Gå till innehåll

dlinder

Members
  • Innehåll Antal

    3 575
  • Gick med

  • Besökte senast

Forum Inlägg postade av dlinder

  1. Naturligtvis skall handen inte dödas. Dels är spelarens intention att syna (han trodde troligtvis att han täckte honom). Här borde de använt sig av den viktigaste pokerregeln, "in the faireness of the game".

     

    Jag håller med om att uppenbar avsikt ska tas i beaktande, men var går gränsen? Om han haft T-hög färg, och 3k bakom? Någonstans däremellan?

  2. Ditt tärningsexempel verkar märkligt och ej relevant när vi pratar om beta?

     

    Om man mäter risk totalt så minskar givetvis risken om man tar 30 aktier istället för 1.

     

    Det är möjligt att jag blandar ihop begreppen, men som jag förstår det sker diversifiering just genom att man väljer aktier med olika beta. Har du en aktie med beta 1 (perfekt korrelerad med marknaden) och en med beta -1 (omvänt korrelerad med markanden) har du diversifierat bort den icke-systematiska risken (eller specifika risken).

     

    Vad jag ville komma till var iaf att hög risk inte automatiskt bör ge riskpremie. Den icke-systematiska risken går i hög grad att diversifiera bort (som i exemplet 30 aktier istället för en), och bör därmed inte ge någon premie.

     

    Det jag vill åt angående aktiemarknadens riskpremie är följande: "The size of the premium will vary as the risk in a particular stock, or in the stock market as a whole, changes; high-risk investments are compensated with a higher premium." Detta har väl ingenting med beta att göra?

     

    Ur din länkade artikel om Beta:

     

    High-beta stocks are supposed to be riskier but provide a potential for higher returns

     

    Men det är väl det som är ifrågasatt.

     

    Angående att jämföra Avanza Zero och Skagen Kon-tiki:

     

    Fast om man nu är anhängare av teorin att aktiemarknaden är en random walk är ju det där som att peka på en vinnande lottorad och säga att underlaget antyder att de numren är särskilt gynnsamma. På en fondmarknad med tusentals fonder är det ju självklart att vissa kommer att krossa index över kortare tider, precis som vissa kommer att gå katastrofalt dåligt.

     

    Det jag vill säga egentligen är att det kan finnas en möjlighet att det går att få mer än 2% bättre avkastning än vad de 30 största bolagen i Sverige ger. Är det verkligen så omöjligt att tro på?

     

    Verkligen inte omöjligt, men jag är ändå tveksam. 2 procentenheter kan låta lite, men sätter man det i relation till en långsiktig tillväxt på t ex 6%/år måste ju fonden överavkasta 25% för att lyckas med breakeven. Då har du dessutom inte räknat med de 10% av överavkastningen de tar i extra avgift de gånger de lyckas slå index (som vanligt erbjuds dock inte motsvarande rabatt de år de underavkastar, trots att man vill ge sken av att ha performance-styrda avgifter).

  3. En högre volatilitet innebär ett högre avkastningskrav och därmed också att investerare endast kommer köpa på nivåer som kan ge en högre avkastning (d.v.s. till lägre pris)?

     

    Det jag menar är att bara systematisk risk bör föra med sig ett högre avkastningskrav, eftersom den inte går att diversifiera bort. Icke-systematisk risk (eller specifik risk), som är bransch- eller företagsrelaterad, går att diversifiera bort genom att investera i bolag som är negativt korrelerade med varandra (eller i varje fall icke-korrelerade). Ett exempel kan vara cykliska bolag som diversifieras med läkemedel för att reducera risken hos portföljen.

     

    En aktie tagen från OMXS30 lär inte typiskt ha en högre volatilitet än snittvolatiliteten från de bolag som ingår? Det lär ligga på snittet i snitt?

     

    Ja, men betydligt högre än indexets volatilitet. Jämför med ett genomsnitt på 30 tärningskast (vilket får representera index). Dess varians är oerhört mkt lägre än något enskilt tärningskast. Den specifika risken är alltså reducerad med en investering i OMXS30 jämfört med en enda enskild aktie ur samma index, utan att avkastningskravet måste sänkas.

     

    Om man testar att byta fond från Skagen Kon-tiki till Avanza Zero och fortfarande jämföra med OMXS30 så har faktiskt Zero gått bättre, vilket ju är mycket märkligt. Får kolla på vad det kan bero på. Eventuellt har du en poäng. Tror dock inte skillnad blir så stor att den förklarar skillnaden i mitt exempel ovan.

