Könsskiljd IQ, rasbiologi och annat okontroversiellt

[Myssion]

 

 

Oj, vilken knapp tryckte jag på där? Jag tycker att jag försöker vara saklig i mina inlägg, till skillnad från många andra.

 

Det finns en osaklighetsknapp där uppe i menyn, antar att du kom åt den.

 

Att genusvetenskapen ständigt måste försvara sin existens tycker jag är ett osakligt påstående. Att det sedan skulle finnas ett samband mellan en mansdominerad vetenskapsvärld och att genusvetenskapen måste försvara sin existens blir ju sedan osaklighet på osaklighet liksom. Fast det var egentligen ogrundat jag menade, snarare än osakligt.

[eurythmech]

Håller med om att det är tramsigt att kvantifiera på det sättet. Jag anser inte att det finns något sådant som typiskt manligt och kvinnligt i den meningen, men det jag menade (och det som androgynitetsforskningen menar) är att det som folk i allmänhet betraktar som typiskt manligt och kvinnligt börjar bli vanligare förekommande hos båda könen.

 

Men hur har det då gått till om man inte kvantifierat "manligt" och "kvinnligt"?

 

Skulle hemskt gärna se den där studien och läsa om deras metod.

Bad man kanske 500 slumpvis utvalda personer sätta F-poäng och M-poäng på 2000 utvalda personer?

5F för kjol/sarong, 4M för skiftnyckel?

[Andrew_W]

Men hur har det då gått till om man inte kvantifierat "manligt" och "kvinnligt"?

 

Ja, det skulle jag också vilja veta. Kan inte komma ifrån att det måste ha använt sig av någon form av finfin FM-skala. Jag har inte läst studien (studierna?) i sin helhet. Hittar en hänvisning i min kurslitt till:

 

Breedlove, S.M., & Hampson (2002). Sexual differentiation of the brain and behavior. In J. B. Becker, S.M. Breedlove, D. Crews, & M. M. McCarthy (Eds.), Behavioral endocrinology (2nd ed). Vambridge, MA: MIT Press.

 

Eurythmech, orkar du kolla?

 

Skulle hemskt gärna se den där studien och läsa om deras metod.

Bad man kanske 500 slumpvis utvalda personer sätta F-poäng och M-poäng på 2000 utvalda personer?

5F för kjol/sarong, 4M för skiftnyckel?

 

Wohaa, där satt den! Nästan lika bra metod som den välpebrövade och väl utarbetade vetenskapliga metoden intuition, som är så vida spridd här på forumet

[Myssion]

Ska leta upp texten.

[Myssion]

Håller med om att det är tramsigt att kvantifiera på det sättet. Jag anser inte att det finns något sådant som typiskt manligt och kvinnligt i den meningen, men det jag menade (och det som androgynitetsforskningen menar) är att det som folk i allmänhet betraktar som typiskt manligt och kvinnligt börjar bli vanligare förekommande hos båda könen.

 

Men hur har det då gått till om man inte kvantifierat "manligt" och "kvinnligt"?

 

Skulle hemskt gärna se den där studien och läsa om deras metod.

Bad man kanske 500 slumpvis utvalda personer sätta F-poäng och M-poäng på 2000 utvalda personer?

5F för kjol/sarong, 4M för skiftnyckel?

 

Vilken menar du förresten, androgenokänslighet/överkänslighet elelr androgynitet?

[Hjort]

Saker och ting förvrängs lätt, tas ur sitt sammanhang, feltolkas, övertolkas etc. för att sedan fint paketeras i paketet vetenskap. Skrämmande ofta får nya "sanningar" legitimitet på det här sättet.

Visst, men det är ju här kritiskt tänkande kommer in i bilden. Och bara för att något kallas för vetenskap innebär det inte att det är det. Strikt vetenskapligt så kan man sällan säga särskilt mycket över huvud taget utöver det direkta resultatet. Man kan ha en statistisk undersökning som visar på Y men att gå därifrån till om och vad man bör göra åt Y ligger normalt sett utanför vetenskapen och handlar istället om ideologi. Dock presenteras det väldigt ofta såsom vetenskap.

 

Vad mig angår kan vetenskap säga lite om vad som kommer hända om vi gör Y men aldrig säga att vi bör göra Y.

 

Den akademiska världen är dominerad av vita män i medelålder, på många sätt är det en privilegierad grupp. Hur kan du inte förstå mig i detta?

