Slaktavfall
-
Innehåll Antal
2 139 -
Gick med
-
Besökte senast
Forum Inlägg postade av Slaktavfall
-
-
Om du tror att man kan lagstifta bort huvudregeln om absolut majoritet med en tilläggsbestämmelse så kommer vi nog inte så mycket längre.
Jag tror inte jag någonsin har sagt att man kan lagstifta bort en huvudregel med en tilläggsbestämmelse. Du får gärna peka ut var du anser att jag har påstått det så kan vi säkert reda ut saken.
Det jag däremot påstår är att man med enbart tilläggsbestämmelser kan öka en minoritetsregerings möjlighet att få igenom sin budget på flera olika sätt.
Din och lolzors diskussion tycktes landa i motsatsen
Ah, tänkte 2/3-majoritet. För 3/4 så krävs väl då samtliga partier utom SD om man vill ändra.Det är möjligt att jag övertolkade ditt svar, men det verkade som att du trodde att alla ändringar i RO måste fattas med kvalificerad majoritet eller två likalydande riksdagsbeslut med val emellan. Tilläggsbestämmelse ändras på samma sätt som en vanlig lag, alltså med enkelt majoritetsbeslut (8 kap. 17 § regeringsformen).
Om du bara avsåg devves fullständigt vansinniga förslag kan vi avsluta den diskussionen eftersom förslaget bland annat kräver en ordning för att fastställa relativ majoritet och en massa annat.
Slutligen verkar du ovillig att diskutera ditt eget lösningsförslag / devvehybrid eller vad du egentligen menade med
Om man vill ändra på hur man antar budgeten så bör det enklast ske genom ett tillägg till 11 kap. § 18 där man anger att den budget med flest röster för vinner.Men nej, så enkelt som du får det att framstå här är det inte.
-
Fast tilläggsbestämmelser är formalia av liten juridisk vikt, såsom när ett möte ska hållas, hur långa anföranden som får hållas, vem som är ordförande i en viss nämnd eller vilket innehåll en ledighetsansökan ska ha.
Jag håller inte med. Bara en sån sak som att den ordning förslag ställs mot varandra i successiv elimination påverkar utfallet visar hur man med mycket små medel kan påverka. Idag är i princip allt vi har att gå på talmannens godtycklighet samt
Tilläggsbestämmelse 11.10.1När en omröstning ska ske, ska talmannen upprätta en omröstningsproposition. Om en särskild beslutsregel enligt 14 § ska tillämpas i ett visst fall, ska det anges i omröstningspropositionen. Omröstningspropositionen ska läsas upp och underställas kammaren för godkännande.
Omröstning ska ske elektroniskt eller, när det inte kan ske, med namnupprop.
Idag är praxis att man röstar mellan de två svagaste oppositionsalternativen och eliminerar det svagaste, och sedan går man vidare. Till slut ställs det starkaste oppositionsalternativet mot regeringens förslag. Det finns inget som nödvändigtvis ger regeringens förslag denna, i detta fall svaga, särställning.
Att ändra hur budgeten ska antas från huvudregeln om absolut majoritet till en specialregel om relativ majoritet kan inte ske genom en tilläggsbestämmelse utan utgör en huvudbestämmelse.Vem har sagt något om en specialregel för relativ majoritet? Är du fortfarande fast i Devves orealistiska och praktiskt ogenomförbara avskaffande av successiv elimination? Hur hade du ens tänkt dig fastställa en relativ majoritet?
För det första är förslaget odemokratiskt. För det andra kräver det betydligt fler svar än Ja, Nej, Avstår vilket för det tredje kräver en smärre ombyggnad av Sveriges Riksdag eller ett flerstegssystem. För det fjärde kvarstår alla andra Approval voting-problem.
Alternativen att föreskriva att ledamöterna ska rösta i alla omröstningar eller att ledamot endast får rösta en gång är mycket mer realistiska.
Om du vill hitta kryptiska tilläggsbestämmelser som verkar beskedliga men som besitter oerhörd kraft rekommenderar jag förövrigt 9.5.3 och 9.5.4, apropå definitionsproblemet.
-
Jag har alltså inte propagerat för en viss omröstningsprocedur utan endast försökt visa hur man juridiskt ska gå till väga för att ändra nuvarande regelverk till vad man nu vill ändra till.