     

    Så märkligt är det ju inte, om du betänker det jag skrev om återinvesterade utdelningar. På lång sikt gör det hela skillnaden, vilket fondbolagen gärna använder för att påskina ett bättre resultat än det verkliga.

     

    En annan viktig faktor som snedvrider ditt exempel är att med 10-årsgrafen startar Skagenfonden när index är ned 20%.

  4. Se följande länk till förklaring av CAPM som (om vi nu ska vara teoretiker) är intressant.

     

    Fast den grundmodellen är ju ifrågasatt. Den del av beta som går att diversifiera bort bör i en effektiv marknad inte ge någon riskpremie.

     

    Dessutom, klicka på länken nedan. Ställ in tiden till 10 år och jämförelseindex till OMXS30 (=Avanza Zero). Jag köper att man med hjälp av historisk data inte kan göra exakta beräkningar av framtiden. Men att riskpremien är olika mellan det blåa strecket och det svarta historiskt känns mycket troligt. Att det ska fortsätta vara så är givetvis inte säkert. Men jag chansar på det.

     

    Men är det riskpremie eller högre volatilitet? Tar jag en enda aktie ur OMXS30 har jag väldigt sannolikt högre volatilitet än indexet som helhet, men det ger i sig knappast någon riskpremie.

     

    Dessutom ska man nog vara väldigt försiktig med sådana där indexjämförelser. Vanligt är att man låter index vara utan återinvesterade utdelningar, medan fondinnehavet räknar med dem. Det ger enorm skillnad i längden.

  5. Avkastningen är inte endast ett resultat av kostnader, risken spelar också in.

     

    Ja, det finns ju en teori som säger att högre beta (avvikelse från index, eller risk) i längden ger högre avkastning. Jag är dock tveksam till att den är bevisad. I och med att man i stor utsträckning kan eliminera risken från hög beta genom diversifiering, blir det lite för mkt "free lunch" för att riktigt hålla. Men jag ska lämna det osagt.

     

    Hur som helst har jag svårt att se att man på lång sikt ska kunna få två procentenheter högre avkastning årligen enbart genom hög beta. Då krävs det nog riktigt bra stockpicking också, något som inte är helt lätt i en tungrodd fond.

  6. Rooney, 130% i år på aktiemarknaden är inget märkvärdigt utan snanare att man rycker på axlarna. Medans 130% i år på fondmarknaden får en att tänka "wow".

     

    Variansen är ju högre både i upp- och nedgång när man slopar diversifieringen. Ser inte hur det skulle vara något odelat positivt.

  7. Det intressanta vid investeringar måste vara avkastning efter kostnader. Sen om kostnaderna varit 50% eller 0% spelar mindre roll.

     

    Jag har själv mycket i Skagen Kon-Tiki som väl tar 2% i förvaltningsavgift. De har dock under de 7-8 år fonden funnit levererat en mycket högre avkastning än vad Avanza Zero gjort om den funnits under samma tid.

     

    Kostnader är långtifrån allt.

     

    Problemet är att med för höga kostnader är sannolikheten att fonden slår index över längre tid väldigt liten. 7-8 år är ingenting i sammanhanget.

     

    Skulle du spela SnGs med 100% rake bara för att en given spelare lyckats få jättebra resultat på det nätet sett över 100 turrar? Nej, för du skulle inse att det inte är hållbart i längden. Samma sak är det med fonder med höga avgifter.

  8. Beror på hur man ser det. Tar man kostnaderna för alla som cyklar mot rött's trafikolyckor och delar det med antalet cyklister som åker mot grön gubbe minst en gång, minus den summa samhället tjänar in på att man kommer i tid och slipper vänta på grön gubbe, så tror jag att vi hittar backet.

     

    Underligt resonemang tycker jag. Varför klumpa ihop de som cyklar mot rött på trafikerad väg med de som cyklar mot rött på tom väg? Det rör sig ju inte om samma handling.

  9. Ser man det som helhet och ränta på ränta motsvar det 2.6% årsränta. Då bortser vi ifrån att du återinvestera pengarna när du får tillbaka dem. Du kan om investera dina pengar i takt med att han betalar av vilket innebär att totala avkastningen över 3år kommer bli mer 108000.

     

    Lånets ränta är densamma alldeles oavsett vad som görs med amorteringarna. 2.6% är alltså inte rätt - du måste ta hänsyn till att lånets storlek minskar över tid.

