Jag anser att skolan och det sätt vi studerar på idag inte främjar kunskap utan någon form av förmodad kunskap. Att pumpa ut kunskap som är reglerat och passar vissa till viss del är att skjuta sig själv i foten. Kunskap kommer från dig själv och din egen förståelse kring den verklighet du tar del av. Att kategorisera in viss kunskap som väsentlig gör också att annan kunskap blir oväsentlig, men för vem är den oväsentlig? Hur kan någon annan avgöra vad som är relevant i ditt liv? Jag är av den åsikten att vår skola och studier skall bedrivas utifrån individen. Och hur gör man det? Finns mängder med fall där elever åsidosätts för att det inte finns möjlighet att fördjupa sig vidare, dåligt med lärare, gruppens "bästa" osv. Idag har vi inte resurser som ger oss möjlighet till att låta varje individ välja sin bana och studera det som känns mest relevant, vare sig det är matematik, svenska, musik, konst, svampplockning eller vad det nu än må vara. Men det är också enbart en konsekvens av det samhälle vi lever idag. Och det synsätt vi har på människan som kollektiv och anpassade till majoritetens "bästa".
Jag kan tänka mig att vår framtida utbildning skulle kunna se ut som att vi söker oss till lärare efter intresse. Det kommer alltid finnas lärare som är villiga att lära ut, speciellt om dom är intresserade av sitt ämne. Vi kommer också få någon form av naturlig konkurrens situation där dom lärare med mest kunskap och intresse kommer vara dom som kommer kunna bedriva sin verksamhet. Vi kommer kunna sprida ut kunskap så att det nu kommer att gälla allt som livet har att erbjuda. Det är inte längre fastslagen kunskap utan en individ som berättar om sin erfarenhet och syn på något. Anser man det inte vara relevant så är det inte det heller. Att låta individen få välja vad man vill veta och bygga sin egen utbildning därifrån utan ramar gällande tid och bestämmelser kring vilken kunskap som är ett måste. Att knyta kontakter och bygga nätverk är något som hör livet till och något som också studeras längs hela ditt liv.