Pokers konsekvenser. Ekonomisk kris. Tilt. Depression.

[MegaTilt]

Har lirat poker i snart 4 år.

 

På gott och ont kan man säga. Jag fastnade väl i den där pokerbommen för X antal år sedan, och eftersom jag alltid gillat spel så kunde jag inte låta bli. Men det var också på den tiden då poker var relativt nytt, och nätverken kryllade av fiskar.

 

En god vän introducerade mig, och sedan var jag fast. Gjorde en del enkla vinster, vilket triggade mig att spela ännu mer. Men i grund och botten var jag en speltorsk och rätt så kass på spelet. Boven i dramat stavas: tålamod. Jag har nämligen inget. Och när jag förlorar tiltar jag ordentligt. 20-30.000 kunde jag blåsa utan problem på en kväll, och vakna kallsvettig nästa morgon.

 

In med 10.000 till. Hey, det är ju bara siffror liksom. Varje gång tänkte jag:

 

"Fan, den här gången ska jag inte gå upp i nivå. Den här gången ska jag lira efter bankrulle-krav, yadda yadda. In på ett NL50 bord, och tjoff badbeaten var där. (&%%&¤/¤#%&¤. Upp en nivå, en till, etc. 10.000 borta. Vaknar kallsvettig nästa morgon igen.. Varför händer det just mig? Varför floppar jag triss när den andra alltid floppar högre triss? Varför håller aldrig min färg oavsett vad jag gör? Varför klonkar andra mot mig? Varför är jag en sådan looser?

 

In med 10.000 till...

 

Grejen är den att jag har ett bra jobb. Jag tjänar bra med pengar, men jag har knappt något på sparkontot. Allt har gått till pokern. Jag har en underbar flickvän och en ännu underbarare familj. Ingen vet dock om mitt problem. När min flickvän sover, tror hon att jag jobbar. Men det gör jag inte. Jag spelar. Jag tiltar. Jag gråter framför datorn varje gång jag stoppar in mer pengar som jag vet att jag kommer att förlora. Eftersom jag tjänar så mycket tror naturligtvis min flickvän att jag har gott om pengar. Detta dilemma löser jag genom att jag lånar pengar och låtsas som om jag har. Men jag spelar även bort dessa... En ond spiral utan slut.

 

Faktum är att jag nog tiltat bort kring > 200.000 under dessa år. Jag klarar inte av att veta detta. Jag vill ha tillbaka dem. Samtidigt vill jag ha tillbaka mitt liv, men poker har förstört mig som människa. Jag har blivit innåtvänd. Överviktig. Otränad. Jag röker 2 pack cigg om dagen. Jag har ont i lungorna... Jag bara tänker på pengar. Vid varje lön så räknar jag ut hur mycket jag måste spara etc, men allt åker in ändå. Ni vet... "Denna gången ska jag inte lira på för höga nivåer...".

 

In med 10.000... Jag spelar upp dom till 20.000.. Jag svävar på moln. Alla kort träffar. Jag vinner som fan. Jag kysser min flickvän, bjuder henne på middag, köper en present. "Inatt ska jag jävlar upp i 30.000!", tänker jag. Istället... Ja, ni fattar.

 

Jag vet att poker inte är till för alla. Inte för mig heller för den delen. Men jag tror samtidigt att vissa människor är födda med oflyt. Jag har alltid haft oflyt i spel. Utan att gå in på detaljer om min spelstil, så är jag inte så kass egentligen. Men jag har sjuk otur, och jag har inte kunnat hantera den, och efter det kommer ju tilten... Det är så det fungerar.

 

Så jag sitter här nu. Ensam hemma. Flickvännen borta. Familjen borta. Jag vet inte om jag orkar mer. Jag retar mig på att mina pengar är borta. Jag vill ha tillbaka dem. Ska jag spela tillbaka dem(jag har 20.000 kvar på kontot...). Ska jag ta en blanco-lån(har i prinicip fyllt i formuläret), ska jag... Jag vet inte om jag orkar längre. Det sorgliga i hela sammanhanget är att jag har blivit så deprimerad och frustrerad att jag inte vet om jag vill leva längre. Jag trodde ALDRIG jag skulle komma dit. Att gå från en människa som mår bra, vältränad, lycklig, gott om pengar, livet leker.. till detta vrak jag är idag.. Fyfan.

 

Jag kan inte ta mig tillbaka. Jag kan inte smälta mina pengar. Kör in allt på svart, och ser vad det leder till? Eller så käkar jag upp de 200 sömnpillrerna jag har framför mig och avslutar eländet.

