Fotoprojekt - Spel om pengar

[fotokungen]

Hej,

Jag heter Markus Brandefelt och är bildjournalist. Nu ska jag starta ett nytt fotoprojekt. Mitt senaste handlar om singlar och kommer ut i bokform nu i januari.

 

Den här gången ska det handla om spelande. Inte rollspel och datorspel utan om hasardspel, vadslagning etc.

Jag själv haft ett spelmissbruk och vet vilket helvete det kan vara. Jag har fått behandling och ser mig idag som nykter spelmissbrukare. Jag har även jobbat på Casino cosmopol.

 

Spelmissbrukare, fd spelmissbrukare samt anhöriga, folk som försörjer sig på spel, folk som jobbar med spel i någon form, kompisgäng som lirar poker.

Har du någon koppling till spel eller något tips så är du varmt välkommen att ta kontakt med mig.

 

Spana in min hemsida http://www.brandefelt.com

[gdaily]

Jag har fått behandling och ser mig idag som nykter spelmissbrukare. Jag har även jobbat på Casino cosmopol.

 

Att Casino Cosmopol tar in spelmissbrukare i personalen är upprörande - när de inte anställer folk för att han eller hon åkt dit för snatteri i 13-årsåldern. En spelmissbrukare kommer, förr eller senare, att försöka stjäla chips från casinot.

[MegaSpider]

Så en nykteralkolist skulle som anställd på systembolaget öppna vinpava & dricka...I think not !

[MegaSpider]

Sen om det nu stämmer att cosmo anställer fd spelmissbrukare, vilket jag absolut inte tror att dom skulle göra(om dom känner till det), känns sinnessjukt!

[Mr Trader]

Var jobbet på CC före eller efter behandlingen av spelmissbruket?

[psykologen]

 

Att Casino Cosmopol tar in spelmissbrukare i personalen är upprörande - när de inte anställer folk för att han eller hon åkt dit för snatteri i 13-årsåldern. En spelmissbrukare kommer, förr eller senare, att försöka stjäla chips från casinot.

 

Mmm, de visste säkert om det. Det brukar väl stå i pannan?

[fotokungen]

Mitt spelande gick lite i vågor och när jag började på Cosmopol så hade jag inte riktigt insett att jag hade problem. De frågade om jag haft problem med spelmissbruk och jag sa nej. Man lämnar in ett oöppnat utdrag ur polisens belastningsregister och det var okej. Sen var det bara att tuta och köra.

 

Sen så var det nyttigt för mig att jobba där. Jag blev mer avskräckt än sugen när jag jobbade. Man ser mycket av folks problem och misär.

 

Jag försökte spela kontrollerat. Jag kunde klara det och vinna ett tag men ändå så spelade jag bort alla pengar jag hade rätt som det var. Det är något jag gjort flera gånger. Till slut insåg jag att jag behövde hjälp och gick en behandling. Idag har jag insett att inte klarar av spel och spelar jag alls. Jag känner inget sug och mitt liv har blivit bra igen. Jag missunnar absolut inte andra glädje och vinster från spel.

 

Mitt projekt ska inte bara handla om missbruket utan även om glädjen och försörjningen som det kan ge.

 

Är det någon som inte vill vara med i projketet utan bara prata med en medmänniska så ställer jag upp.

[fotokungen]

Inte mycket respons. Jag uppar tråden genom att berätta min historia.

 

Jag har aldrig spelat på trav, gillade att lira på oddset men blev aldrig beroende och fick inga problem av det. Mitt gift heter Black Jack. Jag minns första gången jag spelade Black Jack på krogen. Det var det perfekta spelet för mig. Jag tyckte att jag kunde påverka spelet och använda mig av min skicklighet. Jag gillade hela atmosfären, chansen till de snabba pengarna och spänningen. Till en början spelade jag ganska mycket men hade kontroll och spelade aldrig bort allt jag hade.

 

Internet (ibland tycker jag att utvecklingen borde stannat vid text-tv)