Till skillnad från dig så ser jag det inte som ett problem i sig.

 

Ok, det känns som att vi kanske gör olika syftningar på begreppet kunskap.

Antagligen ja. Jag syftar på ordentligt säkerställd kunskap och inte tolkningarna som många drar därur. För att ta exemplet med att svarta amerikaner presterade lägre ur snittet så är jag där inte villig att dra mer slutsatser än så. Datan i sig brukar inte stödja så där väldigt mycket utan större delen vad som sägs är normalt ren spekulation.

 

Du kan inte ta människan ur ett socialt sammanhang, där vissa tolkningar ges företräde. Historien är full av mer eller mindre galna forskare, samt mindre galna som helt enkelt är blinda för alternativa tolkningar. Bland nobelpristagarna gömmer sig ett antal med nazistiska sympatier, för att inte tala om deras enormt manligt präglade forskningsvärld. Men det kanske är något du okritiskt kallar för kunskap och vetenskap?

Jag kallar delar av det för kunskap och vetenskap, naturligtvis måste man titta på metod och resultat för att se vad de har sagt som har täckning. Som sagt är 99,99% av allt en vetenskapsman säger normalt sett ren spekulation som inte ska viktas särskilt tungt alls.

 

Ånej, inom psykologin kan jag lova dig att du skulle få kompisar direkt! Biologisk psykologi, neuropsykologi etc är varje reduktionists våta dröm.

Japp, och det tycker jag ju är skitkul också. Men pröva att nämna en biologisk förklaring (vilken som helst) för en genusvetare eller sociolog (vilket jag kanske gjort nu) så blir det normalt sett en väldigt stark reaktion. Den attityden är vad jag sett också tämeligen vanlig inom läkarprogramet i Lund.

 

Njae, men du kan inte bortse från att forskning och många sanningar präglas av forskarens perspektiv! Hur kan du ställa dig så okritisk till resultaten?

För att givet att metoden är sund så är det ju helt enkelt så. Det är inte så mycket att argumentera ikring. Väldigt ofta är metoden inte sund och då angriper man det.

 

Men fortfarande är poängen att vi har ett moraliskt ansvar och vi kan inte se vetenskap som helt friställt från samhället i övrigt.

Fast nu är vi ju inne på ett område där vår moral skiljer sig totalt åt. Det är helt enkelt ingen större poäng med att diskutera här. Kollektivet-framför-individentrams orkar jag helt enkelt inte diskutera.

 

Ja men herregud, nu är vi där igen. Inte tror du väl att all skit som produceras i den akademiska världen är bra forskning med god vetenskaplig grund?

Absolut inte. Jag gillar ju heller inte dåligt utförd forskning. Men givet att en undersökning är utförd med relevant urval osv kan det komma ett resultat som en någorlunda rationell människa inte bör veta om?

 

Ja, rasbiologin var ju tämligen farlig och ovetenskaplig. Om utrotningar och tvångssteriliseringar etc inte är farligt nog för dig så vet jag inte.

Men det är ju 100% en ideologifråga. Oavsett vilka resultat vi kommer fram till om rasers eventuella existens och deras olikheter så kan man ju aldrig vetenskapligt säga att man bör göra något särskilt åt detta.

 

Jag håller helt klart med om att det finns människor med severly fucked up moralsystem och de kommer säkerligen använda korrekta vetenskapliga resultat för att orsaka stor skada. Men jag väntar mig att de kommer orsaka tämeligen stor skada oavsett tillgången på korrekta vetenskapliga resultat och har i stort sett gett upp hoppet om att göra något åt det.

 

Exempelvis tvångssteriliseringar kan ju inte ske utan att man värderar kollektivet över individen. Vilket är en stor del av orsaken till att jag inte gillar den sortens värderingar.

[Zyr]

sedan vid år 0 så tog vi själva över

 

[besserwisser] År 0 finns inte, det är år 1 du menar. [/besserwisser]

 

 

 

 

Var du med då eller? Klart det finns ett År 0. Vi har ju definierat det så!

 

Folk sa nämligen så här: Nu är det 5 år F kr. Sedan 4,3,2,1, sedan var det år 0. Då jublade folket och var glada!

 

Sedan ett par hundra år senare så skapades en religion om det magiska år 0, då vinet flödade och upproret vaknade.