 

Fyfan vad jag mår dåligt. Vill bara prata av mig. SKäms så jävla mycket.

 

/ En kille som farit väldigt illa av pokern....

[Ängeln17]

Hej,

 

Det är stark av dig att ta det förata steget och skriva här i spelberoendedelen. Det är alltid en början till ett nytt liv. Jag tycker inte att du ska göra något av dina alternativ utan prova:

 

RING STÖDLINJEN: 020-81 91 00

 

eller ta kontakt med någon på den här sidan

 

http://www.svenskaspel.se/pl.aspx?PageID=3045&menuid=&parentid=5044&childid=5046

 

Å du, gör nu inget dumt.

 

EDIT: Den som kommer med minsta banala eller dumma kommentar kommer att få en livstids avstängning kan jag garrantera. Bara så ni vet var vi står i det här.

 

EDIT 2: Och du behöver inte skämmas. Att du skriver här visar att du har insikt i ditt problem. Det är inte många som har det. Det visar att du egentligen vill ha hjälp att ta dig ur ditt spelberoende.

[vetgirig]

Sluta spela poker. Det kanske inte är så lätt men om det påverkar dig så negativt som det verkar göra så finns inget annat.

 

Läs FAQet med hjälplänkar för information om hur du får hjälp.

 

PS Ta ut alla pengar från pokerklienterna säg upp dina konton och avinstallera alla klienter från din dator!

[PianoPer]

Jag kan bara säga att jag önskar dig ett riktigt varmt och ärligt lycka till!

 

Försök tänka på de bra sakerna i livet; flickvän, familj, vänner.

Du kommer fixa det. Ta ut alla pengar och starta om livet utan poker. Du klarar det.

Med varm hälsning.

Per

[MegaTilt]

Hej Ängeln och tack för din tanke.

 

Spelberoendelinjen har jag varit inne på. Dock är jag lite av den blyga typen och har svårt för att verkligen ringa. Vet inte riktigt vad det skulle ge. Vad dom säger, etc. Någon som ringt får gärna skriva.

 

Det som också grämer mig så mycket är att jag tappat respekten för pengar totalt. Jag blåser mer på poker än vad folk får in i månaden som sliter dag ut och dag in. Det skäms jag för som fan.

 

Jag vet att jag aldrig kommer att få tillbaka mina pengar. Men jag kan ändå inte smälta det. Det stör mig så mycket. Jag kunde haft kul för de pengarna, unnat mig något bra. Men icke. Jag antar att jag är en människa som tänker på nuet och inte på framtiden, vilket är illa med tanke på mitt dåliga tålamod. Varje månad försöker jag spara pengar för att komma i fas igen, men så fort jag får lite extra är det poker som gäller. Och det går som sagt alltid åt helvete.

 

Ofta sitter och tänker att jag har ofantlig otur. Det har jag också. Senast idag tryckte jag in flera tusen på en kåk och killen får fyrtal på river. Jag vet att det är poker. Men efter 1000 utdragningar så har min hjärna svårt att köpa det helt enkelt. I princip är det ju också så att jag är en för dålig pokerspelare och har svårt att acceptera variansen. Men ändå.

 

Nej, jag vet inte vad jag gör. Dricker whisky och käkar lugnande och vet inte var jag ska ta vägen. Ringa någon linje nu går ju inte heller.

 

Nu väntar en semester som inte ens är betald än. Och jag har inga pengar kvar. Och ingen vet vad jag håller på med. Skäms så jävla mycket helt enkelt över det jag har gjort. Jag skäms så mycket att jag hellre försvinner än berättar för mina nära och kära vad jag håller på med.

 

Hur fan kan man låta det gå så långt? Varför slutade jag inte tidigare? Varför är man så efterklok?

 

Fyfan.

[Ängeln17]

Ringa någon linje nu går ju inte heller.

 

Det går alltid oavsett vilket humör du är på. Var inte blyg. De vet hur de ska hjälpa dig. Tro mig när jag säger att det kommer att kännas mycket bättre när du tagit steget.

 

Jag har aldrig varit spelberoende (mer än andra pokerspelare) men har haft en familjemedlem som varit det. H*n fick hjälp efter att ha tagit kontakt med den lokala spelberoendeföreningen.

 

Kom igen och ring NU. Inte i morgon.

[mclind]

Ärligt och osminkat inlägg!

