Känner att det är läge att börja skriva en TR nu när jag ska upp tidigt imorgon för ett flyg till Barcelona med familjen så here we go. Bör nämnas att en person i gänget inte vill outas och kommer därefter benämnas som Fiji. Här har vi resan om fyra glada pokerspelare som reste 8 dagar i USA och besökte TomorrowWorld.
Man kommer in i rätt mode direkt när man möter Niklasvegas ensam på flygplatsen då övriga två deltagare, båda enligt beräkningarna, är sena. Först av de två blir IRLsucks som kommer mer sliten än någonsin mer eller mindre direkt från krogen och en tredagars varpå han lyckas droppa det sjukaste whinet jag hört ganska omedelbart (tänk mitt tidigare whine här och lägg sen på lite krydda). Efter att ha timeat Fiji ett par gånger dyker han upp helt nyvaken efter att ha lyckats somna om på flygplatsens hotell. Bör för vidare story nämnas att han direkt åker fast i metalldetektorn också.
Vid ankomst till London så lyckas herr Fiji klara detektorn för att lägga ut en klassisk jinx i stil med "nu är jag klar med strul på resan". Direkt fastnar hans väska i kontrollen pga oklart shady föremål som aldrig hittas under den timman kontrollen tar. När han väl är klar och smått stressar sig fram till incheckningen så visar det sig att visumet han ansökt om inte har godkänts än och att han måste panikhitta en dator för att lösa det. Stress stress stress och han kommer tillbaks efter utsagd tid men de har lyckats hålla incheckningen öppen med bokstavligen endast sekunder till godo och första avklarade sweaten på resan var ett faktum.
Väl framme i New York checkar vi in på hotell Gansevoort som känns väldigt rätt vid första anblick. Travelguide Niklasvegas hittar en grym italiensk restaurang runt hörnet som levererade stort.
Dagen efter blir lite turistande med en evighetspromenad förbi Brooklyn Bridge, vidrig gurkjuice och lite häng vid poolen. Väl där går Fiji in till baren för att äta sin hamburgare och knubbis som man är går man in efter ett tag för att få i sig hans rester. Väl där ser jag en äldre jersey-aktig herre samt en 30+ fnittrig man som raggar sönder på lilla Fiji som dock snyggt lyckas lägga över killens fokus på mig så fort jag sätter mig. Första jag får höra är "you are so cute that you could live off selling your cum for money" och kommentarer om att han ser mitt skrev genom badbyxorna och att han vill bita tag i det som att de vore oliver. Självklart fortsätter Fiji provocera mer genom att övertala honom att ta massa "sexiga" bilder med mig. Hela grejen är rätt underhållande men blir lite mycket när de följer med oss ut till poolen och fortsätter sitt race. Han börjar bada i sina yttepytte kalsonger och försöker gång på gång få med oss till deras landställe långt utanför NY. Efter någon timme räckte det med sjukheter och vi går och äter asiatiskt på RedFarm (riktigt gott) och börjar förfesta med svitenflips och trötta drinkar innan vi hamnar på ett technoställe i närheten trots jet lagen.
Efter gårdagens forcerade men trevliga utgång har en sliten NiklasVegas masat sig upp vid 8 för att möta sin kusin på en fika. Bör nämnas att sömnen blivit störd under natten då rumskamrat Fiji begett sig ut på promenad mitt i natten för att vid hemkomst beställa in room service hamburgare kl 4, ätandes i sängen till en film på TV. Jag och IRLsucks möter upp honom vid Times Square och går på restaurangjakt där vi hamnar på ett väldigt business inriktat ställe där vi får nöja oss med att vara råttigast på stället med våra jeansshorts och oambitiösa tshirts mot resterande klientels kostymer. NiklasVegas tvingar motvilligt i sig sin kötträtt trots att han nyss åt och är rekordsliten varpå han självklart torskar flippen om notan också. Möter upp Fiji i central park och myser runt lite där innan tröttheten gör sitt och vi bestämmer oss för att dra till hotellets pool och ta en drink. När jag och IRL vaknar upp på taket efter en god powernap så märker vi att de andra saknas och jag får gå ner och leta efter dom. När jag ser deras molokna miner i lobbyn så får jag reda på att deras rum blivit rånat, samtliga Niklasvegas ägodelar utöver kläderna på kroppen samt pass och högtalare är borta samt hälften av Fijis saker (400ish € men lämnat en €500 sedel samt pass) inklusive nyinköpta jackan mm. Största möjliga eloge ska dock utdelas då det aldrig vart några sura miner efter det utan vi åkte till Harlem och åt på det svenskägda Red Rooster och hade en trevlig kväll. Skrattade gott åt att NiklasVegas inte ägde mer kläder än det han hade på sig och att han numer fick titulera sig som största möjliga råtta/bum.
