Gå till innehåll

Slaskboken by Parre


parre

Recommended Posts

Jag tror jag aldrig spelat en turnering så dåligt som ikväll, och då ska gudarna veta att jag spela riktigt uselt i MÅNGA turneringar.

 

Skittrött efter jobbet, träffar Micke, vi drar och käkar. Kommer ner till Sviten. Tröttare än tröttast, turneringen börjar. Första handen pottar jag om, får ännu ett omslag mot mig, synar. Flop J-hög, jag har dubbla hålpipor, han pottar jag ställer in, han steksynar med JKQA, det kommer inte. Två händer senare överspelar jag ett tvåpar jättegrovt mot någon jag vet har nötter. Sedan försöker jag värdeminiraisa en femhög färg på rivern, får pottomslag bakom mig och syn så jag passar. Sedan synar jag en massa pengar hela vägen, sparar dock 325 till rivern som blankar och jag check-foldar med 325 kvar i en pott på 6-7k. Stort spel.

 

Sen piggnade jag till och skärpte mig.

 

Kom upp i ca 4k, pendlade kring det, åkte sista handen innan pausen med 9762 på 982-flop mot JJ med nötfärgdrag. Blev utklonkad redan på turn tack vare åttan, och färgen kom också på rivern. Det var ett stort ögonblick!

 

Just det, innan turneringen lyckades jag maskinera in en förlust mot Avsaknad i HU Texas. Megamaskin.

 

Micke har jättestack i pausen, men den lyckas han snabbt slaska bort, så vi spelar lite HU. Rätt kul när vi ett tag har två dealers som dealar åt oss samtidigt - det gick fort och det var roligt. Sen att Joanna jinxar mig som vanligt är ju smällar man får ta. Så fort hon stack från bordet så vann jag kasnke 4 raka matcher, när hon kom tillbaka vände det för Micke. Okej, visst, det är mycket roligare att slaska HU med dealer, och det går mycket snabbare, och så är det två pers som hånar en istället för en, men om dealern vägrar låta en vinna... I och för sig fick jag KKx mot 88x på K82-floppen en gång, men när degen åkte in satt jag och försökte skrika in en åtta så det reversade jinxen lite. Gjorde förutom mina vanliga tiltmisstag en jättemiss då jag är helt övertygad om att Micke är tom när vi lirar PLO, så jag stoppar in tredjeomslaget all-in, han synar med nästnötstegen och min runner-runnerkåk (jag hade mittenpar utan drag) kommer inte. Minns inte så många händer dock, var uppe 9-4 ett tag om jag minns rätt. Slutade 12-12.

 

Ska kolla totalen imorrn, men jag tror att det står 28-25 till Micke under 2006. Kul i alla fall med första HU-sessionen mot Micke där jag inte går minus.

 

Spelade sedan en till mot Avsaknad som jag torskade. Inte mycket att säga, spelade bra i början, sämre i mitten, sedan har jag inte spelat så mycket mot honom så mina reads är lite off ibland. Får väl ta och spela lite mer mot fisken så ska det nog lösa sig till slut.

 

Imorrn lär det bli Sviten igen, mest för att jag inte ska råka supa mig full. Och för att det är roligt. Har i och för sig inga pengar alls, men man kan ju alltid spela HU, alternativt sälja sig för pengar inne på toaletten.

 

Som alltid jävligt kul på Sviten, synd bara att så få (13! WTF!) vågade sig på en PLO-turre.

 

Äsch, jag orkar inte uppdatera mer ikväll. Kanske skriver något imorgon, kanske inte. Kanske dör jag i sömnen, då blir detta mitt sista inlägg någonsin. Men det tror jag inte. Tror jag kommer vakna rätt sent och vara utvilad efter x timmars sömn, där x är en siffra 10 eller högre.

 

Jaja, den som slaskar får se. Vi ses antagligen imorrn på Sviten!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svars 1,6k
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Micke har jättestack i pausen, men den lyckas han snabbt slaska bort, så vi spelar lite HU.

Tja, vad ska man göra? Topp-par-näst-topp-kicker är ju svårt att slinka med i omaha. Klart man stoppar in 100BB på floppen (plus en massa preflop). Sjukt att det inte stod.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Donner:

Snyggt spelat och skillat klonkat! Själv brukar jag vara så sjukt kall på månarna så jag spelar de så sällan, även om frispelet är riktigt kul.

 

Hmm, då var man vaken igen då, nyduschad, mår rätt bra, lite seg och småtrött. Langat upp en fetingplaylist på stereon, så nu kan man luta sig bakåt, vila lite och inte göra ett jävla jota. Till ikväll då, för då ska cashen dras in. Eller nått.

 

Var nere på Sviten igår. Jag har den stora äran att meddela att jag ligger under med 14(!!!) – 6 i HU-matcher mot Avsaknad. Eller var det 14-5? Jag minns inte. Tror jag lyckades torska en match mot fylle-Emily också. HU-spelet är kallt. I och för sig maskinerade jag ju en hel jävla del också, det har lite med saken att göra. Men – soy un pez, eller vad det nu står på den där reklamaffischen.

 

Sen så satte jag mig och spelade lite 5/10 Texas. Spelet gick finfint – till slut klev jag 6400 upp. Jag ska försöka komma ihåg de största potterna jag spelade i någorlunda kronologisk ordning (kommer säkert glömma en mängd händer)

 

Hmm, vid första bordet vinner jag en mellanpott med 94s när jag turnar färgen, checkar bakom när den kommer på turn och värdebetar rivern. Sedan kommer en storpott:

 

Rätt tajt spelare raisar UTG, jag passar såklart inte A5s på BB. (Sexhandat). Floppen kommer Q43 med 43 i spader (eller 42 – minns inte). Jag har alltså nötfärgdraget + hålstegdraget, för att inte tala om den mytomspunna hålfärgstegen. Jag knackar, motståndaren betar ut 200, jag checkraisar till 700, han ställer in mig (1200 till) och jag blixtsynar. Han hade KK – mot just den handen leder jag (55/45). Körde in den handen i Pokerstove, gav han en enligt mig väldigt snäv HD (AQo, AQs, QQ+) mot vilken jag hade ca 46%. Just one of them situations – jag kommer aldrig släppa den handen på den floppen givet betandet, han kommer inte kasta bort sitt överpar mot mig när jag checkraisar.

 

Sedan åker jag dit ett par gånger på tvåpar mot färg/högre tvåpar, missar ett par drag och så vidare. Byter bord till ett bord som har dealer. Gör en jättemissread:

 

Synar en preflopraise med QJ. Flop: Kxx. Fi betar ut, jag stirrar lite på honom, jag har fan aldrig sett en tommare människa, så jag slår om. Han synar och sparar 450 i stacken. Jaha? Ska han synar ner mig med A high? Turn J, så jag får par – jag ställer in. Han synar med AK. Bra läst, parre, BRA läst! Men som tur var så räddades jag av en till J på rivern.