 

/OT

 

Oavsett årtal är det väldigt intressant att få ett svar på den här grenen av diskussionen. De som anser att vi numera är självbestämmande, och INTE slavar av vårt genetiska arv, NÄR anser de att den förvandlingen inträdde?

 

När slutade evolutionen styra apmänniskan, och när började den intelligenta Homo Sapiens bestämma själv över allt?

 

Pan narrans är för övrigt ett MYCKET bättre namn på oss (om jag skrev rätt, Hjort?)

 

precis

 

för ca 12 000 000 000 år skapades universum

för ca 570 000 000 år uppstod livet i havet

för ca 360 000 000 år liv på land

 

för ca 200 000 år uppstod Homo sapiens (den vetande människan)

 

(för 2000år sen kom Jesus)

 

för 60-70 år sen kom datorn

 

 

när slutade egentligen "evolutionen" att gälla och vi fick kontrollen över att påverka något?

 

allt är ju som en lång lång kedja, kan ju inte vara så att helt plötsligt för x miljoner år, x dagar och x sekunder ändrades allting i universum och "vi" fick kraften att gå emot allting, att "vi", en del av universum blev gudar?

 

 

det låter ju extremt otroligt och "övernaturligt"

 

 

vi ÄR slavar, hela våra livs styrs av att; se så bra ut som möjligt, ha skön sex, bli framgångsrik, ha en fin och stabil familj, njuta av att andra ser upp till en, var så intelligent som möjligt, bli bäst i världen på något osv. osv

 

men VARFÖR?

 

därför det skapar någon slags "lycka" och välbefinnande i oss..

 

vi drivs av precis samma kraft som allting annat i hela universum styrs av, bara att vi vägrar inse det..

[eurythmech]

Ja, det skulle jag också vilja veta. Kan inte komma ifrån att det måste ha använt sig av någon form av finfin FM-skala. Jag har inte läst studien (studierna?) i sin helhet. Hittar en hänvisning i min kurslitt till:

 

Breedlove, S.M., & Hampson (2002). Sexual differentiation of the brain and behavior. In J. B. Becker, S.M. Breedlove, D. Crews, & M. M. McCarthy (Eds.), Behavioral endocrinology (2nd ed). Vambridge, MA: MIT Press.

 

Eurythmech, orkar du kolla?

 

Nej, om inte någon kör upp texten i ansiktet på mig. (läs: URL)

Har full upp med bonushorande, jobb, flytt och tänkte försöka klämma in en fylla någonstans också.

 

Vilken menar du förresten, androgenokänslighet/överkänslighet elelr androgynitet?

 

Jag tänkte först och främt på den där det påstods att mänskligheten blivit mer androgyn. Men jag ställer mig tveksam inför det andra resultatet av ungefär samma anledning.

 

Oavsett årtal är det väldigt intressant att få ett svar på den här grenen av diskussionen. De som anser att vi numera är självbestämmande, och INTE slavar av vårt genetiska arv, NÄR anser de att den förvandlingen inträdde?

 

Jag är ute på tunn is över djupt vatten nu, då jag inte är någon evolutionsbiolog, men så länge ingen annan heller är det kan vi väl resonera oss fram till något som de goda lekmän vi är...

 

Jag håller med delar av det du säger, partiellt.

T.ex det finns sannolikt en biologisk (evolutionär om du vill) bakgrund till att vi känner kärlek.

 

Men jag har en känsla av att du starkt överdriver evolutionens inverkan på vårt vardagliga liv.

Evolution har gjort vårt genom till det det är, men för individen misstänker jag ändå att den fria viljan existerar.

Om man är liberal med ordet "fri", vill säga.

 

Jag har svårt att se att evolutionen är den enda faktor som påverkar mitt val av glass (även om den säkert spelar roll då jag köper en calippo för att kompensera för min diminutiva kuk, för att plantera något slags självförtroende i mig, så att också jag en dag kan få betäcka någon utan preventivmedel)

[Myssion]

Vilken menar du förresten, androgenokänslighet/överkänslighet elelr androgynitet?

 

Jag tänkte först och främt på den där det påstods att mänskligheten blivit mer androgyn. Men jag ställer mig tveksam inför det andra resultatet av ungefär samma anledning.

 

Det var jag som skrev det, inte Zyr. Blanda inte ihop David Hasseldork med en katt-tokig grek...

 

Texten är en översikt över Per Schioldborgs forskning, så någon exakt metod finns tyvärr inte att tillgå (det är inte heller en enda studie, utan flera, oberoende av varandra). Jag får pussla lite med det jag kommer ihåg av hans föreläsning.