Dagen därpå lyckas vi få tag på väldigt eftertraktade biljetter till South Park skaparnas Broadway show "The book of Mormon". Det ska dock tilläggas att det krävdes en stunds stek för microjag innan jag gick med på att slänga upp de så självklara $750 för biljetten men köpte helt klart att jag fick se det som att det finns en chans att jag aldrig mer kommer att se en musikal i mitt liv och därmed betalar för en lifetime av musikaler på en gång. Hinner inte få i oss någon mat så jag och Fiji köper två av varje godissort som de säljer inne på teatern samt vin i stora plastmuggar fyllda till toppen och kände oss helt redo för showen. Tårar rann av skratt under hela showen och det var fullkomligt omöjligt att ångra den dyra prislappen efter en sån upplevelse, rekar otroligt starkt att gå och se om ni får chansen! En sång under showen handlade om att stänga av känslorna, "Turn it off like a lightswitch", vilket vart väldigt återkommande under resan vid första lilla gnäll
Tidig avresa till Atlanta kommande morgon och väl incheckade på hotellet bestämmer vi oss för att röra oss mot ett rekommenderat akvarium som visade sig vara ganska trött. Fick se valhajar, delfiner osv och Fiji kom fram till att han ville bli återfödd som en Sea Otter samt att IRLsucks hemskt gärna skulle vilja ha en jacka alternativt matta gjord av Fiji i kommande liv då. Avnjöt middagen i ett alldeles för högt, roterande torn på en väldigt bra restaurang drickandes franska cosmos och bondade lite lätt inför den kommande festivalen.
En insjuknad Fiji stannar hemma så vi andra hamnar på en väldigt sjuk shuttle bus med högljudda amerikaner, fulla tyskar och glada italienare. Högljuddast av de alla var en jokerklädd (old school, inte Batman Jokern) lila 40+ amerikan som berättade om att han var reg på alla festivaler och hur hans drogschema såg ut inför helgen. Direkt när man kom av bussen slogs man av den starka solen som man inte sett på någon månad och peppet hos alla människor. Alla var glada och sociala off the bat och innan man ens kom in på området hade man pratat med mer människor än under valfri hel svensk festival. De jag var där med var lite mer nischade än mig och föredrar techno framför main stream artister, vilket jag var i början miniskeptisk till men det visade sig givetvis bli stört bra då man rörde sig över hela området och fick det bästa av allt. Inledde med lite Adriatique för att gå över till Porter Robinson och Cosmic Gate. Här börjar jag bli riktigt taggad och lyrisk över solnedgången och allt runt omkring mig och har väldigt kul på dansgolvet vid den lite mer dub step inriktade scenen. Träffar någon finska som blir väldigt orolig för mig då hon får för sig att jag är fullproppad av mollys och säger att jag antagligen kommer dö men vägrar förstå att jag bara är genuint nyktert lycklig Måste ha varit en rätt sjuk fan här egentligen. Sätter oss i gräset med två tjejer varav ena jag blir instakär i pga hennes Cara-liknande ögonbryn (hon var i övrigt inte mycket att ha men jag var på rätt humör). Hinner se lite av Ingrosso innan vi möter några andra tjejer som bär runt på en stor pingvin vid namn Pablo the Party Penguin. Här vart ena tjejen blixtförälskad i IRLsucks samtidigt som andra tjejen inte alls var nöjd med sitt sällskap men jag fick henne att skratta lite åt mig ändå och ha kul inne på Laidback Luke innan vi bestämde oss för att göra Niklasvegas sällskap på technoscenen vid vattnet. Här träffar vi alla möjliga sjuka människor, en ketaminälskande tjej som var väldigt underhållande, en asiatisk tandläkare som var dödssöt men för hög för att röra på sig från sin sittplats mitt på dansgolvet, ett par från Chicago där ena killen var så taggad du kan föreställa dig och tjejen var raka motsatsen. Avslutar kvällen där till Jamie Jones innan vi tar en omväg runt hela området när vi ska därifrån så vi missar bussarna och får beskedet att taxis inte kommer in till området. När hoppet är som alla lägst kommer en vardagshjälte fram till oss och erbjuder skjuts vilket kan ha varit en av de viktigaste klonkarna för mig än idag då alternativet hade varit att sova på en gräsmatta i den kalla natten.
Dag två av festivalen får vi med oss Fiji och fick visa runt honom lite på området. Sitter vid sidan av tältet där Joris Voorn spelade med Chicagoparet från kvällen innan och deras vänner när jag känner mig extra glad och kärleksfull och skickar ett sms hem till en vän som delar min musiksmak. Någonstans här bestämmer jag mig omedvetet för att min mobil är scroll och lyckas lämna den i gräset och hinner bli upprörd för dennes försvinnande i max 1 minut innan humöret är på topp igen och lyckas övertala de övriga att vi skiter i det och lyssnar lite på Calvin Harris på main istället. Han kör någon remix på Eat, Sleep, Rave, Repeat som även om den inte var orginalet så får den mig ändå på rätt mode blixt igen. Det sociala från igår är inte på samma nivå för mig, men jag njuter av musiken och allt runtomkring istället. Vi hittar någon amerikan iklädd en djurgårdströja vilket slog alla andras utklädnader i sjukhet såklart, även om man måste creda folk som klär ut sig till Where's Waldo, Teletubbies, Scoobie doo etc. Ser lite av Alesso samt Afrojack (sett i efterhand, stört bra set som är det enda jag ångrar att jag missar majoriteten av) också innan vi rör oss mot ön och kommer dit lagom till att Gareth Emery kliver på och gör enligt mig och Fiji det hittills bästa setet på festivalen.
