det låter mycket rimligt. jag kom på att jag själv blev bortskämd som barn och nu i vuxen ålder misslyckats med mer eller mindre allt jag tagit mig för, oftast av lättja eller amotivation. så jag kanske ska tänka mig för vad jag skriver.
nu har jag iofs dålig koll på forskningen om barnuppfostran, men jag antar att det är många saker som vi inte kan vara säkra på hur det påverkar barnet senare i livet. därför känns det kasst att missunna barn saker man vet skulle ge stor kortsiktig glädje, för att det finns en risk att det kan leda till oönskade beteenden i framtiden.
jag tycker det borde gå att överösa sitt barn med presenter om man bara mixar in en lagom mängd prestationsbaserade belöningar och några väl valda livsläxor om att man inte ska ta saker för givet m.m.
vad tror ni tex. om att ena året ge barnet en replika av dödsstjärnan i skala 1:1 i födelsedagspresent, för att nästa år ge honom en studsboll?