 

Först har man, som jag har förstått, låtit åtskilliga människor definiera vad de tycker är manligt eller kvinnligt och kategoriserat detta i två grupper, manligt och kvinnligt (duh). Detta har man gjort inom genusvetenskapen också, så vitt jag vet. Nu har du alltså inte på något sätt någon "sann" uppdelning av vad som är kvinnligt och manligt, utan vad människor i allmänhet anser vara manligt och kvinnligt, dvs den sociala konstruktionen av kön, dvs genus. Därefter har man nya individer som får fylla i ett formulär, där de olika egenskaperna står med. För varje egenskap ska man fylla i om man tycker att man uppfyller den egenskapen, eller inte alls gör det, på en skala. T.ex. så får du ordet "auktoritär", varpå du sätter ett kryss på en linje, där höger är jätteauktoritär och vänster inte auktoritär alls. Sedan fortsätter testet så med en massa olika egenskaper, blandade, så att man inte kan se något mönster.

 

Nu har du ett resultat, där vissa människor har fått ett högt resultat på "manliga" egenskaper (alltså inte "sant" manliga egenskaper, utan det som folk i allmänhet anser vara manliga egenskaper") och ett lågt på "kvinnliga" egenskaper, och vice versa, och där vissa har fått högt på båda, och andra som har fått lågt på båda. Det är alltså inte en kvantifiering av egenskaperna som sådana, utan en kvantifiering av hur människor upplever att de uppvisar egenskaper som "tillhör" respektive kön.

 

Därefter har man gjort flera liknande undersökningar över tid, och kan då se att andelen människor som uppvisar ett högt resultat på båda skalorna har ökat jämfört med förut. Människor verkar alltså känna sig mindre och mindre begränsade av könsrollerna och "vågar" träda ur dem.

 

Sedan har man gjort andra studier där man har jämför de androgyna människorna med andra individer, och har då sett att dessa ofta är bättre ledare, bättre på att kommunicera, har ett bättre sexliv och ett bättre självförtroende och en massa annat smått och gott.

 

 

Hur de andra undersökningarna har gjorts vet jag faktiskt inte, jag kommer bara ihåg resultatet, men jag ska se om jag hittar den infon någonstans också.

 

Vilken del är det du är tveksam till?

[eurythmech]

Vilken del är det du är tveksam till?

 

Heh, snyggt citerat av mig

 

Jag skulle verkligen vilja fördjupa mig, det låter intressant.

Man blir ju t.ex nyfiken på hur urvalet av de olika testgrupperna (samt "normeringsgruppen" gjordes.

 

Dessutom, om bara testgruppen men inte referensen ändras över tid finns väl risk för överlappningar?

[Andrew_W]

Ok, jag kan inte fatta att jag fortfarande orkar hänga kvar i den här diskussionen, men det kliar lite för mycket i fingrarna tydligen. Har inte hittat artikeln, men däremot en fin länk till boken där den publicerats. För alla evolutionsfantaster borde omslaget till denna bok framkalla ett orgasmiskt klimax utan dess like.

http://mitpress.mit.edu/catalog/item/default.asp?ttype=2&tid=8729&mode=toc

 

"The external orgnas will develop as female. Studies have shown that androgen-insensitive individuals are generally feminine in appearance, preferences and abilities".

 

.... så de verkar ju ha titta på både utseende och beteende för att förklara hur just utseende och beteende påverkas av hormoner. Känns ju som en finfint cirkelresonemang, men nu har jag ju inte läst artikeln. Det känns ju bara instinktivt lite tveksamt att se hormoner som den enda förklaringen till att en pojke med kvinnliga könsorgan och feminint utseende skulle bete sig mer feminint än maskulint. Mätmetoden får vi nog lämna därhän.

[Andrew_W]

Först har man, som jag har förstått, låtit åtskilliga människor definiera vad de tycker är manligt eller kvinnligt och kategoriserat detta i två grupper, manligt och kvinnligt (duh). Detta har man gjort inom genusvetenskapen också, så vitt jag vet.

 

Jo, jag funderade på om det var sådana androgynitetstest som kunde ligga bakom, men de har fått mycket kritik.