Slutsatsen ska inte vara att det inte går att göra tillägg som påverkar sittande regerings möjligheter att få igenom sin budget i rambeslutsmodellens anda utan två likalydande riksdagsbeslut med val emellan (eller genom att beslut fattas med kvalificerad majoritet), vilket er diskussion tycktes landa i.
Tilläggsbestämmelse ändras på samma sätt som en vanlig lag, alltså med enkelt majoritetsbeslut (8 kap. 17 § regeringsformen)
För att avgöra vad som är praktiskt möjligt att åstadkomma med tilläggsbestämmelser måste vi ha något mer konkret och realistiskt att utgå från, t.ex något av de förslag som uppkommit i kölvattnet av Per Molander.
-
Jag känner mig borttrollad men visst pratar vi om själva omröstningsproceduren om budgeten, dvs. om/hur man kan ändra de regler som gäller för att en budget ska kunna antas?
Det finns flera olika förslag till hur man ska utesluta SD. Det handlar om allt från att bara sittande regering får framlägga en budget (dvs det är bara sittande regering som kan framlägga en budget per definition) till att man ska spela rävspel och rösta på förslagen i "rätt" ordning för att gynna sittande regering eller att man ska kvalificera budgetförslag i flera steg. Att inte framlägga ett budgetförslag är ju alltid en gångbar strategi. Ett roligt alternativ skulle vara att föreskriva att ledamöterna ska rösta i alla omröstningar. Det är den regel som tillämpas i Norge.
Per Molander, chef för socialförsäkringen, har lagt fram idén om att riksdagens ledamöter bara får rösta på ett förslag (i en successiv elimination). Om du googlar kan du säkert hitta hans föreläsning om saken inför finansutskottet. Det verkar vara denna typ av förslag du fastnat för.
Jag har svårt att se att en sådan ändring skulle anses vara något annat än en huvudbestämmelseDet är inte självklart att en tilläggsbestämmelse för att nå målet att utesluta SD skulle behöva vara en huvudbestämmelse. Det beror liksom på vad man vill göra för tillägg / ändringar. Se t.ex. debatten kring Per Molanders förslag.
Om man vill ändra på hur man antar budgeten så bör det enklast ske genom ett tillägg till 11 kap. § 18 där man anger att den budget med flest röster för vinner.Vad som är enklast kan man diskutera. Ditt förslag om ett tillägg påminner om Per Molanders men verkar inte vara byggd på successiv eliminationsmetod. Då får man andra problem. DUCY?
-
Vilket jävla mongo alltså, nu har han börjat hänvisa till helt fel lagar dessutom. Det finns en RO från 2014, den som du hänvisar till, från -74, är upphävd.
17 § Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 § första-tredje meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.
Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet.
Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4. Lag (2010:1408)
Men tänk om man kan ändra i budgetlagen så det INTE BLIR NÅGON BUDGET???!?!?!
Jag älskar att du verkligen har helt jävla noll koll på vilka alternativ och vad som diskuterats för att stärka minoritetsregeringars möjlighet att få igenom sin budget
. Vad tror du syftet med ett ramverket och budgetlagen är? Varför finns den? Du kanske tror att man allmänt ska förbjuda kontrapropositionsvoteringar när beslut ska fattas???!?!??!
:) Edit: du ska dock få rätt. Iochmed att den nya RO trädde ikraft 1:a sept i år MÅSTE ALLA TILLÄGGSBESTÄMMELSER SJÄLVKLART HA STRUKITS! ... Eller vänta nu...
-
Sry, kunde inte låta bli att trolla honom
-
Inte lätt när man är outbildad och går första året på juristlinjen.
Riksdagsordningen innehåller bestämmelser om hur riksdagen ska vara organiserad och hur arbetet ska gå till. De grundläggande reglerna för riksdagen finns i regeringsformen, valen till riksdagen regleras i vallagen, och i riksdagsordningen finns detaljerade bestämmelser om riksdagsarbetet. Riksdagsordningen intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag och är indelad i huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. En huvudbestämmelse kan ändras endast som grundlag eller med kvalificerad majoritet. En tilläggsbestämmelse ändras som vanlig lag.1000-kronorsfrågan nudå bajslolzor, sorterar Lag (2011:209) under 3.2.3 tilläggsbestämmelser???? <-- tre frågetecken!
