Den blev till och med lååång.
Reserapport.
Anlände till Stanstead dagen innan match och sicksackade mig fram till hotelet som låg vid Aldgate station, alldeles vid Brick Lane. Hotelet var rätt nice för prisnivån och jag fick en dubbelsäng och en enkelsäng för mig själv. Området i sig var rätt skabbigt med mycket utomlänningar och marknadsstånd som sålde krimskrams överallt. Tog mig en vända längs Brick Lane som är känt för sina många konstnärer, matställen och även en del kända klubbar som jag förstått det.
Fast en Måndagskväll var det inte så djävla spännande och det var mest skitigt och luktade illa. Var svårt att hitta en pub som visade Pool - Villa och jag gick tillbaka till hotelresturangen för att se matchen.
Efter den drog jag in till city och hängde runt ett par timmar på lite olika random hak. Avrundade dock kvällen tidigt och begav mig tillbaka till hotellet för sömn.
Vaknade upp vid nio på matchdagen och låg i sedvanlig mpee-stil och drog mig ett par timmar. Bestämde mig sedan för att dra ut och käka något snabbt innan jag begav mig ut mot pubarna. I receptionen sprang jag överaskande på 3 Västeråsare som jag känner flyktigt. Dom var i London av samma anledning som jag och vi bestämde för att ladda tillsamans innan matchen. Dessa tre herrar har tillsamans över 100 resor till London och Upton Park så jag såg fram emot att bli guidad till lite nya ställen.
Vi började på något ställe i närheten av hotelet då det var någon känd pub som dessa anglofiler bara var tvunga attt gå till. Hängde inte med ritkigt men tror det var någon gammal gangsterboss som blivit skjuten på puben på 60-talet. Blev två pints var där och lite biljardspel på ett väldligt snett bord.
Efter det drog vi oss till tunnelbanan för att ta oss ut mot Plaistow Station, som är stationen före Upton Park. På mina tidigare resor har jag alltid åkt ända fram och spenderat tiden på pubarna som ligger alldeles vid arenan.
Vi var ute i god tid, fem timmar innan matchstart men det var redan helt smockat med poliser.
Vi blir genast plockade och fick genomgå deras variant av PL 19. Hundra frågor ställdes och dom blev bara mer misstänksamma när dom förstod att man var från Sverige. För honom var det obegripligt att 4 Svenskar åkt från Sverige för att se denna match i en djävla ligacup. Sen när han hittade snusdosan förjade han älta på med frågor om vad fan det var. När jag svarat Swedish tobaco ett par gånger släppte han det och muttrade något om "tea bags".
Tog alla personuppgifter, vart jag bodde i London, när jag skulle hem och min hemadress. Utlämnadet av min hemadress gick sådär och det slutade med att jag själv fick skriva in det i blocket. Väl ute ur stationen så är det poliser exakt överallt. Frågan vilket lag man stödde fick man konstant och det var bara att svara West Ham med så brittisk accent man kunde för att inte dra på sig misstankar.
Hamnade först på ett liten pub men som var ritkigt skabbig, men ändå charmig på något sätt.
Gick sedan vidare längs dom nu mer välfyllda gatorna till The Victoria pub. Här var det massor av väldressade herrar som såg ut som dom gått igenom 4 världskrig. Dom flesta stod utanför puben där ett par bord fanns medans det inifrån i den trånga puben dånade Cockney Rejects ur en gammal stereo. Tog ett tag att få fram 4 öl men vi lyckades med någon konstog kedja få ut fyra öl som vi njöt av utanför.
Stämningen var minst sagt spänt med stor polisbevakning, helicoptrar i luften och sinnesjukt mycket suppotrar pratandes i mobil. Lite då och då blev det en djävla fart på mindre grupper som snabbt joggade bort åt alal möjliga håll. Blir kvar där ett tag då mitt resesällskap börjar samspråka med en West Ham suppoter som dom träffat på vi en tidigare resa.
Bestämer oss sedan för att traska vidare och efter att en av oss åkt på ytterligare en polisutfrågning och genomgående visitation får vi till nästa pub.
Så fortsätter det det mer eller mindre ett par timmar. Pubarna efter Victoria hade inte riktigt samma kliental men polissirener tjöt konstant runt om hela området. När matchen började närma sig gick vi mot arenan och skildes vid min kortsida då dom hade biljetter på långsidan.
Sprang snabbt in på The Boleyn som är en klassisk West Ham pub med den absolut högsta ljudnivån. Har varit där tidigare bland annat innan Tottenham matchen och det är alltid bra stämning men idag var det helt sinnesjukt. Plöjer mig igenom mot toaletten längs in och hamnar i mitten av en "lets get fucking mental-ramsa och tillhörande kaos". Är ute på gatan 10min senare helt nerdränkt av öl och beslutar att gån in på arenan.
Väl på arenan ser jag att min plats redan är tagen så jag stälelr mig ett par rader nedanför på en tom plats. Matchen drar igång och stämningen är hög. Jag stod på Bobby Moore stand lower(ena kortsidan)som är "klackläktaren". Millwalls 2000fans på den andra kortsidan. Dagen till ära hade dock en STOR del av WH suppotrarna dragit sig längs långsidorna mot Millwall-fansen.
Kan ärligt säga att jag inte hade 100% fokus på matchen denna afton. 12 pints i kroppen och massa som hände runtomrking hela tiden.