På förmiddagen måste Fiji och Niklasvegas hämta ut checkar som de fått ditfaxade från hotellet i NY som ersättning för stölden. Vid bank nr 5 i Atlantas ruffigaste del lyckas de tillslut få ut pengarna mot en ersättning på (kommer inte ihåg exakt) $200-400. Något som bör nämnas är att folket på banken får vänta i en lång kö bakom dom i 40 min medan de tar ut $3800ish samtidigt som flertalet tidigare kunder blivit nekade på $100 uttag och dylikt vilket skapade en väldigt obekväm stämning. Vad man inte skulle gett för att vara en mus på väggen...
För att motverka den tidigare dagens associala mode och få upp peppen lite tänkte vi föra lite hårdare men det visade sig svårare än planerat då spritaffären var stängd på söndagar och restauranger inte serverade alkohol innan 12, "turn it off..." Hittar något bubbel på en mataffär tillslut och hamnar på samma buss som den lila jokern igen som med sina historier och glada beteende får upp peppet trots det lite trista vädret. Min mobil återfanns inte i någon av lost and found:sen men turn it off och köra på bara. Lyckas bygga upp en bra fylla och ett gott humör och glider iväg själv någon timma utan plånbok, väska etc utan endast en kamera som sällskap. Lyckas (via kameran) träffa massa kul folk och t o m bli bjuden på lite dricka innan jag möter upp de andra vid skogsscenen där vi har något form av wolfpack-moment och glider iväg på nya äventyr. Ser Sander van Doorn överraska mig positivt på main samt låta Hardwell göra omgivningen glada efter det. Börjar här bli riktigt taggad och står längst upp i backen och dansar och tar bilder för glatta livet när jag träffar på en söt tjej och frågar henne vad hennes bästa upplevelse av festivalen har varit.
"The stamps, definitely"
"Ah nice, who are they?"
"Uhmm you know, its the first time I'm doing acid and I FEEL SOOO GOOOD" säger hon med de mest leende ögonen du kan tänka dig. Nästan så att man vart påverkad bara av den blicken .
Nog med main efter det och bort till det ryska palatset som var kvällens Technoscen som börjar med Justin Martin för att sen gå över till Cajmere (passande mtp mina namn på musiklistor och bloggar på senaste) och jag får min till idag bästa musikupplevelse. Var som i trans när jag stod där och bara njöt i vad som kändes som en blandning av sekunder och timmar. Att må bra på en helt ny nivå var ett faktum. Står där med niklasvegas och irlsucks ett tag innan vi får tag på Fiji som är bra glad han med i lagom tid för att se Armin van Buuren stänga showen på ett häpnadsväckande sett. Perfekt avslutning och man står där bara tom och lycklig på samma gång, brutalt nöjd med en helg som gett en ny höjd för endorfinnivåerna.
Saker som är värda att nämna:
* Atlanta är en otäck stad. 6 miljoner invånare men inte någon annan än bums på gatorna som alla är lite för sociala och närgångna. Ingen reklam någonstans och helt tyst trots skyskrapor överallt.
* Det fanns en liten scen vid namn Kitsuné mitt i skogen där det max var 40 pers som mest där de mest sjuka personerna fanns. Överraskande bra musik, intimt och jävligt kul ställe.
* Jag backade rakt ut på alla spel resan igenom TILLS flygresan hem då jag turade in $2300 mot Fiji på open faced chinese som gjorde mig steven för spelen på resan. Som mest var jag nere runt $3500 totski. Även första gången personal får be mig kliva av ett plan för att jag är för fast i ett kortspel.
* NY var överraskande mysigt för mig, älskade området vi bodde och gick genom varje dag (Meat Packing district och SoHo om jag inte minns fel). Mycket tacksamt att ha två bra reseguider i truppen.
* Vi satt och tog en trerätters över 6h väntan på favorithaket i Atlanta där vi övertrötta skrattade åt uttryck som super duper scoop med dubbel trubbel. Fiji lyckades även med att beställa varmrätt två gånger under den här sittningen.
* Har inte rört min mainstream lista sen jag kom hem, är helt insnöad på techno och dylikt. Jävligt kul musikupplevelse rakt igenom.
* Extremt underhållande syn att få se NLV leta sopsäckar på arlanda för att ha något att kunna transportera sin nyinköpta garderob med kläder.
* Störd klonk att mobilbilderna var sparade i ett moln trots envisa varningar om för lite minne
MVH
