Dåligt samvete av att vinna andras pengar.

[Zaixer]

så vitt jag vet har jag inte vunnit av någon spelberoende. det man inte vet har man inte ont av.

[kravmärkt]

så vitt jag vet har jag inte vunnit av någon spelberoende. det man inte vet har man inte ont av.

 

om du ens är vinnande så talar ju oddsen för att du vunnit av en spelberoende.

[Matfrid]

om du ens är vinnande så talar ju oddsen för att du vunnit av en spelberoende.

 

Vad är 'spelberoende' egentligen? Jag är väldigt skeptiskt till benämningen. Vi har ju staten som tjänar pengar på alkohol och fenomenet alkoholister - ett väldigt hyckleri.

 

Samma hyckleri ser jag när jag startar Svenska Spels pokerklient. Man loggar in och får upp den irriterande navigatorn. Den pratar en massa strunt om att spela lagom och spelgränser. Den ska man tydligen alltid ha uppe som ett onödigt fönster för att NAVIGERA. Så det är de som tjänar pengar på spel som underhåller föreställningen att alla måste vårdas pga spelberoende.

 

Ännu värre blir det när Svenska Spel som visats av andra skriver om BINGO och kommer med sitt SPELA LAGOM.

 

Det är samma mentalitet bakom: individen är oansvarig och ett offer. Ett offer man tjänar pengar på genom att erbjuda bingo. Ett offer som inte kan ta ansvar för sitt bruk av droger. Ett offer som inte kan låta bli att ta sms-lån. Stackars stackars.

 

Alkohol är accepterat. Fulla människor som slåss om helgerna här i Uppsala. Samma samling tragiska personer som hänger utanför systemet i Gottsunda. Så kommer det en Reggaefestival och polisen haffar hundratals personer för att dom tar en joint och sitter snällt och fredligt. Samma mentalitet. Samma hyckleri.

[antonin75]

om du ens är vinnande så talar ju oddsen för att du vunnit av en spelberoende.

 

Förmodligen. Frågan är hur man ställer sig till detta faktum.

[mr-flow]

Till att börja med. Djens, jag hoppas att du får ett funktionshindratbarn som "inte hade klarat sig". Jag vet inte ens vad du menade med ditt förra inlägg? att du bara skämtade med ditt innan?`

 

För övrigt tycker jag att antonin75 är en av de vettiga i den här disskusionen, inte för att jag håller med honom men han tänker i alla fall etiskt och moraliskt på vad han gör.

 

Själv drar jag min gräns vid alkohol, det har disskuterats i min familj om det verkligen skulle varit okej för min brorsa att börja promota alkohol iom att han fick ett erbjudande om det, nu gjorde han inte det men det är struntsamma. Jag tycker det är okej att promota alkohol för det är väldigt styrt i samhället vart och hur man får tag i alkohol osv. Däremot hade jag inte tyckt det var okej att sälja droger, dels för att det är olagligt (matfrid, du får gärna kalla mig för hycklare med) dels för att jag tycker att det är moraliskt oförsvarbart. Jag har dock rökt på själv men det är upp till mig, jag skulle inte ha den minsta koll på vart mitt mörn till slut hade tagit vägen och dels tror ajg att man till slut släpper sin spärr på vad man tycker är okej och kanske börjar sälja något tyngre.

För att ens hålla mig till diskussionen så tycker jag alltså att spela poker är mer okej än att sälja/promota alkohol.

[CopShootCop]

Det stora problemet om man ska föra ett sånt resonemang är ju att det är fullkomligt omöjlgt att veta vem som är vem av de två spelarna.

 

Jag kanske skulle varit mer tydlig med att det var ett teoretiskt resonemang. Det handlade alltså inte om hur man ska bete sig i praktiken. Helt rätt har du där.

[antonin75]

Jag fattar verkligen inte hur du kan tycka att något som du själv säger är moraliskt förkastligt som hobby blir helt okej så fort man väljer att försörja sig på det. Du säger att man som hobbyspelare förstör folks liv, men när man bestämmer sig för att förstöra folks liv för att tjäna pengar på det så är det fritt fram.

 

Gäller förresten samma sak för tex bingospelare? Det lär vara svårare att försörja sig på iom att det bara (så vitt jag vet) handlar om tur, men konceptet är ändå detsamma. Man satsar en summa pengar och hoppas att vinna så mycket som möjligt av de andras.

