Jag vet inte vad detta har med saken att göra, men jag sörjer inte, och har aldrig sörjt folk som omkom vid tornen. När supermakten USA drabbas så kablas det ut över hela världen, annars ser det dagligen ut som 9/11 på mängder av ställen på våran jord, utan att folk knappt lägger notis om de.
Därtill inte sagt att jag tycker det är tragiskt att världen ser ut som den gör, men min riktiga sorg fokuserar jag på folk i min närhet.
edit: jag kanske kan säga att jag ständigt bär på sorg för att världen ser ut som den gör, men jag har svårt att tänka på misären på daglig basis. Då går man under mentalt.