 

Jag tror att första steget mot förändring, det har du redan tagit genom att skriva av dig här. Nu gäller det att du tar till dig alla den uppmuntran du får här och går vidare: den reaktion du får här på forumet (det vill säga förstående och hjälpsam) är GARANTERAT den du kommer få om du söker professionell hjälp från de som kan det här. Gör det!

 

...och jag lovar att även vi som spelar poker för max nån hundring om dan och har låginkomstjobb osv osv hoppas att du ska få ordning på spelandet. Till syvende och sidst handlar livet inte om pengar, utan om att må bra med vem man är, typ. Hippe-shit som tål att upprepas. Jag hoppas vekrligen att det ordnar sig för dig, LYCKA TILL!

 

/stefan

[Olyckan_77]

Hej!

Som flera redan har påpekat har du redan tagit ett stort steg iom dina poster här på forumet. Du har vågat öppna dig, om än anonymt. Du vet väl att du kan vara anonym även när (inte om) du ringer en stödlinje.

 

[#LOUDmouth#]

Spelberoendelinjen har jag varit inne på. Dock är jag lite av den blyga typen och har svårt för att verkligen ringa. Vet inte riktigt vad det skulle ge. Vad dom säger, etc. Någon som ringt får gärna skriva.

 

Du har ju faktiskt redan tagit det första steget genom att lätta samvetet här på pf och det var väl ändå inte så farligt? Jag har ingen aning om hur spelberoendelinjen jobbar men jag förutsätter att du får vara så anonym du vill. Men eftersom du som sagt tagit steget att skriva här så borde du lätt kunna fixa att ringa spelberoendelinjen.

 

Det som också grämer mig så mycket är att jag tappat respekten för pengar totalt. Jag blåser mer på poker än vad folk får in i månaden som sliter dag ut och dag in. Det skäms jag för som fan.

 

Jag vet att jag aldrig kommer att få tillbaka mina pengar. Men jag kan ändå inte smälta det. Det stör mig så mycket. Jag kunde haft kul för de pengarna, unnat mig något bra. Men icke. Jag antar att jag är en människa som tänker på nuet och inte på framtiden, vilket är illa med tanke på mitt dåliga tålamod. Varje månad försöker jag spara pengar för att komma i fas igen, men så fort jag får lite extra är det poker som gäller. Och det går som sagt alltid åt helvete.

 

Som du själv skriver så är ju pengarna borta men det är absolut ingen ide att försöka "jaga" pengarna genom fortsatt spel. Så mycket självinsikt har du ju för att veta vad som händer då. Sätt upp pengarna på "shit happens" kontot och fråga dig själv vad du älskar mest. Pengar eller din familj?

 

När det gäller det ekonomiska har ju du ändå bra förutsättningar om du tjänar bra med pengar.

 

Ofta sitter och tänker att jag har ofantlig otur. Det har jag också. Senast idag tryckte jag in flera tusen på en kåk och killen får fyrtal på river. Jag vet att det är poker. Men efter 1000 utdragningar så har min hjärna svårt att köpa det helt enkelt. I princip är det ju också så att jag är en för dålig pokerspelare och har svårt att acceptera variansen. Men ändå.

 

Du behöver nödvändigtvis inte vara en speciellt dålig spelare men ditt dåliga tålamod och framförallt ditt spelberoende gör dig till en förlorande spelare. Om du har spelat så länge som fyra år så kan jag nästan sätta min högra testikel på att du inte är mer otursdrabbad än gemene spelare. Att du resonerar på det sättet beror på att du förmodligen inte accepterat fullt ut att du faktiskt är en "missbrukare".

 

Nej, jag vet inte vad jag gör. Dricker whisky och käkar lugnande och vet inte var jag ska ta vägen. Ringa någon linje nu går ju inte heller.

 

Löser absolut ingenting, tänk på dina drömmar och framtidsplaner. Tänk på hur mycket du skulle kunna uträtta om du lägger all "poker-tid" på något annat som du tycker är kul. Tänk på hur jävla bra du skulle kunna bli på det. Tänk på din familj och din flickvän. Stödlinjen stängd måhända men din flickvän och/eller din familj finns där 24/7. Dom är inte bra enbart för att ta hand om bakfyllor och skjuts vet'u Det är liksom deras jobb per definition, att alltid finnas där.

 

Nu väntar en semester som inte ens är betald än. Och jag har inga pengar kvar. Och ingen vet vad jag håller på med. Skäms så jävla mycket helt enkelt över det jag har gjort. Jag skäms så mycket att jag hellre försvinner än berättar för mina nära och kära vad jag håller på med.

