Känner väldigt väl igen mig i vad andra har skrivt.
Jag blir aggresiv: Stämmer inte på mig, jag har lång stubin.
-Jag blir apatisk: Stämmer bättre. Pokern kan riktigt bita sig fast i huvudet. Kan tappa verklighetsuppfattningen när man ser siffrorna på skärmen åka åt motståndarens håll, man kan blir lite yr.
Känner dock bara såhär när jag vet att jag har spelat riktigt uselt, när man är tiltad och försöker sig på korkade bluffar eller synar fast man nästan är 100 på att man är slagen.
Man undrar vad fan det är man håller på med och blir grinig på sig själv.
Brukar sitta och skaka med benen.
-Jag blir osocial: Ja det märks nog på mig när jag har haft en dålig dag eftersom jag blir på sämre humör, har mindre lust att hitta på saker.
Brukar dock tvinga mig att vara social iaf, gå och gymma med kompisar så brukar obehaget släppa.
Fast när det gäller flickvännen så är jag alltid sugen på att träffa henne. Mysigt att ha någon att krama, får mig att känna att det är inte pengar som är viktigt i livet.
-Jag blir deprimerad: Det har hänt att jag har spelat poker på förmiddagen en lördag och det har gått åt skogen, då kan det kännas som man bara vill att det ska bli kväll så att man kan gå och lägga sig och invänta en ny dag som innebär nya tag.
Händer dock inte ofta
-Annat: Kan ha svårt att sluta spela när man märker att det håller på att gå åt helvete, även fast jag vet att det är bäst att ta ett break och tänka på nått annat.
Svårt att komma i säng de dåliga dagarna. Även fast jag vet att det är i det långa loppet som resultatet ska räknas.
En annan grej är att ifall jag har vunnit 3000 under dagen, men sen bestämmer mig för att spela på kvällen också, och då förlorar 2000:-
Så är jag inte glad över att jag har vunnit 1000:- under dagen, utan morrar över de 2000 jag förlorade.
Som tur är så har jag dock många fler lyckade dagar än dåliga, så ingen anledning till oro
Poker är trots allt förbaskat kul för det mesta.