     

    Dessutom ökar din räntesatts i takt med att avbetalningarna kommer in. Början av år 2 har räntan ökat till nästan 4% för de kvarvarande lånet och sista året har räntan ökat till 8%. Så återinvestera vi våra pengar löpande kan detta faktist vara en helt ok deal sett till dagens ränte läge. Snitträntan på lånet borde bli 4.87% över de 3 åren.

     

    Den här beräkningen låter lite skakig minst sagt, hur ser den ut?

  10. Jag snackar om utbetalning och inte om EV. Det är inte samma sak.

     

    Visst blir den genomsnittliga utbetalningen från ett vinnande spel högre om du spelar en högre insats (vilket en vinnande dubbel innebär eftersom den återinvesterar hela den första vinsten i nästa match), men det är ju självklart och knappast ett argument för dubblar.

  11. Angående dubbeln. Har du 50% på vardera två matcher @ 2,10. När du återinvesterar dessa procent på nästa match, så skulle du ha 52,5% med ränta-på-ränta effekten. Din utbetalning kommer att bli något bättre med just det.

     

    Fast det är ju just detta som visas vara en missuppfattning i tråden jag länkade.

     

    Angående Kellys kriterium så går det att läsa om den om du söker lite. Tyckte att jag klargjorde rätt bra varför flatbet var att föredra så det behöver vi inte gå in på mer. Kan du motbevisa att det är fel. Så är det inte bara jag utan också många av de allra bästa i branschen som är villiga att lyssna på vad du har att säga.

     

    Läste lite nu, och det verkar väldigt intressant måste jag säga!

  12. 2.5 är mycket möjligt att det är fel.

     

    8/3 = 2.5% är helt garanterat fel. Dels tar du inte hänsyn till löpande återbetalning, och dels tar du inte hänsyn till ränta på ränta.

     

    Det är ju inte alls bra. Värre att lita på vad folk säger när det gäller pengar, än att inte kunna räkna imo.

     

    Fast nu skrev jag ju med premissen att man faktiskt fick tillbaka pengarna. Risken för att så inte sker får den tilltänkta långivaren själv räkna av på avkastningen.

  13. Det finns många varianter av Kellys formel. Nedan är grundformeln

     

    Formel:

    I = (p*k – 1) / (k – 1)

     

    I = din insats på ett enskilt spel

    p= din (uppskattning i %) för ett visst utfall

    k= oddset från bookmakern

     

    Vad är den matematiska bakgrunden till Kellys formel? Lite nyfiken.

     

    Som jag ser det verkar formeln godtycklig. Allt beror ju av dina preferenser för balans mellan maximerad avkastning och minimerad risk att gula.

  14. Även om det blir något bättre utbetalning på två singlar med spelvärde på som läggs i en dubbel så är singlar att föredra.

     

    Hur ger en dubbel bättre utbetalning än två singlar?

     

    Det enda tillfället jag alls kan tänka mig att en dubbel skulle vara att föredra, är om matcherna går samtidigt och kassan inte räcker till att lägga önskat belopp per singel. Fast då lär man sannolikt spela över sin BR...

     

    Tänkte hänvisa till den här tråden för förklaring, sen såg jag vem det var som rockade loss i den :)

     

    (Länk borttagen)

  15. Det finns beräkningar och enligt dessa så krävs det ca 3000 fullbords Sng för att veta din ROI med 1 siffras noggrannhet. Detta givet du är en vinnande spelare och i klass med de bästa SnG-spelarna.

     

    De beräkningarna skulle jag vilja se?

  16. Mjo, men detta resonemang kan man även framföra mot exempelvis raisebluffar med de bästa händer som är för dåliga för att syna med. Du bluffar med just dessa, inte för att de håller när fi synar (för när en väl spelande fi väl synar så slår han dig oavsett vilken bluffhand du sitter på), utan för att du ska raisebluffa med en viss fraktion av din HD och just de händerna är bäst i det fall fi missklickar eller pga hjärnsläpp eller inkompetens synar med en hand som inte ens slår en bluff. (Det har f.ö. hänt ett flertal gånger att det sistnämnda hänt.)

     

    Nu handlar det inte om en raise, och därför är jag mer benägen att hålla med dig. Man gör sin hand till en betbluff, och betbluffar ska göras med de sämsta händerna i ens HD.

     

    Till handens försvar i dessa sammanhang kan väl framföras dels ett visst dragvärde (med få outs, förvisso) och ett visst SD-värde vid nedcheckning (det händer trots allt).

     

    Intressant, men bör det då inte vara bättre att göra en sådan betbluff med tex en parad tvåa? Dragvärdet är då betydligt högre, och det befintliga showdownvärdet mindre.

×
×
  • Skapa nytt...