Året var 1999. Poker via internet var inte stort och inget jag testade. Minns inte hur det gick till men på något sätt fick jag reda på att man kunde spela black jack via internet med de riktiga reglerna och inte några sunkregler som det var på krogen. Hmm intressant tyckte jag och när jag sedan fick höra om "match bonus" fick jag en idé. Om det är någon som inte vet hur det fungerar ska jag förklara. Om jag t.ex. köper marker för 50$ så får 50$ extra av banken, totalt 100$ alltså. Jag märkte att det gick bra att få tillbaka min insats och bara spela för bonusen. Underbart! Här har jag alltså chansen att spela gratis med chans att vinna riktiga pengar. Om jag kunde åka tillbaka i tiden hit skulle jag ta ett ordentligt snack med mig själv och om inte det hjälpte ge mig ett kok stryk. Till en början gick det bra och jag vann lite pengar då och då. Bonusen fick man bara en gång i månaden, så man jag hade en chans per månad att vinna pengar. Ibland gjorde jag det ibland inte men jag förlorade aldrig mina egna riktiga pengar. En gång blev suget för stort och jag spelade med "egna" pengar. Det gick bra och jag vann lite. Det gjorde att nästa gång jag spelat bort bonusen så kändes det ganska säkert att använda riktiga pengar och jag låg ändå plus totalt. Visst kunde jag spela lite för vinstpengarna? Nej det kunde jag inte. Det gick upp och ner. Ibland låg jag plus ibland låg jag minus. Jag började tappa kontrollen och det började påverka mitt liv. Det här var på den tiden då man använde sig av telefonmodem så telefonen blev upptagen och mitt sociala liv påverkades. Vid ett tillfälle när jag spelat bort allt jag kunde så tog jag pengar från ett konto där jag hade lagt undan pengar för att betala hyran med. Hade jag förlorat dem så hade jag varit tvingad att låna pengar. Jag spelade inte bort dem och klarade hyran, men det var den första riktiga varningssignalen på att jag helt tappat omdömet. Jag låg minus på mitt spelande men hade inga skulder i alla fall. Fortsatte att spela med blandat resultat. Jag hade svårt att släppa tanken på att jag låg minus, det störde mig något enormt. Jag var ju bra på black jack! Sen fick jag en snilleblixt. Om jag sålde min bostadsrätt och flyttade till en hyresrätt så skulle jag få en massa pengar och kunde svälja att jag låg lite minus på black jacken. Sagt och gjort. Allt var frid och fröjd. Jag hade pengar, lägenhet, ett jobb som var helt okej. Visserligen ingen flickvän, men annars mådde jag bra.

 

Första riktiga smällen

Livet flöt på och jag spelade inte alls en del månader och när jag spelade var det bara för bonusen. Någon enstaka gång spelade jag för riktiga pengar men hade omdöme och kontroll. Jag bestämde mig för att jag skulle satsa på mitt drömyrke (fotograf) istället för att jobba i fotoaffären. Det blev arbetsbrist i affären och jag blev uppsagd med a-kassa. Jag kom in på min drömutbildning trots svår konkurrens. Hur skulle det gå att leva på studielån och lite extraarbete? Jag hade även sparat runt 75000 efter bostadrättsförsäljningen. Det skulle nog gå bra tänkte jag. Det gick bra ända tills vintern första terminen. Jag skulle köpa en pryl (ps2) och även om jag hade råd så ville jag få den "gratis" genom att jag vann ihop den. Det gick inte bra och jag försökte vinna tillbaka det jag förlorat. Det gick värre och värre. Till slut så hade jag i januari det året spelat bort alltihopa. Jag var helt luspank. Ingen mat hemma. Jag funderade starkt på att hoppa av min drömutbildning och börja jobba med vad som helst. Jag gick och var kär i en tjej som var upptagen också. Hon verkade intresserad men det var inget mellan oss. Jag sålde av en del prylar och köpte mat. På hösten det året skulle vi göra en längre projektresa med klassen och vi skulle finansiera allt helt själva. det här var något som störde mig. Jag hade haft pengarna som behövdes och mer därtill men sumpat allt. Under våren försökte jag vinna ihop pengar och det gick sådär. Vid ett tillfälle så van jag 13000 och allt kändes bra. Jag jobbade extra nästan varje helg och allt verkade ordna sig. Tidig sommar och Pang! - återfall och spelade bort allt igen. Nu blev jag tvungen att jobba väldigt mycket. Jag snittade på 6 arbetsdagar hela sommaren. Jag hade tre jobb som jag pusslade ihop. Jag fick ihop pengarna och resan gick bra. Vill ni se arbetet så ligger det på http://www.brandefelt.com (dom har ju ändå ingen koll härnere). Här någonstans så började det helt plötsligt gå riktigt bra med tjejen jag var kär i också! Livet började kännas riktigt bra!

 

Tiden mellan då och nu

Ibland gick det bra och ett par gånger fick jag återfall och spelade bort allt. Jag berättade för min flickvän, mina vänner och min familj att jag hade problem. Alla stöttade mig. Min flickvän flyttade in med mig och allt kändes bra. Jag hade inte längre resan som hängde över mig utan när mina räkningar var betalda så kunde jag faktiskt spela bort det som var kvar "utan att det gjorde någonting". Jag lovade att jag inte skulle spela mer och höll det ett tag. Spelade och erkände att jag trillat dit. Fick en ny chans.