 

 

 

Det stora problemet om man ska föra ett sånt resonemang är ju att det är fullkomligt omöjlgt att veta vem som är vem av de två spelarna.

 

Låt mig förtydliga, återigen. Jag startade inte tråden för att jag var intresserad av den moraliska skillnaden mellan att vara pokerproffs och amatör. Jag anade dock att det ändå skulle komma på tal så jag tog valde att nämna det redan från början.

 

För att upprepa min ståndpunkt i frågan; Det som det kommer an på är den upplevda nödvändigheten av ens handlingar. En amatör behöver inte spela poker men det gör (såvida man inte byter jobb) proffset. Det innebär en skillnad.

Om man ser den moraliska skillnaden mellan att stjäla för att äta och på att göra det för att det är kul, så förstår man hur jag menar. Därmed inte sagt att jag har rätt i frågan, men så ser jag det.

 

För övrigt menar jag verkligen inte att det är moraliskt FÖRKASTLIGT att spela poker, det finns som jag tidigare nämnt betydligt värre saker att ägna sig åt. Allt som oftast är det helt ok, och kul att spela poker. Ur alla perspektiv.

Det jag ville lyfta fram var under vilka förutsättningar, och för vilka personer som det inte alltid är det.

 

Jag har heller inte sagt att man förstör folks liv genom att spela poker.

Det vill jag inte påstå då det är en överdrift av det jag tidigare skrivit.

Att förstöra är ett mycket starkt och definitivt begrepp. Jag tror att det, tack och lov, är väldigt ovanligt att folks liv blir permanent förstörda av att de spelar poker, men visst det förekommer tyvärr.

 

Och på frågan om bingo, så måste jag ju svara ja. Det är samma princip.

[Drunken_Penguin]

Jag kanske skulle varit mer tydlig med att det var ett teoretiskt resonemang. Det handlade alltså inte om hur man ska bete sig i praktiken. Helt rätt har du där.

 

Jag misstänkte det, därav mitt "om". Ville bara förtydliga. Annars har du givetvis helt rätt. Om man skulle veta så skulle jag också tycka att det är rätt vidrigt att sätta sig och spela mot nån som har problem med ekonomin.

 

Låt mig förtydliga, återigen. Jag startade inte tråden för att jag var intresserad av den moraliska skillnaden mellan att vara pokerproffs och amatör. Jag anade dock att det ändå skulle komma på tal så jag tog valde att nämna det redan från början.

 

För att upprepa min ståndpunkt i frågan; Det som det kommer an på är den upplevda nödvändigheten av ens handlingar. En amatör behöver inte spela poker men det gör (såvida man inte byter jobb) proffset. Det innebär en skillnad.

Om man ser den moraliska skillnaden mellan att stjäla för att äta och på att göra det för att det är kul, så förstår man hur jag menar. Därmed inte sagt att jag har rätt i frågan, men så ser jag det.

 

För övrigt menar jag verkligen inte att det är moraliskt FÖRKASTLIGT att spela poker, det finns som jag tidigare nämnt betydligt värre saker att ägna sig åt. Allt som oftast är det helt ok, och kul att spela poker. Ur alla perspektiv.

Det jag ville lyfta fram var under vilka förutsättningar, och för vilka personer som det inte alltid är det.

 

Jag har heller inte sagt att man förstör folks liv genom att spela poker.

Det vill jag inte påstå då det är en överdrift av det jag tidigare skrivit.

Att förstöra är ett mycket starkt och definitivt begrepp. Jag tror att det, tack och lov, är väldigt ovanligt att folks liv blir permanent förstörda av att de spelar poker, men visst det förekommer tyvärr.

 

Och på frågan om bingo, så måste jag ju svara ja. Det är samma princip.

 

När du startar en tråd om moral inom pokern, så kommer du få med dig moralen för hela pokervärlden, inte bara en viss typ av spelare.

 

Om vi tar ditt exempel med att stjäla för att äta. Det är alltså mer fel att råna 1 person varje helg, än att säga upp sig på jobbet och råna 10 personer varje dag för att göra det som "yrke"?