 

Dubblar sedan med 82s i hjärter. Tror jag sitter på övermörken och det är raisat till 50 eller 60 med ett gäng syner emellan, jag kan ju inte passa. Floppen kommer T96 (om jag minns rätt) med två hjärter. Jag betar ut 200, får omslag bakom mig till 500. Jahapp? Jag funderar ett tag på att slå om igen, men väljer till sist att bara syna. Turn blankar. Jag checkar. Nu betar Fi ut 1000 – jag har kanske 16-1700 kvar. Jag steksynar. River ett hjärter, jag ställer. Får höra ”färgen står, jag synar” från Fi och MHIG – han hade visst tvåpar. Retrospektivt känns mitt turnspel som för marginellt givet min stackstorlek – får in för lite deg på rivern om jag träffar min 12-outare. Men å andra sidan – har jag större stack så kanske jag inte får betalt alls. Äh, jag vet inte, klonken var i alla fall med mig!

 

Vinner sedan en fin pott med J7o. I en preflophöjd (tror jag, 90% av potterna var preflophöjda så) kommer floppen typ T7x med två i samma färg. SB eller BB betar ut?!? Wtf? Jaha, skumt. Jag väljer att syna med mittenparet. Turn blankar, samma snubbe betar nu 300. Jag klurar lite, tänker att ett flushdrag är en stor möjlighet, så jag slår om till 900 tot. Fi steker och steker och räknar potten och pottoddsen och synar. Jag är rätt säker på att han har färgdraget. River blankar och han börjar steka. Jag stirrar lite på han och försöker fundera på huruvida jag ska syna en all-in eller inte. Jag kommer fram till att jag nog synar en all-in (borde va ca 2/3-pottbet) väldigt ofta i det läget eftersom han inte skulle kunna värdebeta en hand som AT på rivern när det ligger ett läskigt bord ute, och att han inte hade kunnat bara kallsyna turn med en bättre hand. Jag var rätt säker på att han var tom, när han checkar så blixtcheckar jag såklart bakom och tar hem potten på runt 2500 med mittenpar – skitkicker. Stort spel! Skönt att jag för en gångs jävla skull läser både situationen och motståndaren helt korrekt.

 

Hmm. Nu blir ordningen lite uppfuckad, men fan. Jag minns tre händer till som var rätt stora potter. Den första var med AA mot QQ mot samma motspelare som i första handen (då jag hade A5s). Jag satt väl vid detta laget på kanske 7-8000 och täckte bordet, han hade väl runt 3000 kvar eller så. Hur som helst, han höjer preflop från knappen till 60, jag spelar om ur SB till 200 tot, han synar. Flop Txx, jag betar ut 400, han synar. Turn T, så det ligger alltså TxxT. Jag checkar. Här vet jag inte om jag ska check-raisa all-in för värde ifall han betar eller passa – det är ett beslut jag fattar om han betar ut. Ni kan väl i och för sig gissa vad det lutar åt… hur som helst så checkar han bakom. Rivern blankar, jag betar ut 800 (2/3-pott), han steksynar med QQ och essen står.

 

Sedan hade jag K8 på T8x-bordet. Jag tror att jag betade och fick syn av han som figurerade i den ödesdigra (för honom) 82s-handen där jag rivrade färgen. Hur som helst, på turn kommer en åtta till så jag har triss med K-kicker. Jag checkar, han betar runt pott, jag synar. Turn blank, eller, stegen kanske kom på rivern, jag minns inte. Jag checkar, han betar 500, jag ställer in honom för kanske 1500-2000 till.

 

Är jag en jättefisk eller? Jag vet inte – jag såg det som en värde-allin. Han kan väl inte sätta mig på en åtta såsom jag spelar, särskilt givet hur jag spelat diverse händer förut (väldigt lite slowplay från min sida). Sedan så måste jag ju upprätthålla min image som överdrivet lös och alldeles för trixig überfishtomte som donerar rakt ut också, varför jag tänkte att det var ett okej spel. Eller något. Tankar? Resultatet väntar jag med lite.

 

Sista potten åkte jag dit mot 43 på A5x25-bordet när jag satt med Q5 – kostade en lax på rivern att få stegen upptryckt i röven! Men, allt som allt är jag, med smärre undantag, mycket nöjd med mitt spel och särskilt nöjd med resultatet. +6400 på 5/10 Tx NL är ett finfint resultat. Idag satsar jag dock på att plussa minst en tio lax, skulle vara trevligt.

 

På tal om gårdagen – fan vad det fanns fiskar där. Först har vi Fisk-David som, när jag spelar HU mot Daniel, ställer fram en jävla bira framför mig, praktiskt taget försöker tvinga i mig den. Jag passar. Just det ja, Sviten hade ställt fram Bad Beat Buckets – man kunde köpa typ en kvarting thailändsk whiskey och redbull och cola för 200 spänn. Otto drog en sådan direkt kring 19-tiden, bjöd laget runt. Inte lite tilt på att man har thailändsk gratissprit inom en armlängds avstånd men har vit månad. Ahh, när Nicklas kom till Sviten så köpte han såklart två öl och satte sig bredvid mig med båda. Han påstod att han inte orkade gå till baren, men fan. Sugen vart man ju. Just det, sen ska jag in och rapportera hur det går på cashgamet inne i ett annat rum där 5/5 DC spelas. Det första som händer är att Bison hoppar på mig. Och rycker tag i min plånbok så att en massa kort flyger ut på golvet. Sedan kastar han mitt Cosmopolkort i den Bad Beat Bucket som de drack av. Sedan kommer hans jävla tjej in i bilden: ”fan, Parre, ska inte du ha lite? Fan, men smaka bara lite då!”. Och hon ska föreställa läkarstudernade, bah! Men rättvisa skipades i alla fall sedan, Bison fick en marker kastad i huvet som slog upp ett litet jack i pannan. Efter det så var han faktiskt riktigt trevlig, leende och glad – en gång i livet liksom! :) Strax innan sex orkar jag inte ens snacka skit med folk längre utan drar hem och sover. Vaknar 13. Lite tidigt, men vad ska man göra.

Om jag orkar så återkommer jag med ett allmänt flummigt och livsfilosofiskt inlägg senare, men jag är fan skittrött, så det får bli ett senare projekt.

Resultat 2006:

Cashgame - spel för stejkade pengar: +6500, tre sessioner (-1900/+2000/+6400)

Cashgame - spel för egna pengar: -1450 (en session där jag köper in kort tre gånger som den stora tomten jag är, så dåligt).

Cashgame - totalt: +5050.

 

HU-matcher:

 

Mot Micke E: 28-25 totalt till Micke.

Mot Emily: 7-4 totalt till Emily.

Mot Derra: 3-3.

Mot Bengan: 5-2 till mig.

Mot Avsaknad: 14-6 (!!!!!! JAG SUGER GETPUNG) till Avsaknad!!!

Totalt: 54-43 till motståndarna.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Bison fick en marker kastad i huvet som slog upp ett litet jack i pannan. Efter det så var han faktiskt riktigt trevlig, leende och glad – en gång i livet liksom! :)

Klart han var glad, kan man vara något annat efter så många öl? :) DC-bordet dom drog igång strax innan jag drog var ju sjukt. Är det så våra homegames ser ut? Alla slaskade som fan, skrek och härjade, Nicklas och Nicklas satt och hällde öl över både sig själva, bordet och föbipaserande och ingen hade någon aning om vad som egentligen hände vid bordet. Fint att Chris kom in med fem öl i varje hand precis när jag skulle gå, mer öl var nog det som det där bordet behövde.

 

Totalt: 54-43 till motståndarna.

