Grejen är den att de dyra kort man kan köpa (1000 kr+) mycket sällan tappar i värde, utan hela tiden stiger eftersom det tillkommer nya spelare och de korten inte nytrycks. När jag slutade spela gjorde jag en ungefärlig vinst på 10k när jag bl a sålde mina "power 9". Visst, det kan kännas lite skumt när man ser ett kid på 12 bast spela med en full typ 1-lek som säkerligen kostat runt femton tusen men det är inte alls särskillt ovanligt på konvent. Och behöver man sälja, då finns det köpare nästan direkt.
Jag har lirat magic några år på medelnivå, kommit 5:a i typ 1-sm och lirat standard-sm flera år i rad utan jätteimponerande resultat.
Ang. Skill i spelet så finns det faktiskt med de flesta lekar en hel del val att göra varje runda, och man ser regelbundet folk göra spelfel eller misstag som kostar dem matchen. Dock finns där ett visst turmoment, precis som i poker (jag anser turmomentet vara aningen större i magic). Jag minns på rak arm flera matcher jag spelat som avgjorts på topdecking (kan jämföras att rivra som stor underdog, typ).
Det verkliga skillmomentet i magic ligger enligt mig i spelformen limited, där alla spelare har en begränsad kortpool och ska utifrån denna bygga en lek, och därefter spela den. Man måste finna en balans i leken, kompromissa eftersom man sällan kan spela alla fem färger, och kunna värdera vilket kort som ger mer värde till ens lek än det andra. Som sagts tycker jag att man har en del med sig från magictiden när man går över till poker.
Mina tankar som ett kid i magic och en fisk i poker