 

Att säga att det är moraliskt förkastligt kanske är att överdriva, men det är ändå det du försöker få fram. Att det är fel att spela poker för att man ibland vinner pengar av någon som behöver dem. På samma sätt så måste man väl på något sätt förstöra deras liv genom att vinna pengarna. Om man inte gör det så finns det ju absolut ingen grund ens för att diskutera huruvida man ska behöva skämmas eller ej.

[antonin75]

Jag misstänkte det, därav mitt "om". Ville bara förtydliga. Annars har du givetvis helt rätt. Om man skulle veta så skulle jag också tycka att det är rätt vidrigt att sätta sig och spela mot nån som har problem med ekonomin.

 

 

 

När du startar en tråd om moral inom pokern, så kommer du få med dig moralen för hela pokervärlden, inte bara en viss typ av spelare.

 

Om vi tar ditt exempel med att stjäla för att äta. Det är alltså mer fel att råna 1 person varje helg, än att säga upp sig på jobbet och råna 10 personer varje dag för att göra det som "yrke"?

 

Att säga att det är moraliskt förkastligt kanske är att överdriva, men det är ändå det du försöker få fram. Att det är fel att spela poker för att man ibland vinner pengar av någon som behöver dem. På samma sätt så måste man väl på något sätt förstöra deras liv genom att vinna pengarna. Om man inte gör det så finns det ju absolut ingen grund ens för att diskutera huruvida man ska behöva skämmas eller ej.

 

Som jag skrev tidigare, om man spelar med personer som har någorlunda koll på sitt spelande så är det ett intressant och spännande spel.

Jag försöker absolut inte få fram att spelet i sig skulle vara moraliskt förkastligt, bara att det under vissa givna omständigheter är förknippat med vissa betänkligheter, som jag ser det i alla fall.

 

Moralen för hela pokervärlden är inte mitt fokus för denna diskussion. Och jag tror, om jag minns rätt, att jag var rätt noga med att avgränsa vilken aspekt som jag upplevde som moraliskt problematisk, och därför ville diskutera då jag skapade tråden.

 

Det som intresserar mig är alltså enbart om fler än jag hade funderat på detta med att vinna pengar av en viss typ av spelare, nämligen de som inte har kontroll över sitt spelande, samt vad man i så fall kommit fram till i sina funderingar.

 

Mitt exempel med att stjäla var inte menat att dra långsökta generaliseringar från utan bara att förtydliga min tankegång. Som jag tolkar din ovilja att förstå mina resonemang så är moral och etik i din mening någonting absolut, enbart förknippat med själva handlingen och har ingenting att göra med dess motiv och orsaker. Det är en syn på moral som jag inte kan förstå.

 

P.s

Det är lustigt, du tolkar in många laddade ord i din läsning av det jag skriver. Ord som skam, förstöra, råna, etc.

 

Jag antar att du precis som jag vet att det är skillnad mellan orden;

 

skada/förstöra, stjäla/råna, moralisk betänklighet/skam

 

Jag har aldrig använt de senare termerna. Jag har heller inte sagt att någon som spelar poker behöver skämmas. Det är lättare att diskutera sakfrågan om du försöker att inte slå över så mycket.

[wheaten]

Om då proffsspelaren måste spela poker för att överleva, är inte h*n då spelberoende??

Hur gör vi då?? Slutar vi spela mot denna så tar vi ju infrån denna person dess inkomst....

[antonin75]

Om då proffsspelaren måste spela poker för att överleva, är inte h*n då spelberoende??

Hur gör vi då?? Slutar vi spela mot denna så tar vi ju infrån denna person dess inkomst....

 

Tänkte inte på det...

[wheaten]

Tänkte inte på det...

 

[Drunken_Penguin]

Som jag skrev tidigare, om man spelar med personer som har någorlunda koll på sitt spelande så är det ett intressant och spännande spel.

Jag försöker absolut inte få fram att spelet i sig skulle vara moraliskt förkastligt, bara att det under vissa givna omständigheter är förknippat med vissa betänkligheter, som jag ser det i alla fall.

 

Hur ska jag då som spelare kunna veta när alla omständigheter är okej för mig? Vare sig man spelar live (på casino eller liknande, där man inte känner motståndet) eller på nätet så har du ingen möjlighet att känna till de andras ekonomiska eller känslomässiga sits.

 

Moralen för hela pokervärlden är inte mitt fokus för denna diskussion. Och jag tror, om jag minns rätt, att jag var rätt noga med att avgränsa vilken aspekt som jag upplevde som moraliskt problematisk, och därför ville diskutera då jag skapade tråden.