Kanske är så att du är en fisk HU trots allt :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Mot Avsaknad: 14-6 (!!!!!! JAG SUGER GETPUNG) till Avsaknad!!!

Totalt: 54-43 till motståndarna.

 

Fisk det är 15-6 efter att du maskinera en sista match NL Crazy, mitt sämsta spel som jag typ har 2-2 mot dig i eller ngt...Parre pottar på K77 brädan, jag ställer o får blixtsynen...visar AK o Parre mucker sin hand.

 

Annars var det inte mycket intressanta händer igår, eventuellt hur jag orkar syna all-in på KQ65 brädan med K7, en gång i livet ska Parre ha AA. Eller när jag jobbar upp dig i maskin genom att stek-syna med hjulet i Omaha/8 som står för både hög o låg

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Klart han var glad, kan man vara något annat efter så många öl? :) DC-bordet dom drog igång strax innan jag drog var ju sjukt. Är det så våra homegames ser ut? Alla slaskade som fan, skrek och härjade, Nicklas och Nicklas satt och hällde öl över både sig själva, bordet och föbipaserande och ingen hade någon aning om vad som egentligen hände vid bordet. Fint att Chris kom in med fem öl i varje hand precis när jag skulle gå, mer öl var nog det som det där bordet behövde.

 

Hmm..har svaga minnen av det där :) en sprithink och 100 öl var precis det jag behövde. Nä nu får man skärpa sig lite hehe

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Bison fick en marker kastad i huvet som slog upp ett litet jack i pannan. Efter det så var han faktiskt riktigt trevlig, leende och glad – en gång i livet liksom! :)

Klart han var glad, kan man vara något annat efter så många öl? :) DC-bordet dom drog igång strax innan jag drog var ju sjukt. Är det så våra homegames ser ut? Alla slaskade som fan, skrek och härjade, Nicklas och Nicklas satt och hällde öl över både sig själva, bordet och föbipaserande och ingen hade någon aning om vad som egentligen hände vid bordet. Fint att Chris kom in med fem öl i varje hand precis när jag skulle gå, mer öl var nog det som det där bordet behövde.

 

Mer öl och en gigantisk hink fylld med sprit, cola, is och tio sugrör :). Sjukt kul bord iaf även om man fick ducka för livet när markerna kom flygande..eller ta det som en man och nicka dom som Bison gjorde.

 

Parre: bara att inse, du kan inte vinna HU mot mig i TNL. All your base are belong to me ;)!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Mer öl och en gigantisk hink fylld med sprit, cola, is och tio sugrör :). Sjukt kul bord iaf även om man fick ducka för livet när markerna kom flygande..eller ta det som en man och nicka dom som Bison gjorde.

Jo, jag hörde idag att ni hade löpt en Bad Beat Bucket, jag hade ju dragit innan.

 

Parre: bara att inse, du kan inte vinna HU mot mig i TNL. All your base are belong to me ;)!

Han kunde inte vinna något alls HU mot mig idag. Sex raka matcher tog jag :) Jag kan inte ens minnas några utköp, sjukt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Bisox, så glad som du var när vi snackade skit efter att jag klivit från cashbordet så känns det som om 100 öl och sprithink var JUST det du behövde. Att du mer eller mindre lovade mig stejk gör inte saken direkt sämre... om jag trodde att löftena skulle infrias skulle jag fan ha grymt +EV på att bjuda på badbeathinkar på löpande band på Sviten!

 

Ja, appropå markernickande - det var ett grymt hett blödande jack i pannan som biosn fick efter att liggat kastat en marker i huvet på honom.

 

Emily: Jag har förresten insett att jag inte kan vinna mot NÅGON i HU. Inte ens mot Fishmicke. Men jag lär fortsätta spela ändå, om inte annat så för att kunna förlora en massa pengar.

 

På tal om Liggat. Rätt kul när han på IRC i morse frågar om jag gav han några pengar i fredags, varpå jag svarar att jag betalade tillbaka min skuld då. Han säger "faaan, inte bra" innan jag erkänner att jag bara är taskig och luras litegranna med honom. :)

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Det som kommer upp måste komma ner… Ett plus på 6400 i fredags följdes av ett tapp på 4000 igår, liksom 0-6 i matcher mot Micke HU. Sjukt egentligen, jag var inte ens på någon direkt tilt och jag spelade inte alltför tveksamt alltför ofta.

 

Kommer ner till Sviten, där dras Rounders igång. Shahin hade visst aldrig sett den. Slökollar lite på den, snackar lite skit. Sedan dras ett cashbord igång, ett bord där jag har synnerligen tveksamt värde men det var så dött och det var enda spelet igång så jag sätter mig ner ändå. Torskar ganska omgående mina 2 lax. Sjukt tiltat. Först synar jag en preflopraise på knappen med QJ, flop Jxx, jag synar ett bet, turn parar bordets andrakort, check-check, river blank, bet-syn, KK står. Sedan betalar jag av med AQ när jag höjer på turn (två spader ligger) tom, river kommer såklart spaderesset – enda kortet jag betalar av färgen på. Check-call-gul. Bluffade bort lite i en pott där jag försökte representera färgen men vågade inte stoppa in hela stacken på rivern när fjärde hjärtret kom – borde ha gjort det men men. Sen ser jag lite floppar, missar, foldar lite och strax är jag gul.

 

Sedan stejkar Slaskdanne mig med en lax till, sitter och foldar/övermörkar, till slut lyckas jag få in lillstacken på 700 med AT mot AA. Flop Txx, turn x men rivern blankade – riggat. Ska precis dra hem, då dyker Micke upp från Casinot där PL-bordet hade brutits redan vid 22-tiden. Verkar varit en kall pokerdag.

 

Vi sätter oss och lirar HU. Jag torskar sex raka. Trots att jag spelar helt okej. En hand råkade jag pottcommitta mig på en bluff med QJ på Kxx-bordet, Micke slog om och jag steksynar helt korrekt givet pottodds (alltså – Lex Storåkers från min sida) mot esshögt, men det kom ju inte. Gjorde mitt livs bästa pass också, tror jag i alla fall. På sjundegatan i PL 7CS har träffar jag en niohög färg. Jag betar pott, Micke slår om för lite mer än ett miniomslag. Jag steker och steker, den enda rimliga handen han kan ha är en färg om han inte totalbluffar, men det känns inte som en råbluff. Jag passar till slut min färg… han hade tiohög färg så det var väl en bra pass :)

 

Jag vet inte – minns inte så många händer egentligen. Till slut öppnas ett till cashbord som jag tror mig ha lite bättre värde på än slaskbordet (som vid det här laget spelade med stackar på 5-15k). Sätter mig med en lax. Och tomtar mig direkt.

 

Höjer pre med A9 i hjärter. Floppar nötfärg. En snubbe betar in i mig, jag synar. Turn blank. Han betar in i mig igen. Vad gör jag? Jag slowplayar en gång i livet. Rivern kommer ett fjärde hjärter och jag lyckas med konststycket att INTE dubbla med floppad nötfärg mot floppad J-hög färg. Till er tomtar som ska slöspela händer till döds – detta är väl det tydligaste exemplet på slowplay gone wrong. På turn är det ju 19 kort som antingen dödar min action eller kan ge Fi en bättre hand. Eller, det är väl lite färre i och för sig, typ 15, orkar inte räkna som en normal människa.