 

April 2005

Min flickvän hittade spår efter mitt spelande (jag har alltid varit väldigt noga med att skriva upp hur mycket jag spelar för). Jag ljög och sa att jag inte spelat.

- Är det säkert?

- Ja det är säkert. Tror du mig inte?

- Jo det gör jag.

 

När jag såg henne i ögonen och ljög för henne så mådde jag så illa att jag ville gå och spy. Hon är världens mysigaste tjej och jag ljög för henne. Dagarna efter försökte jag vinna tillbaka pengar. Mitt mål med mitt spelandet var inte att bli miljonär utan bara att vinna tillbaka en del av det jag spelat bort totalt och sedan sluta spela. För gott. Jag sålde bl.a. en kamera och objektiv för att ha råd med hyra och mat etc. Samma dag som jag fick pengarna för kameran så spelade jag bort dem. Det kändes totalt meninglöst att ha sålt den. Den 25:e april spelade jag bort det sista igen. Min flickvän skulle komma hem den kvällen efter att ha varit bortrest några dagar. Jag måste berätta för henne att jag spelat fast jag lovat henne att jag inte skulle. Det här hade jag stor ångest över. Skuller hon ge mig en chans till fast jag inte förtjänade det? Det var det här som var det värsta för mig. Jag är inte en snubbe som ljuger och ändå hade jag ljugit min flickvän rakt upp i ansiktet. Jag kände mig som den uslaste människan på planeten.

Jag bestämmde att jag ska försöka sluta spela helt. Det här med bonuspengarna funkade för mig ibland men i det långa loppet så torskade jag. Jag började gå en behandling samma dag och på kvällen berättade jag för min flickvän att jag både spelat och ljugit.

 

Idag

Behandlingen fungerade mycket bra för mig. Idag spelar jag inte och vi är fortfarande tillsammans. Mina skulder är mindre nu men inte borta. Allt kommer inte från spelandet men hade jag inte spelat hade jag inte behövt låna heller.

[Hjort]

Spontant har jag lite svårt att relatera till spelmissbrukare eftersom jag verkar fungera så pass annorlunda jämfört med de flesta av dem. Så det är lite svårt för mig att kommentera något av det du säger. Däremot är jag lite fundersam på hur nyttigt det är för dig att börja umgås med en massa mer eller mindre framgångsrika pokerspelare som behandlar pengar som vatten.

[MJ]

Spontant har jag lite svårt att relatera till spelmissbrukare eftersom jag verkar fungera så pass annorlunda jämfört med de flesta av dem. Så det är lite svårt för mig att kommentera något av det du säger. Däremot är jag lite fundersam på hur nyttigt det är för dig att börja umgås med en massa mer eller mindre framgångsrika pokerspelare som behandlar pengar som vatten.

 

Precis, kan de så kan jag...Du kanske börjar fråga efter tips..

[fotokungen]

Jag har inga som helst problem med att andra människor spelar. En av mina bästa vänner drar in runt 100 flak i månaden och jag är bara glad för hans skull. Jag är inte det minsta sugen på att spela och pengar är ingen drivkraft för mig i mitt liv. Jag tänker "de kan, men inte jag" ungefär på samma sätt som fotbollsproffs inte är något jag kan bli. Jag funderar inte ens som så många gör "om jag vann en miljon" och dylikt.

[fotokungen]

Ingen som kan ställa upp eller känner någon som kan fungera?

[liggat]

mitt råd är att glida ner till sviten o snacka lite med folk, tror det är lättare att hitta folk genom att prata med dom än att skriva kontaktannons. där finns alla sorters folk.

[Waggho]

Jag gillar känslan som dina bilder förmedlar. En favorit bland singelbilderna är killen som står och spelar dansmatte-tv-spel... så skön. Ska man vara lite kritisk så tycker jag att det är lite väl mycket övervikt på känslan "ensam" gentemot "fri". När det gäller det kommande spelprojektet får jag känslan av att det kommer att bli en liknande övervikt för spelets negativa sidor.