 

Det jag ville framlyfta är att du inte kan avgränsa en liten del om du vill ha en diskussion om moral när det handlar om något som för alla är ett aktivt val. Det är där skillnaden mellan pokerproffs och tjuv som stjäl för att äta ligger. Vissa tjuvar gör det för att de är desperata, för att de måste. Jag tror inte att något pokerproffs spelar poker utifrån desperation.

 

Det som intresserar mig är alltså enbart om fler än jag hade funderat på detta med att vinna pengar av en viss typ av spelare, nämligen de som inte har kontroll över sitt spelande, samt vad man i så fall kommit fram till i sina funderingar.

 

I ditt första inlägg så gör du nästan mer skillnad på vem som vinner pengarna än vem man vinner pengarna av. Om det nu är fel att vinna pengar av en viss sorts människor, då är det, som jag sagt flera gånger, fel oavsett om du är hobbyspelare eller proffs, för bägge typerna av pokerspelare sitter där av egen fri vilja, utan tvång, måsten eller krav. Vill du bara ha den ena diskussionen så borde du bara tagit upp just den specifika delen och lämnat allt om pro vs hobby utanför.

 

Du avslutar dessutom ditt första inlägg så här:

 

"Hur har ni resonerat kring dessa frågor?"

 

Det fick mig att tro att man skulle kommentera allt vad du skrev, inte bara en av sakerna.

 

Mitt exempel med att stjäla var inte menat att dra långsökta generaliseringar från utan bara att förtydliga min tankegång. Som jag tolkar din ovilja att förstå mina resonemang så är moral och etik i din mening någonting absolut, enbart förknippat med själva handlingen och har ingenting att göra med dess motiv och orsaker. Det är en syn på moral som jag inte kan förstå.

 

Du tolkar mitt resonemang helt fel. Mitt resonemang är detta: Pokerproffset och hobbyspelaren har exakt samma motiv och orsaker för att spela poker, nämligen för att vinna pengar. Skillnaden är att proffset (förmodligen) gör det mer storskaligt än hobbyspelaren.

 

Vi kan ta ett exempel med stöld igen för att förklara vad jag menar.

 

Nils jobbar på Volvo och tjänar 20000 i månaden. Han bor i en tvåa i ett trevligt område i utkanten av stan. En torsdag när han är på Ica stoppar han en limpa innanför jackan och betalar inte för den när han går ut.

 

Petter har försökt få jobb i sju år utan att lyckas. Inte ens McDonalds har velat anställa honom och därför har han inte kunnat betala sin hyra och blivit utslängd på gatan. Han har inte ätit på fyra dagar. En torsdag går han in på Ica och stoppar en limpa innanför sin trasiga jacka och betalar inte för den när han går ut.

 

Här är det väldigt stor skillnad på Nils och Petter. Nils är inte i en utsatt situation, men Petter är det absolut. Petter upplever ett tvång för överlevnad som inte finns hos Nils. Det är den här skillnaden du aldrig kommer hitta hos hobbyspelare vs proffs.

 

P.s

Det är lustigt, du tolkar in många laddade ord i din läsning av det jag skriver. Ord som skam, förstöra, råna, etc.

 

Jag antar att du precis som jag vet att det är skillnad mellan orden;

 

skada/förstöra, stjäla/råna, moralisk betänklighet/skam

 

Jag har aldrig använt de senare termerna. Jag har heller inte sagt att någon som spelar poker behöver skämmas. Det är lättare att diskutera sakfrågan om du försöker att inte slå över så mycket.

 

Vad är poängen med diskussionen om det inte är laddat? Om man bara ger någon små ekonomiska grubblerier genom att spela poker mot dem så ser jag inte varför man skulle behöva ens fundera på att sluta spela poker av den anledningen. Det är trots allt en fullt laglig sysselsättning där alla inblandade parter sitter vid bordet av fri vilja, spelberoende eller ej.

[AccessGranted]

-

[AccessGranted]

Pokerproffs vs amatör-debatten faller direkt i och med att båda har gjort ett fritt val att spela poker i första skedet. Det är det enda som räknas. Ingen tvingar någon av de att spela.