 

Skulle du verkligen klara dig utan dom? En lång semester utan att nånsin få se dom igen, skulle du verkligen fixa det? Skit i semestern, se till att ta prata med tjejen och familjen ögonaböj. Det gör ont men det gör ont att vara människa ibland. Comes with the territory liksom.

 

Jag har själv varit där, legat och gråtit som en barnrumpa på morsans soffa. Och vet du, det var det absolut bästa jag gjort. Jag mår så mycket bättre nu även om jag har långt kvar till den bilden av den glada skiten #LOUDmouth# som tar livet med en klackspark. Nu har jag förvisso inte spelproblem men jag känner igen mig mycket i din beskrivning om att skämmas.

 

Hur fan kan man låta det gå så långt? Varför slutade jag inte tidigare? Varför är man så efterklok?

 

Ja du, hur långt är ett snöre? Water under the bridge, se framåt istället. Älskar du din flickvän? Är du nöjd med vad du uträttat hittils? Se framåt och inse att du har så galet myckt kvar att se och göra istället!

 

Första steget är redan taget, ta nästa steg och ring tjejen!

 

/#LOUDmouth#

[maskineri]

att du tänker i banorna att du vill försvinna hellre än att berätta för dina nära & kära är en otroligt skrämmande tanke som finns hos dig.

 

hoppas du läser noga nu... http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,969200,00.html

 

flickvän, familj som brydde sig om honom, allt. faktumet är att du skäms. du har förlorat uppfattningen om pengar så pass mycket, att du betalar vilket pris för att slippa skämmas. dock är detta ingen lösning.

 

jag ska berätta en annan sak för dig. jag var spelberoende från då jag började spela på nätet (15 år, sprang till banken och gjorde kontantinsättningar) fram tills dagen jag insåg vad jag höll på med. hade tagit lån på 30k och strax fyllt 18 år (detta var ca halvår sen). jag är alltså 19 idag och har tagit studenten. har idag skulder på ca 55-60 000 och har troligtvis blåst ca 150' totalt på poker under mina fyra år.

 

jag har aldrig haft pengar på mitt visa mer än 24h, alltid betalat räkningarna när påminnelseavgifterna kommit, ljuget för nära och kära.

 

till slut satt jag i din stol. vad FAN håller jag på med? till slut hade jag ingen inkomst alls från extrajobbet och inte ens råd att betala av mina lån. och jag visste att jag jag inte kunde dra på mig några bet.anmärkningar. jag snackade allvar med farsan.

 

han insåg och fattade allting. påpekade att jag vart tillsynes nere på senaste. kramade om mig och sa att detta löser vi för fan grabben. efter studenten fixade jag heltid, i juni jobbade jag 6dgr veckan, midsommardagen, söndagar... siktar att få ut 20k+ efter jämkning. och ska slita hela sommaren ut.

 

idag hatar jag poker och spelar bara live. man kan vara 5 polare och sätta in 200 i potten och få adrenalin, det är sjukt. 200 var en droppe i havet av vad jag online kunde slänga in med KTs i position preflop när jag ville att någon skulle folda sin hand...

 

har man tappat respekten för pengar har man tyvärr gått väldigt långt, dock ska jag berätta för dig min vän att du kommit ännu längre att inse problemet. man vill inte ogärna göra det under åren som det dolda missbruket pågår ; man tror att man fixar det nästa löning. man är ju kungen på borden när man fixat 10-15-20k en kväll. "gör jag detta i 3dagar till så är allt lugnt, sedan kan jag börja arbeta mig mot plus". tyvärr blir spelet bara aggressivare och aggressivare och man vill bara ha tillbaka sina pengar som man ursprungligen la ner på detta satans påfund.

 

poker är och kommer göra en ofantligt liten skara människa ekonomiskt oberoende. inse nu att du har en fet lön och 20k på kontot! hur mkt har du i lån?

 

jag har dock haft nära vänner som jag insinuerat mitt missbruk till. vissa dagar när vinster betalats ut har jag bjudit till ute och sånt har ju varit kul.

 

men men, tyvärr är inte livet som pokerstjärna något att direkt eftersträva.

 

i pokervärlden anser nog alla att allt kan köpas för pengar, men så är det inte. kärlek, lust och stora doser respekt kan fanimig inte köpas för några pengar. inser du att det är just det du har ? en underbar familj och en flickvän ?