 

Händer inte så mycket, några bluffar hit, något köp dit. En shortstack är allin för 10 kr, massa limpare, en raise till 40 och två syner, jag smackar om till 200 tot med AJs preflop för att dels isolera med döda pengar i potten. Får dock två syner… Flop KJJ, SB betar in i mig, jag ställer in och dubblar mot KQ.

 

Allt flyter tills jag gör årets tomtespel. Sitter med kanske 2200 i stacken när detta händer.

 

Har 75 på en 976-flop. Check-synar. Turn 7. Checkar, Fi betar ut, jag check-raisar till 250 tot. Fi säger all-in, jag blixtsynar. Jag trodde att Fi hade kanske 4-500 kvar att beta (och då är det IMHO en autosyn, särskilt som två färgdrag låg ute) men Fi hade 1200 – han överbetar alltså potten rätt rejält. Hade jag begärt en chipcount och tänkte efter lite hade jag nog kunnat hitta pass. Hans T7 står. Därefter synar jag bort en massa marker och har 300 kvar som jag till slut stoppar in och torskar mot A3 som floppar tvåpar.

 

Back 4000 igår. Kallt som fan, men men. Spelade väl egentligen för det mesta OK – kanske betalade av rivern för ofta, förutom 75-handen, men det var den som avgjorde allt. Usch, dåligt spel av mig. Tyvärr. Är dock fortfarande +1000 på cashgame detta år totalt, så det är i alla fall positivt. Jag vet inte, orkar faktiskt itne skriva något mer.

 

Känner mig rätt tom i skallen och allmänt nedstämd idag. Känner måndagsångesten komma smygande redan, inte bra alls. Så jag orkar fan inte skriva mer!

 

Jo, förresten. Jag tror fan PHID stalkar mig. Är på väg hem efter att ha tittat på en lägenhet, vem möter man precis vid ens port? Jo – PHID! Han påstod att han var sen till Svitens turnering, men jag tror snarare det är en del av en plan mer välplanerad än nätsajternas riggning för att få mig på tilt, eller nått. Eller så beror det bara på att vi bor på samma gata och därför är det helt naturligt att stöta på varandra ibland. Jag tror nog på spioneri och riggning. Ni andra får dra era slutsatser!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Att Emily är g33k och Blado är fjortis är väl knappast något nytt.

 

Jag är däremot 1337...

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Så till dagens dagbok, som är uppdelad i en pokerrelaterad del och en icke-pokerrelaterad del. Vi börjar med pokern.

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Jag tror att mitt cashgamespel blivit lite för passivt. Jag trycker inte lika hårt som förut med drag och marginella händer, vilket jag tror kan komma att skada min "bottom line", särskilt mot bra spelare alternativt för weaktajta spelare. Spelar för passivt och synar för mycket - måste börja slå om mer och höja mer. Och inte syna överbetar all-in med 75 - fan vilken idiotmove det var. Kanske borde tajta lite mer preflop, men om jag sitter med 5-6 lax bakom känns det inte som någon större idé beroende på bordsstämning. Men visst, jag spelar jävligt mycket tajtare i EP än i LP.

 

Tror att mina resultat kan vara rätt speglande för hur jag spelare. De kvällarna jag vinner, då lär jag vinna mycket - det är antagligen de kvällarna då bluffarna står, då färgerna kommer, då mina marginella värdebetar får syn av sämre händer, ja, kvällarna då jag dels spelar bra och dels har marginalerna på min sida.

 

De kvällar när det är kallt lär jag backa - jag tror inte jag någonsin kommer vara den spelaren som klarar av att sitta och folda i flera timmar när korten är kalla. Give action to get action, liksom. Sedan så bör jag i framtiden undvika bord som det jag satte mig vid i lördags. Orka spela mot bara bra spelare och betala av konstant liksom. I och för sig ser jag inte hur jag ska hitta slinket på rätt många av de händerna jag betalade av, men det går säkert.

 

Angående bluffar så tror jag att mitt spel dels förbättrats, dels försämrats. Jag är mindre benägen att bluffa tom flera gator i rad, men ibland är jag lite feg när det gäller att våga bluffa en gång till, som en pott i lördags när jag re-raisade turn (då färgen kom) men inte vågade beta ut ur position när fjärde färgkortet kom. Hade jag betat rejält hade jag nog kunnat få honom att lägga sitt par i ess med J-kicker. Jag är lite väl feg - jag tänker för sällan "bluffar jag för en lax här så räcker det med att jag får fold en av tre gånger för att spelet ska vara +EV, och därför gör jag det" - mest beror det antagligen på att jag vet att om jag torskar den där laxen på bluffen så är det slutspelat för kvällen. Jag har lite svårt med det där - jag blir tvungen att ge upp EV i vissa lägen bara för att jag inte vill sluta.

 

Och där kommer klonken in i bilden - de kvällar jag har flyt, när jag jobbar upp min stack från 2 lax till 7 lax, då är allt det där tänket glömt. Då tänker jag "en bluff måste stå x% av gångerna, jag betar x% av potten på bluff, hans HD borde vara XY, han borde syna med y% av sina händer, alltså är en bluff på 950 +EV i detta läge, jag bluffar". Alltså, jag gör ju inte direkt några jätteavancerade matematiska kalkylationer, men det går lite på automatik - ett snabbt överslag av hur ofta bluffen måste funka, hur stor FE jag tror jag har och hur mycket jag måste beta i procent av potten för att få den FE:n. På något sätt går det per automatik, per känsla.

 

Och där kommer den gamla klyschan framgång föder framgång in i bilden . Har jag gått plus så behöver jag inte oroa mig för att behöva gå hem, jag kan spela mitt A-game utan några som helst tankar på "fan, bluffar jag nu så gular jag kanske, och då kan jag inte spela mer".

 

Men jag vet inte. Vi får väl se hur det går. Än så länge är jag i alla fall plus på cashgames, om jag räknat rätt (orkar inte uppdatera resultaten ordentligt idag) så är jag +2500 med stejkade pengar, -1450 med egna, +1050 totalt. Inte helt illa - jag har hittills i alla fall gått med vinst på totalen.

 

Och HU-matcherna. Sick. Jag spelade för det mesta bra poker mot Micke i lördags, men han spelade bättre, dessutom hade jag inte den minsta klonken med mig. Fattade rätt beslut för det mesta men ändå 0-6, bland det sjukaste jag varit med om. Varians, varians, varians...

 

Men nu till något icke-pokerrelaterat, typ. Alltså om mig, mitt liv och mina tankar!

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Mådde skitdåligt igår kväll, fick ännu en ångestattack eller nått. Helt plötsligt sänks allt världens mörker över en själv. Ville verkligen skriva något, men var så trött och lack på allt så jag gick och la mig vid 2030. Det funkade, vaknade 0730 idag, pigg, utvilad och inte det minsta deppig. Ångesten försvann. Skönt att lyckas sova bort skiten i alla fall!