-
så är min förhoppning att du istället kompromissar och köper att det är befängt att ifrågasätta att det går att utvecklas kognitivt med (rätt) digitala mjukvara som hjälpmedel.
Med tanke på att man fortfarande inte nått konsensus om att det ens är möjligt att påverka allmän kognitiv förmåga genom att träna specialiserade saker känns det lite krystat att dels a) påstå att det går att påverka och b) att det går att påverka på samma sätt som en muskel.
Om det t.ex. är styrt av belöningssystemet i någon sorts bekräftelsekontext måste man kanske ha riktiga människor runt sig som matar egot med "vad duktig du är"-grejer. En dator som säger "vad duktig du är" kanske inte ger samma effekt. Den kanske har fel tonfall.
Eftersom vi inte vet hur det fungerar är det bättre att undersöka möjligheterna, snarare än att bergsäkert proklamera, "klart det fungerar som en muskel, hjärnan är en muskel"
Särskilt om det visar sig att man inte kan påverka den kognitiva förmågan, eller att det bara är möjligt att påverka den i mycket liten utsträckning.
The bottom line is that there is no solid evidence that commercial brain games improve general cognitive abilities. But isn’t it better to go on brain training with the hope, if not the expectation, that scientists will someday discover that it has far-reaching benefits? The answer is no. Scientists have already identified activities that improve cognitive functioning, and time spent on brain training is time that you could spend on these other things. One is physical exercise. In a long series of studies, University of Illinois psychologist Arthur Kramer has convincingly demonstrated that aerobic exercise improves cognitive functioning. The other activity is simply learning new things. -
EU är inte anledningen till varför vi tar emot så mycket flyktingar som vi gör. Svårt att vara en flykting från ett EU-land nowadays ...
Tror varken det var invandrare eller flyktingar från EU som HAX avsåg.
Skulle vilja säga att EU åtminstone påverkar praxis i mån av skyddsgrundsdirektivet, viseringskodexen, rörlighetsdirektivet, familjeåterföreningsdirektivet, dublinförordningen och asylprocedurdirektivet.
Men om du inte anser att EU påverkar hur många ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller få svenskt medborgarskap som godkänns finns det än mindre skäl att påstå att man ska få en reduktion av EUs medlemsavgift till följd av att man tar ett större humanitärt ansvar.
-
USure man kan fortfarande klaga på det, men svårt att klaga på det och stödja vårt system vi har idag utan att tvingas in i logiska kullerbyttor eller ignorera ekonomi.
Tycker hans resonemang är konstigt, han menar säkert väl men..
Vi måste markera hårt mot de EU-länder som inte tar samma humanitära ansvar som Sverige. Om EU har en gemensam flyktingpolitik, då skall man också dela på ansvaret.Sverige utmärker sig i särklass genom att ta emot 10 gånger mer flyktingar (i relation till jämförbara länder, eller per capita). Hur många flyktingar vi väljer att ta emot till stor del på tolkningar av regelsystem. Sverige har av tradition mycket givmilda tolkningar. En annan parameter är nivån på bidragssystem och förväntningarna hos de som väljer land. Vi inger minst sagt goda förväntningar. Sverige upplevs som ett av världens bästa länder att fly till. På goda grunder (och egentligen något svenskarna borde vara stolta över).
Det är inte de andra EU-ländernas fel att Sverige har gått bananer i den här frågan. Vi kan inte ensidigt välja att tolka EU-regler som fan läser bibeln och sedan kräva att alla andra ska öka sin mottagning med en tiopotens.
Om övriga EU-länder ändå inte tar sin del av detta ansvar – då skall Sverige i vart fall kräva att få betalt (eller få reduktion av EU-avgiften) för att vi gör mer än andra.Återigen, om vi ensidigt väljer att ta emot en tiopotens mer än andra, och alla envist hävdar att de följer reglerna; vilken rätt har vi då att kräva en reduktion av EU-avgiften? Det är ju inte de andra ländernas fel att vi i Sverige har en åsiktskorridor där varje förflugen sidotanke kring minskad invandring automatiskt och för evig tid brännmärker dig som en fascistisk rasist-nazist.
-
Det låter som något ensidigt positivt, vilket såklart inte är fallet. Om vi ser riktig forskning som helhetslösningen hamnar vi i det något snöpliga scenariot att vi stendör innan vi kommer på hur man bäst överlever.