 

som jag ser det har du några alternativ

 

1) gör som jag. maila alla siter du har konton på, spärra dom. permanent. svs, ftp, pstars, även sajter du aldrig lirar på.

 

2) skriv ner på datorn totala skulder. vad får du ut i månaden? du verkar ju ha mkt deg? det här kommer att gå att lösa så jävla enkelt. kan du fatta att jag hade skulder och lån i ett år jag drogs med med en inkomst på 1000-2000 i månaden? hade utgifter på minst 2500. sålde saker, snodde saker, ljög för nära och kära. det gick långt.

 

öppna notepad nu. vad har du för totala skulder? samt tillgångar? gör upp en avbetalningsplan för dina skulder.

 

3) du kan rädda ditt arsle här och nu bara att du inser det. visst, behåll äran och din självrespekt och säg inte något till dina nära och kära. men se då till att aldrig lira en hand poker igen. kan hjälpas mycket genom att spärra kontona på alla sajter. det är inte kul att regga sig och behöva skicka in ID-handlingar och skit så fort man dunkar in 10k+ sek på någon ny sida.

 

du, det kom några polare upp här nu så jag postar och tittar tillbaka i tråden snart. sålänge kan du gå och krama din flickvän och säga att du älskar henne eller hgå på en promenad eller ringa en polare.

[romanista85]

Några tillägg till "maskineris" riktigt bra råd:

 

*Klipp ditt nuvarande bankkort (Visa-kort) och gå över till uttagskort (maestro). På så sätt kan du inte snabbt sätta in pengar på pokersidorna...

 

*Ordna med banken att en viss summa från lönen dras automatiskt till ett sparkonto. Detta sparkonto ska givetvis vara låst för uttag och om du ska få göra uttag så krävs någon annan persons godkännande (flickvän, bror, föräldrer etc.)

 

*Om det är möjligt, dvs. om jobbet inte kräver det, stäng av din bredbandsanslutning. Om det inte är möjligt be någon vän som är datorintresserad att blocka de sidor du spelar på...

 

*Se till att fylla ut den tid och pengar du la på poker på andra saker såsom vänner, flickvän och hobby. Det kommer givetvis vara tufft i början men snart kommer du märka att skillnaden..

 

Sedan kan jag säga redan nu att du har fel inställning när det gäller ditt spelande och därför är det lika bra och lägga av. Att sätta in 10 000 kr med syftet att vinna tillbaka förlorade pengar är verkligen farligt, speciellt när det handlar om så stora summor. Du spelar antagligen på allt för höga nivåer (dvs. underrullad) och då blir skicklighetsmomentet i spelet betydligt mindre och det redan stora turmomentet blir ännu större. Detta i kombination med att "jaga förluster" kommer för eller senare leda till en ekonomisk katastrof med dess konsekvenser.

 

Jag förstår att förlora 200 kkr är verkligen jobbigt men se det hela i ett längre perspektiv. Antingen fortsätter du å sätta in pengar och vem vet du kanske vinner tillbaka allt men antagligen kommer du att fortsätta förlora. Kanske om två år från nu så har du förlorat ytterligare 500 kkr samt att dina insättningar har börjat bli ännu större. Ditt spelande har påverkat ditt jobb och framförallt påverkat ditt förhållande, din umgängeskrets och sugit allt det som kan kallas för livsglädje. Sannolikheten för detta scenario är rätt hög och då

 

Slutligen kan jag säga att alla kan inte vinna på poker, precis som att alla inte kan bli fotbollsproffs. Och det är väl inget fel på det? Jag hade själv drömmar om att bli fotbollsproffs, målvakt, men jag blev inte 185+ och jag hade inte den tillräckligt med spänst. Jag kunde ha fortsatt och jaga drömmen men jag insåg mina begränsingar precis som du har gjort när du skrev ditt första inlägg. Dina begränsningar är att du inte har moneymanagemaent, du jagar förluster samt du antagligen saknar vissa pokerrelaterade pokeregenskaper. Okej, jag hade inte förlorat 200 kkr men du förstår säker vad jag menar...

 

Så återigen vill jag att du istället för att vara dyster och nedstämd ska vara glad om att du i ett relativt "tidigt" skede har kommit till insikt gällande ditt problem. Nu gäller det bara att ta sig igenom den jobbiga processen med att sluta och då kan de tips som jag ställde upp i början vara rätt bra.

