bagaget inte funkade så bra utan kvävde henne mer eller mindre. När nu dammarna öppnades igen så wow, shit vad jag tycker om den här flickan. Vi sov med varandra fyra, fem dagar i veckan i två månaders tid och jag var superstolt över hur jag förde mig och den typen av människa jag ändå kunde vara i en relation samt glad över hur vi kompenserade varandra utöver våra intressen. Problemet var att jag inte lyssnade, trots att vi hade något sorts prat där det fortfarande bestämdes vara lite öppet pga det som hänt innan osv så kunde inte jag föreställa mig den typen av närhet utan en total dedikation, just för att det är så jag fungerar. När sedan varningsklockorna började ringa för en dryg vecka sen och jag började förstå att fan, hon trivs så bra med sitt sociala liv som det är och vill inte ha någon förändring men jag är redan way past that och tycker om henne så otroligt mycket... Jag är inte stolt över den neurotiska människa jag vart. Hängde upp mig på smådetaljer och sökte bekräftelse konstant som jag såklart inte kunde få då hon mer eller mindre exakt samtidigt insett precis samma sak och började sakta men säkert ta avstånd. En vecka i ett limbotillstånd där jag inte fick facit på mina frågor som jag egentligen visste svaret på var ett helvete. Från i söndags till igår så upplevde jag den största ångest jag kan minnas, fysisk stickande smärta i huden och svårt att andas. Men så skrev jag rakt ut hur jag kände, vilket jag visste skulle vara döden för att det skulle fungera grundat på hur hon fungerar men jag kunde inte leva i (förträngande) ovisshet längre. Svaret jag fick var inbäddat i smickrande termer men tyvärr glasklar negativ innebörd: Någonstans uppstod en kortvarig lättnad, att ändå få ha något att ta ställning till var enormt viktigt. Tyvärr är hon väldigt konflikträdd (clashar med mig som veeerkligen vill ha en bra dialog om allt) så nu är det total tystnad med mina meningar svävandes obesvarade sist. Det kan för en utomstående se ut som att det finns hopp i det hon skriver men det är ganska precis så slutgiltigt som det kan bli med tanke på hur hon och jag fungerar och har pratat med varandra innan. Svårt att förklara men hoppas ni förstår. Om inte annat så har beteendet fram till detta sagt så pass mycket att det inte finns någon annan utväg än ett så stort avstånd som är möjligt framöver. Det positiva hittills är att jag får chansen att inte vara en hycklare nu med mitt konstanta prat om utveckling genom motgång. Har kört yoga varje dag mest för andningen, käkat nyttigt, grindat konstant (vilket jag inte gjort under tiden jag träffat henne), tränat. Smaskar bananer som att det inte finns någon morgondag. Tar tag i massa uppskjutna saker på to do-list etc. Är ju jävligt negativ energi man får just nu men nog så användbar ändå vill jag inbilla mig. Det var en jävligt härlig period och fantastiskt att känna att man inte är Tin Man i Wizard of Oz som saknar hjärta, men ytterst beklagligt att jag gör om exakt samma misstag som med förra tjejen jag tyckte om. Besviken på bristen på utveckling hos mig där men får försöka öka medvetenheten och bli bättre i nästa situation. tl;dr version: Suger att avsluta en relation pga att man tycker om den andra mer än vad den gör dig. Det & no cat daddydrinos.

typ, någon form av yoga/pilates i 40-grader. helmysigt (=

kör lite organic bodywork vettja

much improved, gj!

förtälj lite hur du tänker med skärmarna? (=

Fan vad ni kan alltså. När katten föreslog sushitacos så lät det perfekt men förstod inte riktigt hur man skulle gå tillväga och tänkte tillbaka på några magiska fish tacos som åts i vegas för ett par år sedan och vips kommer ett fish tacos recept serverat åt en. Lutar åt det, men har ni några tips får ni gärna fortsätta bomba på (= Om inte annat skadar det inte att variera kosten än mer, snurrar väl på 6-8 rätter som lagas.

slow rollar oss i vanlig ordning, wp (=

Ja, bifoga hemskt gärna recepten kära vänner (=

Två komvuxkurser på distans sökta, let's get it on. Ska ha en halv åtta hos mig-månad med tre vänner. Olycklig nog med vegetariskt tema (fisk tillåtet). Hade varit nog med utmaning med fria tyglar men nu är jag totalt vilse och vänder mig således till er, pokerforum, som alltid i tid av nöd. Jag cappar svårighetsgrad på recept runt 42/100 men är ute efter en smaksensation på runt 89/100 som minimum. Kom igen nu, jag vet att ni kan! PS still no cats Såja, väldigt fin touch (= Var sitter den?

Läckert, blir lite yr av att försöka ta in alla spel dock men det är nog mitt fel och inte ditt Fint att veta var gränsen går för ditt pokerhands-minne ändå och ännu finare med rekordpott och allt det där. YAY YOU!

-15 227 kr och är extremt nöjd (=

alltid beundransvärt när människor får något produktivt ur "motgångar" (beroende på hur man ser det i det här fallet såklart). kul om ni får navas och behåller de gea förövrigt, ganska gosig uppsättning av GKs (=

Har kommit till åldern då jag vägrar utvecklas i fas med tekniken. Mitt medelmåttiga enkla alternativ fungerar fullgott så orkar inte jaga gto

Uppskattar att du inte dödar pokern och ser fram emot kommande fortsättning Angående mobilen så värderar jag bilder tillräckligt högt för att konstant skicka till mig själv i messenger för att ha någon form av back up.

Så många år av misär när hela sällskap citerar och bryter ihop till nile city och dylikt. Gemytliga grillkvällar som gått över till frenetiskt mobilscrollandes pga detta oförståeliga beteende..