Men West Ham hade väl mest boll ibörjan utan att egentligen skapa något. Ca 25min i matchen tar dock Millwall ledningen och deras kortsida går helt helt djävla wild. Halvleken fortlöper utan att mycket händer på plan. Var någon straffsituation där en Millwall spelare eventuellt tog med handen men har ingen vidare koll på om så var fallet. Domaren blåser av riktigt dålig halvlek och jag drar mig ner under läktaren för att få tag på en öl.
Ger dock snabbt upp denna ide då kön är enorm. Återgår till läktaren för att se att även min nya plats nu var tagen. Snor en ny och ställer mig och inväntar den andra halvleken.
West Ham tar över mer och mer i andra och har åtminsonde en riktigt fin chans av Collison som dock inte lcykas få bollen över linjen. Frustrationen växer allt mer bland suppotrarna och stämmningen går ner lite på min läktare. Dock är det fullt ös på Millwall och West ham nere på kortsidorna. Fansen hånar varandra konstant och millwalklacken hade verkligen en gräns i mitten, ena sidan tjafsade med West stand och en andra halvan med East stand.
I typ 80 minuten brakar det loss ordetnligt nere på West Stand då WH fans försöker ta sig förbi pilsen över till Millwall. Hörde i efterhand(vet ej om det stämmer)att droppen som fick bägaren att rinna över var att Millwall sjöng om Collisons nyss bortgånga far.
Folk från hela den läktaren rusar ner mot planket där det vevades friskt och ordningsmakten lyckas precis hålla tillbaka fansen. Ett par kom förbid ledet med poliser men kunde snabbt övermanas och släpas ut från arenan.
Hela arenan tänder till och hatet är enormt, hela arenan står upp sedan länge och "Stand up, if u hate Millwall" ekar. Krossar alla tidigare ljudnivåer jag upplevt på en fotbollsarena med hästlängder. Är småtumult på alla läktare med folk som är nere och viftar med poliser och matchvärdar.
Mitt i detta kaos slår Faubert ett djupt inlägg som Stanislas vräker in från kort avstånt. Arenan fullständigt exploderar och det adrenalinkicken jag fick då var helt kopiös. Folk läktarrasade och studsade runt rent hysteriskt och lyckan var enorm. Och den klassika "who are u" kördes igång.
Tyvärr stormades även planen av åtminstonde 100-fans. Majoriteten av dessa kom från Bobby More stand och hade inget att höra med det tidigare bårket på arenan utan var en ren och skär glädjeyttring. Dock en idiotisk sådan men som jag tycker matchvärdarna får ta på sig. Deras försök att stoppa inrusade suppotrar var väldigt tafatta och när väl 7-8 pers var inne så gav dom mer eller mindre upp. Merparten av folket som sprang in var barn och när folk insåg att matchvärdarna knappt brydde sig sprang fler och fler in. Vissa värdar gick tom och skrattade och high fivade suppotrarna.
6 minuters övertid utan något mera mål utspelade sig. Men vid detta tillfälle skulle jag kunna satt hela min rulle på att vi skulle ta hem det.
Förlängning 2x15 tar vid och fan är helt snurrig i skallen. Straffsituation då Hines(tror jag)blir fälld. Jag kollar bara på huvuddomaren som inte signalerar för straff men efter ett tag inser jag att linjedomaren vinkat. 2-1 skjuts enkelt in av Stanislas och jublet exploderar återigen, om än inte lika brutalt som vid kvitteringen. I sluten av första förläningshalvlek punkterar Hines matchen och den andra halvleken spelas bara av. Tyvärr fortsatte folk att storma planen efter varje mål och efter slutsignalen. Blev mer och mer patetiskt för varje gång. Stormningarna dödade lite av firandet i slutet och alla spelare lämnade planen omedelbart efter slutsignalen.
Köar mig ut ur arenan och beger mig mot den pub där jag skulle möta mitt tidigare sällskap. Hittar inte på dom utan sänker en öl och drar ett sms att jag beger mih hemåt. Var helt slut, både fysikt och psykiskt och den där ölen i halvtid hade nog varit bra om jag skulle orkat fortsätta. Drar mig mot plainstow istället för upton park station för att slippa köerna där och hamnar rätt fort i en vagn. Bra drag där inne som blir lite smått irreterat när 6-7 poliser kliver på. Det vanliga tjatet om bortkastade skattemedel ni vet. Ett par stationer bort reser sig kille mitt emot mig och drar av ett "Yid Army" precis innan dörrarna stäng. Oturligt för honom öppnas dom lika snabbt och det medelas i högtalarna att det blir ett kort avbrott på det var tekniskt problem på nästa station. Två överviktiga, dyngraka WH snubbar i matchtröjor tar då upp jaken tätt följd av samtliga poliser. Detta givetvis till våran stora förtjusning com höll i sig ända in till city.
På min "hemstation" springer jag på mitt resesällskap som även dom tackade för sig. Vi gjorde en avstickare till BK innan jag gick upp till mig.
Såg senare på nyheterna att en Millwall supporter hade knivhuggs i brösten och flertalet var alvarligt skadade. Otroligt tragiskt givetvis och jag kände mig lättat över att ha träffat folk jag kände. Annars hade jag till 95% säkerhet suttit på den pub (Queens) där den största sammanstötningen ägde rum.
Kanske låter green street wannabe hela reserapporten men låt så vara. Är så otroligt nöjd att jag fått uppleva detta.
Skulle inte byta ut denna upplevelse mot något annat derby eller CL/VM final om så tom Sverige spelade.
Edit: Massa stavfel och annat men jag är ingen djävla författare.