 

Sitter man vid ett pokerbord får man vara beredd på att förlora och (förhoppningsvis) på att vinna de andra spelarnas pengar. Detta oavsett vem de andra spelarna är. Det är en sak. En annan sak är om man vill hjälpa personer som är fast i spelberoende. Det kan man göra på sidan om pokerspelandet. De två sakerna behöver inte utesluta varandra.

 

Många hävdar att; alla väljer själva om de vill spela eller inte" Men, det vet vi ju är en lögn. Många, inklusive jag själv är spelberoende och väljer inte själva. En beroende person kan inte välja att inte vara beroende.

Beroende eller oberoende är inte svart-vitt det är mer av en gråskala skulle jag säga. Om man har en personlighet mer åt "beroende"-hållet kan man kanske inte förändra sin personlighet men man har fortfarande ansvar för sina handlingar och konsekvenserna av dem. En person kanske älskar sötsaker men om den personen vet att han har diabetes i sin släkt är det hans ansvar att hantera sitt sötsug. Du kanske inte kan förändra dina böjelser eller personlighetsdrag men likväl är du ansvarig för att hantera dem.

 

antonin75 om du är spelberoende, och enligt dig själv inte kan välja om du ska spela eller inte, hur lyckades du då sluta? Skriv en bok om hur du lyckades så är hela detta problemet löst

[DogenX]

Jag har skummat genom tråden och tycker den innehåller förvånansvärt många direkt korkade och andra något mer genomtänkta inlägg i djup darwinistisk anda (Läs: Jag försöker ta hans pengar och han försöker ta mina = Jag slutar tänka redan här. Allt detta lärde jag mig när jag var 6 år och paxade 60% av legobitarna på dagis).

 

Något som slår mig är frågan – Besitter den genomsnittliga pokerspelaren en ovanligt låg nivå av empati?

 

Min högst subjektiva åsikt är att Antonin75 har rätt i sak dock med undantaget hobbyspelare vs proffs. Denna bagatell tycker jag är tämligen irrelevant och bör därför inte förflytta fokus från den egentliga sakfrågan (även om det nu, enligt mig, inte var direkt glasklart vad den egentliga frågan faktiskt var).

 

Vad ställer den tiltade spelaren till med efter några öl på krogen? Vad säger han till sina barn när han förlorat semesterkassan på en kväll?

 

Vad jag menar är att vinna någons pengar kan för denne orsaka mkt svårbemästrade känsloyttringar och därmed utlösa en hel kedja av negativa konsekvenser. Vilka ultimat kan yttra sig i scenarier långt bortom hans eget föreställande.

 

Jag kan särskilt komma ihåg vid tre tillfällen när jag träffat min sambo direkt efter en riktigt stor förlust. Konsekvensen blev några riktiga jobbiga gräl som definitivt inte hade behövt uppstå under andra omständigheter. Och ja – Synar jag mitt förhållande noga är dessa skador förvisso läkta men knappast utan ärr. Jag har säkerligen orsakat andra personer liknande och värre skador. Varken jag eller många av de jag refererar till skulle gissningsvis klassas som ”spelberoende”.

 

Hur som helst;

Jag anser att de som verkligen menar att poker är helt i linje med puritanskt leverne är antingen mentalt omogna och/eller blockerade av mantrat "Den som ger sig in i leken får leken tåla " för att sedan stoppa huvudet i sanden som en speedad struts.

 

Ärligare är att säga: Ok, jag ser din poäng! Det ligger någonting i det. Jag väljer dock att fortsätta spela ändå.

 

Personligen...

...tänker jag varken sluta röka, spela poker eller tanka ner från Pirate Bay, MEN jag är väl medveten om att det inte är etiskt försvarbart att fortsätta. Jag tänker heller inte motivera mitt val med att det finns minst 9 saker, och i synnerhet 4.5 saker, som är mycket värre än poker. Det räcker med att erkänna att jag inte lever i sann buddhistisk anda.

 

Att jag sedan skänker pengar till Amnesty och Greenpeace är helt irrelevant och kommer på intet vis att motverka de skador jag redan har/kommer att orsaka någon genom mitt spelande. Även om allt, dragit till sin spets, är intimt sammansvetsat är det från vårt perspektiv två helt skiljda saker. Jag misstänker starkt att ormbunken i Sydamerika inte kommer ringa den där looserns fru och be henne ignorera allt han säger för resten av kvällen p.g.a. Tilt.