 

Idag var väl rätt händelselös förutom att jag jobbade som fan, med några pauser för att tomta mig på forumet. Hann även med att hitta tre lägenheter till som jag ska kolla på på söndag: en i Globen, en i Gröndal och en i Fruängen. Har någon timme ledig på söndag em, så jag ska försöka hitta någon/några mer lägenheter att titta på. Varför inte liksom? Dock rädd att lägenheten i Globen (som har det bästa läget) komemr bli för dyr, känns som om priset kommer rusa i höjden på den. 1-2 minuter från Globen och Gullmarsplan, för bra. Lär väl gå för över en mille. Men vi får väl se!

 

Vi börjar med lite om det jag skrev om förut, konsumtionssamhället och det där. Utan att orka gå in på diskussioner om vetenskapsteori, empiri och rationalitet (jag är för dåligt insatt i ämnet vetenskapsteori, dessutom är det inget jag orkar diskutera i min dagbok - även om jag läser & uppskattar alla ev. kommentarer) så finns det i alla fall lite belägg för det jag skriver ang. konsumtionen som den moderna drogen. Artikeln jag hänvisar till hittar ni här. Väldigt intressant läsning.

 

Det som verkligen fångade mitt öga var följande citat från en doktorand i socialantropologi, Anneli Ståhlberg:

 

Särskilt den yngre generationen spenderar mycket pengar och festar utan att tänka särskilt mycket på morgondagen

 

Men vid sidan av de här rent ekonomiska faktorerna, menar många att vårt förhållande till plånboken har förändrats på ett djupare psykologiskt plan. I dag är det mer accepterat att sätta sprätt på pengarna och låta kreditkorten gå varma för att skaffa sig nya och lyxiga attribut. Slösa har konkurrerat ut Spara. Och vi tycks ha tagit åt oss reklamens budskap: ”Because you’re worth it…”

 

– I grunden tror jag att det handlar om en verklighetsflykt. Många människor upplever världen som mer osäker i dag. Efter 11 september finns hela tiden hotet om terrorism och vi har sett vilka förödande konsekvenser naturkatastrofer kan få. Samtidigt orkar människor inte oroa sig för morgondagen hela tiden. I stället försöker de njuta av nuet och då kan konsumtion vara ett effektivt sätt att uppleva tillfällig lycka, säger Anneli Ståhlberg.

 

– Länge var ju vi svenskar präglade av den lutherska dygden. Man skulle göra rätt för sig och inte spendera mer pengar än man hade. Men i dag lånar folk väldigt mycket, vilket också är ett sätt att leva i nuet. Man skjuter upp det tråkiga – betalningen – för att få uppleva lycka för stunden. Samma sak gäller kontokorten som det har gått väldigt mycket prestige i. Högst status har förstås guldkorten.

 

Tänkvärt. Huruvida hon kan empiriskt bevisa det och huruvida empirin håller hög vetenskaplig standard vet jag inte, men det är heller inte relevant i min värld. Tänkvärt, som sagt.

 

Och sedan kommer vi till den politiska delen av denna dagboksuppdatering. Läste i helgen, eller i dagens tidning, men det spelar mindre roll, att Svensk Handel (tror i alla fall att det var de) gått ut i pressen med statistik om att svenskar använder kontokort i allt större utsträckning öven för mindre köp. De såg på detta positivt och som ett steg mot det kontantlösa samhället, som de så fint kallar det.

 

Det kontantlösa samhället brukar säljas in med argument såsom att kontanthantering ökar rånrisk. Vilket i och för sig stämmer. Men det som inte tas upp av förespråkarna är de enorma implikationerna på personlig frihet och integritet som ett kontantlöst samhälle har. Varenda liten transaktion registreras. Köper du en strap-ondildo i en sexshop vet någon det. Köper du två limpor mörkt bröd för 9,90 styck på Ica Fatburen så vet någon det. Allt finns lagrat. All information sparas.

 

Lägg ihop detta med allt tal om datalagring på internet, allt tal om att internet måste begränsas, att datatrafik ska lagras, att allt ska övervakas. Hur svårt kan det vara att få ett kortköp definierat under lagen om datatrafik (kortköp kanske ska lagras ändå, jag vet inte hur bankernas lagstiftning ser ut)? Och vill vi verkligen det?

 

Vill vi att det ska gå att ta reda på var vi har handlat, vad vi har handlat och för hur mycket vi har handlat? Vill vi att mönster om våra köpvanor lagras? Vill vi att folk ska veta praktiskt taget allt som oss? Vill vi vara med i ett antal olika register?

 

Jag har personligen en väldigt liberal läggning när det gäller personliga friheter och inskränkningar av desamma. Särskilt om de personliga friheterna och rättigheterna inskränks av det organ som har (eller som ska ha) våldsmonopol - staten. Särskilt om det innebär att staten kan granska saker, kan lägga sig i saker, som staten inte har någon rätt att lägga sig i.

 

Jag vill inte bli kartlagd.

Jag vill inte bli registrerad.

Jag vill inte bli datalagrad.

Jag vill bara vara i fred. Och leva mitt jävla liv. I frihet, fred och säkerhet.

 

JAG VILL INTE VARA ÖVERVAKAD!

 

Hur jävla svårt ska det vara att förstå? Att efterleva? Att respektera? Vem fan vill egentligen leva övervakad?

 

Ett tämligen vettigt säkerhetsargument skulle kunna anföras för att ha övervakningskameror i alla hem:

 

De flesta våldtäkterna utförs i hemmet. Genom att övervaka hemmen skulle vi, i de fall misstanke fanns, snabbt kunna ta fram bevisning ifall en våldtäkt hade ägt rum. Kamerorna ska såklart bara användas för att bevisa/motbevisa grova brott. Allting är bara för din säkerhet, din och min, vår, säkerhet.

 

Skulle du vilja veta att en kamera övervakar din varje rörelse? Även om det bara är för att skydda dig från brott?

 

Vad har det för implikationer?

 

Ju mer vi är övervakade, på alla sätt och vis, desto större risk är det att vårt samhälle utvecklas i riktning Orwelliansk dystopi. Just övervakningen av oss, registreringen av oss, är det som skrämmer mig mest med utvecklingen i dagens samhälle, i dagens alltmer globaliserade värld. Lösningen på de alltmer globaliserade problemen ses allt oftare som en alltmer globaliserad övervakningsapparat som omfattar fler och fler områden. Detta sker i tysthet utan att folk bryr sig. Och då är vi åter vid konsumtionen som drog, som folkets opium, som religionens ersättare.

 

Men det är en annan diskusison. Det känns som om jag har fått fram min poäng, och jag hoppas att den också är tänkvärd. Tänk på det - vill du vara övervakad? Och sedan: tänk på implikationerna av övervakningssystemet. Tänk efter. Noga.

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Tänkte avsluta min dagbok med ett litet kåseri om journalister.

 

Åkte hem med bussen idag, som vanligt. Såg en löpsedel: "Varning! Vintertröttheten kan vara depression - så ser du om du är drabbad!"

 

Kvällstidningslöpsedel såklart. Ungefär i stil med:

 

- Varning! Vanlig influensa kan vara dödligt fågelvirus!

- Ont i magen tecken på cancer - är du drabbad?

- Tiotusentals svenskar drabbade av dold sjukdom - är du en av dem?

 

Och så vidare.

 

Jag skulle vilja se följande varningar i kvällstidningarnas löpsedlar:

 

- Varning! Innehållet i denna tidning är kraftigt fördummande!

- Nya rön: sensationslystna journalister lögnare - så ser du om du är drabbad!