Ja, utan ogrundad Talebansk bevisföring är mänskligheten dömd till undergång. Jag menar, ingen har ju bevisat att Gud inte finns, alltså finns han. Det vore ju ödesdigert att anta motsatsen!
Vi är antagligen överens om att det är kognitivt givande att lösa problem inom Mekanik.Nja. Det man kanske visat är att folk som studerar på högre nivå blir smartare. Ju svårare utbildning desto större effekt. Däremot är orsaken till varför man får ökad kognitiv förmåga höljd i dunkel.
Både du och jag tror att en vana att lösa svåra problem inom ett område spiller över på förmågan att lösa orelaterade problem på ett annat område. Men det finns också forskare som anser att effekterna bara är urvalsbias eller att det är en sorts neurosocial effekt av att umgås i en mer stimulerande miljö med ett bättre urval av populationen, dvs smarta kompisar gör dig smartare. Kanske är det utmaningarna i sig som gör dig mer ambitiös. Eller någon annan effekt kopplad till belöningssystemet (Aha-junkies, dvs folk som får en kick av att förstå saker är bättre på att förstå saker).
Innan vi förstår varför det fungerar, eller ens om det fungerar, är det lite tidigt att på talebanskt vis fastslå att man kan skapa dataspel som gör dig smartare. Det Talebanska "Det måste vara sant eftersom ingen har bevisat att det är falskt"-argumentet känns lite barnsligt.
Dessutom kvarstår problemet med att väldigt få människor skulle tycka om ett spel som kräver att man tänker på riktigt. Om det nu går att skapa ett spel som simulerar 5-10 år på en elitutbildning.
Då är förslaget att mixtra med belöningssystemet (dvs skapa Aha-junkies) mer intressant eftersom det i någon mening är en quickfix.
-
Verkar ju snarare vara kritik mot mjukvaran. Påståendet att det inte går att träna hjärnan med digital mjukvara är helt befängt. Det låter kristet eller åtminstone religiöst.
Inom riktig forskning används inte Talebansk bevisbörda. På senare år har smartpills och braingames utvecklats till en miljardindustri. Ur neurologisk synvinkel är påståenden om ökad IQ och höjd prestationsförmåga intressanta, om de stämmer. Framförallt är det intressant att förstå varför det fungerar, om det fungerar. En stor mängd forskningsprojekt har därför undersökt om man kan öka sin allmänna kognitiva förmåga genom att spela t.ex. Lumosity, Cogmed och BrainHQ eller genom att äta ditt och datt.
Problemet för Lumosity mfl är att den stora mängden studier visar att den kognitiva förmågan i det allmänna livet inte påverkas alls. Stick i stäv med braingame-företagens- och dietpillrens aggressiva marknadsföring. Detta har retat upp över 70 av världens ledande forskare inom området. Därför väljer de gemensamt att gå ut och debunka den falska marknadsföringen.
Det verkar i nuläget inte finnas någon quickfix. Det som däremot tycks ha en gynnsam effekt är som du påpekar saker som tar längre tid, t.ex. högre utbildning. Folk som genomgår högre studier tycks höja sin allmänna kognitiva förmåga.
Slutsats: Livslångt lärande gör dig smart!
------------------------------------------------
Henrik Arnstad verkar ju vara en kul prick
De flesta journalister saknar faktiskt utbildning. Finns ju betydligt värre skräckexempel på osaklig journalistik. Däremot är det ju lite olyckligt att vår svetsutbildade statsminister i avsaknad av akademisk bildning svårligen gör skillnad på galen journalistik och riktig forskning. Men det kan man ju knappast lasta Henrik Arnstad för.
Och nog har Henrik erfarenhet av ordet fascism sedan tidigare. För bara 8 år sedan påstod han att Finland under andra världskriget hade Lebensraum-ambitioner och att detta hade sina rötter i den finska fascismen. Något som naturligtvis väckte protester i Finland, inte minst på ledarsidorna.
Henrik svarade med att påstå att Finland tog en mycket aktiv del i förintelsen samt att Finlands nationalhjälte, Gustaf Mannerheim, måste ha varit en extra stor fascist. Debatten avslutades stilenligt med att all kritik mot detta generalangrepp på Finlands folksjäl självklart måste ha sina rötter i den nyfascistiska nationalismen.
