Tankar kring Schoonmakers påståenden i sin bok

[Mikey]

Har bläddrat igenom Alan N. Schoonmakers bok och tycker den verkar överlag vara bra och kul läsning!

 

Däremot fastnade jag för den sista delen vilken jag tyckte var högst märklig, särskilt när de kommer från en psykolog. Han tar upp dessa påståenden:

 

"If you are thinking of becoming a full-time professional, forget it. Keep your day job because:

1. You probably won't make it.

2. There is little money and no future.

3. It is extremely unhealthy.

4. It's a dreary life."

 

Vissa kommentarer han ger för de olika påståenden:

 

1. You probably won't make it

 

Many big names have other sources of income or supplement their poker winnings through other means. If they have to supplement their winnings, do you seriously beleive you can make it full-time?

 

2. There is little money and no future.

 

... they are the best in the world, and their incomes are trivial when compared to their equals in other games. A mediocre player in the NBA or PGA circuit makes more than the greatest poker players, and Tiger Woods makes more moeny than the top twenty poker players combined.

 

Här skriver han även om hur riktigt duktiga spelare endast tjänar $20/h

Han säger att i princip alla som har tjänat mycket pengar på poker numera är panka och har skitjobb och försöker desperat tjäna ihop en hacka så att de kan spela på låg-stakes bord igen. Det här grundat på att de flesta proffsen är under 43.

 

3. It's extremely unhealthy.

 

Nearly every full-timer spends far too many hours on uncomfotable chairs, in smokey rooms, with hardly any exercise, and a steady diet of unhealthy food.

 

Jag skulle kunna säga att vara jurist är tokdåligt för hälsan, för de motionerar inte och de äter bara skräpmat...

 

4. It's a dreary life.

 

Prof.Hayano found that most professionals needed an income from either work, a pension, trust fund, alimony, or some other source. They could not cope with the unpredictable income of full-time poker.

 

Det här tycker jag enbart har att göra med dålig money management. Om ja någonsin skulle komma till den nivån att jag skulle försörja mig enbart via pokern så skulle ju inte jag sitta där utan åtminstone 8-12 månaders hyra+mat+lite annat i ett separat konto iaf. Klart som satan att man blir stressad om man inte kan betala hyran om det går kasst ett par månader. Men det borde ju inte krävas en doktorslicens för att komma på idén att ha lite stash sparat om man nu vet att det svänger och har sig?

 

 

Nej, vet du vad Alan! Som psykolog borde du nog förstå att det inte hjälper någon att stampa på deras tro och drömmar om att nå stora höjder. Självfallet så ska man inte anta att man kan hoppa in i poker och bli proffs direkt, men den här boken verkar inte riktag mot kompletta nybörjare heller.

 

Jag tycker inte Alan ska ge för stora förhoppningar, men han behöver inte försöka krossa de heller. De skulle ha givit mycket mer om han tog tid att beskriva vad man borde ta i betänkande och hur man bör planera sitt tillvägagångssätt om man nu verkligan ska börja med pokern på heltid.

 

Ska även skriva och fråga Al hur hans syn på det hela är idag, om den har ändrats med den senaste boomen.

 

Vad tycker ni om hans tankar kring detta? Han trycker nog på en poäng att enbart en väldigt liten skara kommer komma upp i de stora summorna, men jag tycker hans sätt att uttrycka det på är helt fel!

 

* RP, lite kortare - QoS *

[Hjort]

Boken skrevs innan internetpokerns födelse och ovanstående råde stämde alldeles utmärkt då. Det finns enormt mycket mer lättillgängliga pengar nu mer, och multitablande har ökat den potentiella proffspopulationen mångdubbelt.

 

Nej, vet du vad Alan! Som psykolog borde du nog förstå att det inte hjälper någon att stampa på deras tro och drömmar om att nå stora höjder.

 

Jag tycker inte Alan ska ge för stora förhoppningar, men han behöver inte försöka krossa de heller. De skulle ha givit mycket mer om han tog tid att beskriva vad man borde ta i betänkande och hur man bör planera sitt tillvägagångssätt om man nu verkligan ska börja med pokern på heltid.

Det fanns helt enkelt inte tillräckligt stor marknad av riktigt dåliga spelare (ska man spela live behöver man mycket sämre motståndare än online för att få ihop en hygglig timpenning) för att kunna försörja sig som pokerproffs på den tiden. Oavsett hur smart eller bra du var så var det helt enkelt ett dåligt val att försöka bli pokerproffs, särskilt i jämförelse med andra karriär i ur stort sett alla perspektiv.

[Mikey]

Boken skrevs innan internetpokerns födelse och ovanstående råde stämde alldeles utmärkt då. Det finns enormt mycket mer lättillgängliga pengar nu mer, och multitablande har ökat den potentiella proffspopulationen mångdubbelt.

 

Nej, vet du vad Alan! Som psykolog borde du nog förstå att det inte hjälper någon att stampa på deras tro och drömmar om att nå stora höjder.

 

Jag tycker inte Alan ska ge för stora förhoppningar, men han behöver inte försöka krossa de heller. De skulle ha givit mycket mer om han tog tid att beskriva vad man borde ta i betänkande och hur man bör planera sitt tillvägagångssätt om man nu verkligan ska börja med pokern på heltid.

Det fanns helt enkelt inte tillräckligt stor marknad av riktigt dåliga spelare (ska man spela live behöver man mycket sämre motståndare än online för att få ihop en hygglig timpenning) för att kunna försörja sig som pokerproffs på den tiden. Oavsett hur smart eller bra du var så var det helt enkelt ett dåligt val att försöka bli pokerproffs, särskilt i jämförelse med andra karriär i ur stort sett alla perspektiv.

 

Ah tackar för svaret Hjort! Jag har själv inte spelat så länge, men det verkar ju givetvis rimligt det du säger. Gjorde den felaktiga antagningen att boken var skriven mer nyligen, men såg att den trycktes 2000.