 

Dels har androgyniforskarna tagit för givet att M och F är två oberoende dimensioner, dels har man visat att androgyniskalorna saknar intern konsistens, de "maskulina" frågorna var inte relaterade till samma underliggande faktor (inte heller de "feminina"). I sådana fall blir det ju svårt att säga att M och F är två enhetliga dimensioner.

 

I could go on, men istället kan jag rekommendera läsning för den som är intresserad.

[Hjort]

För alla evolutionsfantaster borde omslaget till denna bok framkalla ett orgasmiskt klimax utan dess like.

Jag är rädd för babianer, men jag uppskattar tanken.

[Myssion]

För alla evolutionsfantaster borde omslaget till denna bok framkalla ett orgasmiskt klimax utan dess like.

 

Jag är rädd för babianer, men jag uppskattar tanken.

 

Var ser ni babianerna? Det är ju en bild på två medelåders, vita, heteresexuella (?) män som gosar.

 

 

Känns ju som en finfint cirkelresonemang, men nu har jag ju inte läst artikeln. Det känns ju bara instinktivt lite tveksamt att se hormoner som den enda förklaringen till att en pojke med kvinnliga könsorgan och feminint utseende skulle bete sig mer feminint än maskulint.

 

 

Ja det är helt klart tveksamt. Att personen ifråga beter sig mer feminint än maskulint kan ju knappast åtskrivas endast hormonerna, men som jag har förstått det så menar man att dessa pojkar/flickor ser ut som flickor och beter sig mer feminint än andra flickor (även "vanliga" flickor påverkas ju i större eller mindre utsträckning av androgener, både som foster och under puberteten). Nä, hur de har mätt vet jag faktiskt inte.

 

Dels har androgyniforskarna tagit för givet att M och F är två oberoende dimensioner, dels har man visat att androgyniskalorna saknar intern konsistens, de "maskulina" frågorna var inte relaterade till samma underliggande faktor (inte heller de "feminina"). I sådana fall blir det ju svårt att säga att M och F är två enhetliga dimensioner.

 

Nej, de har inte tagit för givet att det är två oberoende dimensioner, det är det de har kommit fram till. Men om man bortser från metodiken (som man naturligtvis (nästan) alltid kan ifrågasätta), menar du att det skulle vara orimligt att påstå att "manligt" och "kvinnligt" är två dimensenioner istället för två ändpunkter på en skala. Att man inte skulle kunna vara både auktoritär/initiativtagande etc etc och samtidigt öm, kärleksfull, vårdande och bla bla bla låter väl mer orimligt isåfall?

 

Intern konsistens har jag inte koll på (sov igenom de flesta metodikföreläsningar... ) så kan inte kommentera det riktigt.

[eloge38]

Ang. farlig forskning

 

Forskning som visar:

- att en religon är en direkt lögn

 

Ska man då lägga ner all forskning om Big Bang och evolutionen?

[Hjort]

- att en politisk ideologi är totalt fel

Många, om inte rent av alla, politiska ideologier är totalt fel.

 

- att en religon är en direkt lögn

Alla religioner är direkta lögner. Det behöver man förstås ingen forskning för att förstå iom att de flesta inte ens håller om man bara accepterar att grundläggande logik måste gälla.

 

hur att göra så att en människa lever för evigt

Det kommer inte att hända, och jag ser inte problemet med att möjliggöra en livslängd på ett par hundra år. Jäkligt korkat ur ett allmänt perspektiv så klart, men de som får möjligheten blir säkert glada.

 

Uppenbarligen så finns det ju personer som kommer ha problem med ovanstående och exempelvis bomba abortkliniker eller bli hysteriska över serier. Grejen är att jag mentalt sorterar undan sådana människor i kategorin "dårar vars åsikt inte är värd att ta på allvar".

[Andrew_W]

Ok, androgyniforskning är inte mitt gebit och jag har inte någonsin suttit med ett sånt här test framför mig (bara ett utdrag av ett test), men jag tänker göra ett försök att sammanfatta kritiken. Myssion, du har rätt i att man alltid kan ifrågasätta teorier och metoder (vilket i sig är nödvändigt), men i det här fallet tycker jag att kritiken är viktig av flera anledningar.

 

Nej, de har inte tagit för givet att det är två oberoende dimensioner, det är det de har kommit fram till.