All in all, en kul kille imo.
-
Meanwhile, dåliga nyheter för tokbokens socialdemokrater.
Nej, anser forskarna. SverigeDemokrater och andra socialister är därmed bortom all räddning
A Consensus on the Brain Training Industry from the Scientific Community
Med buller och bång går över 70 av världens ledande psykologer / neurologer till frontangrepp mot bluffspel som Lumosity, Cogmed och BrainHQ.
The strong consensus of this group is that the scientific literature does not support claims that the use of software-based “brain games” alters neural functioning in ways that improve general cognitive performance in everyday life, or prevent cognitive slowing and brain disease.Nu väntar vi bara på samma slamdunk-debunk av redbull.
Jason C. Allaire, Associate Professor of Psychology, North Carolina State University, USA
Lars Bäckman, Professor of Psychology, Karolinska Institute, Stockholm University, Sweden
David A. Balota, Professor of Cognitive Psychology, Washington University in St. Louis, USA
Daphné Bavelier, Professor of Brain and Cognitive Sciences, University of Rochester, USA; and Professor of Psychology and Educational Science, University of Geneva, Switzerland
Robert A. Bjork, Professor of Psychology, University of California – Los Angeles, USA
Gordon H. Bower, Professor of Psychology, Stanford University, USA
Todd S. Braver, Professor of Psychology, Washington University in St. Louis, USA
Randy L. Buckner, Professor of Psychology and Neuroscience, Harvard University, USA
Silvia A. Bunge, Professor of Psychology & Neuroscience, University of California – Berkeley, USA
Roberto E. Cabeza, Professor of Psychology & Neuroscience, Duke University, USA
Laura L. Carstensen, Professor of Psychology, Director, Stanford Center on Longevity, Stanford University, USA
Fergus I. M. Craik, Senior Scientist, The Rotman Research Institute at Baycrest Centre, University of Toronto, Canada
Martin Dresler, Assistant Professor, Radboud University Medical Center, The Netherlands
Emrah Düzel, Director, Institute of Cognitive Neurology and Dementia Research, University Hospital Magdeburg, Germany
Gilles O. Einstein, Professor of Psychology, Furman University, USA
Randall W. Engle, Professor of Psychology, Georgia Institute of Technology, USA
Alexandra M. Freund, Professor of Psychology, University of Zurich, Switzerland
Adam H. Gazzaley*, Professor of Neurology, Physiology and Psychiatry, University of California – San Francisco, USA
Paolo Ghisletta, Professor of Psychological Sciences, University of Geneva, Switzerland
C. Shawn Green, Assistant Professor of Psychology, University of Wisconsin – Madison, USA
Michael D. Greicius, Assistant Professor of Neurology and Neurological Sciences, Stanford University, USA
Lynn Hasher, Professor of Psychology and Senior Scientist, The Rotman Research Institute at Baycrest Centre, University of Toronto, Canada
Christopher K. Hertzog, Professor of Psychology, Georgia Institute of Technology, USA
Charles Hulme, Professor of Psychology, Division of Psychology and Language Sciences, University College London, England
Larry L. Jacoby, Professor of Psychology, Washington University in St. Louis, USA
Susanne M. Jaeggi, Assistant Professor – School of Education, University of California, Irvine, USA
Michael J. Kane, Professor of Psychology, University of North Carolina at Greensboro, USA
Matthias Kliegel, Professor of Psychology, University of Geneva, Switzerland
Arthur F. Kramer, Professor and Director, Beckman Institute, University of Illinois, USA
Jutta Kray, Professor of Psychology, Saarland University, Germany
Simone Kühn, Senior Researcher, Center for Lifespan Psychology, Max Planck Institute for Human Development, Germany
Kenneth M. Langa, Professor of Medicine, University of Michigan, USA
Shu-Chen Li, Chair of Lifespan Developmental Neuroscience, Technische Universität Dresden, Germany
Leah L. Light, Professor of Psychology, Pitzer College, USA
Ulman Lindenberger, Director, Center for Lifespan Psychology, Max Planck Institute for Human Development, Germany.
