Jag har börjat skriva ett inlägg här ett par gånger men till slut raderat det före post varje gång då jag tycker det har blivit sån otrevlig ton hur jag än vrider på det men here goes. I en sån här challenge, hur orkar du sitta och vara så emotionellt investerad i varje dagsresultat? SNGs är extremt statiskt, och DoNs är ju extremt mycket så. Att varje dag glädja sig/bli ledsen över ett dagsresultat känns så jävla onödigt även om jag förstår att det är human nature. Jag kan förstå att folk har svårt att släppa känslorna om du t.ex. grindar cash/mtts där en hand kan definera 12h-sessionen one way or the other, men du är volymgrinder och det är det du har valt att vara.
När du vet att du måste spela XX(X?) sngs per dag och jag vill inte ens tänka på hur många totalt för att nå SNE; är det verkligen värt att hänga upp sig på en jävla utdragning?
Mvh vill väl , gl