Att stänga av Roffe var ett gemensamt beslut, ett beslut vi länge övervägde och i det längsta försökte hitta en lösning på.
Jag bad honom personligen vid flera tillfällen att "tagga ner", inte "pissa hofflaskan överfull igen" osv
Men dessvärre ville han inte ta till sig det, han ville heller inte rätta sig efter det regler och riktlinjer vi har.
Många saker tillsamman gjorde tillslut det hela ohållbart. Så enkelt är det.
Hade vi/jag trott att han skulle/ville återvända och ändra iaf på en del av sitt beteende kunde man kanske ta upp saken till diskussion.
Men senaste dagarnas poster på div andra ställen tyder väl snarare på motsatsen.
Han fick fler chanser än någon annan har fått, detta trotts att han envisades med att vilja bli behandlad som "alla andra"
Vi särbehandlade honom, ja. Vi tillät fruktansvärt mycket mer än vi någonsin tillåtit under min tid av någon annan.
Det finns helt enkelt inte mer att säga. Han fick sina chanser, han visste om dem, han visste om förutsättningarna men sket fullkomligt i det.
Någon vidare diskussion om det här är iaf mitt tycke lönlöst och därför kommer jag inte ägna mer kraft och energi åt det här. Jag är innerligt trött på hans påhopp på alla möjliga ställen.
Så vill ni ha mer svar angående Roffe får ni söka dem på andra ställen än hos mig.