Robert H. Logie, Professor of Human Cognitive Neuroscience, University of Edinburgh, UK
Martin Lövdén, Professor of Psychology, Karolinska Institute, Stockholm University, Sweden
Cindy Lustig, Associate Professor of Psychology, University of Michigan, USA
Michael Marsiske, Associate Professor of Clinical and Health Psychology, University of Florida, USA
Mike Martin, Professor of Gerontopsychology and Gerontology, University of Zurich, Switzerland
Mara Mather, Professor of Gerontology and Psychology, University of Southern California, USA
Ulrich Mayr, Professor and Head, Department of Psychology, University of Oregon, USA
John J. McArdle, Professor of Psychology, University of Southern California, USA
Mark A. McDaniel, Professor of Psychology, Washington University in St. Louis, USA
Anthony R. McIntosh, Professor of Psychology and Director, The Rotman Research Institute at Baycrest Centre, University of Toronto, Canada
Anne C. McLaughlin, Associate Professor of Psychology, North Carolina State University, USA
Monica Melby-Lervåg, Professor of Psychology, University of Oslo, Norway
Lars Nyberg, Professor of Psychology and Neuroscience, Umea University, Sweden
Klaus Oberauer, Professor of Psychology, University of Zurich, Switzerland
Denise C. Park, Professor of Behavioral and Brain Sciences, University of Texas at Dallas, USA
Harold Pashler, Professor of Psychology, University of California, San Diego, USA
Walter J. Perrig, Professor of Experimental Psychology & Neuropsychology, Universität Bern, Switzerland
Patrick Rabbitt, Professor of Experimental Psychology, University of Oxford, England
Naftali Raz, Professor of Psychology and Director of Life Span Cognitive Neuroscience Program, Institute of Gerontology, Wayne State University, USA
Patricia A. Reuter-Lorenz, Professor of Psychology and Neuroscience, University of Michigan, USA
Henry L. Roediger, III, Professor of Psychology, Washington University in St. Louis, USA
Timothy A. Salthouse, Professor of Psychology, University of Virginia, USA
Gregory Samanez-Larkin, Assistant Professor of Psychology, Yale University, USA
Daniel L. Schacter, Professor of Psychology, Harvard University, USA
K. Warner Schaie, Affiliate Professor of Psychiatry and Behavioral Science at University of Washington, and Professor Emeritus of Human Development and Psychology, The Pennsylvania State University, USA
Florian Schmiedek, Professor for Methods of Developmental and Educational Psychology, German Institute for International Educational Research, Germany
Richard J. Shavelson, Professor Emeritus of Education, Stanford University, USA
Ursula M. Staudinger, Professor of Psychology, Director, Robert N. Butler Columbia Aging Center, Columbia University, USA
Elsbeth Stern, Professor of Learning and Instruction, Swiss Federal Institute of Technology, Zürich, Switzerland
Elizabeth A. L. Stine-Morrow, Professor of Educational Psychology and Beckman Institute, University of Illinois, USA
Eric-Jan Wagenmakers, Professor of Psychology, University of Amsterdam, The Netherlands
Anthony D. Wagner, Professor of Psychology and Neurosciences Program, Stanford University, USA
Sherry L. Willis, Research Professor of Psychiatry and Behavioral Sciences, University of Washington, USA
Robert S. Wilson, Professor of Neurological Sciences and Psychology, Rush University Medical Center, USA
Jerome A. Yesavage, Professor of Psychiatry and Behavioral Sciences, Stanford University, USA
Jeffrey M. Zacks, Professor of Psychology, Washington University in St Louis, USA
Rose T. Zacks, Professor, Emeritus, of Psychology, Michigan State University, USA
Elizabeth M. Zelinski, Professor of Gerontology, University of Southern California, USA
-
. Fel Jävla Tråd:
-
Jag är nyfiken på en grej, när du läser igenom det du skrivit under en psykotisk fas, förstår du läget då eller bortförklarar du det på något sätt?
I övrigt allt väl, gå med Jesus broder.
-
I det korta perspektivet behöver de i det läget inte göra upp med SD eftersom SD redan varit snälla nog att rösta igenom deras budget...
-
Barnsligt att kommentera utseende, tramspellar!
Vidare, Annie Lööf är ju inte helt oäven.
Har ju förekommit värre saker under desperata omständigheter omss.
-
Förstår inte varför folk försöker se ett egenvärde i demokrati, jag tycker snarare demokrati borde vara något negativt.Där är vi faktiskt helt överens. Demokrati är majoritetens dumvälde.