[matte med slice]

Journalist skrev du. Bild iof, men jag tror inte ordet journalist klingar så bra här för tillfället

 

http://pokerforum.nu/forum/viewtopic.php?t=25667&highlight=lpc

[fotokungen]

Waggho Kul att du kollat in lite bilder! Jag har gått på min känsla och uppfattning av personen samt det de berättat för mig och sedan gjort ett urval som jag tycker representerar min bild av

personen ganska bra. Jag brukar ofta få höra att det är så skönt att se bilderna då de inte bara visar den ena sidan och att det sker med humor. Jag tror det ligger mest hos betraktaren hur man upplever bilderna, ser man ensamhet och kanske tragik eller ser man frihet och humor?

 

När det gäller spelprojektet kommer det liknande fast mera text. Om någon har haft problem med ett spelmissbruk kommer jag ju inte fokusera på allt positivt som spelandet fört med sig. Jag kommer heller inte "leta fel" hos folk som lever på sitt spelande. Jag har ett öppet sinne och är fascinerad av spelandet som företelese och hur det påverkar samhället. Jag unnar alla som har glädje av sitt spelande god fortsättning.

 

matte med slice

Lysande exempel på varför det behövs mer projekt av det här slaget! Jag är inte en "vanlig journalist" Jag har inte redan på förhand bestämmt mina åsikter (fötutom när det gäller mitt eget spelande). Jag frilansar som fotograf och bildjournalist men behöver inte hårdvinkla för att sälja då jag har ett vanligt heltidsarbete som betalar räkningarna. Om det känns bättre kan du se mig som flyttgubbe. Just nu levererar jag möbler och kök åt Ikea.

 

Så jag säger det igen. Det är inte bara folk som har problem som är intressanta. Är det ett trevligt sätt att försörja sig på, är det ett kul sätt att umgås på, ja nästan vad som helst - hör av er!

[fotokungen]

Ingen som kan ställa upp?

Jag är otroligt sugen på att komma igång ordentligt nu.

[jaha]

Jag har fått behandling och ser mig idag som nykter spelmissbrukare. Jag har även jobbat på Casino cosmopol.

 

Att Casino Cosmopol tar in spelmissbrukare i personalen är upprörande - när de inte anställer folk för att han eller hon åkt dit för snatteri i 13-årsåldern. En spelmissbrukare kommer, förr eller senare, att försöka stjäla chips från casinot.

 

 

känns ju som ett duktigt påhopp också. att vara spelmissbrukare betyder väl inte att man inte kan skilja på rätt och fel längre.

visst är det märkligt att de anställer fd spelmissbrukare om de vet om det men det lär de ju ej göra och det kan ju varit innan missbruket kom.

[fotokungen]

Det är nog väldigt olika från person till person. Jag har aldrig stulit något. Jag har lånat pengar och alla lånen har jag betalat tillbaka. När det var som värst så tvingades sälja mycket saker som t.ex. kameror och objektiv för att kunna betala räkningarna.

[SWEadden123]

Jag är svag för spelandet.

Jag har alltid spelat på trav, blackjack, aktier osv. Jag är en rätt driven person och har haft projekt som genererat ganska mycket pengar periodvis men då genom arbete och importverksamhet mm mm.

 

Jag avsatte 20 000 till pokern för 2 år sen, tänkte att dom har jag råd att spela upp, spelar jag upp dom så slutar jag.

 

Jag spelade då på en amerikansk spel saite och när jag hadde 3000 kvar träffade jag en svensk kille som bor i närheten och livnärde sej på pokern. Vi hadde kontakt på MSN och han lärde mej spela vinnande poker.

 

Ju mindre pengar jag hadde på min bankrulle desto högre bord spelade jag på för att vinna tillbaka mina pengar snabbare ( helt klart ett missbrukstecken ! ), men denna killen som spelade på höga bord gav många timmar hjälp och tog mej till låga bord där vi satt och spelade samtidigt som vi satt på msn. Kanske inte helt juste att teamspela så, men väldigt tacksam för detta idag.

 

Hadde jag förlorat dessa 20k hadde jag garanterat satt in nya 20k, och om jag inte hadde fått hjälpen så skulle jag nog ha spelat bort mycket pengar idag.

 

Nu lever jag på pokern MER ELLER MINDRE, jag har gått ner i tid och jobbar inte så mycket. Detta pga att jag kan behålla kontrollen och slippa känna pressen att jag måste vinna.

 

Men jag vet med mej att jag skulle ha väldigt sårt att sluta spela, på något sätt är väll detta ett missbruk inser jag.... ett positivt missbruk och min sambo vet om det. Hon tycker inte alls illa om att jag spelar, tvärtom, jag trivs bättre med mitt liv idag. Men hon har också sagt att skulle det gå dåligt skulle jag inte sluta spela och det har hon nog rätt i.

 

Bra tråd, man ska vara medveten om att det går illa för väldigt många.