 

Synd att det inte finns fler som dig Antonin!

Nu syftar jag inte på de som håller med i sakfrågan, utan på de som tänker på vilka konsekvenser deras handlingar får.

 

Jag tillber Darwin trots att jag vet bättre!

 

Är jag då beroende av mitt eget betingande, och av media hjärntvättade, tankemönster?

 

Hur bryter man det beroendet?

 

Ingen zen mästare i krokarna?

 

//Tillräckligt klarsynt för att se att jag inte ser klart – god natt

[Matfrid]

Jag har skummat genom tråden och tycker den innehåller förvånansvärt många direkt korkade och andra något mer genomtänkta inlägg i djup darwinistisk anda (Läs: Jag försöker ta hans pengar och han försöker ta mina = Jag slutar tänka redan här. Allt detta lärde jag mig när jag var 6 år och paxade 60% av legobitarna på dagis).

Jag har försökt en stund, men jag förstår inte vad du menar. Exakt vad lärde du dig? Varför slutar du tänka?

[DogenX]

Substituera "läs:" med "många av posterna säger inte mer än:"

 

Håller för övrigt med dig i mycket.

[Loveless]

Lite fetstilta kommentarer...

 

Något som slår mig är frågan – Besitter den genomsnittliga pokerspelaren en ovanligt låg nivå av empati?

 

Det är inte enbart pokerspelaren som tappar empati över nätet, det är en genomgående trend när man kan avpersonifiera motparten.

 

Min högst subjektiva åsikt är att Antonin75 har rätt i sak dock med undantaget hobbyspelare vs proffs. Denna bagatell tycker jag är tämligen irrelevant och bör därför inte förflytta fokus från den egentliga sakfrågan (även om det nu, enligt mig, inte var direkt glasklart vad den egentliga frågan faktiskt var).

 

Vad har han rätt i? Jag tror inte valet att spela eller inte påverkar en spelberoende nämnvärt. Beslutet att inte spela gagnar i stort sett bara honom själv då det enda som påverkas är att han mår bättre.

 

Vad ställer den tiltade spelaren till med efter några öl på krogen? Vad säger han till sina barn när han förlorat semesterkassan på en kväll?

 

Vad jag menar är att vinna någons pengar kan för denne orsaka mkt svårbemästrade känsloyttringar och därmed utlösa en hel kedja av negativa konsekvenser. Vilka ultimat kan yttra sig i scenarier långt bortom hans eget föreställande.

 

Japp, men återigen så kan jag inte påverka en person över nätet. Om det däremot är någon jag känner så kan jag på ett helt annat sätt agera, med att till exempel inte spela mot honom/henne.

 

Jag kan särskilt komma ihåg vid tre tillfällen när jag träffat min sambo direkt efter en riktigt stor förlust. Konsekvensen blev några riktiga jobbiga gräl som definitivt inte hade behövt uppstå under andra omständigheter. Och ja – Synar jag mitt förhållande noga är dessa skador förvisso läkta men knappast utan ärr. Jag har säkerligen orsakat andra personer liknande och värre skador. Varken jag eller många av de jag refererar till skulle gissningsvis klassas som ”spelberoende”.

 

Ja, bevisligen kan du inte hantera alla delar av spelet. Skulle inte heller klassa det som beroende, men klara problem har du ju.

 

Hur som helst;

Jag anser att de som verkligen menar att poker är helt i linje med puritanskt leverne är antingen mentalt omogna och/eller blockerade av mantrat "Den som ger sig in i leken får leken tåla " för att sedan stoppa huvudet i sanden som en speedad struts.

 

Ärligare är att säga: Ok, jag ser din poäng! Det ligger någonting i det. Jag väljer dock att fortsätta spela ändå.

 

Ja, ifrån hans sätt att se det på så har han en poäng. Men slutsatsen är ändå att han slutar med pokern för att det får honom att må bättre, inte för att det faktiskt hjälper den spelberoende han tycker synd om.

 

Att jag sedan skänker pengar till Amnesty och Greenpeace är helt irrelevant och kommer på intet vis att motverka de skador jag redan har/kommer att orsaka någon genom mitt spelande.

 

Så sant, men det lättar lite på ditt samvete. Lite som om en mördare ber om förlåtelse när han har blivit dömd. Ge pengar för att du vill, inte för att du har skamkänslor på grund av något annat.