 

Jo, det är precis vad de gjort. Grundtaken bakom testet är just att feminitet och maskulinitet ÄR oberoende. Det började på 70-talet då feministiska psykologer började teoretisera kring oberoende mellan f och m och utvecklade teorier om psykologisk androgynitet. Det är viktigt att komma ihåg att denna forskning bottnar i en reaktion mot den psykometriska personlighetspsykologin som behandlade F och M som en dimension (alltså bipolära), som i sin tur växte fram ur intelligensmätningshysterin från 1900 till typ 1940 (då man mätte intelligens på kvinnor och män och jämförde). Från typ 1940 började man förstå att det fanns mer likheter än skillnader mellan mäns och kvinnors prestationer i intelligenstest och då började man alltså intresserad sig mer för olika personlighetstestest som skulle mäta maskulina och feminina personlighetskarakteristika. Problemet med FM-testen behöver jag ju knappast dra. Tanken var alltså att utveckla bra metoder fria från sexism, där F och M sågs som oberoende av varandra OCH att det dessutom var möjligt (och bra) att vara både maskulin och feminin.

 

Det testet du beskrivit verkar väldigt likt Bem Sex Role Inventory (BSRI), konstruerat av en känd androgyniforskare, Sandra Bem. Det intressanta är väl att den samhälleliga idealbilden av kvinnor och män som man kan se i BSRI stämmer bra överens med MF-testen. Det nya är här alltså inte innehållet utan att man kan räkna poäng i två oberoende dimensioner, som du vet. Det är alltså ingen "upptäckt", som du skriver, utan testet är konstruerat så från början, det ligger ju i själva designen av testet. Det finns även tankar om att det skulle vara önskvärt att svara "androgynt" och detta antagande ligger också till grund för forskningen som säger att androgyna skulle må och lyckas så mycket bättre. Problemet är att androgyni inte verkar ha särskilt stabila samband med dessa andra mått. Sandra Bem har tydligen själv övergivit androgyniteorin.

 

Vad gäller den interna konstistensen i testen så visade det sig, som jag skrev, att de maskulina frågorna inte var relaterade till samma underliggande faktor. Det betyder att t ex de maskulina orden aggressiv, ambitös och analytisk kanske inte är det minsta relaterade till varandra. Alltså kan maskulinitetsskalan mäta flera olika faktorer. Samma problem gäller de feminina orden. Det i sin tur påverkar ju naturligtvis huruvida man kan se maskulinitet som en enhetlig dimension, hänger du med? Dessutom är inte innehållet symmetriskt i förhållande till M och F. De flesta av de maskulina frågorna är färdigheter eller aktiviteter som bidrar till social framgång (t ex "fungerar som ledare" och "har lätt att fatta beslut"), medan de feminina frågorna snarare betecknar olika tillstånd (t ex "barnslig" och "blyg"). Detta bidrar till osäkerheten om vad skalorna faktiskt mäter. I övrigt finns det diskrepans mellan olika androgyniskalor varför man ytterligare kan fråga sig vad maskulinitet och feminitet egentligen består av. Dessutom kan man kritisera själva termen androgyni (som ska betyda oberoende av kön) eftersom på det sätt androgyni har mätts, definieras individer som androgyna i relation till olika könsstereotyper, och INTE till beteenden som inte är könnsspecifikt sammankopplade. Och där någonstans börjar väl teorin knaka ordentligt i fogarna?

 

Vidare är det inte strukturella förhållanden och stereoptyoer man mäter, men konsekvenserna av dessa framställs som om de vore individuella egenskaper. Idag används androgynitesten på ett sätt som inte var de feministiska psykologernas tänkta utgångspunkt, nämligen som traditionella personlighetstest där man försöker finna någon form av inre egenskaper.

 

menar du att det skulle vara orimligt att påstå att "manligt" och "kvinnligt" är två dimensenioner istället för två ändpunkter på en skala. Att man inte skulle kunna vara både auktoritär/initiativtagande etc etc och samtidigt öm, kärleksfull, vårdande och bla bla bla låter väl mer orimligt isåfall?

 

Det jag menar är inte att det är orimligt att påstå att manligt och kvinnligt är två dimensioner istället för två ändpunkter på en skala, utan att det är orimligt att tänka på det både som två dimensioner och som två ändpunkter. Allt tyder på att det är betydligt mer komplext än så och att androgynitetsbegreppet därför är problematiskt.

 

Jag hoppas att du förstår nåt av allt det jag har skrivit. Det är rörigt och komprimerat, men jag är glad över att jag fått babbla på med nån på det här forumet om det här för i ärlighetens namn hade jag aldrig väntat mig det.