 

PS. Du bör också tala om för din flickvän att du har detta problem. Det betyder inte att du går å säger att du har förlorat 200 kkr utan att du istället säger att du märker att du har förändrats som person samt att pokern tar allt för mycket av din tid och att du hela tiden jagar förluster. Sedan om hon frågar hur mycket du har förlorat så säg att hur mycket jag har förlorat spelar ingen roll utan problemet ligger i att min livsglädje håller på att försvinna. I slutändan är pengar inte allt i världen utan det finns betydligt viktigare saker.

[maskineri]

PS. Du bör också tala om för din flickvän att du har detta problem. Det betyder inte att du går å säger att du har förlorat 200 kkr utan att du istället säger att du märker att du har förändrats som person samt att pokern tar allt för mycket av din tid och att du hela tiden jagar förluster. Sedan om hon frågar hur mycket du har förlorat så säg att hur mycket jag har förlorat spelar ingen roll utan problemet ligger i att min livsglädje håller på att försvinna. I slutändan är pengar inte allt i världen utan det finns betydligt viktigare saker.

 

jag som känner igen mig fruktansvärt mycket i TS situation, vill påpeka att det inte nödvändigtvis alls behöver vara nyttigt att tala om ens käresta eller någon familjemedlem/vän om ens problem. finner man insikt nog och modet nog att försöka klara detta själv, behövs inte någon annans hjälp.

 

jag klarade att komma över mitt beroende som hade satt sig väldigt kärvt till helt själv. det är INTE OMÖJLIGT. jag ringde aldrig någon hjälplinje heller. jag tänkte precis som TS sa; vad ska de säga för att förändra mig? dock tänkte jag ett steg längre än TS. jag insåg att bara jag själv kan ordna upp det jag har klantat till. och vem FAN kan förneka att människor inte klantar sig? det är mänskligt att fela, ställa till med problem för sig själv, att ha svårt att hitta lösningar.

 

det är i princip det du ska göra, sluta tyck synd om dig själv för att du förlorat pengar. skriv ner och reflektera över vad du har just nu. du har människor att lita på? flera människor som älskar dig? kan du koppla på det att du kunnat gå så långt att du inte längre vill leva? inser du vilken jävla idiot du varit som låtit ett spel ta över så långt, att din viljestyrka har sjunkit så lågt?

 

det är inte ditt fel alltihop. människor är nämligen inte medfödda att ha så stort ansvar som vi har idag. det är ngt man bygger upp. medans ditt byggdes upp, sabbades det.

 

fråga dig själv, varför började du ens spela? spänning förmodligen. du hade ju pengar, så det var inte därför du började spela. spänning blev fördärv. fördärv blev ett problem där du konstant vill bli +-0. hur många ggr har du inte sagt att, "gör mig +/- så hoppar jag av denna skiten"? jotack, varit där själv.

 

konsekvens = du spelar aggressivare, vill ha tur för att vinna. vissa är inte manade för att kunna spela poker. frågan är om du insett detta fullt ut? inser du att du aldrig kommer få tillbaka de här pengarna?

 

jag tycker uppriktigt JÄVLIGT synd om dig. det gjorde jag om mig också. men det hjälper tyvärr inte. det som betyder något är din egen VILJA att lösa upp skiten.

 

vill ta dig i din jävla krage och ge dig en lavett och be dig vakna. hoppas att du läser allt detta och spärrar spelsidorna. säger det igen: du behöver inte ljuga något mer för din familj, dina vänner och din flickvän. du kan sluta här och nu. frågan är om du är stark nog att göra det. för det är enkelt. registrera dig på alla sidor du inte är reggad på redan, med en mail du byter lösenord på samt kodordslösenord som du aldrig kommer minnas. resten av sidorna spärrar du helt.

 

ang de pengar du har förlorat, det spelar ingen roll. visst, du hade kunnat gjort något roligt för det. men det argumentet håller inte; för du spelar fortfarande. har du läst psykologi referar jag till termen självbedrägeri. "hade kunnat gjort något roligare för stålarna". ändå sitter du där och sätter in pengar?

 

gör det omöjligt för dig att sätta in pengar och förgyll fritiden med tv, vänner, matlagning, jobba extra, visa uppskattning till din flickvän.

 

klarar du av detta behöver du inte nämna något om ditt problem för dina nära (jag vet att detta är det jobbigaste när man är grovt spelberoende), klarar du inte av det så kan du ringa en hjälplinje där det första de kommer säga troligtvis är att du måste kontakta någon i din närhet och prata ut.

