Gå till innehåll

lessen

Members
  • Innehåll Antal

    12
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av lessen

  1. För mig är det samma sak, missbruk är ett problem av något slag och uppstår av en anledning. Spelar man när man ej bör är det ett missbruk enligt mig och fortsätter man är det ett beroende.
  2. Det du beskriver är de största "symptomen" jag sett hos folk, två personligheter i en och samma kropp vars motsatser är som dag och natt. Den största förklaringen till varför många spelar brukar vara spänning eller brist på annat. Det känns dock för enkelt, skulle man fylla livet med spänning, god ekonomi och sysselsättning och voilá så ser man aldrig mer åt spelandets håll..? En spelare som har alltet och mycket mer då? Och ändå dras till det, i vilken kategori hamnar de personer? Det är väl de som kan undanfly rubriken "spelmissbrukare". När man väl hamnat i mörker är det svårt att minnas
  3. Efter att jag gav mig in i ett förhållande med en spelmissbrukare där kampen om att förstå och försöka ändra började har jag blivit mer nyfiken kring detta som än idag är för mig ett mysterie - varför det inte bara går att sluta. Jag har varit på föreläsningar och läst expertutlåtanden kring detta problem som förr var okänt för mig. Jag har insett, trots alla försök, att man aldrig kan ändra ett beteende när det frivilligt ej önskar ändras. Jag riktar nu min fråga till er som varit/är spelmissbrukare, utan något annat syfte än att försöka förstå grunden till spelandet: Vad fick er att s
  4. Ett helt år senare har han nu insett och erkänt sitt missbruk och gått på stödgrupper sedan en månad tillbaka. Han var ärlig mot sig själv för en månad sedan när han verkligen hamnade i botten. Igår fick han återfall och ringde helt förstörd. Vi har sedan tre månader tillbaka bott isär, jag fick nog av dåelandet och alla lögner. Sakta började mitt hopp komma tillbaka, han gick ju på möten och hade insett. Till igår då åtetfallet kom tillbaks. Kände mig..bedragen..på något sjukt sätt... Han frågade om jag kunde följa med till stödpersonen som han hade fått tid hos eftersom det var
  5. Några månader har nu gått och det har inte varit ngt pokerspelaned..jag bröt ihop och efter en tid lovade han mig att inte spela poker mer om det var så viktigt för mig. Istället spelar han annat..jag vet inte vad men på ngt sätt drog han in 90 000 förra månaden. Och denna månad då? Vodka löning satte han sig vid datorn lika ivrig som alltid och syntes inte till förän dagen efter helt besvärad. Jag förstod att han spelat bort hela lönen..på en dag. Jag tippar på betting..för sport är det han slaviskt följt sen han slutade med pokern. Jag sa till honom att detta inte funkar..han håller ju
  6. Pokertermer låter som rena kinesiskan i mina öron (ögon).. Såg att någon kommenterat att jag blir nojjig när han gav mig svaret jag ville höra. Det var för jag innerst inne inte tror på svaret, och blev chockad att han inte sa emot istället. Missbrukare eller ej, att han mår dåligt av pokerspelandet säger väl en del? Någon annan nämnde att jag redan bestämt mig för att lämna och letar stöd/mod till det. Det stämmer inte, efter 1.5 års oro sitter jag ännu och letar svar.. Sitter ensam denna jul o haft massa tid att tänka. Om det ej är ngt missbruk, är inte valet mellan mig och pokern
  7. Tack för ett välutformat och vettigt svar!! Hans tecken visar missbruk, han påstår det är för tidsfördriv. Glömde nämna att han sa vi kan skriva kontrakt på att han aldrig kommer spela igen. Ska tillägga att större TÄVLINGSMÄNNISKA än honom finns inte. Att han är villig att skriva löfteskontrakt på ngt. han ej får bryta för då innebär det att han är den som förlorat? Jag får börja där, se vad hans handlingar visar. Har jag tur menar han det han lovat. Vet nästan redan nu att löftet kommer brytas. Och då kvarstår en sak, att lämna eller få han att erkänna sitt missbruk och se hur lång
  8. Kort sagt bluffar han för att se om jag ger med mig? Känslan jag fick var att han spelat upp pengarna nu efter en vecka så då kan han "lugna" mig med sitt prat tom. nästa månadslön.. Gör så ont i mig. Självklart hade jag lämnat han rakt av om det inte vore ngt speciellt mellan oss. Men finns en anledning till varför jag vill hoppas..hoppet som blir mindre för var dag..
  9. Det sägs ju att man aldrig kan ändra en person förrän de själva vill ändras och att steg ett är att acceptera sitt missbruk. Han tycker ju inte att han är beroende av det och jag kan ju inte övertala honom annat. Finns det då alltså inget hopp? Allt han sa igår, är det bara skitsnqck? Finns det inget annat att göra än att lämna o gå vidare? Jag sa även att han enbart ska lägga ner pokern om han själv känner att det är ngt han skulle kunna vara utan. Inte för min skull. För vill inte ha lögner och spelandes i smyg. Sa att om han bestämmer sig för det så ar det bra att avanmäla alla nyhetsma
  10. Åhh tack för alla svar och för stödet! Blev klokare av era inlägg och känns bra att höra att jag ej överdriver, och ändå tog jag ej upp allt. Har tagit upp det med han många ggr men tydligen på fel sätt då det alltid slutat i bråk. Igår kväll tog jag upp det på ett helt annat sätt och det gick bättre, han ville lyssna. Jag sa som det var helt enkelt och varför jag varit så deppig: Sa att om pokern är något han verkligen brinner för så kan jag inte ta det ifrån honom. Jag kan inte heller ändra på honom, det är inte rättvist. Samtidigt känner jag mig själv och vet detta inte är ngt jag
  11. Ojj blev ett långt inlägg.. Hoppas någon mer insatt i området än mig orkar läsa och svara. Jag kan ingenting om poker utan tycker enbart han beter sig konstigt gällande detta spel, som är ett jobb enligt honom som fastställts i domstol.. Vad ska jag göra? Vill bara han ska sluta spela och leva ett vanligt liv, betala av sina skulder även om det tar 100 år. Men han kommer alltid spela säger han för det är hans intresse. Men han kommer spela ansvarsfullt från o med nu sa han. Är det ansvarsfullt att skippa jobbet hela veckan...???
  12. Vet varken ut eller in och antar att jag skriver här i hopp om att få lite svar som gör mig lite klokare i mina beslut.. Är sambo med en kille jag träffade för 1½ år sedan. Ganska snart framkom det att han är skuldsatt (både inkasso och kronofogden). Han började samla på sig skulder vid 22 års åldern då han blev utan jobb och tog sms lån och kredit osv. som han sedan ej kunnat betala av och därmed fått olika skulder i och med att han ej kunnat betala fakturor, hyra osv. (han är idag 27 år som mig). Jag valde att fortsätta träffa honom ändå. Han flyttade ifrån sin far som han bott hos i
×
×
  • Skapa nytt...