- Tiotusentals svenskar läser meningslösa nyheter i kassa skittidningar - är du en av dem?

 

Och så vidare.

 

Jaja.

 

Slutsvamlat för denna gång. Jag mår faktiskt bra psykiskt, för en gångs jävla skull, och känner mig rätt glad och fylld av framtidstro. Sjukt, eller vad?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Åkte hem med bussen idag, som vanligt. Såg en löpsedel: "Varning! Vintertröttheten kan vara depression - så ser du om du är drabbad!"

 

Kvällstidningslöpsedel såklart. Ungefär i stil med:

 

- Varning! Vanlig influensa kan vara dödligt fågelvirus!

- Ont i magen tecken på cancer - är du drabbad?

- Tiotusentals svenskar drabbade av dold sjukdom - är du en av dem?

 

"Läkemedelsföretagens sätt att nå ut med reklam"

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vilken jävla inflation i dagböcker. Man uppdaterar, sen hamnar skiten typ längst ner på någon timme. Måste börja spela på nätet och spamma handhistories konstant, annars får jag inte den uppmärksamheten jag förtjänar.

 

Eller så fortsätter jag sätta kvalitet framför kvantitet...

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Fick Gangsters av Klas Östregren av morsan igår. Uppföljaren till Gentlemen. Gentlemen läste jag för kanske fem år, så jag håller på och läser om den nu. Hur kan man INTE älska en bok när den innehåller briljanta meningar som:

 

- Kaffet var av den styrkan som många vulgära sällar kallar fosterfördrivande

- Detta var verkligen gruvelsens och grämelsens dag i denna bakrusets jämmerdal

 

Och så fortsätter det. Så jävla vackert och så jävla bäst. Och jag har ändå bara kommit 90 sidor in i boken.

 

Fick idag veta att jag fått en liten löneförhöjning. Inte mycket, men alltid något. Plus, i alla fall.

 

Inte spelat någon poker sen i lördags. Får se hur det blir i helgen. Kommer bli sjukt svårt att hålla min vita månad vid liv, stor och alkoholstinn tillställning på torsdag, farsan har namnsdag på lördag. Urk. Blir svårt som fan att slinka, men det ska väl gå på något sätt. Har ju vart nykter i 16 eller 17 dagar nu. Torsdag utan att par bira, fan. Undrar hur det kommer gå - får väl låsa in mig i en garderob eller något.

 

Har egentligen så jävla lite att skriva så det är sjukt. Kommer inte på något heller, jag slits mellan att idka nikotinberoende och att läsa, att skriva själv känns inte sådär jättehett idag. Det är ju valår, så jag får väl börja producera sakfrågepolitiska artiklar där jag häcklar makten och de som vill åt makten och de som tror att de har makten. Att häckla folk är faktiskt jävligt kul.

 

Appropå Cosmopol-sången - jag tyckte den var riktigt jävla rolig. Sedan är ju frågan hur smidigt det egentligen är av ett hårt ansatt spelbolag som kämpar för sin existens att tillåta något sådant på en stor personalfest. Men jag vet inte, det ger i alla fall CC ett lite mänskligare ansikte - det finns faktiskt folk med humor där också, vilket man har svårt att tro om man läser de oändliga pressmeddelandena och kommunikéerna som statens gråa hantlangare spottar ut på löpande band.

 

Jag har hamnat i någon sorts limbo där jag för det mesta mår bra och där ångestattackerna inte är speciellt frekventa. Det är väl i och för sig positivt, även om det inverkar lite negativt på ens kreativitet. Om nu svamla ihop jättelånga texter med tveksam struktur som tar upp hundratalet olika saker i en enda lång självömkande harrang kan kallas för kreativitet. Men visst är det skönare att inte må skitdåligt stup i kvarten.

 

Jag vet inte - kanske är det dags att dumpa min elitära livsåskådning och förlika mig med att jag bara är en i den gråa massans formlösa klump? Trots allt så mår man knappast dåligt i en formlös klump. Har ni någonsin hört talas om en klump som mår dåligt? Den Olyckliga Klumpen - fan, sådana sagor finns väl knappast? Å andra sidan finns väl knappast Berättelsen om Euforiklumpen i sagoform heller. Grå och limbo. Tjofaderittan lambo!

 

Men fan. Så lågt ska jag väl inte behöva sjunka. Det är trots allt rätt trevligt att, samtidigt som man ömkar sitt patetiska jag, i bakhuvet veta att man är huvet högre, lite bättre, än den formlösa klumpen. Att man trots allt är lite kolorit, att man har lite färg. Att man inte konstant befinner sig inom tavlans fyra ramar, utan även dristar sig att måla på väggarna ibland. Oavsett konsekvenserna.

 

Det är där det hela bottnar. Vem fan har uppnått storhet inuti en grå och formlös klump?

 

Men å andra sidan - vem fan vill uppnå storhet och varför fan ska man uppnå storhet? Är det inte bara ännu ett bevis på hur driftdriven människan är? Är det inte bara det slutgiltiga beviset på att vi drivs av animalistiska drifter, att vi styrs av andras förväntningar? Att vi inte är ämnade att tänka bortom väggarna? Att vi inte ska bryta oss ur klumpen?

 

Trots allt så är ju klumpen så stor och mäktig på grund av att den inte konstant bryts sönder; smulas till småsmulor av ondskefulla frihetstörstande individualister. Jag tänker på en textrad ur Nationalteatern:

Men är man hederlig istället

och jobbar på i tjuvsamhället

och bara är tillräckligt gniden

så blir man miljonär med tiden

 

Jag vet inte. Livet är bara så fullt av motsättningar. Å ena sidan består livet av konstanta motsättningar, konstanta valmöjligheter, man lever i ett konstant tillstånd av hets, val och motsättning. Men samtidigt ska valen helst vara begränsade. Valen ska vara av typ A eller B. Inte av C. C är skadligt, A och B är bra. Varför C är skadligt ska man helst inte fundera över.

 

Jag vet inte, det jag egentligen vill med detta korta stycke text är väl att uppmuntra till ifrågasättande av det varande, av ditt varande; av allt. Att inte ta saker för givet, att våga utmana, sticka ut. Men inte för ifrågasättandets skull, inte för att jag säger det. Det måste komma inifrån. En sorts människoformos. En sorts förändring.

 

Tänk utanför ramen.

Våga måla på väggen.

 

Det mesta är ändå bara en social konstruktion. Vissa delar av den sociala konstruktionsväven tillmäter vi högre värde än andra delar, men det är fortsfarande bara en social konstruktion. En konstruktion som knappast är gjord för dig. En förenklig. En alternativ verklighet. En morfinspruta i tankecentrat.

 

Samhället, Jaget, Duet, Nuet.

 

Tanken.

 

Flyttfågeln.

 

Vi.

 

Var?

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag blev tipsad om ett jobb som fanns tillgängligt som jag nu sökt!

 

(Kort beskrivning om ni inte orkar öppna länken):

 

Buzzters AB är ett företag inom kunskapssektorn. Vi håller nu på med ett projekt där vi kommer att behöva ta hjälp av 5 - 10 st pokerspelare.

 

Dina arbetsuppgifter kommer att innefatta pokerspel på nätet både cashgame och turneringar. Allt arbete sköts hemmifrån vilket gör att Ni själv styr arbetstiden.