Så avsaknad av tillväxt är farligt för alla som hävdar demokratiska världen, men ofarligt för andra? Motivera din slingring!Nänä, orsakssambandet är låg ekonomisk tillväxt -> svag militär -> invasion av åsiktsförtryckande antidemokrater.
Eller i Henry Kissingers tappning - Sovjet utgör inget hot eftersom:
totalitära antidemokratiska statssystem leder till svag ekonomisk utveckling -> försvagat ekonomiskt- och militärt inflytande -> inget hot mot USAs nationella säkerhet på sikt.
Vad som är farligt eller dåligt beror helt på vad du vill värna. Om du är anhängare av religiös fundamentalism har du förmodligen inget emot att IS tar över din stad. Gillar du åsiktsfrihet har du kanske invändningar mot att Putin puttrar runt i Sveriges skärgård.
I över 30 år har vi förutsatt att "the good guys" ska vinna i kraft av fred, frihet och tillväxt. Det är ju därför vi har demokrati! Men är det verkligen ett korrekt antagande? Det vore ju hemskt pinsamt för demokratin om det visar sig vara en förlorande strategi.
Frågan aktualiseras i takt med att Kinas militära- och ekonomiska inflytande ökar.
Vem är rädd för Kina här?
-
Vad är målet med demokrati?
Jag är öppen för förslag här, vi kan ju t.ex. hävda att en demokrati säkerställer de mänskliga rättigheterna (t.ex. Guantanamo) och vår möjlighet att leva i blomstrande fred. Eller att vi har rätt att rösta bort någon diktator vi inte tycker om (Popper).
- Farligt för vem?Tja, alla som hävdar demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Folk som ogillar tortyr. Här är jag återigen öppen för roliga förslag!
- Vilka är "oss" (jag / jag och mina barn / jag och mina barns barn / svenskar / européer / människor / organismer/ kineser) ?Förslagsvis samma grupp som ovan.
Orsaken till frågeställningen har ju aktualiserats på sistone till följd av att man alltmer kan ifrågasätta Henry Kissingers resonemang från 70-talet. Hans teori var i princip att den västerländska livsstilen med demokratiska ideal, fred och frihet (the american way of life) är ekonomiskt överlägsen mer auktoritära och aggressiva samhällssystem. Dessa kommer därför att duka under (vilket också blev fallet med Sovjet under 80-talet) och inte utgöra ett hot mot den nationella säkerheten på sikt.
Om du vill ha något exempel kan vi t.ex. jämföra utbildningssystem i väst (där vem som än söker gärna får investera 5 år i att bli kulturvetare och expert i konstvetenskap, litteraturkunskap eller bara en cool tvkändis) med det i Kina (där centrala beslut bestämmer vad du har att välja på).
-
Då kan ju någon betala, slänga sig över disken, ta varorna i famnen och springa. Ohållbart - alla kommer göra det.
Nu hade jag iofs mer tänkt en diskussion i form av
Luskan: Att bara broadcasta en doublespend ger inte inte tillräckligt hög sannolikhet att lyckas.
Slaktavfall: det går att utöka sannolikheten att lyckas med en doublespend
Men möttes istället av den lite förvånande
Heltok: Doublespendproblemet existerar inte har aldrig sett någon, någonsin! Och även om det skulle göra det så kommer det lösa sig, hav förtröstan
Nåväl, lika gott.
Hörru Trillske, apropå det här med centralisering vs decentraliserade lösningar.
Vad händer om det visar sig att Kina har ett mer effektivt ekonomiskt system än väst? Låt oss säga att de växer några tiondels procent mer per år. Om 30 år kanske de börjar uppföra sig som vi gör mot Ryssland. Typ, gör som vi säger annars blir det ekonomiska sanktioner och smisk på rumpan!
Vore inte det ett misslyckande för demokratin?
Är det kanske rentav farligt att inte maximera tillväxten? Är det en evolutionärt stabil strategi att tillåta suboptimala lösningar eller kommer Kina knulla oss i rumpan?
-
... elkostnad, avskrivning av mjukvarautveckling+hårdvarukostnad
Men hallå! Det är när du skriver sånt som jag återigen börjar misstänka att du tror att det har något med hashrate och mining att göra. Bedragaren riskerar möjligtvis att åka fast, men knappast högre elräkning, hårdvaru- eller mjukvarukostnader.
