Jag blev tidigare extremt arg då jag förlorade, det fanns helt enkelt ingen gräns för hur arg jag kunde bli. Hatet/vreden/ilskan var enorm, vanligtvis skrek jag diverse okvädesord och slog nävarna så hårt jag kunde i skrivbordet och/eller huvudet ett antal gånger men många ibland var det mycket värre...
Diverse saker har jag slagit/knäckt/sparkat sönder efter förlorade pokerhänder. Tangentbord, möss, en monitor, tavlor, många dörrar i lägenheten etc. Skadorna som jag har erhållit under dessa destruktiva händelser har varit relativt många till antalet och pinsamma. Den värsta var när jag bröt min högra hand då jag slog en rak höger så hårt jag kunde i en gammal CRT-monitor. För många personer kan ett beteende som detta med stor sannolikhet betraktas som alldeles absurt men dessa människor har troligtvis ingen aning om vilken grad av enorm ilska som kan blossa upp inom en. Jag kan exempelvis nu se tillbaka och känna att detta var oerhört "illa" men i stridens hetta finns inte "bromsmekanismerna" som borde finnas där, man kan dock utveckla de.
En dag fick jag en känsla av att jag inte längre "behöver" göra detta, det var som att jag nådde en djupare insikt. De flesta gånger jag fick dessa utbrott var när folk gjorde utdragningar där de verkligen inte fick bra odds men framförallt då jag var semitiltad och till 99 % visste att jag låg under med en bra hand och istället för att lägga den pushade och tappade ett inköp.
Det var några saker som hjälpte mig oerhört, nämligen följande:
1. Jag lyssnar till min "magkänsla" i mycket större utsträckning nu för tiden än tidigare.
2. Boken "Zen and the art of poker" av Larry W. Phillips gjorde underverk för mitt sinne.
3. Jag spelar _ytterst_ sällan en stor pott om jag inte har en riktigt bra hand.
4. Då jag upptäcker att jag börjar göra misstag tar jag en paus från spelet (kan vara allt från en kvart till några timmar) eller så blir jag helt enkelt mycket medveten om detta och fokuserar ordentligt.
5. Jag har ALDRIG den vy vid bordet som låter mig se vad min totala mängd pengar är för tillfället på samtliga bord. Detta är för mig oerhört viktigt att undvika, jag stirrar mig annars blind på den totala summan och spelar sämre poker, oavsett om jag ligger minus eller plus.
Ligger jag minus blir jag "skraj" och känner en aning hopplöshet vilket absolut inte gör att jag spelar bra poker. När jag ligger mycket plus kan jag känna att jag kan göra vissa saker som jag inte borde eftersom jag ligger mycket plus, även detta är dumt.
Det finns hopp, du behöver dock betrakta saker och ting ur ett annat perspektiv. Förhoppningsvis kan det jag delat med mig av hjälpa dig, i övrigt vill jag föreslå att du läser böcker i ämnet poker - se till att du alltid har minst en oläst "pokerbok" hemma. Att läsa lite om poker i princip varje dag gör stor skillnad, även om det endast är ett fåtal sidor.
Ytterligare en viktig sak som jag tror att många missar är att analysera och fundera över sitt spel samt vilka ageranden som genererar i diverse resultat. Varje dag funderar jag mycket ingående rörande ett antal händer där jag ställer mig diverse frågor som går ut på att försöka optimera spelet/vinsten eller minimerandet av förlusten i den givna handen.
Lycka till!
BTW - idag spelar jag poker ett antal timmar per dag och vinner med mina mått mätt relativt mycket pengar, jag har ytterst sällan minusdagar. Mina krav är dock inte de högsta då jag anser at 500 kr upp är bra och 1000 kr upp betraktar jag som oerhört bra.
/
"Inte längre _extremt_ arg pokerspelare"