 

säger det igen, ångest går att bota. och pengarna du har spelat bort är förlorade; de kommer inte igen. och tro mig, det finns inte en promilles chans att de kommer tillbaka via poker.

 

du kommer ALDRIG att kunna vinna pengar på poker, än mindre vinna tillbaka de 200' du har förlorat. jag lovar dig och hoppas du tror på mig, jag är ett levande bevis nämligen.

 

har msn som sagt. mår så jävla bra idag, att avbetala 2000 i månaden på lånet är ingenting i jmf med att alla i min närhet skulle ha fått reda på vad som försiggick. ska du gå samma stig som mig hoppas jag att du mailar alla pokersidorna och klipper visa-kortet. det är ett riktigt bra steg i en riktigt jävla rätt riktning ska du veta, för vet du hur jag vet det? jag har varit där själv.

 

ska tillägga att jag beundrar dig något fruktansvärt för att du skrivit denna tråden. detta svar är inte för att skälla på dig! ska också tillägga att det var en sån här tråd som fick även mig att inse vidden av mitt problem. tråden var på ett annat forum; flashback. otroligt visa svar fick jag där och jag hoppas jag givit dig ett som kan hjälpa dig på vägen.

 

ditt problem är faktiskt egentligen dig själv, och inte ditt spelberoende. lösningen är öppen som en bok, dock måste du lära känna dig själv för att kunna läsa boken. kapitel ett: du kommer ALDRIG NÅGONSIN kunna vinna pengar på poker. kapitel två: du ska inte spela poker, för du kommer ALDRIG vinna. när du insett detta, är du botad och då kan du börja leva ditt underbara liv precis som 2 år sedan.

 

att du röker extra mycket är inte så farligt, men varje gång du får ett pokersug, ta en promenad. ta 3 joggingturer varje vecka (jävligt skönt såhär års). efter bara en veckas pokeravstånd kommer du känna dig förbannat stolt, det lovar jag. jag kände mig riktigt stolt. hur jag gjorde? gör något på kvällarna, är ingen hemma så kan du förbereda något. planera något fint för flickvännen, jogga, glo tv, vadsomhelst. slappna av.

 

200' är INGENTING om du får ut 20 i månaden. det var vad du hade torskat tot va? säg att du har 60k i lån. säg att du har 8,2% i ränta (typiskt blancolånskit). betalar du då in 2000 spänn i månaden i tre år är din skuld urvägen. fattar du hur sjukt enkelt det är att lösa ditt problem?

 

alla andra pengar kommer du ha att kunna njuta över, och det med start redan vid nästa löning. efter att du låst dina konton och klippt kortet kan du gå till banken och prata pensionssparande och sätta upp ett sparande.

 

inte bara för att det är bra att ha ett pensionssparande, men jävlar vad bra du kommer må. tro mig.

 

lycka till och glöm inte, ditt liv är värt mer än allt annat i den här världen. är det inte det för dig just ibland, är det det för andra. att ens tänka tanken att ta sitt liv när man har så värdefulla saker i sitt liv som du är FRUKTANSVÄRT egoistiskt tänkande och så får du ALDRIG tänka igen. tänk på det.

[Stef]

Jag vill att du fattar mod och ringer till din läkare, berätta hur dåligt du mår samt vad problemet/problemen är.

 

Jag antar att du är deprimerad med tanke på vad du skriver ovan och kan nämna att det finns mycket bra mediciner som i kombination med professionella terapeuter/psykologer kan göra underverk för ditt välbefinnande. I samråd med läkare kan ni utarbeta en plan vilket jag tror att du är i stort behov av för tillfället.

 

Att skämmas och inte vilja berätta om denna typ av problem är oerhört vanligt men kom ihåg att de du kontaktar har tystnadsplikt och detta är någonting som man faktiskt tar på allvar.

 

Jag tycker att du ska betrakta problemet på följande vis, du är sjuk i dagsläget. Du behäver få lite hjälp för att komma tillrätta med din sjukdom, det är _ingenting_ att skämmas över, även om det känns så men det är oerhört vanligt! Du har helt enkelt hamnat i en "obalans" på samma sätt som då man exempelvis fär bihåleinflammation och går till läkaren för att få pencillin. Det är inte värre än så egentligen om man ser till själva "sjukdomen".

 

De oerhört starka och plågande känslor som du beskriver är fullkomligt förståbara för utomstående! Mitt råd är att satsa allt vad du orkar på att finna modet att kontakta en läkare. Se det som jag skrev ovan, du har bara drabbats av en sjukdom, ingen helt ovanlig och behöver lite vård för att bli frisk.

 

En sak som är viktig tror jag är att påtala för dig att då man lider av en depression så upplever man inte saker och ting på samma sätt som då man är "frisk". Det är som om man betraktar allt med ett par _mycket svarta glasögon_. Det rationella tänket finns helt enkelt inte där men det kommer tillbaka då man börjar känna sig bättre.

 

Någon skrev ovan om hur du borde "... ta dig i kragen och skärpa dig" eller liknande. Jag tror jag vet vad den personen menar men i en situation där man är deprimerad kan detta vara svårare än helt totalt omöjligt, det går helt enkelt inte och kan göra att man känner sig än sämre då man hör det... Kom ihåg dock att det sägs med välvilja och försök tolka det på så sätt.

 

Det finns hopp hur illa det än känns för studen, jag tror på dig!

 

Kom ihåg, det FINNS HOPP!!! Finn modet, du har taget ett imponerade steg genom att upprätta denna tråd, vänligen ta nästa!

 

Du har mitt fulla stöd.

 

Lycka till / Stefan!

[MegaTilt]

Fan.

 

Jag vill tacka Loudmouth, romanista, stef och maskinisten för helt underbara inlägg. Jag vaknade idag men en sjuk bakfylla och ångest. Låg och skakade i sängen när jag tänkte på alla pengar som är borta.

 

Tyvärr måste jag iväg över helgen och kommer att återkomma i denna tråd, speciellt till maskinisten som verkar vara i precis samma situation. Men jag ville ändå säga att det var en underbar läsning och jag blev oerhört berörd av allt stöd och alla fina råd.

 

Jag kommer att försöka att ringa spelberoendelinjen idag. I alla fall testa och se vad som händer. Även om det känns för jävligt just nu.

 

SOm sagt, tack för alla inlägg hittills. Ni anar inte hur mycket det faktiskt hjälper att läsa sånt här. Ni är faktiskt de första som får höra min mörka hemlighet.

 

Ps. Maskinisten, det verkar som om jag och du har gått precis samma hemska väg när det gäller onlinepoker. Din historia är fruktansvärt lik min. Jag vet att det inte är någonting att betala av 2-3000 i månaden. Det klarar jag också. Problemet jag har är att jag har kasst tålamod som jag skrev. Jag tittar på mitt sargade sparkonto och inser att jag kunde varit rik genom att BARA spara. Istället har jag tiltat bort allt. Mitt tålamod säger då att jag inte orkar ta mig tillbaka på ett "vanligt" sätt, utan måste ta till drastiska åtgärder. Ja, antagligen tänker jag som en missbrukare redan här.

 

Något annat du nämnde som satte sig var det att spela live kontra nätet. Fan, har själv lirat live med polare och haft 300 i potten. Den sammanlagda potten lirade vi för hela kvällen. På nätet kan man klämma in samma summa typ var 3:de minut. Helt jävla sjukt när man tänker efter hur många händer man faktiskt spelar på nätet. Har aldrig tänkt på det så.

 

Vi hörs efter helgen allihopa, och tack för era tankar. Jag återkommer som sagt. Och nej, jag har inte tillgång till dator i helgen, vilket är bra, för annars hade jag kanske åkt dit.

[sunray]

Ett stort problem tror jag är att när man läser inlägg som t.ex här på pokerforum så får många uppfattningen att det är så jävla lätt att vinna stora pengar på onlinepokern. Faktum är att det är ett slit att vara vinnande (dom flesta ligger väl back) och man måste ha psyke att hantera sjuka swings.

Starkt av dig att gå ut här och berätta om din situation.

Hoppas det löser sig för dig.

[EcstaZy]

Heey killen! Du borde ta vara på din familj och din fina flickvän, nu låter jag säkert som en idiot som säger det uppenbara (och det självklara) men det låter som att du har mycket ett leva för.

 

Jag vet att det är svårt att sluta spela, men du måste sluta om det påverkar dig så här negativt. Det du borde göra är (som jag sade ovan) att ta hand om din flickvän, och din familj. Varför spela upp massa pengar när du kan bjuda ut din flickvän på en fin resa till Grekland, t.ex.?

 

Köp henne någonting fint istället för att spela upp pengarna.

 

Om det betyder något så tror jag på dig, och jag hoppas att det går bra för dig.

 

Uppdatera gärna hur det går.

 

// Ecs