Mitt råd till ICA-handlare är iaf att vänta åtminstone 15sek+ för att se en stor spridning i nodernas cache av "rätt" transaktion. Det garanterar förmodligen 99.9%. En tusendel är mycket mindre än scamrisken man räknar med vid betalning med t.ex. VISA-kort online, overall credit fraud risk (vilket jag trodde skulle vara ditt huvudargument).
källa: Have a snack, pay with bitcoins.
-
Om du ska göra en double-spend attack, dvs skicka en överföring till butiken som kräver 0conf och en likadan till dig själv, och du själv kör icke-standard-miner så är din sannolikt att lyckas din andel av totala hashrate.
Vi kanske inte pratar om samma sak. Jag pratar inte om att defeata en confirmation med beräkningskraft utan om att invalidera en transaktion med en annan transaktion innan någon hunnit börjat räkna på något. Du behöver inte ha någon beräkningskraft för att köra en nod.
Snarare är antalet noder ICA-handlaren har kontakt med direkt avgörande. (Och hur många noder du kan spoofa). Två saker måste hända för att få en gratis matkasse
A) Handlaren ska se din fejktransaktion Tf från "tillräckligt många" noder
B) Din riktiga transaktion Tr måste vinna traction och slutligen läggas till kedjan
dvs P(gratis mat) = P(A)*P(B)
Problemet här är att B) kan uppstå på lite olika sätt, t,e.x. genom att en av dina transaktioner bumpas med fee-selection eller att noderna helt enkelt inte kan enas om vilken av dina transaktioner som kom först och väljer "rätt".
3. Dyrt att försökaVad är det som är dyrt? Om du inte lyckas får du den mat du betalat för. Du kanske avser den moraliska kostnaden?
4. Svårt att lyckasSannolikheten att lyckas beror bland annat på hur många noder Ica-handlaren har kontakt med och hur länge han är beredd att lyssna på noderna, skulle tippa på <1s 1-2%, 5s <1%, 10s 0.005% eller något i den stilen i fallet när vi bara skickar två transaktioner samtidigt till olika delar av nodnätverket.
-
Och även om du har 1% av världens hashrate och lyckas genomföra ditt perfekta brott på under minuten
Vad har hashrate med något att göra?
Edit: Vad vi pratar om är a) att två vanliga noder har olika uppfattning om vilken transaktion som kom först och som ska behållas / skickas vidare till resten av noderna och vilken som ska rejectas, b) att någon börjar selektera på fee eller c) att någon transaktion som dyker upp av annan anledning inte inkluderas i ett block i framtiden (t.ex. för låg fee).
-
Men kostnaden för en attack är så stor att det i praktiken är olönsamt att försöka gör en attack, särskilt om man måste befinna sig fysiskt någonstans.
I takt med att ersättningen till miners skiftar från inflation till txfees kommer man selektera hårdare på fees. Jag tror faktiskt det går att göra vinst på 0 confirmtions. Vad är det som gör att en frirulle-lösning baserat på en egen nod och det här:
https://github.com/petertodd/replace-by-fee-tools
Inte skulle fungera i praktiken?
Dessa rejectas av nästan hela nätverket så oddsen att det går igenom är rätt låga.Jag lovar att åtminstone mina egna noder kommer plocka upp den
and only after 1 confirmations of the transaction in the networkSkillnaden i säkerhet mellan 0 confirmations och 1 confirmation är i princip oändlig.
Sedan även OM detta mot förmodan skulle visa sig vara ett bekymmer så går det alltid att lösa. Vi har redan ett gäng lösningar som green-addresses och ett gäng till teoretiska som sidechains.Tycker det är betydligt rimligare lösningar än att folk ska få frirulla sina ICA-köp. Det krävs liksom nästan inget arbete. Lyckas du handla gratis en eller ett par gånger om året, fine!
Basic usage:./double-spend.py <address> <amount>
Creates two transactions in succession. The first pays the specified amount to the specified address. The second double-spends that transaction with a transaction with higher fees, paying only the change address.
Wellbok - well...
i Dagböcker
Postad
Stressig dag, så du får bli utan youtubelänk, men lovar att skruva ihop en sandlådejpg till dig
: imorgon 
:
justja, en LÄNk kan du FÅ ocks.k,å
Leet google för att förstå vad de vuxna pratar om:lol: