Mascot

Tack för alla inlägg. Det skönaste att höra är väl att man inte är ensam, och framförallt få bekräftat att man faktiskt inte är dum i huvudet, det var den första rädslan jag hade med att berätta för bästa polaren, speciellt med tanke på att han spelar mycket poker (vinnande och ej spelberoende) och att vi tidigare analyserat en hel del poker osv, allt med framgångsrika resultat som följd... Jag har spelat framgångsrik poker månader i sträck på NL 0.50/1, och jag vet att spelberoendet inte är ett problem bara för att man förlorar hela tiden. Det som många beskriver just med att man störs själv av att hela tiden TÄNKA poker är minst lika viktigt som pengarna. Barnen skriker och vill ha uppmärksamhet, men det får vänta för pappa är ledig idag och sitter och nöter poker i 5 timmar. Lunch? Oj, glömde det idag också.. Att ta itu med andra intressen för fulla muggar kan jag verkligen rekommendera er andra som har problem. Ok, poker är kul men bara för att oxfilé är gott så vill man inte ha det 7 dar i veckan eller??? Jag skall iaf inte spela mer, och sambon får ha hand om ekonomin ett bra tag nu. Jag hoppas jag inte får något mer återfall... Dessutom , vad gäller pengarna så har jag kommit på ett bra tankesätt och det är enkelt: Tänk vad mycket annat kul jag kan göra för 7500 SEK, eller 15000 SEK eller vad nu inköpet som TILTAS bort är.. Resa, tjacka extra mycket kläder, festa extra mycket osv osv!

Ja, det är också något som förändrats på slutet. I början gick jag aldrig in med mer än 10% av min rulle i en session. På slutet cashar jag in 500 euro och sätter mig på 5/10 och gamblar. Ja. Jag inser att jag måste sluta för gott. Tack och lov har jag häcken full just nu med annat, det är perfekt i "början" när man ska sluta, ungefär som att sluta röka på nya jobbet där man inte får röka någonstans alls. Perfekt helt enkelt. Det första jag kommer förlora ifall jag inte lyckas sluta är min sambo och mina barn. Jag älskar dom alldeles för mycket för det. Tack för att du lyssnar.

Jag började spela poker för lite drygt 2 år sedan på nätet, i första hand på Unibet. Har periodvis vunnit en del pengar och av och till cashat ut 4-5 tusen efter att ha gått in med 500 kr eller en tusenlapp. Jag spelade tight och bra i SnG's och kom ofta bland pengarna. Nästan hela tiden. Jag har läst mycket pokerböcker och anser mig vara en mycket god ABC-spelare. I början gick det bra, jag spelade BRA poker under långa perioder och gick en del plus. Jag tiltade sällan och kände att jag hade hyfsad kontrol på min egen förmåga att lämna en session eller helt enkelt ta en länge paus med pokern. Vilket jag också gjorde av och till i början. Sedan började TILTEN. En bestående TILT som nu har varat i över ett år. Jag går in med pengar, spelar upp mig till ibland 3-4 ggr insättningen. För att sedan TILTA bort allt, gå in med mer pengar, och mer.. och mer.. och mer. "Snart vänder det" , "vid 230 euro skall jag casha ut" "bara 5 händer till.." osv osv osv Sista halvåret har varit ett helvete. Var och varannan session har slutat i ordentlig TILT och jag har ständigt klivit upp i nivå för att kunna "vinna tillbaka snabbare". Jag började spela på NL 0.25/0.50 vilket jag gjorde under den mest positiva tiden. Jag klev över till NL 0.50/1 efter ett tag, sedan till 1/2, ibland 2/4 beroende på hur mycket pengar jag hade på kontot. När insättningarna sedan landade på över 1000 euro åt gången så hände det också att jag hamnade på 5/10 och 10/20. Kunskaperna på den nivån har jag definitivt inte, men efter att ha spelat bort ca 65.000 SEK på ungefär ett års tid så hamnade jag i en situation där min ABC-poker och mitt tålamod räckte allt kortare tid innan TILTEN slog till. Enda sättet att avbryta tilten är när kontot är tomt, så enkelt är det har jag själv konstaterat. In med 500 EUR på 2/4, backar 400 på en kvart.... "Kom igen, bara träffa EN monsterhand på 5/10 så är jag plus minus noll igen"... Dessa tankar snurrar ofta runt i huvudet. Det sjuka är att jag nästan VET med 100% säkerhet att mitt tålamod och min tight agressiva ABC-poker funkar bra för mig direkt när jag sätter mig ner vid ett pokerbord. Går stadigt plus 8 ggr av tio DIREKT när jag sätter med. Tyvärr krävs bara 1-2 bad beats på halvstora potter för att TILTEN skall infinna sig. Då höjs det stadigt med skithänder och jag BLUFFAR helt plötsligt vilket jag sällan gör (faktiskt) annars... För några veckor sedan så var det helt enkelt dags att komma ur garderoben. Min sambo och min bästa vän var tvungna att få veta. Det var jobbigt att berätta, även om sambon har misstänkt det länge. Hon har även nämnt det förut i något sammanhang när vi grälat, men det har liksom aldrig kommit till saken de gångerna. Nu har jag gett henne mitt ID-kort, mitt VISA-kort och... tyvärr har jag ju även möjligheten att sätta in kontanter på banken. Det hände för några dagar sedan, tyvärr. Jag har till dess hållit upp med pokern i nästan en månad, avslutat konton osv, och det hela har känts väldigt bra. 809 EURO (7500 SEK) TILTADE jag bort på en dag på jobbet efter att givetvis har varit uppe och vänt på drygt 17000 SEK och sagt till mig själv "bara ett par händer till och sedan casha ut!!! NU!!!" Pokern har ju tagit mycket tid av mina barn (vi har två barn tillsammans) och allt annat som intresserar mig (har många andra intressen) har hamnat i skymundan. Hela mitt liv har bara handlat om hur jag skall ljuga för att förklara att pengar försvinner här och där. Privata skulder måste "bortföklaras", konstgjorda utbetalningar. Insättningar på kontot med fejkade "pokermeddelanden" på kontoutdraget arrangeras för att visa för min sambo att jag "vunnit" pengar eller gått plus minus noll så det "spelar väl ingen roll att jag spelar, eller?" Nu har jag en gång för alla insett att jag måste sluta. Jag måste, måste, måste sluta. Det finns folk som spelat bort sina hus, hundratusentals kronor, förlorat familj och fru. Jag är LÅNGT ifrån där. Jag har spelskulder på runt 40 TUSEN. Min sambo och jag skall gifta oss i höst. Hon vill fortfarande det (jag friade på nyårsafton för snart 2 år sen) och jag är tacksam för att jag inte fallit djupare än jag har. Jag har vänner och familj som älskar mig. Jag har hundra saker som jag tycker är ROLIGARE än poker som jag skall ta tag i. Jag måste hitta tillbaka till mitt liv som det var innan pokern. Tack alla som läser. Ge mig gärna tips och råd. Har ringt en stödlinje och det känns bra. Andra spelberoende här får gärna höra av sig... Jag hoppas en dag i framtiden kunna återuppta pokern då jag ju givetvis tycker det är kul, men det finns inga garantier för det. Jag har haft känslan förut av detta undermedvetet. Jag spelade periodvis onödigt mycket blackjack när jag var ute på krogen, jag spelade en hel del på sport på unibet också innan pokern kom... Mer än normalt har jag fattat nu. TACK OCH LOV.

Vad sägs om A A två raka händer??? Hände mig på partypoker för ett par dar sen... båda händerna var f.ö osannolika!!! syn av 1 spelare med K K efter ett par reraise fram och tillbaka... Flop: A J K, turn J och river A. Snubben sitter med saftig kåk och jag med fyrtal i Ess!!! Den andra gången fick jag syn av 9 9 och floppade 9 A 2 turn och river döda kort... Svårt att lägga triss liksom... vann hela stacken av båda spelarna efter underbara slowplay...!!! $50 blev sedan $248 efter ca 45 min spel... Igår blev jag dock utdragen på rivern på 2 raka $50 inköp... hade nötstege med Q 10 ena gången och nötfärg med A 9s den andra.. första synade jag all-in mot K 9 som hade träffat tvåpar efter turn och den andra gången mot J 9. Båda resulterade tyvärr i träffar på rivern till kåk!!!