Buzzters kommer att stå för startkapital på alla konton.

 

Eftersom det låter som ett härligt och seriöst företag som av någon outgrundlig anledning söker pokerspelare så skrev jag såklart ett mejl med en jobbansökan och skickade iväg. Vi får väl se om de svarar på det. Så här såg min ansökan ut i alla fall:

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Hej!

 

Jag såg ert erbjudande om jobb som pokerspelare och har det enorma nöjet

att meddela Er att jag är synnerligen intresserad av Ert offantligt generösa

erbjudande.

 

I pokerkretsar kallas jag för Parre - ni har måhända redan hört det namnet,

ty det är välkänt över pokerkretsar i hela Svea Rike (bl.a. har jag fått epitetet

"erkänt dålig pokerspelare från Stockholm" från för mig okända människor från

Norrköping). Ifall ni mot förmodan ej har hört talas om mitt så mytomspunna

varande så rekommenderar jag en snabb titt på Sveriges största pokerforum,

pokerforum.nu, där ni finner min dagbok - Slaskboken by Parre, ett av vår tids,

om jag får säga det själv, största epos kring livet som pokerspelare.

 

Slaskboken finns på:

http://pokerforum.nu/forum/viewtopic.php?t=11738

 

Mina pokerresultat är, om jag får säga det själv, väldigt imponerande. Jag har

tagit det s.k. lösaggressiva spelet till en helt ny nivå av slask. Under 2005

så gick jag med kanske 10-15000 kronors vinst enbart på Internetpoker.

 

Detta var då under de gångerna jag spelade nykter. På fyllan backade jag mycket

mer än så. Jag har kraftiga alkoholisttendenser, men för tillfället har jag en

vit period omfattandes en månad. Den bör dock vara slut lagom till Ert jobberbjudande

träder i kraft, varför jag bör vara i gammal god fylleslaskform när jag väl

ska börja spela för Er räkning. Berusad brukar jag spela de högsta nivåerna som

jag har råd att spela på samt spela praktiskt taget alla mina händer och spela

dessa väldigt aggressivt, något som gör att jag blir oerhört svårläst och att

motståndarna får svårt att spela mot mig.

 

Jag ser detta jobb som en möjlighet att få slaska lite skön poker utan att behöva

bry mig ifall jag förlorar, eftersom det för en gångs skull INTE kommer vara min

hyra som jag spelar bort. Jag kan tänka mig att lägga ner en hel del tid på

projektet, eftersom jag saknar vad vanliga människor skulle benämna ett "socialt

liv". Jag kommer självklart presentera mitt spel med djupgående analyser och noggrant

bokföra mina resultat.

 

Jag hoppas att Ni hör av Er snart, då jag ser detta jobb som en fantastisk genväg

till framgång.

 

Högaktningsfullt,

 

Eders Slaskparre

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Grym arbetsansökan! Påminner mig lite om en polares arbetsintervju för något år sedan. Sägas bör att han har svårt för att ljuga.

 

Hursomhaver, han hade genomfört en klockren arbetsintervju och jobbet var så gott som hans när "förhörsledaren" summerade; "ja du xxxx, det här ser ju jättebra ut. och du tror dessutom att det här är jobbet för dig, det här passar dig?".

 

Istället för att göra som 100% av alla halvvettiga människor samt runt 99% av resterande kryp skulle gjort d.v.s. svara "ja, absolut", ta i hand och gå därifrån som nyanställd stirrade han ner i marken, blev illröd och klämde efter en längre tystnad fram "jag tror inte det" med gråten på väg upp i halsen. Klonk.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Vi börjar med en liten uppdatering. Eller, vi skriver en liten uppdatering. Spud eller inte, företaget har ännu inte svarat. RayIV – din polare spelar inte poker va?

 

Sedan lite tilt på inflationen i detta jävla forum igen. Är grymt avundsjuk på Ola som får sin dagbok klistrad sådär fint uppe på toppen av forumet. Kollade för några timmar sedan, och då var min dagbok på plats 30 i listan, trots att det inte ens gått 24 timmar sen senaste svaret. Lite småskumt.

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Vi börjar med lite Aktuell Rapport.

 

Sveriges Radio (http://www.sr.se/cgi-bin/dalarna/nyheter/artikel.asp?artikel=777880) rapporterar om att muslimer eventuellt ska få låna pengar utan ränta, eftersom deras religion förbjuder att ta lån till ränta. Trevligt initiativ, må tyckas, men fan. Jag som ska köpa bostad snart skulle utan att tveka en sekund sälja min själv till Satan om jag fick ett bostadslån utan ränta.

 

Banken kan hamna i en ganska så prekär situation. Tänk er själva om folk börjar konvertera på löpande band för att få banklån utan ränta (och med tanke på dagens sekulära samhälle och den allmänt rådande tveksamma moralen hos människor) – då lär banken få problem. Hur ska banken lösa detta problem? Ska de sätta upp kriterier för vad som räknas som en äkta troende muslim och vad som räknas som en som konverterat för pengarnas skull? Jag har rätt svårt att se att banktjänstemän ska kunna avgöra huruvida en person är muslim på riktigt eller bara på låtsas.

 

”Hej!

 

Tyvärr har vi ej kunnat bevilja din ansökan, då vi ej anser att du är en äkta muslim. Du har till exempel ej kunnat bevisa att du har vallfärdat till Mecka. Vidare så konverterade du 2005, vilket får oss att misstänka att du icke är en äkta muslim.

 

(Svammel)

 

Med vänlig hälsning,

 

Banke Banktjänsteman”

 

Smått obskyrt, och risk för diverse rättsliga tvister. Hur ska någon kunna avgöra om någon annan är troende innerst inne?

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Har läst kanske 100 sidor till av Gentlemen. Läsande flyter på fint. Det är något visst med att läsa bra skönlitteratur. Den där plötsliga känslan av att sugas in i litteraturens värld, av att inte kunna släppa boken. De fria tankeflödena, associationerna. Tankarna. Det är på något sätt något meditativt över att läsa en riktigt bra skönlitterär bok. Lite soft musik i bakgrunden och en god bok. Tiden försvinner, tidsuppfattningen är borta. Tankarna får fritt spelrum. Fantastiskt.

 

Jag vet inte, jag tänkte skriva något längre och svamlande och mer filosofiskt, men frågan är om jag orkar. Jag har glömt vad jag skulle skriva. De tankarna jag skulle plita ner på papper (nåja, i ordbehandlaren) har försvunnit som en flyttfågel och kvar är bara en känsla av inre tillfredställelse, ro och välbehag. Det är något visst med att ha en inre känsla av tillfredställelse, ro och välbehag, men det är inte direkt gynnsamt för ens kreativa ådra. Jag har svårt att skriva något om jag samtidigt bara känner mig så nöjd.

 

Trots att jag fortfarande sitter inne, barrikaderad på mitt rum, ett glas mineralvatten bredvid mig, så är det något som förändrats jämfört med hur jag var när jag kom hem i samma rum, i samma position, för ca 5-6 timmar sedan. Förändringen har skett inom mig själv, tröttheten är borta. Det enda som egentligen skett är att jag läst en bok i två timmar.

