Semitiltar och frustration är dyrare än man tror. Jag resonerade på ungefär samma sätt som du angående tilt fram till ungefär ett halvår sedan.
Grejen är att man spelar sämre med lite frustration i bakgrunden (självklart är det extremt varierande från person till person). Genom att kartlägga mina semitiltar (genom att helt enkelt skriva ned när jag blivit känt mig en smula frustrerad) och sedan jämföra tidpunkter med PT-datan kom jag fram till att jag sänkte min ptbb med nästan 60% under mina frustrerade sessioner. Jag lät en av mina vänner genomgå samma undersökning och kom fram till att han minskat med cirka 45%. Till saken hör att vi båda ansåg oss i princip helt okänsliga för tilt. Och ja, jag är matematiskt utbildad, och ja, vi har korrigerat för det faktum att det ofta var förlorade potter som ledde till semitilten. Resultaten var förbluffande. Här hade jag definitivt hittat en läcka i mitt spel. Jag bestämde mig genast för att göra något åt det.
Nuförtiden ser jag på poker mer som ett schackparti där man känner glädje över att man lyckats förbättra sin position, om än bara så lite. Jag fokuserar helt på om mina beslut var korrekta eller felaktiga, om mina hd-uppskattningar har rätt sd vid korrelationsanalysen och om mina bedömningar av motståndarna var korrekta. Jag vinnlägger mig om att ALDRIG bli upprörd över hur illa mina motspelare spelar, istället blir jag glad om de bjuder mig på felaktiga beslut som gör min positionella styrka större (jag tvingar mig att le och känna mig harmonisk också när de drar ut mig). Om jag någon gång känner semitilten (som alltså inte är riktig tilt) komma smygande reser jag mig omedelbart upp och gör något annat en stund (t.ex. sätter på den lätt förvånade flickvännen).
Genom att alltid se till att vara harmonisk, samt att avbryta redan i semitiltstadiet har jag dessutom eliminerat de få men ack så kostsamma absurdtilt-donk-bajs-JAG_SKA_SLAKTA_DIG-sessionerna. Mina resultat har förbättrats och dessutom har poker lyfts från att vara ett jobb till att bli en konstform, ett ständigt sökande efter perfektion.
Min poäng är således, underskatta inte frustrationen eller semitilten. Den är förmodligen mycket dyrare än du tror.