 

Hälsningar M.

[Myssion]

En jäkla massa text.

 

Ok, tack så mycket för den mycket intressanta utläggningen, hade bara texten om Schioldbergs forskning att tillgå, och vill minnas att han under föreläsningen sa att teorin var ett resultat av forskningen, inte ett antagande inför den, men då minns jag nog fel. Alltid kul att lära sig något nytt.

 

Visst är det problematiskt att se manligt och kvinnligt som mätbara parametrar överhuvudtaget, men på något sätt måste man ju också konstruera en teoretisk modell för att fånga verkligheten.

[Myssion]

Även om metodiken går att ifrågasätta så gillar jag att man frångår den bipolära modellen av manligt/kvinnligt då man genom det uppmuntrar människor att inse att man faktiskt kan uppvisa egenskaper/beteenden som traditionellt betraktas som t.ex. kvinnliga utan att för den skull känna sig mindre manlig. Att vara trygg i sin könsroll är ju att kunna kliva ur den, så ett steg i rätt riktning måste det ju ändå vara.

[eurythmech]

Ju mer jag tänker på det...

 

Vilket konstruktivt/intressanta syfte kan man ha för att forska kring androgynitet och könsstereotyper?

[Andrew_W]

men på något sätt måste man ju också konstruera en teoretisk modell för att fånga verkligheten.

 

Jo, men problemet är ju att verkligheten som du vill fånga, är mer komplex än att den låter sig fångas i två (enhetliga) dimensioner av manligt och kvinnligt.

 

Att ifrågasätta det bipolära tänkandet var ju just det som var poängen med androgynitetsforskningen, men någonstans på vägen har den trillat ner i samma fälla.

[Myssion]

Andrew_W: Var har du lärt dig allt det där? Synd att man bara skrapade lite på ytan när jag själv läste om det.

 

Verkligheten är ju alltid mer komplex än vad som låter sig fångas i en teoretisk modell, men om man förstår modellens begränsningar så kan den ju ändå vara till viss hjälp.

[Andrew_W]

Andrew_W: Var har du lärt dig allt det där?

 

Ha ha, ja du. När jag inte spelar poker, hänger med hunden eller hinkar vin, så läser jag en femårig utbildning (en som innehåller ganska mycket psykologi ) så jag har tid att mossa ner mig ordentligt, dessutom har jag väl ett intresse för det. Sen får jag väl erkänna att det bläddrades en hel del i litteraturen här hemma under kvällen, men det var bara roligt, så nördig man kan bli.

 

Gud, jag är så beläst och belevad och fantastisk som individ, ganska fulländad faktiskt, när jag läser vad jag just skrivit. Nä, allvarligt talat, sluta smickra mig (vilket du inte gjort, men jag börjar genast tolka det som det), det är inte bra för mitt ego.

[Hjort]

Vilket konstruktivt/intressanta syfte kan man ha för att forska kring androgynitet och könsstereotyper?

För att exempelvis hitta olika bias som folk har kring det hela. Säg att vi är 20% troligare att anställa en man än en kvinna med likvärdiga meriter så kan vi försöka utforma någon form av mörkningsdel av processen för att minimera det här biaset och dels få en mer jämställd arbetsplats samt även se till att vi maximerar sannolikheten att få mest lämpade person anställd.

 

Rimligen så finns det en massa användningsområden utöver det, och "för att det är intressant" duger annars bra för mig.

[Andrew_W]

Ju mer jag tänker på det...

 

Vilket konstruktivt/intressanta syfte kan man ha för att forska kring androgynitet och könsstereotyper?

 

Som jag skrev så var ju androgyniteorin en kritik mot tidigare personlighetsteorier. Fram till 70-talet fanns det ett antagande i test av feminitet och maskulinitet att ju mer maskulint en man svarade ju mer psykiskt frisk var han och ju mer feminint en kvinna svarade desto mer psykiskt frisk var hon. Det har alltså kopplats till mental hälsa, som i de gamla testen således såg helt olika ut för män och kvinnor! Det är bakgrunden till androgyniteorin och dess forskning, som utgick från tanken att det maskulina och feminina är viktiga komponenter i en balanserad personlighet. Kopplat till mental hälsa sågs extrem maskulinitet och extrem femininitet som negativt. Därvav studierna att androgyna skulle må mycket bättre och lyckas bättre med ditten och datten.