 

Det är också ganska så sjukt. Ännu ett bevis på hjärnans allsmäktighet, på hur hjärnan styr våra tankar, vårt varande. Jag reser bort till 60-talets Stockholm, till London, till Paris, till andra människors innersta. Samtidigt som jag själv sitter vid datorn, i 2000-talets Stockholm, en desillusionerad och rätt miserabel, men samtidigt ganska rolig, filur. Det är väl det närmaste tidsresor jag någonsin kommer komma. Ganska sjukt egentligen, ens kroppsliga jag som befinner sig i någon sorts desillusionerad pseudotillvaro i 2000-talets kalla Stockholm, ens själsliga jag som liftar med Henry Morgan i Paris bohemkvarter under 60-talet.

 

Det är faktiskt första gången på över ett år som jag läser skönlitteratur. Hur jag kunde beröva mig själv den njutningen under så lång tid är fan ofattbart. Och folk säger att utbildning är vägen till lycka.

 

Jag tänkte faktiskt skriva något om mitt desillusionerade jag, mitt tillstånd, mitt liv, det sjuka med världen, ja, något djupt. Men jag orkar inte. Jag mår för bra för det, dessutom så blev jag avbruten i mitt skrivande. Så vi sätter punkt för denna del av dagboken för idag.

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Jag blev avbruten av följande inlägg:

 

http://pokerforum.nu/forum/viewtopic.php?t=22471

 

Och jag tiltade ur rätt grovt och skrev ett allmänt taskigt svar där jag ifrågasatte personens intelligens samt till viss del personens existensberättigande (även om jag mer ifrågasatte Darwinismen än existensberättigandet i sig). Naturligtvis, enligt mig, hyfsat vitsigt och fördolt formulerat – rent personligen så tycker jag inte att det konstituerade ett rent personangrepp, det var mest ett ifrågasättande som enligt mig hade god grund. Nu är originalinlägget borttaget, men jag orkar inte tjafsa om det heller och jag kommer inte diskutera det särskilt ingående. Det jag allmänt hatar mest är, och nu citerar jag Hjort:

Tar man bort personangreppen så håller jag med honom, vilket definitivt hjälper. Felpostat, feltänkt och totalt slöseri med alla läsares tid är allmänt respektlöst beteende och kommer knappast hjälpa någon att bli en bättre pokerspelare eller alls göra bra val gällande poker, men kan kanske delvis förklara varför det inte går så bra.

 

Skulle det vara en nybörjares första inlägg hade jag låtit det passera. Hade det stått i resultatforumet hade jag låtit det passera. Men fan, när du skriver en tråd med rubrik Allvarlig fråga och sedan dravlar iväg med den där skiten – då är fan mitt mått rågat i alla fall. Jag trodde att det skulle vara en ALLVARLIG fråga, varför jag kände mig kraftigt blåst på konfekten. Vad jag rent personligen tycker om sådana poster och personer är det väl knappast någon idé att skriva här – ni som har ett par fungerande hjärnceller (vilket jag utgår ifrån att mina läsare faktiskt har) klarar av att lägga ihop ett och ett och räkna ut det själva. Detta var i alla fall det grövsta gällande badbeatklagande som jag sett på jävligt länge och det var i helt jävla fel forum och med en rubrik som fick en att faktiskt tro att det var något viktigt, något där man faktiskt skulle kunna komma med lite råd och hjälp.

 

Nu har jag naturligtvis reklamerat ut denna tråd för en alldeles för bred läsarkrets och gett den för stor uppmärksamhet, men jag var tvungen att skriva av mig min tilt lite, innan jag börjar tilta ur á la Djens – det är fan nära nu, trots att (kanske på grund av?) jag har en vit månad..

 

:club::diamond::heart::spade:

 

Just det, om jag nu mot förmodan lyckas klonka en ban från forumet så lär jag fortsätta med dagboken på annat ställe. Men så långt tror jag inte att det ska behöva gå - det var inte ens ett direkt personangrepp som jag skrev i originalposten ;)

 

Tills nästa gång/liv/dag - ha en trevlig kväll och en god natts sömn (eller grindande)!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag har hamnat i någon sorts limbo där jag för det mesta mår bra och där ångestattackerna inte är speciellt frekventa.

Om du har riktiga ångestattacker så är det en rätt bra idé att kontakta läkare och experimentera med något i stil med sertralin (zoloft), venlafaxin (effexor) eller fluoxetin (prozac). De kan alla ha rätt bra ångestdämpande effekt och är i vart fall bra mycket bättre än alkohol (nedsidan är att det av någon anledning inte är riktigt lika socialt accepterat att knappra piller som att dricka öl). Worst case är att du prövar och inte tycker att de var intressanta alternativ. Ok, självmordsfrekvensen ökar lite med en del av de här preparaten så worst-case är lite värre än så, men om du har någon sådan problematik så måste du ändå kontakta läkare ASAP.

 

[jätteoetiskt råd]

Om det nu är bökigt att få läkartid där du bor så kanske det kan vara någon poäng med att be någon bekant inom vården att skriva ut någon av de lägre doserna så att du kan pröva hur det känns.

[/jätteoetiskt råd]

 

Jag vet inte - kanske är det dags att dumpa min elitära livsåskådning och förlika mig med att jag bara är en i den gråa massans formlösa klump?

Det är nog en rätt bra idé ja. På plussidan så kommer du ändå vara död inom 50-70 år och då spelar det inte längre någon särskilt stor roll vad du hittat på. Över huvud taget så tror jag inte att det är så där jättebra att hänga upp sitt självvärde på andra människor, vare sig man jämför sig med dem eller vill ha deras godkännande eller deras fördömande.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag har hamnat i någon sorts limbo där jag för det mesta mår bra och där ångestattackerna inte är speciellt frekventa.

 

Nu vet jag inte vad som klassas som riktiga ångestattacker och inte - har väl aldrig haft direkt panikångest med fysiska syndrom (det är mest hjärnan som skriker NEEEEJ upprepade gånger). Hör inte några av de där läkemedlen till kategorin benzodiazepiner, eller vad de nu kallas? Sådana är jag nämligen livrädd för, givet min historia när det gäller beroendeframkallande medel.

 

Men jag vet inte, det är väl snarare så att mycket av mina problem skapades/förstärktes av långvarigt och kraftigt alkoholintag, jag mår mycket bättre psykiskt nu under min vita månad än jag gjort på länge... jag börjar så sakteliga se ett samband.

 

Och sedan så har jag, som du påpekar, fördommar mot sådana sorts piller - jag är rädd att de ska trubba av mina sinnen, på något sätt njuter jag av att må dåligt ibland också. Sedan håller jag fullkomligt med om att alkoholen är social accepterad men ett mycket sämre alternativ. Men så länge mina må-dåligtfaser inte går till överdrift ser jag inga direkta anledningar att ta piller (jag gillar min kreativitet under depp-perioder), även om jag förmodligen bara rationaliserar eftersom jag under dessa perioder mer än gärna super till flera gånger i veckan...

 

Det är nog en rätt bra idé ja. På plussidan så kommer du ändå vara död inom 50-70 år och då spelar det inte längre någon särskilt stor roll vad du hittat på.

 

Fan Hjort - du ger mig så pass länge till att leva? :)

Börjar ju närma sig medellivslängd nästan :)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser


×
×
  • Skapa nytt...